Lennart Rodhe, Rotor (detalj), 1954, Göteborgs konstmuseum
2018-05-17 13:05 CEST
Den abstrakta konsten utforskas i ny bok och utställning
Det universella språket. Efterkrigstidens abstrakta konst 13 juni–11 november 2018
Kärv spansk modernism, stringent konkretism, expressivt Cobra-måleri och Lucio Fontanas snittade duk. Med den forskningsbaserade utställningen Det universella språket. Efterkrigstidens abstrakta konst undersöks efterkrigstidens abstrakta måleri med utgångspunkt i museets samling. Visuellt slagkraftiga bilder bjuder in till ett fördjupat seende och en kritisk reflektion kring vad som är nationellt och internationellt, kulturspecifikt och universellt i konsten.
I utställningen visas måleri, skulptur, teckningar och grafik ur Göteborgs konstmuseum samling från åren 1945–1970. Verk av svenska abstrakta målare som Eddie Figge, Jörgen Fogelquist, Lennart Rodhe och Ulf Trotzig visas tillsammans med internationella namn som Alexander Calder, Roberto Matta, Louise Nevelson, Antonio Saura, Antoni Tàpies och Mark Tobey.
Ett internationellt språk med nationella dialekter
-Den abstrakta konsten framstår under efterkrigstiden som ett universellt språk som kan förstås världen över, men det talas med olika dialekter, säger
forskningsledare Kristoffer Arvidsson, författare till boken och en av
curatorerna för utställningen. Intresset för andra kulturer är stort och genuint men inte utan romantisering, fortsätter han. Den abstrakta konsten förbinds med såväl landskap som nationell konsthistoria och föreställningar om folkkaraktär.
Under decennierna efter andra världskriget dominerade abstraktionen det internationella konstlivet. Abstrakt var synonymt med modern, men
abstraktionen betraktades också som ett universellt språk som renodlat konstens egentliga innehåll, som föreställdes bestå av färg- och
formrelationer. Även om olika stilar och konstsyn debatterades, rådde det samsyn om att 1900-talets konst måste visa prov på abstraktion för att vara relevant i sin tid.
Abstraktionen utforskas i Skiascope 9
Utställningen utgår från en forskningsstudie som publiceras i det nionde numret av museets skriftserie Skiascope i samband med vernissagen. I analyser av utställningskataloger från tre svenska konstinstitutioner blottläggs vilka föreställningar som knöts till det abstrakta uttrycket. Här framkommer att Göteborgs konstmuseum, Konsthallen Göteborg och Liljevalchs konsthall under femtio- och sextiotalet visade ett stort antal utställningar med modern abstrakt konst från olika delar av världen, något som inte skedde i samma utsträckning på Moderna Museet.
I undersökningen av katalogtexter blottas en spänning mellan det universella och det moderna, det internationella och det nationella, centrum och periferi.
Återkommande uttrycks en föreställning om internationalism som utbyte mellan relativt stabila nationella kulturer, vilken skiljer sig från dagens idéer om transkulturalism. Under femtio- och sextiotalet föreställdes moderna konstnärer världen över delta i konstens internationella utveckling med sina egna varianter av abstrakt konst.
Abstraktionens fortsatta historia
Abstraktionens dominans utmanades under sextiotalet av riktningar som neodada och popkonst, vilka omvärderade modernismens historieskrivning.
Abstraktionen ifrågasattes som alltför samhällsfrånvänd. Abstrakt konst skapas alltjämt men dess anspråk har skruvats ner. Abstraktionen är inte längre konstens spjutspets utan ett uttryck bland andra. Likväl är den modernistiska abstraktionen en återkommande referens i dagens konst.
Utställningen uppmärksammar efterkrigstidens abstrakta konst för dess konstnärliga kvaliteter men också för att ge perspektiv på vår egen tid och dess i många avseenden annorlunda konstsyn. Efterkrigstidens närmast utopiska tilltro till modernismens universellt giltiga abstrakta språk står i bjärt kontrast till dagens mer relativistiska syn på konstnärlig kvalitet.
Viktiga slutsatser i forskningsprojektet:
• I det undersökta materialet uppfattas abstraktionen som
synonym med det moderna. Konst som inte är abstrakt kan inte självklart accepteras som modern.
• Abstraktionen har ett tolkningsföreträde i konstlivet under perioden 1945–1960.
• Abstraktionen uppfattas som ett universellt och internationellt språk, ett lingua franca som destillerat fram essensen i all konst.
• Även om abstraktionen förstås som universell och internationell tolkas den återkommande utifrån föreställningar om nationalitet.
Den nationella tillhörigheten föreställs avspeglas i färgskala, stämning, valör, kontraster et cetera, egenskaper som relateras till landets landskap och natur, liksom till folkkaraktär och kulturhistoria.
• Abstraktionen har en starkare ställning på Göteborgs
konstmuseum, Konsthallen Göteborg och Liljevalchs konsthall än på Moderna Museet.
• Konst från olika delar av världen har en mer framträdande plats i utställningsprogrammet på Göteborgs konstmuseum,
Konsthallen Göteborg och Liljevalchs konsthall än på Moderna Museet.
• I materialet uttrycks återkommande föreställningen om en problematisk relation mellan centrum och periferi. Konstnärer i periferin bör inte isolera sig, utan förhålla sig till det
internationella avantgardet. Å andra sidan bör de inte okritiskt anamma stilar från centrum, utan tolka och förvalta dem på ett självständigt sätt.
Fakta
Det universella språket. Efterkrigstidens abstrakta konst
Göteborgs konstmuseum, Stenahallen, 13 juni–11 november 2018 Curatorer: Kristoffer Arvidsson och Per Dahlström
Skiascope 9 Det universella språket. Efterkrigstidens abstrakta konst Författare: Kristoffer Arvidsson
Redaktör: Kristoffer Arvidsson Förlag: Göteborgs konstmuseum
592 sidor
ISBN 978-91-87968-99-0
Fil.dr Kristoffer Arvidsson är forskningsledare vid Göteborgs konstmuseum och redaktör för skriftserien Skiascope. Han disputerade på avhandlingen Den romantiska postmodernismen. Konstkritiken och det romantiska i svensk konst under 1980- och 1990-talet (Göteborgs universitet 2008).
Pressvisning
Välkommen till pressvisning tisdag den 12 juni 2018 kl. 11–12
Tf Museichef Anna Hyltze hälsar välkommen
Intendent Per Dahlström presenterar utställningen
Forskningsledare Kristoffer Arvidsson presenterar forskningsprojektet
Vänligen anmäl ditt deltagande senast måndag den 11 juni till:
Helene Karlsson, Kommunikatör
031-368 35 07, helene.karlsson@kultur.goteborg.se
Vernissage
Välkommen till vernissage onsdagen den 13 juni 2018 kl. 17–20 Kontakt
Frågor om pressmaterial
Helene Karlsson, Kommunikatör
031-368 35 07, helene.karlsson@kultur.goteborg.se
Frågor om forskningsprojektet och utställningen Kristoffer Arvidsson, forskningsledare
031-368 35, kristoffer.arvidsson@kultur.goteborg.se
Frågor om utställningen Per Dahlström, intendent
031-368 35 17, per.dahlstrom@kultur.goteborg.se
Göteborgs konstmuseum har en av norra Europas främsta konstsamlingar.
Denna sträcker sig från 1400-talet fram till idag med betydande verk inom både nordisk och internationell konst. Förutom samlingen erbjuder museet utställningar, familjeaktiviteter, föreläsningar, workshops och visningar. Här finns restaurang samt en välsorterad museibutik. Samlingen omfattar
omkring 70 000 verk och museet har ca 250 000 besökare årligen.
Kontaktpersoner
Pnina Yavari Molin Presskontakt
Kommunikatör & presskontakt Press
pnina.molin@kultur.goteborg.se 0728554296
