Verksamhetsplan och budget

Verksamhetsplan och budget 2018–2020

Linnéuniversitetet – en kreativ och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet.

Beslutat av Universitetsstyrelsen Datum: 2017-12-07

Dnr: 2017/7015-1.1

2 (32)

Innehåll

Några ord från rektor__________________________________________ 3

Bakgrund ___________________________________________________ 4

Verksamhetsplan _____________________________________________ 6

Utmanande utbildningar _______________________________________ 9

Framstående forskning _______________________________________ 14

Samhällelig drivkraft ________________________________________ 18

Globala värden _____________________________________________ 19

Internationalisering ________________________________________ 19

Hållbar utveckling _________________________________________ 20

Lika villkor ______________________________________________ 21

Universitetsbiblioteket _______________________________________ 25

Ekonomiska planeringstal 2018-2020 ____________________________ 26

Anslagsfördelning _________________________________________ 26

Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ___________ 26

Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå _______________ 27

Gemensamma funktioner ___________________________________ 28

3 (32)

Några ord från rektor

Vårt universitet växer genom att konkretisera visionen om en kreativ kunskapsmiljö och göra den relevant för medarbetare och omvärld. Genom att utveckla

kunskapsmiljöer som knyter samman utbildning, forskning och samverkan, blir universitetet attraktivt som samarbetspartner samt studie- och arbetsplats. Samhällets utmaningar, förhoppningar och vilja till samverkan förstärker och ger kraft till utveckling.

Det betyder också att förmågan till gott ledarskap, mötes- och styrningsformer samt uppföljning behöver utvecklas i arbetet med utbildningskvalitet,

forskningsstrategier, jämställdhetsintegrering, samhällelig drivkraft och verksamhetsstödets utveckling.

På ett attraktivt universitet hänger allting ihop! Kunskapsmiljöer existerar i en kontext som involverar alla medarbetare. Universitetet blir då en kugge i hjulet som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet.

Peter Aronsson, rektor

4 (32)

Bakgrund

Inför 2018 införs ett par förändringar i Linnéuniversitetets verksamhetsplanering (se figur 1). Universitetsstyrelsens beslut om Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar kommer att beslutas i april istället för som tidigare juni. Anledningen till detta är bland annat att skapa ett större utrymme för arbetet med

verksamhetsplanerna inför kommande år. Nytt är också att föregående år följs upp i samband med ett uppföljningssamtal i slutet av februari samtidigt som det

genomförs ett avstämningssamtal innan sommaren. Dessa samtal ersätter vårdialogerna.

Universitetsstyrelsens beslut ger planeringsförutsättningar och riktlinjer för de verksamhetsplaner och budgetar fakulteter, nämnden för lärarutbildning (NLU), råd, kommittéer, universitetsförvaltning och universitetsbibliotek tar fram under hösten.

Genom beslutet fastställs även de huvudsakliga ekonomiska ramarna för kommande år. Planeringshorisonten är tre år även om ett övervägande fokus ligger på

nästkommande år. Planeringsförutsättningarna justeras under hösten beroende av exempelvis budgetpropositionen och planeringsprocessen.

Figur 1. Linnéuniversitetets övergripande årscykel

Under hösten tar fakulteterna/NLU fram förslag på verksamhetsplaner som behandlas på en höstdialog med rektorerna. Dialoger och nya förutsättningar i samband med budgetpropositionen bildar underlag för Verksamhetsplan och budget som universitetsstyrelsen beslutar om i december. Genom detta beslut fastställs universitetsstyrelsens övergripande uppdrag till universitetets verksamheter och de slutliga ekonomiska ramarna för kommande år. Utifrån universitetsstyrelsens uppdrag fastställer rektor i början på året fakultetsspecifika uppdrag med särskild betydelse för hela universitets utveckling.

5 (32)

Uppdragen följs upp i samband med årsredovisning och dialoger mellan universitets- och fakultetsledningar. Uppföljningen bidrar till att forma planeringsförutsättningar inför kommande år.

Genom Verksamhetsplan och budget 2018-2020 ger universitetsstyrelsen:

rektor, fakulteter, nämnden för lärarutbildning, kommittéer, råd, institutet för fortbildning av journalister (Fojo), polisutbildningen, universitetsförvaltning och universitetsbiblioteket i uppdrag att arbeta enligt de inriktningar, prioriteringar och ekonomiska ramar som anges i dokumentet.

Dokumentet är uppdelat i två huvudsakliga delar där den ena, Verksamhetsplan, behandlar universitetets strategiska och innehållsliga inriktning, medan den andra, Budget, redovisar verksamhetens budgeterade intäkter och kostnader samt

anslagsfördelning till fakulteterna/NLU. Linnéuniversitetets Vision och strategi 2015–2020¹ pekar ut universitetets huvudsakliga riktning. I visionen beskrivs universitetets strategiska områden och ambitioner fram till 2020.

Under 2018 initieras arbetet med en ny övergripande strategi som bör vara klar att beslutas i slutet av 2019 för implementering under 2020.

1 En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015-2020. Dnr 2014/323-1.1

6 (32)

Verksamhetsplan

Universitetsledningen har intensifierat arbetet med att, enligt strategin, utveckla kunskapsmiljöer som integrerar utbildning, forskning och samverkan. En del av detta arbete har inneburit att universitetsledningen, inom ramen för intern styrning och kontroll (ISK), arbetat med att identifiera kritiska faktorer som stärker denna utveckling. Utgångspunkten är att ISK ska vara en integrerad del av universitetets verksamhet och utveckling.

Kritiska faktorer

Följande kritiska faktorer har identifierats:

Önskvärd kompetensförsörjning

Det är viktigt att universitetet lyckas rekrytera önskvärd och nödvändig kompetens samt behålla och utveckla befintlig personal. Detta är betydelsefullt inte minst för att nå målen avseende utmanande utbildningar med hög samhällsrelevans och

framstående forskning till nytta för samhällsutvecklingen. Linnéuniversitetet behöver utveckla arbetet med att rekrytera och meritera medarbetare med de

kompetenser som behövs för att arbeta framgångsrikt med kreativa kunskapsmiljöer.

Förutom vetenskaplig/konstnärlig och pedagogisk kompetens behöver ledarskap, samverkanskompetens och annan erfarenhetsbaserad kompetens få en tydligare plats och värdering.

Därför behöver Linnéuniversitetet bli bättre på att hitta flexibla lösningar i arbetet med rekrytering och meritering samt att värdera andra kompetenser utöver de vetenskapliga och pedagogiska. Under 2018 inleds ett arbete med syftet att utveckla arbetet med rekrytering, meritering, styrdokument och processer.

Fakultetsledningarna ska fortsätta driva rekryteringsarbetet, exempelvis utifrån bedömningar av hur ekonomiskt över- och underskott med anledning av strategiska rekryteringar fördelas över tid. Ett speciellt fokus ska läggas på internationell rekrytering, vilket även inkluderar att stödet för sådana rekryteringar utvecklas.

Ändamålsenliga arbetssätt och processer

Att universitet har ändamålsenliga arbetssätt och processer är kritiskt i flera avseenden. Arbetssätten måste vara dynamiska och anpassas efter universitetets utveckling för att på bästa sätt stödja skapandet av kunskapsmiljöer och främja måluppfyllelsen.

Högkvalitativa och efterfrågade utbildningar

Utbildningsutbudet måste systematiskt prövas för att vara relevant.

Fakulteterna har sedan tidigare ett uppdrag att anpassa utbildningsvolymen efter tilldelat ramanslag och att inom denna ram se över, utveckla och konsolidera utbudet samt utveckla utbildningarnas kvalitet, avancerad nivå, internationella kurser och koppling till kunskapsmiljöer. Utbildning på avancerad nivå är viktig för att möta studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov, men också för att stärka utbildningarnas koppling till forskning. De nationella uppföljningarna för lärosätenas kvalitetsarbete har ändrats i och med att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och lärosätena har fått nya roller. Förändringen ställer krav på nya sätt att följa upp och utveckla utbildningarnas kvalitet.

Högkvalitativ och konkurrenskraftig forskning

7 (32)

Förutsättningarna för att bedriva forskning måste vara goda och forskningen måste hålla högsta kvalitet. På så sätt stärks möjligheterna för en ökad

forskningsfinansiering både genom anslag och externa bidrag samt en ökad publicering med internationell spridning.

Linnéuniversitetet har tillsammans med Mittuniversitetet, Örebro universitet och Karlstad universitet profilerat sig som de nya universiteten. Gemensamt för de nya universiteten är stark betoning på professionsutbildning² och nära samverkan med det omgivande samhället. Utmärkande är också låga statliga forskningsanslag i relation till utbildningsvolymen. Det är därför positivt att Linnéuniversitetets forskningsanslag ökade med 28 Mkr inför 2016 och med ytterligare 6 Mkr inför 2018. Under 2016 utlystes bland annat 24 nya postdok-anställningar som finansieras med det ökade forskningsanslaget. Denna satsning fortsätter bland annat genom strategiska rekryteringar av forskare som bör knytas till utveckling av

kunskapsmiljöer.

Vetenskaplig publicering har ökat medan andelen externfinansierad forskning minskade under 2016 från 40 till 35 procent. Denna siffra har förbättrats något avseende 2017, men andelen ligger kvar under 40 procent, minskningen förklaras delvis även av ökade anslag för forskning. Externfinansiering bör ses över flera år eftersom den fluktuerar kraftigt mellan enstaka år. Bidrag från större finansiärer har ökat vilket kommer visa sig i framtida intäkter, se avsnitt Framstående forskning.

Ökningen måste fortsätta för att stärka Linnéuniversitetet i konkurrensen om anslag och externa forskningsmedel. Regeringens fördelning av forskningsmedel baserat på samverkan innebär att Linnéuniversitetet måste fortsätta utveckla sina höga

ambitioner på detta området.

Översynen av förutsättningar för att bedriva forskning³ fortskrider i linje med de externa bedömarnas rekommendationer. Dessa rekommendationer gör redan nu avtryck och ska vävas in i verksamhetsplaneringen inför kommande år.

Utveckling av det goda ledarskapet

Ett gott ledarskap är en förutsättning för att vara en attraktiv arbetsgivare med en god arbetsmiljö både för medarbetare och för studenter. I en akademisk miljö som universitetet utgör är människors kunskap och engagemang av yttersta betydelse. Att ta tillvara drivkraften i kollegiet är nödvändigt för att skapa engagemang i

samhällsutvecklingen samt upprätthålla och utveckla en kvalitetskultur.

En viktig del av det goda ledarskapet är att tillse att det systematiska

arbetsmiljöarbetet blir en integrerad del i den dagliga verksamheten. Systematiskt arbetsmiljöarbete är grunden för att universitetet ska vara en attraktiv arbetsplats.

Det förutsätter även att arbetsmiljöfrågor integreras i verksamhetsplanering och uppföljning och att medarbetare ges goda förutsättningar för att bidra till att universitetet kan nå sina målsättningar. Systematiskt arbetsmiljöarbete omfattar organisatoriska, fysiska, psykologiska och sociala förhållanden med betydelse för arbetsmiljön. Universitetets olika verksamheter ges i uppdrag att arbeta för att integrera och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Sammanfattning

För att utvecklas som universitet och bli en mer attraktiv samarbetspartner och studie- och arbetsplats måste kompetenser föras samman i starka kunskapsmiljöer

2 Enligt HF:s definition.

3 En utvecklande forskningsstrategi (Dnr 2016/1708-1.1)

8 (32)

som knyter samman utbildning, forskning och samverkan. Samtliga fakulteter och avdelningar ges i uppdrag att stärka, möjliggöra och identifiera spirande, mogna och framstående kunskapsmiljöer.

Åtgärder i relation till de kritiska faktorerna konkretiseras nedan tillsammans med övriga planeringsförutsättningar.

9 (32)

Utmanande utbildningar

De ekonomiska planeringsförutsättningarna för 2018-2020 presenteras i tabell 1

och baseras på budgetpropositionen för 2018

. Anslaget för 2018 ökar med knappt 20 Mkr kronor, utöver pris- och löneuppräkning. Ökningen av utbildningsanslaget består främst av utbyggnad av högskoleutbildningenen och satsning på

sommarkurser. Samtidigt genomförs satsningar på utbildningar inom så kallade bristyrken, framförallt inom vård och lärarutbildning. Forskningsanslaget ökar med 6 Mkr kronor baserat på prestationer avseende bibliometri (1,6 Mkr kronor), externa medel (1,1 Mkr kronor) och samverkan (3,3 Mkr kronor).

Tabell 1. Ekonomiska planeringsförutsättningar 2018-2020 i 2018 års prisnivå, tkr.

Linnéuniversitetets viktigaste prioritering avseende utmanande utbildning är att erbjuda utbildning av hög kvalitet och hög samhällsrelevans. Universitetet erbjuder ett brett utbildningsutbud med många programutbildningar och ännu fler fristående kurser. För att nå målet att erbjuda högkvalitativa utbildningar måste fakulteterna se över utbildningsutbudet vilket är en av de rekommendationer som den externa bedömargruppen gjorde vid översynen av forskning. Fakulteterna måste göra skarpa prioriteringar och knyta utbildningar starkare och tydligare till både forskning och relevanta samhällsutmaningar. Nya utbildningar måste finansieras inom tilldelat anslag eller som uppdragsutbildningar.

Planeringsförutsättningarna för utbildningsanslaget framgår av tabell 2.

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Plan Plan

976 138 993 258 1 012 220 1 029 306 1 067 905 1 070 557 1 074 842

283 945 285 795 318 453 323 317 335 303 335 303 335 303

S ärskilda medel 16 972 27 609 16 511 16 762 17 070 17 070 17 070

Fortbildning av journalister (Fojo) 9 983 10 052 10 188 10 344 10 534 10 534 10 534

Utrustning mm till Sjöbefälsutbildningen (SJÖ) 5 498 6 236 6 323 6 418 6 536 6 536 6 536

Kvalitetsbaserad resursförstärkning 1 491 4 177

Kvalitetsförstärkning 7 144

S umma tilldelade anslag 1 277 055 1 306 662 1 347 184 1 369 385 1 420 278 1 422 930 1 427 215 Ekonomiska planeringsförutsättningar

Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbelopp)

Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå

10 (32) Tabell 2. Förändring av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå¹, tkr

1 2018-2020 i 2018 års prisnivå. Beloppen 2017–2020 enligt budgetpropositionen för 2017.

Inför 2018 minskar anslaget för utbyggd läkar- och tandläkarutbildning. Samtidigt ökar fokuseringen på högskoleutbildning och anslag för utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningen. Utbildningsanslaget ökar något 2018 utöver pris- och löneomräkning.

Diagram 1. Prognos utbildningsproduktion

Enligt fakulteternas budgetplaner överstiger universitetets totala produktion tilldelat takbelopp. Det kräver att fakulteterna ser över utbildningsutbudet för att anpassa utbud och kostnader utifrån anslaget. Prognosen i diagram 1 bygger på att utbudet anpassas.

Linnéuniversitetet avser att göra en genomgripande analys av utbildningsutbudet under 2018. Analysen ska omfatta indikatorer såsom söktryck och genomströmning men även kvalitetsaspekter som belyser både vetenskaplig halt och relevans för studenter och samhällets utveckling. För att betona betydelsen av kunskapsmiljöer

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Takbelopp fg år 976 138 993 258 1 012 220 1 029 306 1 067 905 1 070 557

Utbyggnad av högskoleingenjörsutbildningen 469 218 451 902 902

Tillfällig satsning på högskoleplatser 11 073 -14 733

Tillfällig satsning på sjuksköterskor och

ingenjörsutbildningar upphör -4 132

Omfördelning av platser inom lärarutbildningarna 2 483

Utbyggnad av speciallärarutbildning 360

Reducering i enlighet med propositionen Bäst i klassen -688

Finansiering av utbyggd läkar- och tandläkarutbildning -3 360 -1 995 -7 847 -1 658 -910 Finansiering av utbyggd av vård- och ingenjörsutbildning -9 089 -1 409 -1 200

M inskning för att finansiera prioriterade satsningar -868 -2 415

Utbyggnad av högskoleutbildningen fr o m 2015 13 204 9 209 8 733 5 241 337 448

Utbyggnad av högskoleutbildningen fr o m 2018 9 720 0 0

Höjda ersättningsbelopp inom HUM /SAM 14 288

Utbyggnad av lärar- och förskolelärarutbildning från 2017 2 227 2 227 2 699 2 682

Satsning på sommarkurser 3 455 0 0

Utbyggnad av samhällsbyggnadsutbildningar 200 401 401

Pris- och löneomräkning 7 668 15 990 15 403 18 962 0 0

Övrigt 0 -191 -230 1 -777 -148

Takbelopp aktuellt år 993 258 1 012 220 1 029 306 1 067 905 1 070 557 1 074 842

Förändring 17 120 18 962 17 086 38 599 2 652 4 285

Varav prislapp HUM /SAM -14 288 0 0 0 0

Återstår 4 674 17 086 38 599 2 652 4 285

11 (32)

och samhällsutmaningar ska analysen även inkludera på vilket sätt utbildningar bidrar till dessa. Resultatet av analysen ska följas upp vid höstdialogerna.

UKÄ har regeringens uppdrag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning. I huvudsak innebär systemet att lärosätena ges ansvaret att följa upp utbildningarnas kvalitet medan UKÄ:s uppgift blir att följa upp lärosätenas kvalitetssäkringssystem.

Linnéuniversitetet gör systematiska uppföljningar av utbildningskvalitet enligt de nya förutsättningarna. I samarbete med Karlstads universitet och Mittuniversitetet utvärderas lärosätenas utbildningar av bedömargrupper med externa sakkunniga.

Samtliga utbildningar som leder till en examen utvärderas successivt under en sexårsperiod. Modellen är beslutad av respektive rektor^[1] och under 2016/2017 genomfördes en pilotomgång med huvudområden inom tre kluster. Modellen har reviderats utifrån en utvärdering av pilotomgången och i början av 2018 inleds en ny utvärderingsomgång med tre nya kluster.

I universitetets uppdrag ingår att öka antalet platser inom vård- och

lärarutbildningar. Fler platser inom dessa utbildningar innebär att andra utbildningar måste minska. Sjuksköterskeprogrammet samt specialistsjuksköterskeprogrammen förväntas under 2017 uppfylla ökningen av antal studieplatser, samtidigt som anslagen inte ökat i samma takt. För att kunna fortsätta driva dessa program i detta större format krävs omfördelningar eller annan finansiering. För att skapa sådana möjligheter tilldelas Fakulteteten för hälsa och livsvetenskap ett tillfälligt utökat anslag motsvarande 5 Mkr kronor under 2018.

Antalet förstahandssökande till lärarprogrammen ökade 2017 med ca 13 procent jämfört med 2016, medan antalet förstahandssökande i riket som helhet minskade med drygt 4 procent. Antalet nyregistrerade lärarstudenter uppgick hösten 2017 till drygt 850, vilket motsvarar ca 9 procent fler än 2016. Efter de senaste årens utbyggnad av lärarutbildningen fylls dock inte antalet platser fullt ut (888). Därför görs särskilda satsningar på att öka utbildningarnas attraktion genom ökad

verksamhetsintegrering och översyn av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). En särskild utredning ska också undersöka orsaker till studieavbrott.

Vidare pågår ett arbete kring nya studieupplägg i förskollärarutbildningen och kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för att möta utbildningsbehov från befintliga och nya målgrupper. Arbete kring VFU utomlands och på distans har lett till beslut om hantering av VFU-placeringar utomlands samt genomförande och examination av VFU-kurser.

NLUs ansvarsområde gäller i första hand lärarprogrammen men berör indirekt även fristående kurser för behörighetsgivande och fortbildande behov. Om

lärarutbildningens uppdrag inte når taket sker en omfördelning av medel till fristående kurser inom skolområdet och i andra hand till vårdområdet. Ett uppdrag till NLU består i att inventera fristående kurser inom skolområdet och utreda en ny ekonomisk modell för såväl stöd som uppföljning av fristående kurser.

Efterfrågan på universitetets utbildningar är fortfarande hög och attraktiviteten bekräftas genom ett stort intresse från internationella studenter. Andelen studenter på avancerad nivå har dock endast ökat marginellt under senare år. Fakulteterna/NLU

[1]Förslag till gemensamt system för utbildningsutvärderingar för Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet (Treklövern). Dnr 2016/1160-1.2

12 (32)

måste fortsätta prioritera arbetet för att öka denna andel inte minst för att främja forskningsöverbyggnaden.

Linnéuniversitetets ambition är att erbjuda bred, kvalificerad och hållbar akademisk utbildning där kunskapsbildning och kritiskt tänkande är centrala utgångspunkter. I ambitionen ingår även att göra studenter väl rustade för arbetslivet.

Utbildningsdepartementet ställer krav på att universiteten ska visa på vilket sätt arbetsmarknadens behov respektive studenternas efterfrågan ligger till grund för det utbildningsutbud som erbjuds. Det förväntas även att universiteten ska se över på vilka sätt de kan bidra till studenternas inträde på arbetsmarknaden.

Linnéuniversitetet satsar på att utveckla alumnverksamheten och ett led i denna satsning är en alumnundersökning vars syfte är att undersöka hur före detta programstudenter bedömer och uppfattar utbildningen. Alumnundersökningen genomförs var tredje år och skickades ut senhösten 2017.

En viktig del i att förbereda studenter för arbetslivet är digitalt lärande. Därför ska en strategi för digitalt lärande implementeras under 2018. Strategin omfattar utbildning, forskning och samverkan samt ge förslag på organisatoriska konsekvenser, till exempel pedagogiskt utvecklingsarbete, kompetensförstärkning och IT-infrastruktur.

Uppdragsutbildning ska främja utveckling av demokrati, kunskapsutveckling och tillväxt samt en god utbildning och forskning. Linnéuniversitetets ambition är att öka uppdragsverksamheten och intäkterna för uppdragsutbildning. För att uppnå denna ambition måste arbetet med uppdragsutbildning utvecklas avseende övergripande ekonomiska och organisatoriska förutsättningar men även planering på fakultets- och institutionsnivå. Inte minst gäller det de verksamheter som bedriver utbildning och forskning med stor relevans för det omgivande samhället.

Linnéuniversitetets ambitioner har sedan 2010 varit att öka andelen disputerade lärare och andelen har ökat från 55 procent (2011) till 69 procent (2016)⁴. Andelen disputerade lärare ska öka ytterligare och framför allt inom professionsutbildningar.

Samtidigt behöver Linnéuniversitetets utbildningar lärare med professionsrelaterad men även kompetens avseende samverkan och internationalisering. För att betona betydelsen av att lärare ska besitta olika kompetenser har rektor beslutat om en översyn av processer och principer för såväl rekrytering som meritering. Resultatet av översynen redovisas under 2018.

Under 2018 ska samordning av högskolepedagogiska frågor avseende organisation och verksamhet implementeras.

Under 2017 genomfördes doktorandbarometern. Resultatet ledde till ett uppdrag till samtliga fakulteter att visa hur de säkerställer att samtliga doktorander får en god introduktion, har en god arbetsmiljö, att individuella studieplaner följs upp regelbundet och att doktoranderna erbjuds ett adekvat kursutbud. Uppdraget följs upp under 2018. Även forskarhandledningsstödet ska utvecklas under 2018.

Under 2018 genomgår universitetets organisation några förändringar. Kvalitetsrådet ersätts av ett utbildningsråd och ett forskningsråd. Samtidigt ses uppdragen till samtliga råd och kommittéer över.

Inom utmanande utbildningar ska följande uppdrag prioriteras under 2018:

4 Avser årsarbetskrafter.

13 (32)

Universitetsnivå:

• implementera instruktioner för översyn av utbildningsutbudet

• samordna högskolepedagogiska frågor

• implementera en strategi för digitalt lärande

• implementera kvalitetssäkringssystem för utbildning

• följa upp resultatet från alumnundersökningen

• utveckla processer och principer för strategisk rekrytering och meritering.

Fakultetsnivå:

• anpassa utbildningsverksamheten och dess kostnader efter tilldelat anslag

• genomföra en översyn av utbildningsutbudet genom att utveckla och konsolidera utbudet, prioritera kvalitetsarbete, avancerad nivå, internationella kurser och utbildningarnas koppling till kunskapsmiljöer.

• delta i implementeringen av det interna kvalitetssäkringssystemet

• genomföra förbättringsarbete inom utbildning på forskarnivå

• öka andelen studenter på avancerad nivå

• öka andelen disputerade lärare och professorer

• öka omfattningen på uppdragsutbildning.

14 (32)

Framstående forskning

En primär fråga är att Linnéuniversitetet erhåller ett forskningsanslag som är förtjänat. Då förutsättningarna skiljer sig mellan lärosäten försvåras möjligheterna att konkurrera på lika villkor. Höjda förväntningar på breddat deltagande, hög kvalitet och önskan att få mer nytta av forskning och undervisning till

samhällsutmaningarna aktualiserar frågan om ökat forskningsanslag ytterligare.

Linnéuniversitetets forskningsanslag ökade med 28 Mkr inför 2016⁵ och med 6 Mkr inför 2018. Även om tillskotten är välkomna behöver Linnéuniversitets

forskningsanslag öka ytterligare för att komma upp i jämförbara nivåer med övriga lärosäten. Linnéuniversitetet begärde ett tillskott på 90 Mkr hos

utbildningsdepartementet⁶ inför budget 2018-2020. Tillskottet uteblev dock i den omfattning som äskades.

Tabell 3. Förändring av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå¹,tkr.

Översynen av förutsättningar för att bedriva forskning⁷ fortskrider i linje med de externa bedömarnas rekommendationer. Dessa rekommendationer gör redan nu avtryck och ska vävas in i verksamhetsplaneringen inför kommande år. Översynen innebär ett större fokus på omvärldsbevakning, inte minst i relation till de nya universiteten. En central rekommendation var att röra sig från en premiering av individer till att stärka skapandet av forskningsmiljöer. Övriga förbättringsområden var bland annat behov av ökad forskningsvolym, inte bara genom ökad publicering och externfinansiering, utan även personellt, rekrytering, principer för fördelning av forskningsanslaget, profilering och verksamhetsstöd.

Det innebär att Linnéuniversitetet måste prioritera, förstärka och arbeta strategiskt på alla nivåer för att skapa starka kunskapsmiljöer. Förstärkningen av forskningsmedel inför 2018 ska i huvudsak gå till en sådan satsning.

Fakulteterna redovisade inför höstdialogerna 2017 hur medlen använts och ska användas. Fakulteternas satsningar har huvudsakligen varit fokuserade till nya postdok-tjänster i linje med universitetsstyrelsens ambition. Medel har också använts på forskare med potential att bygga upp forskningsverksamheter, till etablerade och framgångsrika forskare/miljöer samt forskare/miljöer med god utvecklingspotential.

För att stärka förutsättningarna för forskning inrättades under 2017 en

forskningsberedningsgrupp. Beredningen består av aktiva forskare med uppdrag att diskutera förutsättningarna för att bedriva forskning och att lämna

5 Enligt tabell 3 framgår att 28 Mkr består av 25 Mkr tillkommande medel och ca 3 Mkr från ett positivt utfall av en nationell omfördelning utifrån bibliometri och externa medel.

6 Budgetunderlag 2018-2020, dnr 2016/7133-1.1.

7 En utvecklande forskningsstrategi (Dnr 2016/1708-1.1)

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Basanslag fg år 283 945 285 795 318 453 323 317 335 303 335 303

Nya medel 25 794 6 009

Omfördelning 2 956

Pris- och löneomräkning 2 230 4 602 4 846 5 956

Övrigt -380 -694 18 21

Takbelopp aktuellt år 285 795 318 453 323 317 335 303 335 303 335 303

15 (32)

förbättringsförslag. Beredningsgruppens arbete har hittills tagit avstamp i den externa granskningen av forskningens förutsättningar som genomfördes under 2017.

Universitetet har under flera år satsat på att öka forskningens externfinansiering och antalet vetenskapliga publiceringar. En utgångspunkt har varit att fakulteterna fördelar forskningsanslagen på individnivå med fokus på publikationer och externa medel⁸. Principerna för fördelning av forskningsmedel ses över i relation till arbetet med kunskapsmiljöer men även i förhållande till plan för jämställdhetsintegrering.

För att kompensera ett lågt forskningsanslag är universitetets mål att forskningens externfinansiering ska vara lika hög som forskningsanslaget. Intäkterna för forskning och utbildning på forskarnivå har ökat med 19 procent mellan 2012 och 2016⁹. Dock har externfinansieringen minskat de två senaste åren. I jämförelse med andra svenska lärosäten är andelen forskning som bedrivs med externa medel fortfarande låg. Fakulteterna ges i uppdrag att vinnlägga sig om att öka de externa intäkterna samt att arbeta för att omsätta erhållna externa medel i

forskningsprestationer.

Många ansökningar har lämnats in till vetenskapsrådet och familjen Kamprads stiftelse under perioden. Beviljandegraden är dock inte så hög. Hos KK-stiftelsen är beviljandegraden däremot högre, liksom hos Formas, Crafoordska stiftelsen, Riksbankens jubileumsfond, Forte och Vinnova. Familjen Kamprads stiftelse är en viktig finansiär, som står för i snitt nästan 30 procent av de beviljade medlen.

Finansiären har utlysningar en till två gånger per år. Valet av inriktningar är viktigt för den framtida forskningsfinansieringen.

I diagram 2 visar en trendutdragning av utfallet att beviljade medel ökar vilket dels beror på fler projektansökningar hos dessa finansiärer, dels att de beviljade projekten ger mer medel per projekt. Då Familjen Kamprads stiftelse står för en stor del av beviljade medel i tabellen nedan och dessutom en positiv trend, är universitetet beroende av vilka utlysningar stiftelsen har framöver. Beviljade medel från Vetenskapsrådet visar en negativ trend, vilken borde kunna motverkas genom att forskare inom humaniora och samhällsvetenskap samt utbildningsvetenskap

fortsätter söka medel i högre grad. Flertalet av finansiärerna nedan beviljar medel för flera år åt gången (vanligast två till fyra år), vilket gör att det kan vara svårt att dra slutsatser över utvecklingen på så få år.

Diagram 2. Beviljade forskningsmedel

8 Regleras genom rektorsbeslut ST 2013/292-1.1

9 Av de totala intäkterna avseende forskning och utbildning på forskarnivå har andelen externa intäkter ökat från 34 procent (2011) till 40 procent (2015).

16 (32)

Respektive fakultet uppmanas planera för externa ansökningar. Fakulteterna måste göra avsättningar för att kunna stödja externfinansierad verksamhet i form av samfinansiering.

Linnéuniversitetet har i relation till KK-stiftelsen gjort ansträngningar för att förbättra möjligheterna till ökad finansiering. Ansträngningarna ska följas upp och leda till flera ansökningar under 2018. Fakulteterna ska i samverkan med

universitetsförvaltningen arbeta strategiskt i förhållande till andra stora finansiärer såsom VR, Horisont 2020, Formas, Vinnova, Riksbankens jubileumsfond för att uppnå högre andel externfinansiering inte minst inom humaniora/samhällsvetenskap.

Under 2018 ska möjligheterna för ett mer systematiskt arbete med fundraising¹⁰ undersökas.

Antalet vetenskapliga publikationer har ökat och uppgick 2016 till 792 publikationer (jmf 2013: 634 publikationer). Publiceringspoängen för publiceringsåren 2011 till 2015 har ökat med 16 procent i jämförelse med åren 2010 till 2014. Publikationer registreras i publikationsdatabasen Diva vilket bildar underlag för fakulteternas interna anslagsfördelning. Även om antalet vetenskapliga publikationer ökat under senare år måste de öka ytterligare och då framför allt i internationella tidskrifter.

Stödet för Open Access (OA) ska utvecklas för att stärka spridning och

tillgängliggörande av publikationer. Ett system för att följa upp kostnaderna för författaravgifter ska utformas liksom rutiner för att kunna följa utvecklingen på området genom särredovisning i vilken mån publicering skett med OA.

Linnéuniversitetet har anslutits till Nationell arkivdatabas för att möta kraven på OA. Universitetet behöver delta aktivt i tillhandahållande och nyttjande av forskningsinfrastruktur. För kommande år ska universitetet ingå i det konsortium som stödjer driften av MAXIV

För att bidra till forskares internationella erfarenheter avsätts medel för längre utlandsvistelser. Satsningen startade 2016 och ska, i första hand, pågå i tre år. Syftet är att ge forskare möjligheter att tillbringa ett antal månader vid universitet

utomlands. Programmet finansierades tidigare gemensamt av berörd fakultet och

10 penninginsamling -5

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Miljoner kr

Beviljade forskningsmedel LNU

Vetenskapsrådet Familjen Kamprads stiftelse

EU Horizon 2020, FP7 KK-stiftelsen

FORMAS

Crafoordska stiftelsen

17 (32)

rektor där medlen fördelades till individer. Från och med 2018 ska

internationaliseringskommittén och berörd fakultet finansiera satsningen.

Möjligheten att söka medel för internationella konferenser med lyskraft för universitetet kvarstår hos rektor.

Gällande framstående forskning ska följande uppdrag prioriteras under 2018:

Universitetsnivå:

• undersöka möjligheter för systematiskt arbete med fundraising

• utveckla kompetens för att söka externa medel

• utveckla förutsättningarna för att bedriva forskning

• se över allmänna principer för fördelning av forskningsanslag

• ge stöd till längre utlandsvistelser för forskare

• föreslå stödsystem för att dokumentera samverkan inom forskningen

• presentera ett system som stödjer publicering via Open Access.

Fakultet/NLU:

• förbereda för och utveckla en fördelningsmodell som utgår från individuella forskningsprestationer, men som ska stärka kunskapsmiljöer

• uppdatera kompetensförsörjningsplaner på lång och kort sikt

• öka forskningens externfinansiering jämfört med tidigare år

• öka den vetenskapliga publiceringen

• delfinansiera längre utlandsvistelser för forskare.

18 (32)

Samhällelig drivkraft

I Linnéuniversitetets vision och strategi prioriteras samhällsengagemang, uttryckt som samhällelig drivkraft. Linnéuniversitetet ska utmärka sig genom utbildningar med hög samhällsrelevans, forskning till nytta för samhällsutvecklingen och engagemang för samhällsutmaningar, innovationer och hållbar tillväxt.

Samtidigt tas ett flertal initiativ, initierade både av EU och svenska staten, i syfte att hitta metoder för att definiera, mäta och belöna samverkan med det omgivande samhället och nyttiggörande av kunskap och forskning. Denna ambition uttrycks i regeringens forskningspolitiska proposition hösten 2016.

Linnéuniversitetet är framstående inom samhällelig drivkraft, vilket bekräftades av Vinnovas utvärdering av samverkan under 2016, där Linnéuniversitetet fick högsta betyg. Givet att samhällelig drivkraft är högt prioriterat och en viktig

framgångsfaktor är det viktigt att vidareutveckla området, med en ambitionsnivå att förbli ledande på nationell nivå.

För att integrera forskning och utbildning som samhällelig drivkraft har rektor utlyst strategiska medel för att tillsammans med minst tre fakulteter bilda strategiska plattformar som initierar eller stödjer kunskapsmiljöer med stor potential. I ett första steg inrättas två-tre plattformar som får ekonomiskt stöd för tre år.

Gällande samhällelig drivkraft ska följande uppdrag prioriteras under 2018:

Universitetsnivå:

• koppla samverkan till den framväxande forskningsstrategin och modellen för uppföljning av utbildningarnas kvalitet

• utveckla stabila plattformar för samhällelig drivkraft, med speciellt fokus på fakultetsövergripande ansatser

• utveckla förmågan att dokumentera, värdera och beskriva samverkan

• vidareutveckla det centrala stödet för uppdragsutbildning, alumnarbete, integration samt projektledning

• utveckla kommunikationen av aktiviteter inom samhällelig drivkraft.

Fakultet/NLU:

• säkerställa att samverkansarbetet på fakulteten/NLU prioriteras och utvecklas i linje med Linnéuniversitetets policy för samhällelig drivkraft

• skapa tydliga incitament och goda förutsättningar för lärare och forskare samt studenter att utveckla arbetet med samhällelig drivkraft

• utveckla förmågan att dokumentera, värdera och beskriva samverkan för ökad kvalitet i utbildning och forskning.

19 (32)

Globala värden

Internationalisering

Internationaliseringspolicyn för 2015–2020 framhåller internationalisering som medel för att uppnå hög kvalitet i verksamhetens olika delar. Konceptet vidgas från lärar- och studentutbyten till att definieras som hela den process som integrerar en internationell dimension i hela universitetet. Detta omfattar ledning, utbildning, forskning och verksamhetsstöd i både fysisk och digital kunskapsmiljö.

Det vidgade konceptet har stöd i Sveriges nationella hållning och av regeringens utredningsdirektiv för Ökad internationalisering av universitet och högskolor vilket initierades 2017.

Internationaliseringsarbetet förstärks genom målsättningen att alla studenter ska möta ett internationellt perspektiv i sin utbildning genom lärare och studenter från andra länder eller genom fysiska eller digitala utbyten. De internationella

perspektiven ska förstärka utbildningarnas kvalitet och bidra till att öka studenternas lärande. Programansvariga är nyckelpersoner i denna ambition och fortsatt

utveckling av lärarnas kompetens är en nyckelfaktor. Internationell rekrytering av forskare och lärare bidrar också till universitetets kvalitet och fortsatta utveckling och profilering i enlighet med den framväxande forskningsstrategin.

Antalet utresande utbytesstudenter är stabilt och har inte ökat men fler av universitetets studenter bör förlägga sin utbildning vid ett lärosäte utomlands.

Universitet ambition är att på lång sikt dubblera antalet utresande studenter. En tydligare koppling mellan programutbildningar och partnerlärosäten är önskvärd och konkreta åtgärder krävs om målet ska uppnås. Antalet inresande studenter väntas fortsätta öka och aktiviteter för utveckling av rekrytering, mottagande,

kvalitetssäkring och finansiering är nödvändiga.

Inom internationalisering ska följande uppdrag prioriteras under 2018:

Universitetsnivån:

• tydligt koppla internationalisering till modellen för uppföljning av utbildningarnas kvalitet samt till forskningsstrategin

• stärka stödet för internationell rekrytering av anställda och mottagandet av dessa rekryteringar

• vidareutveckla lärares kompetensförstärkning inom språk och interkulturell kommunikation

• vidareutveckla verksamhetsstödet till internationalisering för mobilitet och internationell studentrekrytering.

Fakultet/NLU:

• öka antalet utresande studenter

• öka internationell rekrytering

• skapa tydliga förutsättningar för lärares kompetensutveckling inom språk och interkulturell kommunikation

• synliggöra internationella perspektiv och kulturell mångfald i utbildningar

• granska internationella samarbetsavtal med utgångspunkten att kvaliteten i utbildning och forskning ska ökas.

20 (32)

Hållbar utveckling

I Linnéuniversitetets Vision och strategi 2015–2020 fastslås att studenter och medarbetare är bärare av tankar om hållbar utveckling. I Policyn för hållbar utveckling understryks detta genom att beskriva Linnéuniversitetet som ett hållbart universitet, där samtliga strategiska områden har relevans för hållbar utveckling.

FN:s hållbarhetsmål är utgångspunkt för Linnéuniversitetets arbete med hållbar utveckling. De globala målen är integrerade och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. De globala utmaningarna som målas upp i ramverket kräver ifrågasättande och nytänkande. Linnéuniversitetet har som kunskapsbärare, utbildare och samhällsaktör möjlighet att ingå som en viktig aktör för att möta dessa

utmaningar och bidra till att ställa om samhället i en hållbar riktning. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i verksamheten bidrar

Linnéuniversitetet till en hållbar samhällsutveckling. Både akademin och förvaltningen är viktiga i detta arbete.

Hållbarhetsarbetet vid Linnéuniversitetet innefattar allt ifrån verksamhetens direkta miljöpåverkan, till ett bredare grepp om hållbarhetsfrågor i utbildning, forskning och i samverkan med övriga samhället. Kommittén för hållbar framtid formulerar universitetets ambitioner och arbete inom hållbarhetsområdet i en treårig hållbarhetsagenda.

Kommittén för hållbar framtid arbetar med en bred definition av hållbarhet och inkluderar frågor som tidigare hamnat under området lika villkor. I och med arbetet med en gemensam hållbarhetsagenda integreras de tidigare områdena hållbar utveckling och lika villkor. Strategier för att nå övergripande mål baseras på delaktighet, uppföljning och utveckling, och kan ge upphov till stor variation av konkreta åtgärder.

Som ett led i att ständigt förbättra Linnéuniversitetets miljöarbete arbetar universitetet för att bli miljöcertifierat enligt ISO-standard. Vid

certifieringsrevisionen i oktober 2017 framkom det att universitetet har en bit kvar för att nå ISO-certifieringen. Linnéuniversitetet har skapat goda förutsättningar genom de interna miljörevisionerna och genom programmet med

universitetsgemensamma hållbarhetsmål. När det gäller medvetenhet,

implementering och uppföljning på samtliga nivåer i organisationen, uppfylls ännu inte kraven i ISO-standarden, men målet är att detta ska åtgärdas under 2018.

Inom hållbar utveckling ska följande uppdrag prioriteras under 2018.

Universitetsnivå:

• formulera mål och handlingsplan för 2019-2021 som knyter an till agenda 2030 och som integrerar hållbar utveckling med lika villkor

• implementera miljöledningssystemet på universitetsövergripande nivå.

Fakultet/NLU:

• uppnå hållbarhetsmålen genom att bryta ner dessa i konkreta aktiviteter på institutionsnivå

• implementera miljöledningssystemet på fakultets- och institutionsnivå.

21 (32)

Lika villkor

Lika villkorsarbetet bedrivs med målsättningen att universitetet ska vara en god och inkluderande arbetsmiljö, fri från diskriminering och kränkande särbehandling. Krav på åtgärder och förebyggande/främjande verksamhet finns i första hand i

diskrimineringslag, föräldraledighetslag och arbetsmiljölagen, men även i nationella jämställdhetspolitiska och funktionshinderspolitiska mål. Arbetet med lika villkor är nära knutet till värdegrundsarbete, social hållbar utveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete och ingår som en del i universitetets systematiska kvalitetsarbete.

Under perioden 2016–2019 har alla statliga lärosäten fått i uppdrag av regeringen att ta fram en plan för sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Syftet är att nå det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Poängen med jämställdhetsintegrering är att motverka att jämställdhetsarbetet bedrivs i skymundan eller vid sidan av annan verksamhet. Linnéuniversitetets plan för jämställdhetsintegrering tar upp tio problemområden, bland annat karriärvägar inom akademin, könsbundna studieval samt bristande och varierade kunskap om genus, jämställdhet och normkritiska perspektiv.

Under hösten 2017 formuleras planer avseende ansvariga, genomförande och uppföljning för respektive problemområde. Inom problemområdet brist på kunskap kring genus, jämställdhet och normkritiska perspektiv har planeringen och arbetet på flera avdelningar inom universitetet redan börjat. Studerandeavdelningen har under hösten 2017 genomgått en HBTQ-diplomering.

Från och med den 1 januari 2017 har diskrimineringslagen utvidgats och en skärpning av kraven på aktiva åtgärder har trätt i kraft. Reglerna innehåller

anvisningar om hur arbetsgivare och utbildningsanordnare ska arbeta löpande i fyra steg – undersöka, analysera, åtgärda och följa upp inom fem områden. Den nya lagstiftningen ger också i uppdrag att ta fram riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Institutioner och berörda avdelningar ska arbeta med aktiva åtgärder för studenter med stöd av arbetsbeskrivningar, så kallade Guide för lika rättigheter och möjligheter.

Regeringen har beslutat att ge myndigheter i uppdrag att under 2016–2018 ordna praktikplatser för nyanlända arbetssökande samt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Avdelningen för Human Resources är

sammanhållande i arbetet via kontakter med Arbetsförmedling i Kalmar och Växjö, Arbetsgivarverket och Statskontoret.

Linnéuniversitetet satsar på att validera nyanländas kunskaper och kompetens.

Studerandeavdelningen har tagit fram en metod och ett administrativt stöd för validering. Linnéuniversitetet har även initierat och startat upp ett

lärosätesövergripande nätverk för validering av högre utbildning. Därutöver har Linnéuniversitetet skapat praktikplatser för nyanlända och funktionshindrade samt uppdrags- och kompletteringsutbildningar. Universitetet har fått ett uppdrag avseende kompletteringsutbildning för sjuksköterskor. Målsättningen är att kunna erbjuda 20 platser i Kalmar från våren 2018.

Gällande lika villkor ska följande uppdrag prioriteras under 2018:

Universitetsnivå:

• ta fram handlingsplaner för genomförande av Plan för jämställdhetsintegrering

• stödja införandet av aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen

22 (32)

• öppna upp för ytterligare praktikplatser.

Fakultet/NLU:

• delta i genomförandet av jämställdhetsintegrering

• arbeta med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen.

23 (32)

Verksamhetsstöd

Verksamhetsstödet ska ständigt söka kvalitetsförbättringar inom fastställda ramar.

Detta ansvar vilar på samtliga medarbetare, arbetsgrupper, sektioner och avdelningar liksom för hela verksamhetsstödet. Verksamhetsstödet ska stödja Linnéuniversitetets utveckling inom utbildning och forskning samt anpassa arbetssätten för arbetet med kunskapsmiljöer.

Utgångspunkten är att universitets- och fakultetsförvaltning är två delar av ett gemensamt verksamhetsstöd. Rektor ger universitetsdirektören mandat att leda ett kontinuerligt utvecklingsarbete i dialog mellan universitets- och fakultetsförvaltning.

Arbetsprocesser ska löpa smidigt och effektivt över organisatoriska gränser.

För att effektivisera och kvalitetssäkra verksamhetsstödet ses processer, områden och funktioner kontinuerligt över. Översynen ska samla kompetenser, utveckla professioner, öka rättssäkerhet och skapa delaktighet för att förenkla, standardisera, förbättra och effektivisera. Fakultetskanslier finansieras genom fakultetens anslag och universitetsförvaltning av den ram universitetsstyrelsen beslutar om. För 2018 föreslås ramen för universitetsgemensamma funktioner bli 323 Mkr, vilket innebär att ramen från 2017 i princip räknas upp med pris- och löneomräkningen.

Kostnadsandelen för universitetsgemensamma funktioner i förhållande till totala kostnader är oförändrad, vilket innebär att nya satsningar görs genom omfördelning inom given ram.

För fortsatt utveckling av verksamhetsstödet gäller att skapa tydligare kommunikationsvägar, tydliggöra uppdraget och förbättra samverkan mellan universitetsförvaltningens avdelningar samt mellan universitetsförvaltning och fakultetskanslierna.

Utvecklingsområden med påverkan på verksamhetsstödet kommande år är

exempelvis stöd för ökad uppdragsutbildning, EU-finansiering, e-lärande och ett nytt kvalitetssystem. Därutöver sker verksamhetsutveckling avseende miljöcertifiering, jämställdhetsintegrering och resultatet av den externa bedömningen av

internationaliseringsområdet. Inför 2018 är utvecklingen av förutsättningar för att bedriva forskning av betydelse liksom införandet av en ny version av det

studieadministrativa systemet Ladok.

Universitetsförvaltningen samordnar projektet universitetskajen, vars syfte är att samlokalisera universitetets delar i Kalmar och består av en rad delprojekt.

I arbetet med intern styrning och kontroll ingår att skapa förbättrade beslutsunderlag.

I beredning av beslut som har verksamhetspåverkan ska det ingå analys av konsekvenser bland annat för de kritiska faktorerna. En annan del av arbetet är att återkommande gå igenom intern kontroll med chefer inom verksamhetsstödet.

Inom det samlade verksamhetsstödet ska följande uppdrag prioriteras under 2018:

• föra en dialog mellan akademi och verksamhetsstöd för ökad kvalitet, effektivitet och strategiska prioriteringar inom stödfunktionerna

24 (32)

• fördjupa samarbetet mellan universitetsförvaltning och fakultetskanslierna för att hitta kommunikativa, verksamhetsnyttiga och rättssäkra processer

• bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete inom anvisade ekonomiska ramar

• genomföra föreslaget arbetssätt avseende intern styrning och kontroll och knyta detta till de identifierade kritiska faktorerna

• utveckla arbetet med uppföljning kopplat till verksamhetsplanering, utifrån gemensamma definitioner arbeta fram och kvalitetssäkra nyckeltal och uppföljningar.

25 (32)

Universitetsbiblioteket

Universitetsbiblioteket (UB) har ett övergripande uppdrag¹¹ som sammanfattas i fyra huvudområden. Det första området är att tillhandahålla relevanta informationsresurser.

Området innebär utmaningar dels vad gäller prisökningar på licenser för databaser och andra medier, dels kring en komplex informationsförsörjningsvärld där information återfinns i nya sammanhang och format. Risken för inlåsningseffekter, där medieresurser blir mindre tillgängliga trots digitala format, har uppmärksammats både nationellt och internationellt och här pågår omfattande arbete både inom EU och i Sverige.

Det andra området är publiceringsverksamheten. Lärare och forskare måste förhålla sig till en komplex verklighet i arbetet med att sprida publikationer och

forskningsdata. Meriteringssystemet är knutet till publicering i tidskrifter med hög impact. Vetenskapsrådet, tillsammans med Kungliga biblioteket, verkar för att all offentligt finansierad forskning ska publiceras fritt från och med 2025. Även kraven på att publicera forskningsdata med öppen tillgång ökar. Linnéuniversitetet ingår i det nätverk som, under ledning av Svensk Nationell Datatjänst och VR, bygger upp lokala stödenheter (Data Access Units) på respektive lärosäten. Arbetet med att stödja omställningen till Open Access måste intensifieras under kommande år.

Det tredje området gäller stöd och samarbete kring utbildning och forskning. I UB:s Vision och strategi 2015–2020¹² lyfts det fram att UB ”vill vara en partner på alla nivåer och bidra till universitetets framgångar i de sammanhang där UB:s kompetens och engagemang kan göra skillnad”. Fokus ligger på att utveckla relevanta tjänster i samverkan med studenter, lärare och forskare. Det sker genom digitalt stöd,

exempelvis instruktionsfilmer och enkla gränssnitt till tjänster, som är tillgängliga dygnet runt, men även genom samarbeten med lärare och forskargrupper.

Samarbeten på undervisningssidan fortsätter med ett helhetsperspektiv på sök- och skrivprocessen. Ambitionen är att samarbetet med forskningen ska öka. Där finns en viktig roll för att nyttiggöra bibliotekariekompetensen inom forskningsprojekt för att synliggöra och tillgängliggöra forskningsdata samt andra områden med relevans för forskningen. Stödet till forskare och forskarstuderande vid systematiska

litteraturöversikter bör fortsätta. Bibliotekariekompetens inom metadata ska också stödja universitetsgemensamma system/webbkanaler. Systeminnehåll ska göras sökbart och tillgängligt på ett mer effektivt sätt för att på så sätt sprida forskning och utbildning.

Det fjärde området gäller fysiska och digitala lärmiljöer. Studenter ska erbjudas attraktiva och kreativa lärmiljöer. Det samlas in synpunkter på fysiska och digitala lärmiljöer och ett ständig förbättrings- och utvecklingsarbete pågår. Ett stort åtagande är att i samarbete med studenterna skapa ändamålsenliga och kreativa lärmiljöer i de nya lokalerna i Kalmar. Under perioden bör även en utveckling av ”det offentliga rummet” för möten mellan allmänhet och universitetets verksamhet påbörjas. I en allt mer digital tid ökar behoven av fysiska mötesplatser och biblioteksrummet bör vara en arena för dessa möten på ett mer målmedvetet sätt. Parallellt fortsätter utvecklingen av digitala lärmiljöer. LnuPlay används allt mer och innehåller en ansenlig mängd filmer främst för undervisningsbruk. För att ytterligare öka kvaliteten på inspelade filmer spelar samarbetet med den nya Medieproduktionsenheten en viktig roll.

11 https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/Organisation/universitetsbiblioteket/

12 https://lnu.se/globalassets/dokument---gemensamma/bibliotek/verksamhetsdokument/ub-vision- strategi.pdf

26 (32)

Ekonomiska planeringstal 2018-2020

Anslagsfördelning

Nedanstående tabeller visar planerad utveckling uttryckt i ekonomiska termer för åren 2018-2020. Alla belopp är i respektive års prisnivå fram till och med 2018. För 2019-2020 gäller 2018 års prisnivå. Pris- och löneuppräkningen är 1,84 procent för 2018. Planeringstalen för 2019-2020 bygger på tidigare års förutsättningar och ska ses som preliminära. Den definitiva anslagsfördelningen för 2019-2020 kommer att beslutas under verksamhetsplaneringen för respektive år.

Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

I avsnittet ”Utmanande utbildningar” sammanfattas bakgrunden till de ekonomiska förutsättningarna för Linnéuniversitetets anslagstilldelning för 2018. Tabell 4 visar fördelning mellan strategiska satsningar och omfördelningar medan tabell 5 visar fördelningen av basanslag mellan fakulteterna/NLU.

Tabell 4. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: medel att disponera, tkr. 2019-2020 i 2018 års prisnivå, tkr

Tabell 5. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, specifikation av medelstilldelningen 2018, tkr. Brutto.

Fakulteterna/NLU tilldelas netto 1 035 305 tkr vilka initialt fördelas med fördelningen för 2017 som bas. Fördelningen justeras sedan med anledning av förändringar som aviserats i budgetpropositionen och universitetsledningens prioriteringar. Följande förändringar gäller för 2018:

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Utfall Utfall Utall Prognos Budget Plan Plan

30 552 32 494 31 931 32 000 32 600 32 600 32 600

M edel att fördela till fakulteter 943 968 960 764 980 289 997 306 1 035 305 1 037 957 1 042 242 Medel att disponera 974 520 993 258 1 012 220 1 029 306 1 067 905 1 070 557 1 074 842 Medel att disponera

Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar

FEH FHL FKH FS V FTK NLU Övrigt S umma

Tilldelning 2017 130 570 195 855 182 266 125 799 215 509 173 257 6 050 1 029 306

1 Återföring från 2017 -6 050 -6 050

2 Aviserat av regeringen

Utökning av högskoleplatser fr o m 2015 669 1 003 934 644 1 104 887 5 241

Utbyggnad av lärarutbildningen 2 227 2 227

Utökning av högskoleplatser fr o m 2018 9 720 9 720

Utbyggnad av högskoleingenjörsutbildningen fr o m

2018 451 451

Satsning på sommarkurser 3 455 3 455

Utbyggnad av samhällsbyggnadsutbildningar 200 200

3 Riktade anslag

Utökning av sjuksköterskeutbildning 5 000 5 000

Reducering mht tidigare underproduktion 0 -5 000 -5 000

4 Pris- och löneomräkning 2 382 3 664 3 326 2 295 3 841 3 202 251 18 962

5 Proportionell utjämning 561 841 782 540 925 744 4 393

134 182 206 363 187 308 129 279 221 379 180 317 9 077 1 067 905 Avgår

Strategiska medel -4 096 -6 300 -5 718 -3 947 -6 605 -5 505 -430 -32 600

Språkstöd -558 -858 -779 -538 -900 -750 -59 -4 442

Vått/torrt -4 630 0 -509 -373 -7 503 -2 120 -15 136

S umma avgår -9 284 -7 158 -7 006 -4 857 -15 008 -8 375 -489 -52 177

124 898 199 205 180 302 124 421 206 371 171 942 8 588 1 015 728 Tillkommer

Språkstöd 4 442 4 442

Vått/torrt 0 2 359 2 156 13 10 442 166 15 136

S umma tillkommer 0 2 359 6 598 13 10 442 166 0 19 577

124 898 201 564 186 900 124 434 216 814 172 108 8 588 1 035 305 126 396 194 357 184 193 123 463 217 770 152 133 -1 006 997 306

-1 498 7 207 2 707 971 -956 19 975 9 594 37 999

S pecifikation av medelstilldelningen

Preliminärt tilldelat belopp 2018, nationella prislappar

Netto tilldelning efter avdrag

Netto tilldelning före strategiska medel Netto tilldelning före strategiska medel 2017 Förändring