Efterbehandling av förorenat område på fastigheten Luxor 7, Gamla Luxorområdet i Motala

(1)

Luxor 7, Gamla Luxorområdet i Motala

Upprättad av Suez Recycling AB Charlotte von Mecklenburg

Linköping 2018-05-08

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Inledning ... 2

1.1 Bakgrund och syfte ... 2

1.2 Lokalisering ... 2

1.3 Historik ... 3

1.4 Föroreningssituationen ... 3

2 Åtgärdsmål för saneringen ... 3

3 Gällande beslut och villkor ... 4

4 Genomförande av entreprenaden ... 4

4.1 Utförare av entreprenaden ... 4

4.2 Urgrävning av förorenade massor ... 4

4.3 Återställning ... 6

4.4 Schaktgropens placering och inmätta ytor... 6

5 Omhändertagande av förorenade massor ... 6

6 Miljökontroll ... 6

7 Föroreningssituationen efter genomförd sanering ... 9

8 Sammanfattning ... 9

BILAGA 1 – Fotografier

BILAGA 2 – Analysresultat kontrollprover BILAGA 3 – Analysresultat renprover BILAGA 4 – Vågsedlar

(3)

2

1 Inledning

1.1 Bakgrund och syfte

Suez Recycling AB har på uppdrag av Luxora Fastigheter AB genomfört en miljöteknisk undersökning inom fastigheten Luxor 7 (Medevivägen/Luxorgatan) i Motala för att utreda eventuell förekomst av föroreningar. Kartläggningen av föroreningssituationen utfördes med anledning av planärendet som föreligger för fastigheten, där en ändring av detaljplanen föreslås. Syftet med utredningen var att utifrån provtagningsresultaten kunna göra en riskbedömning med avseende på aktuell föroreningssituation inom området. Undersökningen finns beskriven i rapporten ”Översiktlig miljöteknisk undersökning inom fastigheten Luxor 7 i Motala, 2017-12-11”.

Genomförda provtagningar visade på förekomst av metallförorenade fyllnadsmassor i anslutning till provtagningspunkten P1 (se planritningen i bilaga 2). Det beslutades att dessa föroreningar skulle avlägsnas eftersom det fanns risk för utlakning till grundvatten då ytan inte är hårdgjord. Det fanns även risk för exponering vid eventuella markarbeten eftersom de förorenade massorna låg direkt under gräsytan. Föroreningsutbredningen var inte känd mer än att inga föroreningar hade påträffats i angränsande provtagningspunkter. Föroreningen var känd sedan tidigare då den påträffades i samband med ett ledningsarbete 2004.

1.2 Lokalisering

Området som var aktuellt för urschaktning av föroreningar ligger på den gräsbevuxna kullen väster om industribyggnaden och norr om (i direkt anslutning till) branddammen som är belägen i södra delen av gräsytan.

Figur 1: Kartan visar luxorområdet och den gamla fabriksbyggnaden på fastigheten Luxor 7. Området som har sanerats ligger väster om byggnaden, se pilen på kartan.

(4)

3 1.3 Historik

Fastigheten Luxor 7 har inrymt industriell verksamhet ända sedan 1948 då företaget Luxor etablerade sin verksamhet på området med tillverkning av radioapparater. Verksamheten utvecklades och tv- apparater och datorer började tillverkas. I olika former och under olika företagsnamn var den industriella verksamheten igång fram till år 2002. Processer som har bedrivits är bland annat tillverkning av mönsterkort med mekaniska, kemiska och elektrolytiska processer (ytbehandling, förkoppring, etsning, lödning mm) och tillverkning av airbags, satellitmottagare och annan elektronik.

De verksamheter som har bedrivits inom fastigheten är främst kopplade till tungmetaller. Mönsterkorten framställdes av laminat med kopparfolie i vilket ett mönster etsades. Vid etsningen tillsattes kvicksilverklorid. På mönsterkorten monterades elektronikkomponenter med efterföljande lödning.

Därefter testades kretskorten och monterades i apparatur. I samband med ytbehandlingen användes även cyanidhaltiga bad. Även organiska ämnen såsom lösningsmedel (trikloretylen, tinner, t-sprit) oljor för härdning har hanterats.

Avfettning och avmetallisering skedde i stora sköljkar och avfall som uppkom var bland annat tribad, slam från etsningsanläggningarna (Cu, Hg) och lödtennavfall (Pb, Sn). Den mesta kopparn togs tillvara i form av kopparsalt men det är i övrigt oklart hur avfallet omhändertogs.

1976 förstördes delar av fabrikslokalerna i en omfattande brand. Som en följd av branden anlades en branddamm på fastigheten i form av en betongkasun och området runtomkring fylldes upp i form av en gräsbevuxen kulle. När avfallet som påträffats i den gräsbevuxna kullen direkt norr om branddammen hamnade där är okänt, men sannolikt skedde det efter branden och i samband med att området skulle fyllas ut.

1.4 Föroreningssituationen

Det är sedan tidigare känt att föroreningar finns i marken vid grönytan norr om branddammen. Dels påträffades föroreningar i samband med ett ledningsarbete 2004, då vattenledningen från branddammen behövde repareras, dels påträffades föroreningar i samband med borrningen och markundersökningen som utfördes i november 2017. De föroreningar som tidigare har påträffats inom området är främst tungmetaller.

2 Åtgärdsmål för saneringen

Målsättningen med saneringen av den förorenade ytan i anslutning till provtagningspunkten P1 (med hänvisning till tidigare undersökningsrapport) har formulerats i följande övergripande respektive mätbara åtgärdsmål:

Övergripande åtgärdsmål:

 Föroreningarna i marken inom området skall inte utgöra en risk för människors hälsa eller för miljön.

 Huvuddelen av föroreningarna (koppar, zink, bly) ska avlägsnas.

(5)

4 Mätbara åtgärdsmål:

 Mätbara åtgärdsmål vad gäller resthalt i mark efter avlägsnande av föroreningarna föreslås motsvara Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning.

 När urgrävningen bedöms vara avslutad kommer renprover att tas från de schaktade ytorna för att kontrollera att resthalterna i kvarvarande material ligger under KM-värdena.

3 Gällande beslut och villkor

Saneringsentreprenaden har utförts enligt de villkor som godkänts av Motala kommun enligt ”Anmälan om efterbehandlingsåtgärd, enligt 28 § i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, gällande fastigheten Luxor 7, Motala”, daterad 2018-01-25.

4 Genomförande av entreprenaden

4.1 Utförare av entreprenaden

Saneringsentreprenaden har utförts av Suez Recycling AB på uppdrag av Luxora Fastigheter AB.

Charlotte von Mecklenburg från Suez har varit ansvarig för arbetena, som genomfördes under april månad 2018.

4.2 Urgrävning av förorenade massor

Urgrävning av förorenade massor påbörjades i anslutning till provtagningspunkten P1. Cirka en decimeter under marknivån påträffades föroreningarna i form av avfall; rostfria plåtar, utstansade metallformar, delar av mönsterkort och kretskort, remsor av plast, gummi, glasbitar från bildskärmar etc, se foton i bilaga 1. Avfallet låg tätt packat, ungefär som om det hade tippats ”batchvis” med stora mängder av likartat material tätt samlat. Avfallet grävdes upp och lastades i lastväxlarcontainrar med en blandning av fyllmassor (sandigt, grusigt material) och övriga fraktioner av metall, plast, glas, elektronik mm. Det bedömdes inte möjligt att sortera avfallet på plats utan avfallet transporterades osorterat till RGS Nordic i Norrköping, där sortering skedde innan jorden kunde omhändertas för behandling.

Fyllnadsmassorna innehöll stora mängder synliga metallutfällningar/-salter med höga metallhalter, främst koppar, bly och zink. Förutom variationer i avfallsslag (metall, glas, plast, elektronik etc) bedömdes fyllnadsmassorna vara relativt homogena med synliga metallutfällningar/saltkorn oavsett nivå i marken. Avfallet påträffades ytligt och ned till 2,5 meter under gräsytan, där den gamla naturliga marknivån uppträdde i form av ett gyttjelager och därefter silt. På den gamla marknivån påträffades rester från avsågade träd i form av stubbar. Urgrävningen följde de förorenade stråken och avfallslagren, som var tydligt avgränsade från övriga opåverkade fyllnadsmassor. Fyllmassor med metallutfällningar påträffades endast i direkt anslutning (blandat med) till metallavfallet och det fanns inga synliga tecken på att någon spridning eller utlakning skett till kringliggande massor.

Urgrävningen fortsatte ut från den ursprungliga provtagningspunkten P1 tills samtligt synligt avfall och synliga föroreningar hade avlägsnats i västlig riktning. Därefter togs renprover på schaktväggarna (se vidare under avsnitt ”6 Miljökontroll”. Renproverna visade på förhöjda kopparhalter och ytterligare schaktning fick göras innan nya renprover togs för kontroll och kvarlämnade schaktmassor bedömdes som ”rena”, det vill säga med metallhalter under Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning.

(6)

5

I sydlig riktning skedde urgrävningen fram till tre meter ifrån väggen till branddammen. Då hade avfallsmängderna avtagit så endast enstaka stråk med avfall påträffades i schaktväggen. Dessa restföroreningar lämnades kvar eftersom det bedömdes osäkert att gräva närmare branddammen då ritningar på anläggningen saknades, liksom garantier gällande stabilitet vid belastning av ytan ovanpå dammen.

I östlig riktning skedde urgrävningen fram till högtrycksledningen som går från vattendammen och in i industribyggnaden. Utmed sträckan från branddammen och fram till parkeringen låg ny fyllnadssand och markduk över och under ledningen (som ligger på 1,5 meter under nivån för parkeringsytan). Dessa massor lades enligt dokumentation dit i samband med reparationen av ledningen år 2004 och ersatte förorenade massor som grävdes bort. Vattenledningen frilades och det kunde konstateras att massorna över ledningen var rena även under den asfalterade ytan. Däremot påträffades ett stråk med föroreningar direkt under ledningen inom en sträcka på 6 - 8 meter. Mäktigheten uppmättes till 15-20 centimeter och föroreningen ligger direkt ovanpå naturligt material (gyttja). Det bedömdes inte möjligt att gräva ur under den trycksatta ledningen då risken var stor att ledningen skulle knäckas på grund av vattentyngden.

För en urgrävning under ledningen hade det krävts att denna tömts och frilagts helt. Det hade i sin tur inneburit att den asfalterade ytan hade behövts spärras av för trafik till och från de företag som hyr lokaler i industribyggnaden, något som inte var möjligt under genomförandetiden för sanerings- uppdraget.

Föroreningsutbredningen fortsatte norrut ett par meter ut på den asfalterade ytan, men med minskad mäktighet och mer ökat inslag av trärester. Cirka fem meter ut på parkeringsytan avtog avfallet och en ren schaktvägg kunde erhållas.

Inget grundvatten eller markvatten påträffades i samband med grävningen och materialet som grävdes upp var torrt.

Två representativa samlingsprover från de förorenade fyllnadsmassorna analyserades för att verifiera metallinnehållet, se tabell 1 nedan. Totalt grävdes 630,96 ton med förorenade massor bort och transporterades till RGS Nordic i Norrköping för omhändertagande. Avfallet klassificerades som farligt avfall med avseende på metallhalterna av koppar, bly och zink. I tabell 1 nedan redovisas metallhalterna i samlingsproverna.

(7)

6

Tabell 1: Resultaten från metallanalyser av två samlingsprover som representerar de förorenade fyllnads- massorna som grävdes bort och omhändertogs av RGS Nordic i Norrköping. I tabellen redovisas även Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) samt klassificeringsgränser för farligt avfall enligt Avfall Sverige (rapport 2007:01). Halter som ligger över FA-gränserna är orange- markerade.

Provpunkt TS-halt As Ba Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni V Zn

[%]

[mg/kg TS]

Samlingsprov förorenade massor: 180416 m

86,3 4,2 260 930 6,7 11 7100 21 0,12 180 12 820

Samlingsprov förorenade massor: 180417 m

81,7 8,1 870 5900 11 39 22000 18 0,44 110 15 2900

Riktvärde KM 10 200 50 0,8 15 80 80 0,25 40 100 250

Gränsvärde FA 1000 10 000 2500 1000* 2500* 2500 10 000 1000** 1000* 10 000 2500

* icke lättlösligt ** oorganiskt

4.3 Återställning

Efter avslutad sanering fylldes området runtom vattenledningen med stenmjöl som skydd mot grövre stenar och dylikt. Schaktväggarna åt väster och söder släntades av och utmed kanterna mot asfaltsplanen i norr och öster tippades bergkross för att minska släntlutningen. I övrigt lämnades schaktgropen utan återfyllning enligt beställarens önskemål. Betongavspärrningar monterades längs med schaktkanterna ut mot asfaltsytan.

Återfyllnadsmaterialet i form av stenmjöl (0-4 mm) och bergkross (0-70 mm) erhölls från NCC:s anläggning i Kolmetorp.

4.4 Schaktgropens placering och inmätta ytor

På planritningen i bilaga 2 är det urgrävda området inritat. Måtten som anges avser schaktgropens övre kant i marknivå. Schaktväggarna sluttade inåt mot schaktbotten, som låg på 2,5 meter under gräsmatte- nivån (1,5 meter under asfaltsytan).

5 Omhändertagande av förorenade massor

De förorenade massorna transporterades till RGS Nordic i Norrköping för omhändertagande. Totalt omhändertogs 630,96 ton, klassificerat som farligt avfall. Vågsedel bifogas i bilaga 4. Transporterna skedde med lastväxlarekipage i täta och täckta containrar.

6 Miljökontroll

Saneringsarbetet kontrollerades främst genom okulär bedömning av massorna eftersom föroreningsutbredningen var mycket tydlig och synlig i form av rent avfall och utfällningar av metallsalter. När föroreningen bedömdes ha avlägsnats provtogs schaktväggarna och schaktbotten för att verifiera att inga metallhalter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning hade lämnats kvar. Proverna skickades till Eurofins Laboratories AB för ackrediterade analyser med avseende på metaller (AS, Ba, Pb, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, V, Zn). Varje samlingsprov

(8)

7

fick representera 20-25 kvadratmeter av väggytorna. I schaktbotten representerade varje samlingsprov 25-30 kvadratmeter. Den totala arean på schaktgropen i marknivå var betydligt större än bottenarean på grund av släntade kanter för att undvika ras.

I den västra schaktväggen visade renproverna (Västra schaktväggen:SP1 o Västra schaktväggen:SP2) på förhöjda kopparhalter och väggen fick schaktas ur ytterligare innan nya renprover (Västra schaktväggen:SP3 o Västra schaktväggen:SP4) kunde tas på kvarvarande material.

Två renprover togs från den södra schaktväggen (Södra schaktväggen:SP1 o Södra schaktväggen:SP2) och där visade analyserna på förhöjda kopparhalter (170 respektive 340 mg/kg TS jämfört med riktvärden på 80 mg/kg TS). De förhöjda halterna beror på små mängder restföroreningar som lämnats kvar i väggen, då det bedömdes för riskabelt att gräva ur närmare branddammens norra vägg. Mängden avfall/förorenade massor som lämnades kvar uppskattas till som mest fem kubikmeter, förutsatt att föroreningen sträcker sig ända fram till branddammen.

Utmed östra schaktväggen togs två renprover (Östra schaktväggen:SP1 o Östra schaktväggen:SP2) samt ett prov på restföroreningen som lämnades under vattenledningen (Östra schaktväggen:

restförorening). Renproverna visade på godkända halter i schaktväggen, bortsett från föroreningsstråket som ligger under ledningen, det vill säga en sträcka på cirka tio meter och 0,15 – 0,20 meter mäktigt.

Föroreningen ligger cirka 1,5 meter under befintlig asfalterad yta. Det är svårt att uppskatta volymen eftersom ingen grävning har skett öster om ledningsgraven och det därmed inte är känt hur djupt in i schaktväggen föroreningen sträcker sig. Det som kan konstateras är att förekomsten av avfall var som störst exakt i provtagningspunkten P1, med en mäktighet på 2,5 meter. Utifrån P1 avtog mäktigheten likt en konformad figur i samtliga riktningar för att i ytterkanterna av schaktgropen endast bestå av ett par decimeter tjockt skikt. I samband med markundersökningen som gjordes i november 2017 provtogs marken tio meter ut från byggnaden i punkten P3 och där påträffades inget synligt avfall och analyserna visade inte på några förhöjda metallhalter.

Två renprover (Norra schaktväggen:SP1 o Norra schaktväggen:SP2) togs på den norra schaktväggen efter att urgrävningen bedömdes vara avslutad. Samtliga halter låg under riktvärdena för känslig markanvändning.

Tre renprover togs från schaktbotten (Schaktbotten SP1, SP2 och SP) och nivån 2,5 – 2,8 meter under befintlig gräsyta.

Momenten under arbetet har dokumenterats genom fotografering, se bilaga 1. För miljökontrollen har Charlotte von Mecklenburg, Suez Recycling AB, ansvarat.

(9)

8

Tabell 2:Resultat från renprovsanalyserna med avseende på metaller. Resultaten jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). Halter som ligger över riktvärdena är blåmarkerade.

Samlingsprov 2 i västra schaktväggen visade på förhöjda koppar- och blyhalter och ytterligare urgrävning gjordes innan nya renprover togs (SP3, SP4). Det gråmarkerade provet är taget på restföroreningen som kvarlämnades under vattenledningen i östra schaktväggen. Små föroreningsmängder lämnades även i södra schaktväggen, vilket syns på analyserna (SP1, SP2).

Provpunkt TS-halt As Ba Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni V Zn

[%]

[mg/kg TS]

Västra

schaktväggen:

SP1:0-2,5 m

89,6 5,5 48 21 < 0,20 5,4 58 9,4 0,025 14 20 49

Västra

schaktväggen:

SP2:0-2,5 m

91,3 9,4 66 59 0,44 9,1 510 9,8 0,038 23 20 82

180424 Västra schaktväggen:

SP3:0-2,5 m

72 3,7 85 13 < 0,20 4,9 18 14 0,025 10 25 61

180424 Västra schaktväggen:

SP4:0-2,5 m

97,2 < 1,9 15 10 < 0,20 2,3 7,1 3,2 < 0,010 4 7,4 24

Södra

schaktväggen:

SP1:0-2,5 m

90,7 5 42 42 < 0,20 4 170 7,6 0,021 8,4 13 70

Södra

schaktväggen:

SP2:0-2,5 m

88,4 4,3 45 21 0,23 3,9 340 7 0,035 9,2 14 210

Östra

schaktväggen:

SP1:0-2,5 m

95,9 < 1,9 13 5,3 < 0,20 2,9 23 4,3 < 0,010 3,5 6,8 22

Östra

schaktväggen:

SP2:0-2,5 m

94,7 < 2,0 18 12 < 0,20 3 61 7,7 < 0,010 6 7,1 38

Östra schakt- väggen: rest- förorening 1,5m m

92,1 8,8 72 85 3,3 5,3 470 7,1 0,22 17 11 470

Norra

schaktväggen:

SP1:0-2 m

96,1 2,9 32 9,3 < 0,20 3,3 21 5,1 < 0,010 6 9,5 28

Norra

schaktväggen:

SP2:0-2 m

96 2 31 9,9 < 0,20 3,5 36 5,6 < 0,010 6,4 9,8 30

Schaktbotten:

SP1:2,5 m

87,3 2,8 25 4,9 < 0,20 1,8 2,1 3,6 < 0,011 2,5 9,5 25

Schaktbotten:

SP2:2,8 m

85,5 2,9 25 4,3 < 0,20 2,5 0,91 4,2 < 0,011 2,9 9,4 21

Schaktbotten:

SP3:2,5 m

89,2 2,3 29 4,9 < 0,20 1,7 1,7 3,7 < 0,011 2,5 8,3 21

Riktvärde KM 10 200 50 0,8 15 80 80 0,25 40 100 250

(10)

9

7 Föroreningssituationen efter genomförd sanering

Det bedöms i nuläget inte praktiskt genomförbart att avlägsna de föroreningsrester som kvarlämnats, dels i schaktväggen mot branddammen, dels under vattenledningen från vattendammen. I södra schaktväggen uppskattas restföroreningen till maximalt 4-5 kubikmeter, förutsatt att föroreningen sträcker sig ända fram till branddammsväggen. Stråket med föroreningar som lämnats kvar är 15-20 cm mäktigt och ligger på cirka 1,5 – 2 meter under nuvarande gräsmattenivå.

I östlig riktning och under vattenledningen uppskattas restföroreningsmängden till i storleksordningen 5 – 10 kubikmeter.

I nuläget ligger föroreningsresterna stabilt ovan grund-/markvattennivån. Föroreningen som lämnats i östra schaktväggen ligger under asfalterad yta med minimal risk för utlakning i dagsläget.

Föroreningarna ligger minst 1,5 meter under marknivån så det finns ingen risk för exponering för föroreningen såvida inga schaktarbeten ska utföras i området. Om schaktarbeten och dylikt ska utföras framöver måste beredskap finnas för att omhänderta kvarlämnade restföroreningar. Risken för påverkan på omgivande miljö och hälsa bedöms i dagsläget vara liten.

8 Sammanfattning

Saneringsentreprenaden som utfördes under april 2018 har följt det utförandeförslag som godkändes av Luxora Fastigheter AB och den saneringsanmälan som godkändes av Miljökontoret Motala kommun under 2018.

Totalt grävdes 630,96 ton förorenade massor bort och omhändertogs som farligt avfall hos RGS Nordic i Norrköping. Efter avslutad sanering kontrollerades schaktväggar och schaktbotten genom samlingsprover som analyserades på laboratorium med avseende på metaller.

Metallhalterna inom de flesta delytorna understeg Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning, vilket var målsättningen med saneringen. Volymen med föroreningsrester som finns kvar i marken beräknas vara mindre än 20 kubikmeter, se redovisningen i föregående avsnitt.

Kvarvarande restförorening beräknas utgöra cirka fem procent av den ursprungliga föroreningsmängden (beräknat på densiteten 1,5 T/m³). De övergripande åtgärdsmålen där huvuddelen av föroreningarna i marken (koppar, zink, bly) skulle avlägsnas och eventuella kvarvarande föroreningar inte skulle utgöra någon risk för människors hälsa eller för miljön bedöms vara uppfyllda.

Linköping 2018-05-08

……….

Charlotte von Mecklenburg

uppdragsansvarig Suez Recycling AB

BILAGA 1 – Fotografier BILAGA 2 – Planritning

BILAGA 3 – Analysresultat kontrollprover

BILAGA 4 – Analysresultat renprover samt restförorening BILAGA 5 – Vågsedlar

(11)

BILAGA 1 – Fotografier

Påbörjad urgrävning i anslutning till provtagningspunkten P1

Avfall i form av remsor från mönsterkort med metallbeläggning

(12)

Avfall i form av utstansade metallbitar i rostfritt stål och delar av mönsterkort med metallbeläggning blandat med metallutfällningar i form av salter

(13)

Avfall: utstansade metallbitar, remsor från mönsterkort med kopparbeläggning, batterier, plast, gummiremsor mm

(14)

Metallutfällningar i form av salter

Diverse avfall: norra delen av schaktgropen under asfaltsytan

(15)

Elektronikavfall - div elektronikkomponter – kondensatorer, resistorer, elektronrör

(16)

Uppgrävning av förorenade massor för lastning i containrar

Urgrävning ned till cirka 2,5 meter där opåverkad och naturlig mark påträffades – gammal marknivå med ett lager gyttja och därunder silt och siltig sand.

(17)

Schaktning åt norr. Vid asfaltskanten och gränsen mot parkeringen fortsatte ett förorenat stråk in under asfalten.

Schaktgropen från norra schaktgropen i ritning mot branddammen

(18)

Urgrävning intill vattenledningen från branddammen och in till byggnaden i nord-sydlig riktning (östra schaktväggen). Bitvis ligger fiberduk ovanpå ledningen, sannolikt från reparationsarbetet som utfördes under 2004. Fotona längst ner till visar restföroreningen som kvarlämnades under ledningen, cirka 1,5 meter under asfaltsnivån.

(19)

Foton efter avslutad sanering, släntning av kanter och ifyllnad av bergkross ut mot den asfalterade ytan i öster, in mot byggnaden

(20)

BILAGA 2 – Planritning

(21)

(22)

BILAGA 3 – Analysresultat kontrollprover

(23)

AR-18-SL-063660-01

EUSELI2-00521667

Í%R%^Â!V?k=Î

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

Luxorområdet Motala

SUEZ Recycling AB Charlotte von Mecklenburg Runstensg 1C

582 78 LINKÖPING

Kundnummer: SL8462053

Provbeskrivning:

177-2018-04190296

Provnummer: Provtagare Charlotte von Mecklenburg

Provet ankom:

Jord Matris:

2018-04-18 Utskriftsdatum: 2018-04-23

Provmärkning: Samlingsprov förorenade massor 1: 180416

Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref

% 86.3

Torrsubstans 5% SS-EN 12880:2000 a)

mg/kg Ts 4.2

Arsenik As EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

Barium Ba 260 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 930

Bly Pb EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

Kadmium Cd 6.7 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

Kobolt Co 11 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 7100

Koppar Cu EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

Krom Cr 21 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 0.12

Kvicksilver Hg SS028311mod/SS-EN a)

ISO17852mod 20%

mg/kg Ts

Nickel Ni 180 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

Vanadin V 12 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 820

Zink Zn EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

Utförande laboratorium/underleverantör:

a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN

Denna rapport är elektroniskt signerad.

Paola Nilson, Rapportansvarig

Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran.

Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det

insända provet. Sida 1 av 1

Förklaringar

Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med *

AR-003v47

(24)

AR-18-SL-063659-01

EUSELI2-00521667

Í%R%^Â!V?j4Î

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

582 78 LINKÖPING

Provbeskrivning:

177-2018-04190297

Provet ankom:

Jord Matris:

2018-04-18 Utskriftsdatum: 2018-04-23

Provmärkning: Samlingsprov förorenade massor 2: 180417

% 81.7

mg/kg Ts 8.1

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

Barium Ba 870 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 5900

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

Kadmium Cd 11 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

Kobolt Co 39 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 22000

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

Krom Cr 18 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 0.44

ISO17852mod 20%

mg/kg Ts

Nickel Ni 110 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 2900

028311 utg 1 25%

Förklaringar

AR-003v47

(25)

BILAGA 4 – Analysresultat renprover och restföroreningsprov

(26)

AR-18-SL-067149-01

EUSELI2-00522661

Í%R%^Â!Vjp&Î

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

582 78 LINKÖPING

Provbeskrivning:

177-2018-04240004

Provet ankom:

Jord Matris:

2018-04-23 Utskriftsdatum: 2018-04-26

Provmärkning: Västra Schaktväggen: SP1:0-2,5m

% 89.6

mg/kg Ts 5.5

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

Barium Ba 48 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 21

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

< 0.20

Kadmium Cd EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

Kobolt Co 5.4 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 58

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

Krom Cr 9.4 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 0.025

ISO17852mod 20%

mg/kg Ts

Nickel Ni 14 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 49

028311 utg 1 25%

Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad.

Förklaringar

AR-003v47

(27)

AR-18-SL-066400-01

EUSELI2-00522661

Í%R%^Â!Val!Î

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

582 78 LINKÖPING

Provbeskrivning:

177-2018-04240005

Provet ankom:

Jord Matris:

2018-04-23 Utskriftsdatum: 2018-04-25

Provmärkning: Västra Schaktväggen: SP2:0-2,5m

% 91.3

mg/kg Ts 9.4

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 59

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 510

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

Krom Cr 9.8 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 0.038

ISO17852mod 20%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 82

028311 utg 1 25%

Förklaringar

AR-003v47

(28)

AR-18-SL-070431-01

EUSELI2-00524273

Í%R%^Â!W,z3Î

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

582 78 LINKÖPING

Provbeskrivning:

177-2018-04270094 Provnummer:

Provet ankom:

Jord Matris:

2018-04-26 Utskriftsdatum: 2018-05-02

Provmärkning: 180424 V Schaktväggen:renprov: SP3: 0-2,5m

% 72.0

mg/kg Ts 3.7

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 13

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

< 0.20

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 18

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

Krom Cr 14 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 0.025

ISO17852mod 20%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 61

028311 utg 1 25%

Förklaringar

AR-003v47

(29)

AR-18-SL-070426-01

EUSELI2-00524273

Í%R%^Â!W,umÎ

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

582 78 LINKÖPING

Provbeskrivning:

177-2018-04270095 Provnummer:

Provet ankom:

Jord Matris:

2018-04-26 Utskriftsdatum: 2018-05-02

Provmärkning: 180424 V Schaktväggen:renprov: SP4: 0-2,5m

% 97.2

mg/kg Ts

< 1.9

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 10

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

< 0.20

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 7.1

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

Krom Cr 3.2 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

< 0.010

ISO17852mod 20%

mg/kg Ts

Nickel Ni 4.0 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

Vanadin V 7.4 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 24

028311 utg 1 25%

Förklaringar

AR-003v47

(30)

AR-18-SL-067157-01

EUSELI2-00522661

Í%R%^Â!VjxnÎ

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

582 78 LINKÖPING

Provbeskrivning:

177-2018-04240009

Provet ankom:

Jord Matris:

2018-04-23 Utskriftsdatum: 2018-04-26

Provmärkning: Södra Schaktväggen: Sp1:0-2,5m

% 90.7

mg/kg Ts 5.0

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 42

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

< 0.20

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 170

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

Krom Cr 7.6 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 0.021

ISO17852mod 20%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 70

028311 utg 1 25%

Förklaringar

AR-003v47

(31)

AR-18-SL-066773-01

EUSELI2-00522661

Í%R%^Â!VfZuÎ

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

582 78 LINKÖPING

Provbeskrivning:

177-2018-04240010

Provet ankom:

Jord Matris:

2018-04-23 Utskriftsdatum: 2018-04-26

Provmärkning: Södra Schaktväggen: SP2: 0-2,5m

% 88.4

mg/kg Ts 4.3

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 21

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 340

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

Krom Cr 7.0 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 0.035

ISO17852mod 20%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 210

028311 utg 1 25%

Caroline Österberg, Rapportansvarig

Förklaringar

AR-003v47

(32)

AR-18-SL-067162-01

EUSELI2-00522666

Í%R%^Â!Vj}4Î

Analysrapport

Uppdragsmärkn.

582 78 LINKÖPING

Provbeskrivning:

177-2018-04240012

Provet ankom:

Jord Matris:

2018-04-23 Utskriftsdatum: 2018-04-26

Provmärkning: Östra Schaktväggen: SP1:0-2,5 m

% 95.9

mg/kg Ts

< 1.9

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 5.3

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

< 0.20

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 23

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

Krom Cr 4.3 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

< 0.010

ISO17852mod 20%

mg/kg Ts

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts

Vanadin V 6.8 EN ISO 11885:2009 / SS a)

028311 utg 1 25%

mg/kg Ts 22

028311 utg 1 25%

Förklaringar

AR-003v47