Nervsjukdomar - Nästa stora satsning: Kartläggning av forskningsanslag i Sverige inomnaturvetenskap, medicin och life science

14-X4

Nervsjukdomar - Nästa stora satsning

Kartläggning av forskningsanslag i Sverige inom naturvetenskap, medicin och life science

Sofia Carlsson Tysk, Hampus Elofsson, Kamilla Frisk, Caroline Lillkull, Kristoffer Lundmark, Ellen McShane

Beställare: Olink Bioscience

Beställarrepresentant: Margareta Krabbe Handledare: Lena Henriksson

1MB332, Självständigt arbete i molekylär bioteknik, 15 hp, vt 2014 Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik

Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet

1

Abstract

The aim with this project was to investigate how research grants in Sweden are distributed in the selected fields; natural science, medicine and life science. Our client Olink produces detection kits for biomarkers and our goal with this study was to give an indication of a possible new market area for their products. Three foundations were included in the study;

VINNOVA, Vetenskapsrådet (Swedish Research Council) and Stiftelsen för strategisk forskning (Swedish foundation for strategic research). Nearly a thousand research grants were analysed which included a total of 4,92 billion Swedish kronor. Seven selected universities were contacted; Chalmers tekniska högskola, Karolinska Institutet, Kungliga tekniska högskolan, Linköpings universitet, Lunds universitetet, Sveriges

lantbruksuniversitet, Uppsala universitet. The aim was to get an indication if any specific university invested in a research of significant interest. The analysis of the foundations combined with the analysis of the universities internal funding distribution gave the

conclusion that a possible future market area for Olink Bioscience is the field of neurological

disorders.

2

Innehållsförteckning

Abstract ... 1

Innehållsförteckning ... 2

1. Inledning ... 3

1.1Bakgrund ... 3

1.2 Syfte ... 3

2. Universitet ... 5

2.1 Metod ... 5

2.2 Resultat ... 5

2.2.1 Chalmers tekniska högskola ... 5

2.2.6 Karolinska Institutet ... 7

2.2.4 Linköpings universitet ... 8

2.2.4 Lunds universitet ... 9

2.2.2 Sveriges lantbruksuniversitet ... 11

2.2.1 Uppsala universitet ... 12

3. Stiftelser ... 16

3.1 Metod ... 16

3.2 Resultat ... 17

3.2.1 Topplistor över forskare i Sverige som får mest pengar av VINNOVA, VR och SSF ... 19

3.2.2 Sammanfattning ... 20

4. Diskussion ... 21

4.1 Universitet ... 21

4.2 Stiftelser ... 21

4.3 Eventuella felkällor... 21

5. Slutsats och rekommendation ... 22

6. Tillkännagivande ... 23

7. Referenser ... 24

8. Bilaga: Definition av nyckelord ... 26

8.1 Referenser nyckelord ... 28

3

1. Inledning

Olink Bioscience utvecklar verktyg för detektion av biomarkörer. Deras produkter är skräddarsydda för att profilera olika sjukdomsgrupper. De tillhandahåller reagenser och instrument för att detektera en rad olika biomarkörer. Valet av reagens i ett kit ställs samman som paneler riktade mot ett antal biomarkörer inom ett specifikt område. Exempel på detta är ett av Olink Biosciences kit som riktar sig mot cancersjukdomar (“Proseek Multiplex | Olink Bioscience” 2014). För att kunna veta vilka nya sjukdomsområden Olink Bioscience kan rikta sig mot, är det rimligt att ta reda på var behovet på marknaden är som störst. Genom att undersöka inom vilka forskningsområden anslag fördelas till i Sverige, så kan man få en indikation på vilken typ av forskning det satsas på i Sverige. Detta i sin tur kan vara relevant för hur Olink Bioscience satsar framåt.

1.1 Bakgrund

Syftet med denna rapport är att ge en beskrivning av hur forskningsanslag fördelas inom Sverige år 2014. Detta kommer att presenteras med beskrivande statistik och stapeldiagram.

Intressanta fokusområden, hur mycket anslag som går till forskning som berör biomarkörer och vilka personer som fått mest pengar är saker som redovisas. I denna rapport redovisas den interna fördelningen av anslag för sju stora universitet och högskolor i Sverige, Chalmers tekniska högskola, Karolinska Institutet, Kungliga tekniska högskolan, Linköpings

universitet, Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet, samt för tre stora offentliga stiftelsers fördelning av forskningsanslag. Dessa är Vetenskapsrådet, VINNOVA och Stiftelsen för strategisk forskning. De områden som valts ut är fördelningen av anslag inom naturvetenskap, medicin och life science sektorn. Denna rapport kommer alltså främst svara på hur offentliga medel fördelas i Sverige 2014.

1.2 Syfte

I Sverige finansieras en stor del av forskningen från statliga medel. Enligt uppgifter finansierades, 2011, 80% av forskningen vid Svenska universitet av statens budget för forskning och utveckling, FoU (Lundgren, 2011), se Figur 1. Därför fokuserar denna rapport på att redovisa hur dessa pengar fördelas inom universitetens forskning.

Svenska universitets finansieringskällor 2011

Figur 1: Svenska universitets finansieringskällor 2011, över totalt 31 miljarder. (Lundgren,2011) Privata

organisationer 9%

FoU budget (Statliga

medel) 80%

Företags finansering

4%

Finansering från utlandet

7%

4

År 2013 fördelades majoriteten av FoU:s budget direkt till universiteten. Resten av FoU budgeten fördelades till stiftelser och myndigheter inom Sverige som har till ansvar att dela ut pengarna. Av hela FoUs budget så hamnade 2011 86 % inom universiteten, varav resten av FoU budgeten hamnade inom den offentliga sektorn eller företag (Söder, 2013) (Lundgren, 2013), se Figur 2. VINNOVA och Vetenskapsrådet är de stiftelser som delar ut anslag till forskning, från FoU, som vi har undersökt närmare i denna rapport. Ytterligare stiftelse som vi undersökt är Stiftelsen för strategisk forskning.

Fördelning av FoU budget 2013

Figur 2: Fördelning av FoU budgeten 2011, totalt 29 miljarder kronor. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Forskningsrådet för miljö , areella näringar och samhällsbyggande

(FORMAS) är båda stiftelser. (Lundgren, 2013), (Söder, 2011).

Ett universitet kan finansiera sin forskning på flera sätt i Sverige. En stor del av universitetens budget kommer direkt via FoU:s budget, vilken fördelas internt inom

universiteten. Det ska tilläggas att alla dessa anslag inte går till forskning, vilket majoriteten av stiftelsernas anslag gör. Anslagen som forskarna måste ansöka om själva, är de anslag som delas ut av stiftelser (Kahlroth, 2011). Anslag blir på så sätt öronmärkta för ett speciellt forskningsprojekt inom ett väldefinierat område. Av de stiftelser som finansieras av FoU i Sverige är det främst Vetenskapsrådet och VINNOVA som delar ut anslag till forskning inom naturvetenskap, medicin och life science (“Om VINNOVA - VINNOVA,” 2013) (“Om Vetenskapsrådet - Vetenskapsrådet,” 2013). Stiftelsen för strategisk forskning är en annan offentlig stiftelse som delar ut anslag till forskning (“Om SSF - SSF,” 2014). Det finns även privata stiftelser i Sverige som delar ut anslag till forskning. Dessa anslag står för 9 % av universitetens budgeter (Lundgren, 2013), vilket valts att inte ta med i denna rapport. Denna rapport innefattar inte heller genomgång av stiftelserna Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Forskningsrådet för miljö , areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS). (Lundgren, 2013), (Söder, 2011).

Direkt till Universitet 49%

Vetenskapsrådet 16%

Vinnova 7%

Civila myndigheter 16%

FORMAS 3%

FAS

1% Försvarsmyndigheter 8%

5

2. Universitet

2.1 Metod

Detta kapitel beskriver projektets arbetsgång för insamling av data från universiteten.

Rapportens mål var att besvara följande grundfrågor från beställaren. Grundfrågorna från Olink Bioscience var följande:

-“Finns det någon trend i vilken typ av forskning som får anslag 2013/2014?

Vilka forskningsområden satsas det på eller betraktas som ”hot topics”? Vilka forskare har fått stora anslag det senaste året? Vilka forsknings-

/sjukdomsområden satsas det mest på inom Inflammationsforskning (reumatism, MS, astma etc.)? Frågorna riktar sig i första hand för

forskningsanslag i Sverige, men om det finns möjlighet även för Norden och Europa.” (Ida Grundberg, personlig kommunikation)

Grundfrågorna ger inte en tydlig avgränsning eller karaktärisering av projektets syfte.

Projektet började med en tydligare avgränsning och specificering av hur frågorna skulle besvaras. Avgränsningen handlade främst om vilken typ av information som kunde besvara beställarens frågor. Därför började projektet med en förstudie. I förstudien bestämdes i samråd med beställare att projektet skulle inrikta sig på forskning i Sverige inom naturvetenskap, medicin och life science.

Sju universitet i Sverige valdes ut eftersom deras relevans för områdena naturvetenskap, medicin och life science ansågs hög enligt projektgruppen: Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Lunds universitet, Linköpings universitet, Chalmers tekniska högskola, Karolinska Institutet samt Kungliga tekniska högskolan.

För att få en uppfattning om hur anslagsfördelningen såg ut studerades universitetens budgeter med målet att kartlägga hur mycket enskilda områden fick i anslag för respektive universitet. På detta sätt kan man få en indikation om vilka områden det satsas mest pengar på. Universiteten har olika struktur på sina budgetar så för att undvika felaktiga jämförelser mellan universiteten beslutades det att göra en resultatdel per universitet (se Universitet 2.2- 2.7).

För att få tillgång till universitetens budgeter samt för att kunna tolka budgeterna kontaktades samtliga universitet via mail. Karolinska Institutet kontaktades även via telefon för

kompletterande information. Detta för att få en djupare förståelse och på så sätt kunna ge en tydlig och mer korrekt bild av universitetets anslagsfördelning.

2.2 Resultat

2.2.1 Chalmers tekniska högskola

Chalmers tekniska högskolas intäkter för forskning och forskningsutbildning var 2013 2338

mnkr (Chalmers Tekniska Högskola, 2013). Det kan avläsas att 34% av intäkterna kommer

från utbildningsdepartementet, 33% från övriga statliga bidrag och uppdrag och 15% från

bidrag och uppdrag från företag. Se Figur 3.

6

Chalmers intäkter till forskning och forskarutbildning 2013: 2338 mnkr

Figur 3: Fördelningen av intäkter till forskning och forskningsutbildning vid Chalmers tekniska högskola 2013 (Chalmers tekniska högskola, 2013).

Via mailkontakt med Per-Eric Törnström (PhD Specialist Support staff Office of planning, anlysis and finance) vid Chalmers tekniska högskola är fördelningen över anslag enligt Figur 4. Life science som är ett intressant forskningsområde står för 11% av den totala

forskningsbudgeten. Siffran var framtagen genom manuella beräkningar där egna bedömningar har gjorts från deras sida om vad som ingår i området life science. Detta påverkar resultatet. Vid olika bedömningar av vilka forskningsområden som räknas till life science blir utfallet varierande.

Utbildningsdepar tementsmedel:

785 mnkr 35%

Övriga statliga bidrag och uppdrag 763 mnkr

33%

Bidrag och uppdrag från

företag m fl 351 mnkr

15%

Offentliga stiftelsebidrag

104 mnkr 4%

EUbidrag 158 mnkr 7%

Stiftelsen Chalmers tekniska högskola 34 mnkr

1%

Finansiella intäkter 18 mnkr

0% Övrigt 125 mnkr

5%

7

Chalmers forskningsintäkter 2013: 2338 mnkr

Figur 4: Fördelningen över forskningsintäkter vid Chalmers tekniska högskola 2013. Life Science står för 11% av intäkterna (Törnström, 2014).

2.2.6 Karolinska Institutet

Karolinska institutets intäkter 2013 var 5796 mnkr varav 4802 mnkr går till forskning, se Figur 5 (Karolinska institutet, 2013). På Karolinska Institutets hemsida går det att läsa att

“Karolinska Institutet står för över 40 procent av all medicinsk forskning vid universitet och högskolor i Sverige” (Karolinska Institutet, 2014).

Karolinska institutets totala intäkter för forskning 2013: 4802 mnkr

Figur 5: Fördelningen av forskningsintäkter vid Karolinska Institutet 2013. Stadsanslag står för den största delen av intäkter till forskningen (37%), därefter kommer forskningsråd med 17% och nummer tre i storleksordningen är stiftelser och organisationer med 16%. (Karolinska institutet, 2013).

LifeScience - 268 mnkr

11%

Övrigt 2070 mnkr 89%

Stiftelser och organisationer

779 mnkr 16%

Utländska finansiärer 435 mnkr

9%

Forskningsråd 800 mnkr

17%

Kommuner och landsting 396 mnkr

8%

Övriga statliga 344 mnkr 7%

Svenska företag 182 mnkr

4%

Egna medel 68 mnkr 1%

Finansiella intäkter 35 mnkr

1%

Statsanslag 1763 mnkr

37%

8

Karolinska institutets budget gav ingen klar bild över hur pengarna fördelades per institution eller forskningsområde. Troligtvis till följd av tidsramen för projektet. Karolinska Institutet kontaktades via telefon för att utreda frågor kring budgeten. Dessvärre gavs beskedet att personen som vanligtvis sköter budgetredovisningen var frånvarande från jobbet en längre tid. Den nytillsatta var inte insatt i det vi efterfrågade.

2.2.4 Linköpings universitet

Linköpings universitets (LiU) verksamhet är uppdelad i fyra fakulteter: Filosofiska

fakulteten, Medicinska fakulteten (även kallad Hälsouniversitetet), Tekniska fakulteten (även kallad Tekniska högskolan) och Utbildningsvetenskap. Varje enskild fakultet är ansvarig för utbildning och forskning inom respektive område (Linköpings universitet, 2014a).

Linköpings universitet fick 2013 anslag från regeringen på 750 mnkr till forskning och forskningsutbildning, se Tabell 1 samt Figur 6. Från anslaget 2:14 ”Linköpings universitet:

Forskning och forskningsutbildning” på 748 mnkr gick 15,6% (117 mnkr) till den medicinska fakulteten och 29% (217 mnkr) till den tekniska fakulteten (Linköpings Universitet, 2013), se Figur 7.

Tabell 1: Anslagsfördelningen för 2013 samt prognos för 2014-201 6 (belopp mnkr).

Anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå

Figur 6: Denna figur visar anslag som gått till forskning och forskningsutbildning. I förhållande till 2013 beräknas anslaget öka med drygt 60 mnkr under perioden fram till 2016.

2013 2014 2015 2016

Forskning och

forskningsutbildning 750 795 795 812

Grundutbildning

(takbelopp) 1 318 1 347 1 352 1 364

Ers ättning för klinisk

utbildning och forskning 192 200 204 207

Förutom anslag finansieras LiU:s verksamhet med bidrag, avgifter samt finansiella intäkter motsvarande ca 1 100,000 mnkr.

700 720 740 760 780 800 820

2012: 2013: 2014: 2015: 2016:

M il joner k ronor

Årtal

9

Fördelningen av anslaget för forskning och forskningsutbildning per fakultet

Figur 7: Visar fördelning av anslaget 2014 "Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning" på 795 mnkr och tidigare beslutade strategiska satsningar 99 mnkr för budgetåret 2014.

(*) Medlen till Fakultetsstyrelsen för filosofisk fakultet inkluderar 1 mnkr (2012: 1 mnkr) till "Forum för genusvetenskap och jämställdhet".

(**) Medlen till Fakultetsstyrelsen för teknisk fakultet inkluderar 12 mnkr (2012: 12 mnkr) för en förstärkning av forskarskolor.

(Linköpings universitet, 2013)

Under de fyra fakulteterna finns 14st institutioner (Linköpings universitet, 2014b). Fem av dem kan troligtvis vara intressanta för Olink Bioscience, dessa är; fysik, kemi och biologi, klinisk och experimentell medicin, medicin och hälsa, medicinsk teknik samt teknik och naturvetenskap. På grund av tidsbrist har informationen som inhämtats under projektets gång inte resulterat i en anslagsfördelning per institution, vilket gör det svårt att dra någon slutsats om hur intressant Linköpings universitet är för Olink Bioscience.

2.2.4 Lunds Universitet

Lunds Universitet fick totalt 4105 mnkr i anslag 2013 (Lunds Universitet, 2013). Dessa fördelades enligt vad som kan ses i Figur 8-9. Utöver detta tillkommer 35 mnkr till rektorns strategiska forskningsmedel och 17 mkr till Lunds universitets bibliotek.

Fakultetsstyrelsen för filosofisk fakultet,

120 mnkr (*) 16%

Styrelsen för utbildningsveten

skap, 29 mnkr 4%

Fakultetsstyrelsen för medicinsk fakultet, 117 mnkr

16%

Fakultetsstyrelsen för teknisk fakultet, 217 mnkr (**)

29%

Rektor - budgetram, 99 mnkr

13%

Rektor – nationella strategiska områden, 66 mnkr

9%

Strategiska lokaler/ Ers.

för lokalhyror, 100 mnkr

13%

10

Fakultetsanslag per fakultet

Figur 8: Diagram över fakultetsanslag per fakultet 2013 och 2014. (Resursfördelning, 2013-2016).

Förkortningar:

LTH - Lunds Tekniska Högskola N - Naturvetenskapliga fakulteten J - Juridiska fakulteten

S - Samhällsvetenskapliga fakulteten

EHL - Ekonomihögskolan vid Lunds universitet M - Medicinska fakulteten

K - Konstnärliga fakulteten

HT - Humanistiska och Teologiska fakulteterna USV - Universitetets Särskilda Verksamheter KOM - Kultur och Museiverksamheterna MAX - MAX-LAB

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500

M il joner k ronor

Fakulteter

Serie1

Serie2

11

Fakultetsanslag per fakultet 2014

Figur 9: Anslag per fakultet 2014 (Lunds Universitet, 2013).

Förkortningar:

LTH - Lunds Tekniska Högskola N - Naturvetenskapliga fakulteten J - Juridiska fakulteten

S - Samhällsvetenskapliga fakulteten

EHL - Ekonomihögskolan vid Lunds universitet M - Medicinska fakulteten

K - Konstnärliga fakulteten

HT - Humanistiska och Teologiska fakulteterna USV - Universitetets Särskilda Verksamheter KOM - Kultur och Museiverksamheterna MAX - MAX-LAB

Över hälften av anslagen, 61% (1187 mnkr) går till den medicinska, naturvetenskapliga samt den tekniska fakulteten på Lunds Universitet. Tyvärr har inte vidare anslagsfördelningen till olika institutioner kunnat tas fram, på grund av tidsbrist.

2.2.2 Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges lantbruksuniversitet har sex fakulteter, alla inom området naturvetenskap. Se fördelning av anslag enligt Figur 10.

LTH 19%

N 22%

J S 2%

EHL 6%

4%

M 20%

K 2%

HT 11%

USV 2%

KOM 1%

MAX

~0%

Senare fördelat

11%

12

Anslagsfördelning per fakultet vid Sveriges lantbruksuniversitet

Figur 10: Sveriges lantbruksuniversitets fördelning av anslag till de olika fakulteterna 2013 (Sveriges lantbruksuniversitet, 2013).

Sveriges lantbruksuniversitets budget visar att ingen av dess fakulteter troligtvis är av intresse för Olink, då de främst satsar på skogs- och lantbruksforskning. Dock kan det nämnas att Veterinärmedicin och Husdjursmedicin skulle kunna vara ett intresseområde för Olink Bioscience.

2.2.1 Uppsala universitet

Under 2013 fick Uppsala universitet 1 765 mnkr i bidrag från olika stiftelser och

organisationer. VINNOVA, SSF och Vetenskapsrådet står för 38% av bidragen, se Figur 11.

0 200 400 600 800 1000 1200

La nd s k ap s p lan e ri ng , T rä dg ård s -o c h J o rd b ru k s v e te n s k a p Nat u rre s u rs e r o c h L a n tb ru k s v e te n s k a p Sk o g s v e te n s k a p Vet e rinärmedicin och Husdjursvetenskap Uni v e rs ite ts d ju rs ju k h u s e t Fa s ti g h e ts fö rv a ltn in g e n o c h L a n tb ru k s d ri ft e n

M il joner k ronor

Fakultet

13

Fördelningen av bidragsintäkter vid Uppsala universitet 2013. Totalt 1765 mnkr.

Figur 11: Fördelning av bidragsintäkter vid Uppsala universitet 2013. (Uppsala universitet, 2013).

Uppsala universitet är uppdelat i tre olika vetenskapsområden; humaniora och

samhällsvetenskap (HumSam), teknik och naturvetenskap (TekNat) samt medicin och farmaci (MedFarm), se Figur 12. De olika vetenskapsområdena delas in i fakulteter, och under fakulteterna finns institutionerna.

Vetenskapsområdet TekNat har endast en fakultet, även den kallad TekNat fakulteten och har totalt 48 institutioner. För att se fördelningen av anlag mellan institutionerna, se Figur 13 och 14. Vetenskapsområdet MedFarm är uppdelat i två fakulteter och deras anslag fördelas på 34 olika institutioner, enheter, fakulteter och vetenskapsområden, se Figur 15 och 16.

Vetenskapsrådet 31%

EU 11%

Wallenbergsstiftel serna 8%

Egna stiftelser 5%

FORMAS 4%

Stiftelsen för strategisk forskning 4%

VINNOVA 3%

Cancerfonden 3%

Riksbankens jubileumsfond 3%

Statens energimyndighet

3%

SIDA 2%

FORTE 2%

Övriga

bidragsgivare 21%

14

Anslagsfördelning över vetenskapsområden vid Uppsala universitet

Figur 12: 2013 års fördelning av anslag inom forskning och utbildning mellan vetenskapsområdena på Uppsala universitet (Uppsala universitet, 2013).

Anslagsfördelning mellan institutionerna på TekNat-fakulteten 2013

Figur 13: Fördelning av anslag mellan institutioner på TekNat fakulteten 2013. Fakulteten har totalt 48 institutioner (Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap, 2012).

0 50 100 150 200 250 300

HumSam MedFarm TekNat

M il joner k ronor

Vetenskapsområden

Övrigt 77%

Immunologi, genetik och

patologi 0%

Cell- och molekylärbiologi

9%

Biologisk grundutbildning

0%

Kemi - BMC 5%

Kemi - Ångström

8%

Medicinsk biokemi/mikrobiologi

1%

15

Fördelning av anslag till utvalda institutioner 2013

Figur 14: Fördelning av anslag till utvalda institutioner 2013. Det finns två institutioner inom kemi, en belägen på Ångströmlaboratoriet och en på Biomedicinskt Centrum (BMC) (TekNat).

Anslagsfördelning mellan institutioner, enheter och fakulteter inom vetenskapsområdet MedFarm 2013

Figur 15: Uppsalas universitets fördelning av anslag till institutioner, enheter och fakulteter inom vetenskapsområdet MedFarm under 2013 (Uppsala universitet, 2013).

0 10 20 30 40 50 60 70

Im mu n ol og i, g e ne ti k oc h pa tol og i Ce ll- o c h mo le k y lä rbi o lo gi B iol og is k grund utb ildn ing K em i - B MC K em i - Å ng s tr öm Me di c ins k bi ok em i/m ik rob iol og i

M il joner k ronor

Institution

Övrigt 27%

SciLifelab 12%

Läkemedelskemi Farmaceutisk 5%

biovetenskap 7%

Farmaci 5%

Genetik och patologi

14%

Medicinsk biokemi och mikrobiologi

9%

Medicinsk cellbiologi

5%

Medicinsk vetenskap

5%

Neurovetenskap 8%

Radiologi, Onkologi och Strålningsvetenskap 2%

Kliniskt forskningscentrum

1%

16

Anslagsfördelning mellan utvalda institutioner, enheter och fakulteter inom vetenskapsområdet MedFarm

Figur 16: Fördelning av anslag till utvalda institutioner, enheter och fakulteter inom vetenskapsområdet MedFarm i mnkr (Uppsala universitet, 2013).

Vetenskapsområdena TekNat och MedFarm står för 83,9% av anslagen till Uppsala universitet d.v.s. 473 mnkr. Många institutioner inom MedFarm fokuserar på

forskningsområden som är kopplade till inflammationssjukdomar. Vårt projekt har dock inte granskat enskilda projekt.

3. Stiftelser

3.1 Metod

Denna del beskriver arbetsgången för insamling och hantering av data gällande anslag från stiftelser.

Anslagen som ingår i statistiken är tagna från de akademiska områdena naturvetenskap, medicin och life science. I förstudien av projektet konstaterades det att de statliga stiftelserna stod för den primära pengainförseln för FoU i Sverige (Lundgren, 2013). Framför allt tre statliga stiftelser satsade inom projektets intresseområden. Därför fokuserade projektet främst på stiftelserna Vetenskapsrådet (VR), VINNOVA och Stiftelsen för strategisk forskning (SSF).

0 10 20 30 40 50 60 70

S c iLi fel ab Lä k e me d el s k em i F arma c e uti s k b iov et en s k ap F arma c i G en eti k o c h pa tol og i Me di c ins k bi o k e mi oc h mi k ro bi ol o gi M e d ic in s k c e llb io lo g i Me di c ins k v e ten s k ap Ne urov ete n s k ap Ra di o lo gi , O nk ol o gi oc h S tr ål n in gs v e ten s k ap K lini s k t fo rs k ni ng s c en tr um

M il joner k ronor

Institution, enhet och fakultet

17

Anslagen som redovisas för från VR i detta projekt är anslag som beviljats 2013 och framåt.

Data som relaterar till VINNOVA och SSF består av anslag som är pågående, vilket innebär att anslagen kan ha beviljats tidigare än 2013. För antalet anslag som ingått i statistiken, se tabell 2.

Tabell 2: Antal anslag som ingår i statistiken

VR – Vetenskapsrådet

SSF – Stiftelsen för strategisk forskning

Ordinära arbetsmetoder för att införskaffa data över anslag skedde i form av att hämta information från stiftelsernas projektkataloger. Dock förändrades arbetsmetodiken efter kontakt med VR som sände oss en Excel-fil med pågående anslag, vilket underlättade arbetsgången. Övriga stiftelser hade inte någon liknande dokumentation som projektgruppen kunde ta del av.

Datan lagrades i ett Excel-dokument. Metodiskt lästes anslagen igenom för att kategorisera dem efter forskningens syfte. Kategorierna valdes efter utvalda nyckelord som ger en indikation på syftet med forskningen. För att kategorisera anslagen söktes de utvalda nyckelorden i anslagets populärvetenskapliga beskrivning/titel. Nyckelorden valdes för att skapa lämpliga grupper (se bilaga), som kan generera statistik som svarar på frågeställningen från Olink Bioscience.

3.2 Resultat

I denna del redovisas data hämtad utifrån de tre stiftelserna VR, VINNOVA och SSF. Den

sammanslagna summan av anslag som har gåtts igenom i denna del är cirka 500 mnkr, av

dessa kom cirka 400 mnkr från VR och VINNOVA. Detta kan jämföras med att VRs och

VINNOVAs utdelning från FoU för ett år är cirka 650 mnkr. Data som gåtts igenom har

antingen placerats i specifika fokusområden, och ifall de ej passar in under några av dessa

nyckelord har de kategoriserats i övrigt. För att se fördelningen mellan fokusområden och

övrigt se Figur 17.

18

Fördelning av forskningsanslag

19

3.2.1 Topplistor över forskare i Sverige som får mest pengar av VINNOVA, VR och SSF

Enligt projektbeskrivningen skulle rapporten också svara på vem som får mest

forskningspengar i Sverige. Från data som hämtades ur stiftelserna valdes 10 personer ut som fått mest anslag från respektive stiftelse. För mer utförlig information bakom varje projekt och person, se elektroniskt appendix.

Tabell 3: Topplista över anslagssummor från Vetenskapsrådet, från 2013 och framåt.

Namn Mnkr Forskningsområde

Chien, Kenneth 74 Hjärtsjukdomar

Frisén, Jonas 50 Cellförnyelse/Stamceller

Lindblad-Toh, Kerstin 50 Genetik och generell sjukdomsforskning

Taipale, Jussi 50 Cancer

Cars, Otto 20 Antibiotikaresistens

Hoffner, Sven 20 Antibiotikaresistens Henriques Normark, Birgitta 19 Antibiotikaresistens

Bryder, David 18 Cancer

Bäckhed, Fredrik 18 Tarmfloran

Orho-Melander, Marju 18 Cancer, Diabetes, Biomarkörer Sandberg, Rickard 18 Stamceller

Spalding, Kirsty 18 Fetma, Diabetes Svensson, Camilla 18 Kronisk smärta

Conrad, Jan 18 Mörk materia

Larsson, Erik G 18 Trådlös teknik

Babaev, Egor 18 Kvantfysik

Elf, Johan 18 Molekylära mekaniskmer i celler Jakobsson, Mattias 18 Människans evolution

Rosén, Johanna 18 Material

Muscheler, Raimund 18 Solen

Tabell 4: Topplista över anslagssummor från SFF, pågående forskning.

Namn Mnkr Forskningsområde

Klareskog, Lars 35 Inflammatoriska sjukdomar ^b Nilsson, Jan 35 Kardiovaskulära sjukdomar ^b Andersson, Dan 34 Antibiotikaresistens ^b

Perlmann, Thomas 33 Parkinsson ^b

Kere, Juha 33 Epigenetik

Lycke, Nils 30 Infection biology 2020

Arnér, Elias 30 Biomarkörer

Stenlid, Jan 30 Träd och grödor

Hansson, Gunnar C. 30 Tjocktarmens ospecifika immunitet

a

-Med inriktning biomarkörer

20

Tabell 5: Topplista över anslagssummor från VINNOVA, pågående forskning.

Namn Mnkr Forskningsområde

Nikolajeff, Fredrik 60 Alzheimers, kronisk smärta och biomarkörer Nilsson,Mats 50 Cancer och biomarkörer

Borrebaeck, Carl 50 Cancer och biomarkörer

Nygren, Per-Åke 42 Biomarkörer

Forssberg, Hans 30 Neurovetenskap och biomarkörer Magnusson, Boris 23 Cancer och biomarkörer

Björck, Inger 21 Inflammation

Haeggström Z, Jesper 10 Inflammation

Magnusson, Boris 10 Cancer

Eriksson, Jan 10 Biomarkörer

3.2.2 Sammanfattning

I jämförelsen mellan sjukdomsforskning, se Figur 1 7, kan det utläsas att cancer är ett dominerande fokusområde. Hjärt- och kärlsjukdomar samt nervsjukdomar kommer på en andra plats när det gäller forskningsanslag och andelen biomarkörsforskning. Området infektion som får näst mest med anslag innehåller inte lika mycket biomarkörsforskning som dessa. Det kan utläsas att en stor del av forskningen kring biomarkörer är nära relaterat till just inflammationsforskning. Forskningen som berör biomarkörer ingår i de övriga

kategorierna som vi inte har kategoriserat. Även forskning som berör sjukdomen

inflammatory bowel disease har en hög andel av nyckelordet biomarkör, mer än området infektion som omsätter betydligt mer pengar.

Ratio mellan användandet av biomarkörer/forskningsområde

Figur 18: Ratio mellan användandet av biomarkörer/forskningsområde.

Diabetes 7%

Hjärta/kärl 13%

Inflammation 21%

Cancer Autoimmuna 8%

5%

Reumatism 5%

Allergi 0%

Antibiotika 8%

Infektion 0%

Lever/njure 0%

IBS 18%

Nervsjukdomar 8%

Övrigt

7%

21

4. Diskussion

4.1 Universitet

Universitetsdelen resulterade inte i någon övergripande jämförelse. Informationen som

hämtats från de olika universiteten är så pass varierande att ingen jämförelse kan göras, därför redovisas varje universitets resultat separat. Målet var att få fram information över hur anslag fördelades mellan institutioner eller forskningsområden per universitet för att möjliggöra en tydlig jämförelse. För att lyckas med detta krävs fortsatta studier.

Till följd av att det förekommit avvägningar över vad som innefattats inom de valda områdena; naturvetenskap, medicin och life science, finns eventuellt en felmarginal i resultatet. I projektets början ingick även Kungliga tekniska högskolan i studien. Den selekterades bort då materialet som fanns att redovisa i slutet av projektet var undermåligt, och inte gav några indikationer över hur de fördelade sina anslag.

Framtiden för life science ser ljus ut då det framgår att stora anslag fördelas ut inom detta område. Detta kommer fortsättningsvis gynna många områden bland annat

sjukdomsdiagnostik och därmed främja folkhälsan.

4.2 Stiftelser

Den stora tendensen i undersökningen är att vanliga sjukdomar dominerar. Cancer som är ett väldigt brett sjukdomsområde, är den typ av sjukdom som det satsas mest på. Ur statistiken kan man utläsa att en betydande del av all forskning använder sig av biomarkörer. Dock finns det områden där biomarkörer förekommer mindre, bland annat inom infektionssjukdomar.

Ur statistiken från stiftelser kan vi utläsa att det finns flera sjukdomsområden som det satsas mycket på och samtidigt kan relatera till området biomarkörer. Nervsjukdomar, bland annat Alzheimers, Parkinson och MS är ett stort forskningsområde idag i Sverige. Man kan avläsa att många av projekten som handlar om just dessa sjukdomar kretsar kring användandet av biomarkörer. Hjärt- och kärlsjukdomar är ett annat aktuellt och välfinansierat område, men det är ett område som Olink Bioscience redan har produkter riktade mot.

Diabetes är ytligare ett område som det satsas väldigt mycket på, och där användandet av biomarkörer också är intressant. Forskning kring antibiotika och antibiotikaresistens är också ett stort område och även här finns en betydande del forskning kring biomarkörer.

Irritable bowel syndrome är en vanlig folksjukdom som vi valde att ta med i undersökningen, och här kan vi se att det är det område där högst andel biomarkörsforskning och tillämpning sker.

4.3 Eventuella felkällor

Statistiken som är hämtad från stiftelser är inte baserad på någon vedertagen metod. Det

initiala problemet som projektet stod inför var att reda ut hur man ska karaktärisera vilken typ

av forskning ett anslag går till. För att ta fram statistiken var man mer eller mindre tvungen att

gå in på varje specifikt forskningsprojekt som fått anslag, och då blev det en avvägning av hur

mycket man skulle fördjupa sig i varje projekt.

22

Flera av stiftelserna använder sig av egna nyckelord för att kategorisera de olika projekten som får anslag. Dessa nyckelord var för ospecifika och spridda för att kunna användas i rapporten. Därför utvecklades ett eget system för att klassificera ett projekt inom en viss kategori. Systemet byggde på att alla projekttitlar och beskrivningar lästes igenom manuellt för att leta efter nyckelord som definierades under projektets gång.

Ett projekt kunde innehålla flera nyckelord om de hade en bred forskning.

Inflammationsforskning, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt biomarkörer är exempel på fyra nyckelord som kan förekomma i ett och samma projekt. Även fast ett projekt handlade om sjukdomar som framkallar inflammation, så behandlades inte inflammation som ett nyckelord om inte ordet inflammation specifikt förekom i projektbeskrivningen. Samma slutsats kan dras till ordet biomarkör. Bara för att anslagsbeskrivningen inte innehåller nyckelordet biomarkör betyder det inte att biomarkörer inte är en viktig del av deras forskning.

Statistiken i rapporten visar enbart på förekommandet av nyckelord i projektbeskrivningar och projekttitlar, vilket inte säkert visar på en rättvis bild av fördelningen av anslag. Enligt vår bedömning borde det dock ge en rättvis bild av vad ett forskarteam är inriktad på i sin

forskning. De nyckelord som tas upp i projektbeskrivningar och projekttitlar borde vara huvudsyftet med forskningen.

Andra felmarginaler som finns är att nära 1000 projekt har gåtts igenom till viss del manuellt och därför kan det förekomma fel i bedömningen av innehållet av ett visst nyckelord. Om en forskare har skrivit i sin projektbeskrivning att diabetes är en större dödsorsak än cancer enligt hans diabetesforskning (och inte cancerforskning) kan det innebära en felkälla. Detta genom att denna forskare egentligen inte håller på med cancerforskning, men i rapporten har det tolkats så.

5. Slutsats och rekommendation

Enligt denna undersökning av hur anslag delas ut från stiftelser, kan slutsatsen dras att nästa stora satsning från Olink Biosciences sida borde vara mot nervsjukdomar, såsom Alzheimers, MS och Parkinson. Detta är ett stort forskningsområde, och man kan i statistiken se att en stor del av forskningen kring detta kretsar kring användandet av biomarkörer. Därför drogs

slutsatsen att det är ypperligt område att satsa på.

Resultatet av universitetsanalysen är bristfällig, därför ges ingen övergripande jämförelse mellan de valda universiteten. Karolinska institutet är ett medicinskt universitet där 40% av all medicinsk forskning vid universitet och högskolor i Sverige bedrivs (Karolinska

Institutet, 2014). Enligt denna rapport dras slutsatsen att forskningen som bedrivs där kan ha

användning av Olink Biosciences detektionskit av olika biomarkörer. Om Olink Bioscience

ska inrikta sig mot något specifikt universitet rekommenderas Karolinska Institutet.

23

6. Tillkännagivande

Vi vill rikta ett tack till följande för hjälp och visat engagemang:

Vår handledare Lena Henriksson som alltid stöttat oss under projektets gång. Du har varit fantastisk, tack ännu en gång!

Olink Bioscience för förtroendet att genomföra detta projekt och ett extra stort tack till vår kontaktperson Ida Grundberg.

Vår beställarrepresentant Margareta Krabbe.

Våra universitetskontakter för hjälpsamheten och intresset de visat för vårt projekt.

Jenny Fernebro på Vetenskapsrådet för filen med rådata samt ett bra bemötande.

Personligt tack till alla medlemmar i vår kandidatgrupp för allt stöd, entusiasm och slit.

24

7. Referenser

1. Chalmers Tekniska Högskola, 2013, Årsberättelse Årsredovisning Chalmer 2013 WWW- dokument 2013:

http://www.chalmers.se/SiteCollectionDocuments/om%20chalmers%20dokument/Chalmers

%20%C3%A5rsber%C3%A4ttelse/Chalmers_%C3%A5rsb_2013.pdf. Hämtad 2014-05-27.

2. Högskoleverket. (2011). Kahlroth, M. Statistisk analys. WWW-dokument 2011:

http://www.uk-ambetet.se/download/18.23460b45143e7ded837c05/statistisk-analys-ansokan- FoU-medel-2011-11.pdf. Hämtad 2014-06-03.

3. Karolinska Institutet. 2014. Forskning vid karolinska institutet WWW-dokument 2014-05- 26: http://ki.se/forskning/forskning-vid-karolinska-institutet. Hämtad 2014-05-26.

4. Karolinska Institutet. 2013. Årsredovisning 2013. WWW-dokument 2013:

https://internwebben.ki.se/sites/default/files/ki_arsredovisning_2013_4.pdf. Hämtad 2014-05- 27.

5. Linköpings Universitet. 2013. Anslagsfördelning och budgetram för 2014 samt plan för 2015-2016 WWW-dokument 2013-06-10: http://www.liu.se/om-liu/organisation/us/protokoll- beslut-2013/2013-06-10/1.487052/39Anslagsfrdelningochbudgetramfr2014samtplanfr2015- 2016.pdf. Hämtad 2014-05-25.

6. Linköpings Universitet. 2014a. Fakulteter WWW-dokument 2014-05-21:

http://www.liu.se/om-liu/organisation/fak?l=sv. Hämtad 2014-05-25.

7. Linköpings Universitet. 2014b. Institutioner WWW-dokument 2014-05-21:

http://www.liu.se/om-liu/organisation/institutioner?l=sv. Hämtad 2014-05-27.

8. Statistiska centralbyrån (SEB). (2013). Lundgren, S. (Ed.), 2013. Forskning och utveckling i Sverige 2011. WWW-dokument 2013: http://www.uk-

ambetet.se/download/18.23460b45143e7ded837c05/statistisk-analys-ansokan-FoU-medel- 2011-11.pdf. Hämtad 2014-06-03.

9. Lunds Universitet, 2013. Resursfördelning för Lunds universitet Verksamhetsåret 2014 WWW-dokument 2013-10-18:

http://www.eken.lu.se/upload/plan/Resursfordelningen_2014_sammanlagt_beslut.pdf.

Hämtad 2014-05-25.

10. Lunds Universitet. 2014. Fakulteter WWW-dokument 2014-02-12:

http://www.lu.se/om-universitetet/ledning-och-organisation/fakulteter. Hämtad 2014-05-25.

11. Om SSF - SSF WWW Dokument, n.d. URL http://www.stratresearch.se/sv/Om-SSF/.

Hämtad 2014-05-14.

12. Om Vetenskapsrådet - Vetenskapsrådet WWW Dokument, 2013.

http://www.vr.se/omvetenskapsradet.4.4b3ca0f810bf51c922780002034.html. Hämtad 2014-

03-06.

25

13. Om VINNOVA - Vinnova WWW Dokument, 2013. http://www.vinnova.se/sv/Om- VINNOVA/. Hämtad 2014-03-06.

14. Proseek Multiplex | Olink Bioscience WWW Dokument, n.d.

http://www.olink.com/products/proseek-multiplex. Hämtad 2014-05-14.

15. Statistiska centralbyrån (SEB). (2013). Söder, I., 2013. Statliga anslag till forskning och utveckling 2013. WWW-dokument:

http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0306/2013A01/UF0306_2013A01_SM_UF17SM1301.pdf.

Hämtad 2014-06-03.

16. Uppsala Universitet. 2013. Årsderovisning 2013. WWW-dokument 2013:

http://regler.uu.se/digitalAssets/215/215296_ar-2013-web.pdf. Hämtad 2014-05-27.

17. Uppsala teknolog- och naturvetarkår, 2014. WWW-dokument 2014:

http://old.utn.se/sv/studier/utbildning/teknat-gu. Hämtad 2014-05-28.

18. Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, 2012. Verksamhetsplan 2013 - Vetenskapsområdet för medicin och farmaci. Verksamhetsplan, Uppsala universitet.

19. Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap, 2012. Verksamhetsplan 2013. WWW- dokument, 2012-11-13: http://www.teknat.uu.se/digitalAssets/138/138586_vp-2013-web.pdf.

Hämtad 2014-05-28.

26

8. Bilaga: Definition av nyckelord

För att producera någon slags översikt av hur forskningsanslag har delats in i Sverige, så har nyckelord använts. Det är de ord som vi har sökt efter i rubriker och sammanfattningar av anslagsutdelningar. Vissa nyckelord eller en viss typ av forskning har vi ibland klassat under ett övergripande, kategoriserande nyckelord.

Allergi

“Överkänslighet, onormal känslighet, mot ett visst främmande ämne. Det är kroppens immunförsvar som känner igen och reagerar på det främmande ämnet som kallas för allergen.“ (FASS 2014)

Antibiotikium och antibiotikaresistens

Antibiotikium och antibiotikaresistensforskning ligger under samma kategori.

“Läkemedel som motverkar bakterier antingen direkt genom att döda dem eller indirekt genom att förhindra dem från att föröka sig.” (FASS 2014)

Resistens, “Betyder allmänt motståndskraft. Inom medicinen handlar det väldigt ofta om bakterier som är resistenta mot ett eller flera antibiotika.” (FASS 2014). Antibiotika är synonymt med antibiotikum.

Autoimmuna sjukdomar

“Autoimmun betyder att kroppens immunförsvar reagerar på kroppens egna ämnen eller vävnader. Detta leder till olika sjukdomar, beroende på vad immunförsvaret reagerar på.

Exempel på autoimmuna sjukdomar är diabetes och multipel skleros (MS).” (FASS 2014) Biomarkör

”Biomarkör, biologisk markör, företeelse eller storhet som när den kan påvisas resp.

överstiger ett visst mätvärde utgör en indikator för att ett visst biologiskt förhållande föreligger, eller kan förväntas uppkomma, i en organism eller ett annat biologiskt system.”

(NE 2014) Cancer

Under rubriken cancer har vi tagit med alla cancerformer.

”Cancer är benämningen på ett antal sjukdomar som kan uppstå på många olika ställen i kroppen. Även om det finns mycket som skiljer de olika cancerformerna åt har de en sak gemensamt: De uppstår på grund av att en eller några helt vanliga celler någonstans i kroppen förändras och utvecklas till cancerceller. ” (Vårdguiden 2014)

Diabetes

”Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i blodet. Om man får typ 2- diabetes producerar kroppen fortfarande insulin, men inte så mycket som behövs. Det gör att man får för mycket socker i blodet, vilket på sikt kan orsaka att man bland annat får skador på njurarna, ögonen och fötterna.” (Vårdguiden 2014)¨

Hjärt- och kärlsjukdomar

Cirkulationsorganens sjukdomar, samlingsbenämning på sjukdomar som drabbar hjärtat eller blodkärlen eller bådadera. (NE 2014) Exempel på en vanlig kärlsjukdom är åderförfettning.

”Åderförfettning drabbar de flesta när man blir äldre. Män drabbas ofta tidigare än kvinnor.”

(Vårdguiden 2014)

27 IBS

“Funktionella tarmbesvär. Kallas också tarmkatarr eller IBS, Irritable Bowel Syndrome. Det är en mycket vanlig sjukdom som yttrar sig genom förstoppning, diarré och magsmärtor.”

(FASS 2014)

Infektion och inflammation

“En infektion innebär att kroppen har angripits av bakterier, virus eller svamp. För att försvara sig reagerar kroppen oftast med en inflammation.” (FASS 2013)

Lever/njurar

”Lever, hepar, organ hos ryggradsdjur, inklusive människan, som bildas som en förgrenad utbuktning från mag–tarmkanalen och som har ett stort antal funktioner och en dominerande roll i kroppens ämnesomsättning. Alla ryggradsdjur har en lever, men dess form kan variera avsevärt. Hos människan är den kroppens största inre organ. Levern hos en vuxen person väger 1,2–1,5 kg. (NE 2014)

Nervsjukdomar

“Nervsystemet, som består av hjärnan, ryggmärgen, nerverna och sinnesorganen.“ (FASS 2013) Sjukdomar som klassas under detta nyckelord är b.la Multipel skleros, en

“Nervsjukdom, vars orsak fortfarande är oklar. Symtomen kommer av att nerverna i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen attackeras av immunförsvaret. “ (FASS 2014) En annan vanlig nervsjukdom är Alzheimers sjukdom. “Vid Alzheimers sjukdom bryts nervcellerna i hjärnan ner snabbare än normalt. Orsaken är fortfarande oklar. Man har även brist på

signalsubstansen acetylkolin. Symtom vid Alzheimers sjukdom är bl.a. minnesstörningar, talsvårigheter och svårigheter med tidsuppfattningen.” (FASS 2014)

Reumatism

Här har vi tagit med alla reumatiska sjukdomar. Exempel är:

“Reumatoid artrit kallas också för ledgångsreumatism. Det är en kronisk inflammatorisk sjukdom i lederna som ger ledvärk.” (FASS 2014)

Övrigt

De projekt som inte hamnade i ovanstående kategorier placerade vi i övrigt.

28 8.1 Referenser nyckelord

Allergi

Fass 2014 Ordlista WWW-dokument (inget datum):

http://www.fass.se/LIF/wordlist?userType=2&page=A. Hämtad: 2014-05-09.

Antibiotikium och antibiotikaresistens

Fass 2014. Ordlista WWW-Doukument (2014):

http://www.fass.se/LIF/wordlist?userType=2&page=A#syn291. Hämtad 2014-05-14.

Autoimmuna sjukdomar

Fass 2014. Ordlista WWW-dokument (2014):

http://www.fass.se/LIF/wordlist?open=autoimmun&page=a#synautoimmun. Hämtad 2014- 05-09.

Biomarkör

Nationalencyklopedin 2014 WWW Dokument, 2014 . URL http://www.ne.se/biomark%C3%B6r. Hämtad 2014-05-26.

Cancer

Emma Holmér 2013-08-12. Vad är cancer? - 1177 Vårdguiden - sjukdomar, undersökningar, hitta vård, e-tjänster WWW Dokument, 2013-08-12 http://www.1177.se/Uppsala-

lan/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Fakta-om-cancer/Vad-ar-cancer/. Hämtad 2014-05- 26.

Diabetes

Jessica Envall 2014-01-09 Diabetes typ 2 - 1177 Vårdguiden - sjukdomar, undersökningar, hitta vård, e-tjänster WWW Dokument, 2014-01-09 http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta- och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-2/. Hämtad 2014-05-26.

Hjärt–kärlsjukdomar

Nationalencyklopedin 2014 WWW Dokument, 2014. http://www.ne.se/lang/hj%C3%A4rt- k%C3%A4rlsjukdomar. Hämtad 2014-05-26.

IBS

Fass 2014 Ordlista (2014): http://www.fass.se/LIF/wordlist?userType=2&page=C. Hämtad 2014-05-09.

Infektion och inflammation

Martin Enander. 2013. Infektion och inflammtion WWW-dokument 2013-01-07:

http://www.fass.se/LIF/medicinebookdocument?documentId=d17eb928-c3af-4524-968f- f3c328b02bf4&headlineType=95&headlineIllnessType=Infektioner. Hämtad 2014-05-09.

Lever

Nationalencyklopedin WWW Dokument, 2014. URL http://www.ne.se/lang/lever/240441.

Hämtad 2014-05-26.

Multipel skleros

Fass 2014 . Ordlista WWW-dokument (2014):

http://www.fass.se/LIF/wordlist?userType=2&page=M. Hämtad 2014-05-09.

29 Nervsystemet

Fass 2013. Läkemedel och hälsa WWW-dokument 2013-09-24:

https://www.fass.se/LIF/medicineandhealth?docId=18370. Hämtad 2014-05-09.

Resistens

Fass 2014. Ordlista WWW-dokument (2014)

http://www.fass.se/LIF/wordlist?userType=2&page=R. Hämtad 2014-05-14.

Reumatism

Fass 2014. Ordlista WWW-dokument (2014)

http://www.fass.se/LIF/wordlist?userType=2&page=r&open=641#syn641. Hämtad 2014-05- 09.

Åderförfettning

Gabriella Signäs 2013-07-03. - Åderförkalkning - 1177 Vårdguiden,

sjukdomar,undersökningar, hitta vård, e-tjänster WWW Document 2013-07-03 http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-

rad/Sjukdomar/Aderforfettningaderforkalkning/?ar=True. Hämtad 2014-05-25.