Handlingsplan mot våld i nära relationer

Full text

(1)

Diarienummer Gäller fr.o.m. Ersätter Framtaget av

Handlingsplan mot våld i nära relationer

SÄTERS KOMMUN

(2)

Innehållsförteckning

Inledning ...1

Syfte ... 1

Mål ... 1

Definition av våld och utsatthet i nära relationer enligt Socialstyrelsen ...1

Fysiskt ... 1

Sexuellt ... 2

Psykiskt ... 2

Social utsatthet ... 2

Materiellt/ekonomisk utsatthet ... 2

Särskilt utsatta grupper för våld i nära relationer ... 2

Unga kvinnor ... 2

Äldre kvinnor ... 2

Kvinnor med utländsk bakgrund ... 2

Kvinnor, flickor och pojkar utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ... 2

Kvinnor och män i samkönade relationer ... 3

Kvinnor med funktionshinder ... 3

Kvinnor med missbruksproblem ... 3

Barn som bevittnar våld ... 3

Vem räknas som närstående? ... 4

Utövare av våld ... 4

Kommunens och Socialnämndens ansvar, (Lagstiftning och andra styrande dokument.) ... 5

Socialtjänstlagens Portalparagraf ... 5

Handboken och Våld och Lex Sarah samt IVO ... 6

Regionalt samarbete ... 6

Statistik ... 7

Befolkning i Säter år 2015 ... 7

Brå statistik över brott 2014 ... 7

Statistik från socialtjänsten December 2011-Dec 2015 ... 7

Socialtjänstens stöd för de utsatta ... 7

Kännetecken på fungerande socialtjänst enligt Socialstyrelsen: ... 8

Individ- och familjeomsorg ... 8

Samordnaren mot våld ... 8

Familjerådgivning ... 8

Öppenvård... 8

Ungdomsmottagning (Kommun och Landsting i samverkan) ... 8

Pågående lokal samverkan samt planerat samarbete inom Säters kommun . 8 Gemensamma mål för Socialförvaltningen och för Säters kommun ... 9

Organisatoriskt mål ... 9

Referenser ... 10

Föreläsningar och kurser ... 11

Adresser och telefonnummer ... 12

(3)

Inledning Syfte

Denna handlingsplan är gemensam för hela Säters kommun och utgår från Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld (SOSFS 2014:4). Planen omfattar även våldsutsatta män, våld i samkönade relationer,

hedersrelaterat våld och förtryck, sexualbrott, sexuella trakasserier prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Mål

Handlingsplanen utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den 6 maj 2014.

Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1 § 5 och 5 § socialtjänstförordningen (2001:937), 2 § 1 och 4 och 4 § 2 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddelaföreskrifter m.m. samt 13 § andra stycket tandvårdsförordningen (1998:1338) och beslutar följande allmänna råd.

1 kap. Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas i socialnämnds och i vårdgivares arbete med

1. barn och vuxna som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående (våldsutsatta), och

2. barn som har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående (barn som bevittnat våld).

2 § Föreskrifterna i 1–7 och 9 kap. ska gälla för verksamhet som omfattas av socialtjänstlagen (2001:453).

Föreskrifterna i 1, 2, 8 och 9 kap. ska gälla för verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

Föreskrifterna i 1 kap., 2 kap., 8 kap. 1–3 §§ och 9 kap. ska även gälla för verksamhet som omfattas av tandvårdslagen (1985:125).

2 kap. Ledningssystem

1 § Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att vårdgivaren och den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs.

Definition av våld och utsatthet i nära relationer enligt Socialstyrelsen

Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld.

Fysiskt

Kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad.

(4)

Sexuellt

Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som kvinnan inte vågar säga nej.

Psykiskt

Direkta eller indirekta hot mot kvinnan och/eller mot eventuella barn eller att kvinnan blir förlöjligad.

Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten.

Social utsatthet

Frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter.

Materiellt/ekonomisk utsatthet

Kvinnans personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Kan även innebära att hon förmås skriva under papper som får negativa konsekvenser för henne.

Kvinnor som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost.

Särskilt utsatta grupper för våld i nära relationer Unga kvinnor

Flera studier visar att unga kvinnor (18-24 år) är mer utsatta för könsrelaterat våld, än äldre kvinnor. Det finns flera skäl till att unga kvinnor är mer utsatta, genom att flera av kvinnorna lever i nya relationer och att i etableringsfasen i en ny relation förekommer de nästan alltid risker.

Äldre kvinnor

Att bedöma omfattningen av våld mot äldre kvinnor är svårt då det är en tyst grupp, som sällan söker eller ger uttryck behov av hjälp.

Kvinnorna kan ha misshandlats under ett långt äktenskap. För många äldre kvinnor är det särskilt svårt och skamligt att skiljas, de kan vara ekonomiskt beroende av sin man. De kan ha låg pension eller enbart folkpension, då de kanske inte yrkesarbetat sedan de fick första barnet för 50 – 60 år sedan.

Kvinnor med utländsk bakgrund

Kvinnor som har flytt från sitt hemland och som söker skydd i Sverige kan ha upplevt olika typer av trauman och övergrepp i hemlandet. De kan vara mer sårbara om de kommer från länder där deras rättsliga ställning är än mer underordnad mannens. Vissa kvinnor kan också ha svårt att bryta upp från äktenskapet eller söka hjälp utifrån eftersom de då riskerar att bli socialt utfrusna från släkt och vänner. Detsociala skyddsnätet i Sverige är ofta svagt.

Språksvårigheter och andra former av utanförskap bidrar till isolering.

Kvinnor, flickor och pojkar utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck

De system av regler som hänförs till familjens heder har sin grund i den patriarkala storfamiljen. Dessa regler har ingen koppling till någon specifik religion, etnisk tillhörighet eller något samhällsskikt.

Den patriarkala storfamiljen garanterar varje individs trygghet och sörjer för allt, barn- och äldreomsorg, sjukvård, skolgång och till och med arbetslöshetsersättning. Familjen måste vara stark och väl

sammanhållen.

Sammanhållningen styrs av en uppsättning oskrivna regler som alla medlemmar växer upp med. Reglerna slår fast hur man skall uppträda för att inte vanära hedern i familjen. I många länder är s.k. våld i hederns namn accepterat av samhällssystemet.

(5)

Då får en brottsling mildare straff om han, eller i vissa fall hon, kan visa att brottsmotivet var att rädda familjens heder. Men man får inte glömma att även inom grupper där hedersbegreppet är starkt är mord någonting negativt.

I den patriarkala familjen är fadern familjens överhuvud. Hans skyldighet är att försörja familjen och skydda kvinnor och barn från utomstående. Tillsammans med de manliga släktingarna ansvarar han för kontrollen av kvinnornas sexualitet och hela tillvaron. Sex utanför äktenskapet är oacceptabelt och faderns uppgift är att se till att döttrarnas oskuld bevaras tills de är gifta. Sköter han detta har han rätt till ett gott rykte – heder.

Döttrarna befinner sig längst ner i familjehierarkin, vilket yttrar sig i inskränkningar i flickornas

rörelsefrihet, umgänge, klädsel och vad de får göra. Flickornas personliga integritet kränks och kontrollen hårdnar vanligtvis när de kommer upp i puberteten på grund av föräldrarnas rädsla för sexuell aktivitet i någon form. En del flickor i dessa familjer lever i en outhärdlig situation och väljer att rymma eller söka hjälp utifrån.

Att vända sig till någon utomstående är ett stort steg, eftersom det innebär att svek mot familjen. Skäl till att flickan ofta väntar med att be om hjälp är att hon inte vill smutskasta sin familj och är rädd för någon form av repressalier.

Våldet i hederns namn kan även drabba pojkar och unga män som t ex: inleder en relation med en flicka/kvinna som anses tillhöra en annan man, allierar sig med en flicka som inte fogar sig, inleder en relation med en flicka/kvinna mot hennes vilja eller har en sexuell läggning som inte accepteras.

Gemensamt för våld i hederns namn är att:

Det ses och uttalas av kollektivet som en legitim, oundviklig handling för att straffa olydnad, bevara familjens heder och hela släktens sociala anseende och överlevnad.

Kvinnor och män i samkönade relationer

Våld förekommer också i samkönade relationer. Rädslan för att bli avslöjad av sin familj eller partner som homosexuell, bisexuell eller transsexuell kan göra våldet svårt att hantera. Särskilt om man inte redan har berättat för sin omgivning.

Det kan finnas skamkänslor att som exempelvis lesbisk, leva med våld och förtryck av en annan kvinna, eller skammen att skada bilden av homosexuella i ett samhälle där det redan finns fördomar mot denna grupp.

Kvinnor med funktionshinder

Det vanligaste är att våld mot kvinnor med funktionsnedsättning utförs i hemmet av en närstående person eller av de som ska garantera henne skydd och trygghet. Fysiskt, psykiskt och sexuellt våld förekommer, liksom ekonomiska övergrepp.

Kvinnor med missbruksproblem

Missbrukande kvinnor som utsätts för våld upplever problem som finns bland andra våldsutsatta kvinnor, samtidigt som de är mer utsatta p.g.a. sitt missbruk. En kvinna med missbruksproblem kan uppleva att hon har en lägre status både i sina egna och i andras ögon.

Det kan leda till att hon sällan anmäler övergrepp eller söker hjälp.

Barn som bevittnar våld

Socialnämnden tillsammans med andra kommunala inrättningar där barn vistas har ett särskilt ansvar för att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp får stöd och hjälp i den omfattningen de behöver. Med barn som bevittnar våld menas i första hand att barnet sett eller hört våld. Men barn som på annat sätt förstått att våld ägt rum kan vara i lika stort behov av stöd och hjälp.

Barn som bevittnat våld har en högre risk för att utveckla emotionella och beteendemässiga problem såsom ångest, depression, svaga skolprestationer, låg självkänsla, trots, mardrömmar och fysiska hälsoproblem.

(6)

Barn som lever i familjer där mannen utsätter kvinnan för våld är en riskgrupp för att utveckla hälsoproblem under barndomen, men också i vuxenlivet.

Enligt amerikanska studier är risken för ohälsa bland barn som bevittnar våld nästan lika stor som bland dem som utsatts för våld.

Ett barn i en familj där hot och våld när som helst kan förekomma, lever i ett förhöjt spänningstillstånd som innebär att barnet är på sin vakt, de iakttar och anpassar sig.

Hemmet som skall ge trygghet blir istället den plats som skapar rädsla och ångest för vad som kan hända.

Barnet kan inte fly, brottsplatsen är hemmet.

När ett barn blir vittne till våld mot mamman eller själv utsätts för fysiskt eller sexuellt övergrepp av sin förälder, blir såväl situationen som relationen skamfylld och traumatiserande för barnet. Barnet är beroende av sina föräldrar och av deras omsorg. För barn är allt våld grovt våld och plågan av att vara ett maktlöst vittne är genomträngande. Att drabbas av våld och ha en nära relation med den som utfört våldet är traumatiserande. Män som utövar våld mot sitt barns mamma skadar och förgör sina nära relationer.

Undersökningar tyder på att minst en fjärdedel av barnen i familjer där modern misshandlas själva blir slagna.

Ur ett barnperspektiv är det angeläget att alla myndigheter och vårdmottagningar samt förskolor och skolor aktivt arbetar för att upptäcka relationer där våld förekommer. Det är först när barnen är synliggjorda som de i ett tidigt skede kan erbjudas olika hjälpinsatser.

För att kunna hjälpa och stödja barn som befinner sig i en så komplex situation som att den förälder som ska ge skydd och omvårdnad antingen själv är hotad eller är den som utgör hotet, krävs flera samverkade insatser.

Vem räknas som närstående?

Utgångspunkten är att det finns en förtroendefull relation mellan barnet och den vuxne. Det kan vara barnets föräldrar, styvföräldrar eller familjehemsföräldrar, men även barnets vuxna syskon och mor- eller farföräldrar.

Utövare av våld

Nästan allt våld mot kvinnor utövas av närstående män. Problematiken kring mäns våldsutövande är ett relativt outforskat område. I den forskning som finns framställs ett stort kontrollbehov som ett

gemensamt drag hos män som utövar våld mot närstående. Det är inte ovanligt att männen känner sig som offer för olika omständligheter och lägger ansvaret för våldet på andra.

Våldet är alltid utövarens ansvar. Varje gång våld används är ett misslyckande. Det är också utövaren som till sist är den stora förloraren.

För att minska risken för att misshandlande män återfaller är det viktigt att även erbjuda dem stödjande, behandlande insatser. I de verksamheter som bedrivit insatser av terapeutisk art för misshandlande män utgår man ifrån att män som slår måste ta ansvar för sina handlingar men att de behöver stöd.

(7)

Kommunens och Socialnämndens ansvar, (Lagstiftning och andra styrande dokument.)

Socialtjänstlagens Portalparagraf

Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas:

- ekonomiska och sociala trygghet - jämlikhet i levnadsvillkor - aktivt deltagande i samhällslivet

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

Kommunen har enligt 2 kap 2 § SoL det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver.

3 kap 1 § Socialtjänstlagen (SoL) :

3 kap. Socialnämndens planering Mål och ansvarsfördelning 1 § Socialnämnden ska fastställa mål för arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld samt beskriva när och hur målen ska uppnås. 2 § Socialnämnden ska fastställa var i verksamheten ansvaret ligger för att utreda, fatta beslut i och följa upp ärenden som gäller våldsutsatta eller barn som bevittnat våld.

Detta förtydligas för våldutsatta kvinnor i 5 kap. 11§ SoL första stycket samt för barn i tredje stycket:

I socialtjänstens ansvar ligger att ta initiativ till kontakt med kvinnan när det blir känt att hon har utsatts för våld. Ansvaret inkluderar naturligtvis även män och barn som utsatts för våld i nära relationer.

Våld inom familjen bevittnas ofta av barnen som är särskilt utsatta och måste noggrant uppmärksammas.

Barn som växer upp i familjer där våld förekommer, utsätts för psykiskt våld då de bevittnar våld mot föräldern, oftast modern. De riskerar även att utsättas för fysisk och eller sexualiserad våld av både fadern och modern.

Socialtjänsten måste aktivt erbjuda hjälp av olika slag, till exempel kontakt med kvinno- och mansjour, tillfällig bostad, rådgivning, kontaktperson, hjälp att kontakta andra myndigheter och även i vissa fall verka för skyddade uppgifter.

Till socialnämndens uppgifter hör att verka för den som utsatts för brott och dennes närstående för stöd och hjälp.

Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.

Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp av eller mot

närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp.

(8)

Handboken och Våld och Lex Sarah samt IVO

VÅLD – en handbok från Socialstyrelsen. Ny version av Handboken Våld publicerades 201504.

Tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bildades den 1 juni 2013. I samband med det ändrades Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:5) om lex Sarah genom SOSFS 2015:16. I den nya upplagan av handboken har alla ändringar med anledning av dessa förändringar förts in. I övrigt har endast små redaktionella ändringar gjorts.

Regionalt samarbete

Länsgruppen mot våld i nära relationer, prostitution och människohandel för sexuella ändamål Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att stödja samordningen av arbetet i länet. För att få en hållbar struktur för det organisatoriska arbetet mot våld i nära relationer i Dalarna etablerades år 2010

Länsgruppen mot våld i nära relationer, människohandel för sexuella ändamål samt prostitution (kallas bara Länsgruppen framöver). Länsgruppen är brett sammansatt och består av representanter för

kommunernas socialtjänster, Högskolan Dalarna, Polismyndigheten, Åklagarkammaren, Kriminalvården, Landstinget Dalarna, Region Dalarna, Migrationsverket, Länsstyrelsen och frivilliga organisationer som Rädda Barnen, kvinnojourer och brottsofferjourer. Länsstyrelsen är sammankallande. Länsgruppen träffas fyra gånger per år

Regionalt samarbete

DKV – Dalarnas kompetenscentrum för arbete mot våld i nära relationer är ett projekt som drivs i samverkan med Högskolan Dalarna och regionens kommuner. De håller också i sammankomster med tjänstemän som arbetar med våld i nära relationer inom regionen med syfte att få en varaktig struktur för kompetensutveckling och stöd i arbetet.

I Falun finns Högskolan där Dalarnas kompetenscentrum för arbete med våld i nära relationer verkar. Socialtjänstens utvecklingscentrum Dalarna (SUD) är ett samverkansorgan mellan Högskolan Dalarna och yrkeslivet inom det sociala välfärsområdet.

Högskolan erbjuder intressanta öppna föreläsningar inom ämnet våld i nära relationer.

På Barnahus i Dalarna genomförs samråd samt videoförhör med barn som blivit utsatta eller bevittnat våld. Förhören sker av professionella yrkesutövare.

Kvinnojour och skyddat boende finns i Borlänge och i Falun. Säter har kontrakt med Kvinnojouren i Falun.

Falun och Borlänge bedriver Kris- och våldsmottagning för män.

I Falun finns sedan våren 2010 en kris- och våldsmottagning för män. Mottagningen arbetar med rådgivning och förändringsarbete för män med kris- eller aggressions- och våldsproblematik i nära relationer.

Den stöttar också män som är i kris eller har utsatts för hot och våld. Kris och våldsmottagningen är ett samarbete mellan Borlänge, Avesta, Säter, Ludvika, Smedjebacken och Falun. De män som mottagningen tar emot ska bo i någon av de samverkande kommunerna. Besöken är frivilliga och kostar ingenting.

Inspiration kommer från den norska metoden Alternativ til vold (ATV)

(9)

Statistik

Befolkning i Säter år 2015 Invånarantal 11009

Brå statistik över brott 2014

2014 2014 2014 2014 2014

Helår Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4

Antal Antal Antal Antal Antal

Säter kommun

Totalt antal brott 686 168 209 168 141

Våldsbrott 61 15 18 11 17

Rån inkl. grovt 1 0 0 1 0

Misshandel inkl. grov 49 10 14 8 17

Hot-, kränknings- och frihetsbrott 101 25 28 29 19

Vårdslöshet- och vållandebrott 3 0 3 0 0

2015 gjordes en omorganisation hos polisen i landet och därefter har Brå inte kunnat ge lokal

statistik

gällande dessa brott.

Säter tillhör

Polisregion Bergslagen som består av Dalarna, Värmland och Örebro län.

Statistik från socialtjänsten December 2011-Dec 2015

Våldutsatta kvinnor 64

Barn som bevittnat våld 28 Barn som utsatts för våld 23

Antalet våldsutövare: män 35, kvinnor 3, vuxna barn 4 Statistiken är delvis manuellt insamlad.

Samordnaren mot våld i Säter har bedrivit samtalskontakt med utsatta kvinnor sedan 2012.

Antalet pågående kontakter med kvinnor har varit i snitt 10 personer som har träffat samordnaren för samtal i snitt 2ggr i månaden. Samordnaren har gjort hembesök hos barnfamiljer och äldre personer som har varit utsatta för våld.

Socialtjänstens stöd för de utsatta

Kontakt med socialtjänsten kan ske på olika sätt. Det vanligaste gällande våld i nära relationer är att socialtjänsten mottar en anmälan från polisen. Socialtjänstlagen skall följas av alla som i sin tjänst arbetar med människor och i lagen ges även enskilda personer anvisningar om att anmälan bör göras till

socialtjänsten. En privat person kan göra en anonym anmälan.

Med barn som bevittnar våld menas i första hand att barnet sett eller hört våld. Men barn som på annat sätt förstått att våld ägt rum kan vara i lika stort behov av stöd och hjälp.

Socialnämnden har ett särskilt ansvar för att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp får stöd och hjälp i den omfattning de behöver.

(10)

Kännetecken på fungerande socialtjänst enligt Socialstyrelsen:

Det skall finnas lättillgängligt information på kommunens hemsida om vart personer utsatta för våld i nära relationer kan vända sig för stöd och hjälp. Att det finns handlingsplaner för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld som följs upp. Att kunskap om förekomst av våld inom kommunen samlas in systematiskt och att arbetet sker i ordinarie verksamhet samt att det finns personal med adekvat kompetens och erfarenhet.

I Säters kommun har Socialtjänsten tillgång till all material som kan behövas som underlag för utredningar digitalt upplagda på intern databas.

Individ- och familjeomsorg

Efter en inkommen anmälan görs alltid en förhandsbedömning och om ärendet är akut så behandlas det med skyndsamhet. Barn- och ungdomsgruppen har personal som utbildat sig i Trappan-modellen som är en samtalsmetod som används i mötet med barn som bevittnat våld.

Socialsekreterarna som arbetar med barn och familj i Säter har ett fungerande samarbete med polismyndigheten och Barnahuset i Borlänge.

Samordnaren mot våld

Samordnarens viktigaste uppgift idag är att träffa människor som har behov av samtal, vägledning eller praktiskt hjälp i våldsammanhang. Informationen om hjälpen finns på Kommunens hemsida för

allmänheten och kontakten kan per telefon via socialtjänstens växel eller via mejl: kvinnofrid@sater.se Familjerådgivning

Familjerådgivning inkluderande samarbetssamtal ges av familjerättshandläggaren inom IFO.

Mer omfattande familjerådgivning för kommuninnevånare finns att tillgå genom Familjerådgivningen i Borlänge.

Öppenvård

I Säter finns IFO:s Öppenvård 4:an på Kungsvägen 26. Där arbetar tre behandlare med adekvat utbildning och de kan genomföra några samtal med människor i behov utan beslut från socialtjänsten.

Längre kontakter remitteras från socialtjänsten efter en utredning som klargjort behovet. 4:an har också tjänsten föräldratelefon, dit oroliga föräldrar kan vända sig med sina frågor. Till 4:an kan människor i alla åldrar vända sig.

Ungdomsmottagning (Kommun och Landsting i samverkan)

Ungdomsmottagning har sina lokaler på samma adress som Öppenvården 4:an och tar emot ungdomar en eftermiddag i veckan. Här finns barnmorska, sjuksköterska och kurator.

Pågående lokal samverkan samt planerat samarbete inom Säters kommun

Det finns idag pågående loka samverkan med flera olika partners.

 Barn och Utbildningsnämnden

 Primärvård

 Öppenpsykiatriska mottagningen

 Polisen

Socialnämnden och Barn och Utbildningsnämnden (BUN) har idag väl fungerande rutiner gällande barn och ungdomar som vistas i förskolor och skolor inom Säters kommun.

Det finns en Handbok som är tillgänglig för alla som arbetar inom organisationerna och den har tydliga anvisningar hur anmälan skall gå till, samt hur socialtjänstens förhandsbedömning och utredning genomförs och hur besluten tas och vilka personer som meddelas om detta.

I rutinhandboken har man också klargjort vad som är skolans ansvarsområde, respektive socialtjänstens.

(11)

Samverkan med Barnavårdscentralen (BVC) och Mödravårdscentralen (MVC) har inletts och tanken är att den ska följa den mall som använts i samverkan med BUN.

Samordnaren mot våld i nära relationer har bedrivit utbildning av personal inom Säters kommun sedan 2013 och alla som arbetar med människor inom socialtjänst, hemtjänst, förskolor, LSS, skolans hälsovård samt personal på fritidsgårdar har genomgått en utbildning. Samordnaren har även haft föreläsning för SFI via tolk.

Gemensamma mål för Socialförvaltningen och för Säters kommun

Alla våldsutsatta kvinnor som förvaltningen kommer i kontakt med ska snarast informeras om vilket stöd de kan erbjudas inom kommunen och frivilligorganisationer

Alla barn som förvaltningen kommer i kontakt med och som bevittnat våld i nära relationer ska efter bedömning erbjudas stöd och hjälp

Alla verksamhetsområden inom Säters kommun ska ha kännedom om handlingsplanen samt upprätta rutiner för sitt verksamhetsområde.

Kompetensutveckling inom området våld i nära relationer ska successivt ges till all personal inom förvaltningen.

Informationen på kommunens hemsida ska alltid vara dagsaktuell.

Organisatoriskt mål

Är att fortsätta arbetet i den lokala Samverkansgruppen mot våld i nära relationer där alla berörda aktörer tillsammans sprider information, utvecklar samarbetsformer och rutiner som rör stöd- och hjälpinsatser. I de lokala samverkansgrupperna ingår bl.a. representanter från socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis och berörda frivilligorganisationer.

Idag finns ingen Samverkansgrupp i Säter då intresset för detta inte var särskilt stor hos de berörda utom socialtjänsten.

Det skall finnas bra rutiner för kartläggning och uppföljning av våld i nära relationer och barn som bevittnat våld och det digitala materialet skall uppdateras vid lagförändringar.

Socialnämnden har i sin verksamhetsplan uppföljningsbara mål avseende våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld samt fastslaget hur uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhet på området bör göras.

Övriga verksamhetsområden inom Säters kommun skall utarbeta rutiner för hur man uppmärksammar och handlägger våld i nära relationer samt se över rutinerna för samverkan med övriga aktörer utöver Socialförvaltningen.

Arbetsledarna och cheferna skall vara väl medvetna att våld förekommer även i relationerna bland egen personal och skall vara tillgängliga för sin personal då behov uppstår.

Personen som arbetar med våld i nära relationer ska informera och upprätthålla kunskaperna hos all personal som arbetar med människor i Säters kommun.

(12)

Referenser

Omslagsbild: Privat Socialtjänstlagen

Socialstyrelsen föreskrifter 5 maj 2014

Nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS2014:4) om våld i nära relationer.

Författningen gäller socialtjänst

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterad våld och förtryck, samt våld i samkönade relationer

Regeringens skrivelse 2009/10:229 Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja

Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:3

Kartläggning över insatser för män som utövar våld mot kvinnor

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterad våld och förtryck, samt våld i samkönade relationer

Regeringens skrivelse 2009/10:229

Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir giftas mot sin vilja SOSFS 2014:4 Socialstyrelsens allmänna råd om anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn

SOSFS 2014:4 (M OCH S) Föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens arbete med våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Rapport om Mäns våld mot kvinnor i Dalarna 2011-2014 Brå, Brottsförebyggande rådet

(13)

Föreläsningar och kurser

Marjo Sistonen: Samordnare mot våld i nära relationer i Säter: Utbildning om våld för arbetstagarna i Säter som har sin tjänstgöring bland barn, unga och vuxna.

NCK: Våldutsatta kvinnor-samhällets ansvar, 2-dagars utbildning för yrkesverksamma Länsstyrelsen i Dalarna: Konferens om våld mot äldre kvinnor

Josefin Grände: VÅLD-boken samt våga fråga och samtala med våldutsatta kvinnor Juno Blom: Hedersrelaterad våld

Länsstyrelsen: Kompetensutveckling om hedersrelaterat våld och förtryck

Åklagare Niklas Eltenius och Jenny Nybom: Rättprocessen samt Freda utbildning, tre tillfällen Jennifer Qvarnström, polisen: Brottsoffer

Elisabeth Näsman: Barn som bevittnar våld Socialstyrelsen: Partnerkontakt

Länsstyrelsen i Dalarna: Kompetensdag om trauma, inkluderat barn och heder Länsstyrelsen i Dalarna: Barns delaktighet och inflytande

Länsstyrelsen: Våga göra skillnad Högskolan Dalarna: Riskbedömning

Citykonferens Stockholm: socialnämndens och vårdgivarens ansvar i arbete med våld i nära relationer.

Kvinnofridsnätverket: TRIS-Tjejers rätt i samhället Länsstyrelsen: Hedersvåld

Hedemora: Våldutsatta barn

Olof Risberg, BUB-Bågen och Rädda Barnen (Måsen Film AB):

Film: I skuggan av våldet: En film av kvinnomisshandel ur barnens perspektiv

(14)

Adresser och telefonnummer

Kontakt med stödperson i Säter 0225-55165

E-post: kvinnofrid@sater.se

BRIS Barnens hjälptelefon 116 111

Vuxentelefon - om barn 077-150 50 50

Kvinnofridslinjens Stödtelefon, syns inte på telefonräkning 020-50 50 50 www.kvinnofridslinjen.se

Kvinnojouren Falun 023-125 15 Telefonjour kl 17-22

Hemsida: www.kvinnojourenfalun.se

E-post: kvinnojourenfalun@live.se

Kvinno- och tjejjouren i Borlänge 0243-814 01

E-post: borlange@roks.se

Hemsida: www.kvinnojourenborlange.se

Kris- och våldsmottagning för män i Falun och Borlänge Sturegatan 99C, Falun

Leif Jonsson och Claes Holm 0223-831 50

Socialjouren, via polisen 114 14

Polisen 114 14

Polisen, akut 112

Skatteverket skydd av personuppgifter 08-764 81 60

www.skatteverket.se/folkbokföring

Terrafem, nationell jourtelefon på 43 olika språk

www.tarrafem.org 08-643 05 10

www.brottsoffermyndigheten.se 090-70 82 00

Fakta om brott för ungdomar http://www.brottsrummet.se

Veterinär omtanke om våldutsatta 070-728 06 11

jourhem för husdjur www.voov.nu

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :