Energismart fastighetsägare, Sundbyberg stad Sammanställningsrapport 2016 Författare: Pia Bork Kontaktperson för kommunen: Angelica Aronsson

(1)

Opartisk och kostnadsfri rådgivning från din kommun. Fråga rådgivarna 08-29 11 29 | www.energiradgivningen.se

Energismart fastighetsägare, Sundbyberg stad

Sammanställningsrapport 2016 Författare: Pia Bork

Kontaktperson för kommunen: Angelica Aronsson

Sammanställning av resultat av projektet ”Energismart fastighetsägare” som genomförts i Sundbyberg under 2016 av Energi- och klimatrådgivningen. Redovisning av besök samt uppföljningssamtal som genomförts av Pia Bork, K-konsult Arbetsmiljö VVS AB.

Bakgrund

Energismart fastighetsägare är en metodik som genom kommunikation i flera steg genom telefondialoger, rådgivningsbesök, återkoppling och uppföljande dialoger, syftar till att stimulera fastighetsägare att genomföra energieffektiviseringsåtgärder. Målet är att genomföra rådgivningsbesök hos 12 fastigheter. Se vidare processbeskrivningen för

”Energismart fastighetsägare”.

Projektets omfattning

Antal genomförda dialoger med fastighetsägare 11

Antal som tackade nej 7

Antal som vill ha annan kontakt 0

Antal bokade rådgivningsbesök 4

Antal genomförda rådgivningsbesök 1

Rådgivningsbesök, sammanställning

Nedan redovisas de fastigheter som besökts av en energi- och klimatrådgivare

Fastighet Antal rekommendationer Resultat vid uppföljning*

1 TKF-huset (Kabeln 5) 5 2

Summa 5

* 4-6 veckor efter rådgivningsbesöket frågade vi fastighetsägarna hur det gått. Resultaten klassades enligt: 1) Inget har hänt. 2) Tagit del av återkopplingen men inga åtgärder. 3) Åtgärder planeras. 4) Åtgärder har genomförts.

Resultat från rådgivningsbesöken

• 1 fastighet har besökts och vid 100% har besöket kunnat leda till rekommendationer som återkopplats till fastighetsägaren.

• Vid uppföljningen efter 4-6 veckor konstaterades att i 0 fastigheter har åtgärder

genomförts efter besöket, 1 planerar åtgärder, 0 har tagit del av informationen men har inte planerat åtgärder och 0 har inte några planer alls.

•

(2)

2017-01-11 Sammanställningsrapport 2(2)

Opartisk och kostnadsfri rådgivning från din kommun. Fråga rådgivarna 08-29 11 29 | www.energiradgivningen.se

De vanligaste rekommendationerna var

• Upprätta eller revidera flödesschema över värmesystemet

• Utvärdera sekvensstyrning av värme/kyla

• Kontrollera termostaterna

• Injustera värmesystemet

Uppföljningssamtal

Genomfördes ca 4-6 veckor efter besöket. Några vanliga kommentarer från företagen:

• Gemensam genomgång med driftgruppen planeras

Övrigt

Bilagor: Besöksrapporter 1st.

Bokade, ej besökta (planeras 2017 pga ombyggnader):

Östern Rökeriet Krubban 7

(3)

Sida 1 av 7

2016-11-01

Besöksrapport Energismart fastighetsägare, Sundbybergs stad

Fastighetsbeteckning TKF-huset (Kabeln 5) Datum för besöket 2016-10-13

Fastighetsägare Skandiafastigheter

Kontaktperson Stefan Nyhlén (Besök: Fredrik Hagy, Michael Nilsson)

Adress Löfströms allé 6

Telefon 08-573 657 46

E-post Stefan.nyhlen@skandiafastigheter.se Organisationsnummer 556467-1641

CFAR-nr (för företag)

Energimyndigheten utvärderar kontinuerligt kommunernas energi- och

klimatrådgivningsarbete. Vid en eventuell utvärdering, är det ok att de kontaktar er för en intervju? JA / NEJ

Om fastigheten Utfört

Vilken typ av verksamhet bedrivs i fastigheten:

kontor (hyresgäster)

Äger verksamhetsutövaren fastigheten: nej och om den hyrs eller ägs av VU:

Byggår: 1911/12 (1982/83) Antal fastigheter: 1st Antal byggnader: 1st

Om det är ett flerbostadshus ange antal lägenheter:

Energianvändning per år (2015) Utfört (ja/nej)

Fjärrvärme (1998) 905 MWh Energideklaration (om ja ange datum för när deklarationen gjordes): Ja, 2008-11-01 Radonmätning: Ja, 2005-01-17 OVK: Ja, 2015-07-06

Eldningsolja ^kWh

Naturgas/stadsgas kWh eller Nm³

Ved kWh eller m³

Flis/pellets/briketter kWh, kg eller m³

Övrigt biobränsle kWh eller m³

El ^kWh

Fjärrkyla 363 MWh

(4)

Sida 2 av 7 Allmän information/energiarbete

Nattvandring planeras under året.

Ventilationen går på helfart mellan 06-18, utom på sommartid då man utnyttjar svala nätter och sommarnattkyla.

Har det gjorts någon ombyggnad, renovering eller tillbyggnad sedan den senaste energideklarationen? Om ja, beskriv vad

Allt är uthyrt idag. Hyresgästanpassningar på plan 1 har utförts.

Nyrenoverade cirkulationspumpar på värmesystemet. Utförs vid behov.

Ny styr 2013, Siemens PX.

Ny styrventil för varmvattensystemet 2016

Om energianvändning > 300 MWh

Om energianvändningen överstiger 300 MWh per år kan man söka stöd för att

genomföra en energikartläggning av företaget. Stödet söks hos Energimyndigheten och täcker 50 % av kostnaden (men maximalt 50 000 kr).

Har gjort en energikartläggning: Nej Har gjort åtgärder: Ja, löpande underhåll

Önskar mer information om energikartläggning: Ja

Frågor som behandlats vid besöket (sätt kryss) Ventilationssystem

X Sparsam

körning/distansarbete/samåkning Värmesystem generellt X Elavtal/fakturor

Värmesystem konvertering Belysning X

Värmepumpar Elsparande/verksamhetsel

Solel Styr- och reglerteknik X

Solvärme Bidrag

Vindenergi Energikartläggningscheckar

Vattenkraft Energi/klimat X

Biobränsle Allmänna energisparråd X

Fönster X Gemensamma utrymmen

Tilläggsisolering fasad Individuell mätning Tilläggsisolering vind Livsmedelskyla

Om- och tillbyggnad Tryckluft

Nybyggnad Spillvärme

Fordon och drivmedel X Beteendefrågor

Resepolicy/åtgärdsplan Annat (ange i så fall vad)

(5)

Sida 3 av 7

Energideklaration

Energiprestanda Fjärrvärme Fjärrkyla El

2007/2008 72 kWh/m², år 56 kWh/m², år 42 kWh/m², år

2015 67 kWh/m², år 27 kWh/m², år x kWh/m², år

Kommentarer:

Förbrukningen av fjärrvärme är i stort sett lika sen energideklarationen utfördes. Fjärrkylan däremot har minskat 50% vilket är väldigt bra. Statistiken från Norrenergi visar dock att det fortfarande åtgår att kyla fastigheten vintertid. Rekommendationerna från energiexperten är fortfarande aktuella:

Optimering av samkörningsfunktioner mellan fjärrvärme- och fjärrkylanläggningarna.

Våt och torr kyla Våt kyla

Till vätsketemperatur används normalt 6-12°C.

Anledningen till att det kallas våt kyla är pga. avfuktningen av luften som kommer i kontakt med kylan. En kylbaffel som använder våtkyla kommer att få kondensproblem och vattnet kommer att droppa från kylbaffeln. Droppet kommer att ske större delen av året. För att få bort droppet behöver man ha en dropplåt som samlar upp vattnet från avfuktningen. Kondensvattnet leds sedan vidare till avloppet.

Våt kyla används normalt till datakylare och ventilationsaggregat. Kylbatterier får mindre fysisk storlek vid våt kyla jämfört med torrkyla.

En del av kyleffekten åtgår till avfuktning av luften, den kännbara kylningen blir lägre än totala kyleffekten.

Vid beräkning av värmeavgivning i ett rum, måste avfuktningen läggas till för den totala kyleffekten. Ex värmeavgivning på 1 kW, avfuktning 0,3kW så behöver kylaren ha en effekt på 1,3 kW för att kunna kyla bort 1 kW värmeavgivning.

Torr kyla

Vätsketemperatur används normalt 14-17°C. Kallas även komfortkyla.

Torr kyla används oftast till kylbafflar i rum, då luften inte avfuktas ,pga. den högre vätsketemperaturen. Detta innebär att man slipper skydda mot vattendropp från kylbaffeln. Dock måste man reglera upp temperaturen när det är varmt och fuktigt ute annars kommer det att droppa från kylbaffeln, sker oftast i augusti.

Eftersom att man inte avfuktar luften blir den kännbara kyleffekten samma som värmeavgivningen.

Vid torr kyla får man inte ut samma kyleffekt som vid våt kyla vid samma storlek på kylbaffeln, utan behöver använda en större kylbaffel för att få ut samma effekt.

(6)

Sida 4 av 7 Potentiella förbättringsåtgärder och besparingspotential för fastigheten:

• Upprätta eller revidera flödesschema över värmesystemet och dess olika kretsar.

• Utvärdera ny indelning av värmesystemet med avseende på värmebov, transmissionsförluster, solinstrålning etc.

• Kan börvärdet för rumstemperaturen sänkas 1°C spar ni ca 5%.

• Utvärdera sekvensstyrning av värme/kyla i kontorsutrymmen

• Kontrollera att alla termostater fungerar

• Injustera värmesystemet

Er medelreturtemperatur på fjärrvärmen ligger runt 43°C. Norrenergis mål är under 30°C.

Genom att genomföra planerade åtgärder och utföra föreslagna åtgärder kan ni sänka er returtemperatur flera grader.

ENERGILEDNING I FÖRETAG

Inför ett enklare energiledningssystem för att få en systematisk uppföljning av energianvändningen.

Syftet är att få kontroll över energianvändningens fördelning på olika användningsområden, storlek och kostnad över tid. Genom att regelbundet följa upp energianvändningen upptäcks eventuella avvikelser och driftfel som snabbt kan åtgärdas och det blir lättare att samordna spar- och underhållsåtgärder. I arbetet ingår att kartlägga energianvändningen, sätta upp mål för att minska den, ta fram en tidsatt plan för åtgärder som ska genomföras och följa upp att åtgärderna ger önskat resultat.

Energistatistik är en viktig del av underlaget. Ofta kan el- och värmeleverantörerna lämna mycket detaljerad statistik. Man kan också överväga att t ex sätta upp egna undermätare för el, för att kunna spåra hur mycket energi som används i en viss del av verksamheten. Undermätare sätts upp av en anlitad elektriker, inte av elleverantören.

För att underlätta uppföljning och kommunikation av resultat bör nyckeltal tas fram. Exempel på sådana är kWh/m² och år och kWh/producerad enhet. Det är i allmänhet inte lika informativt att jämföra bränslekostnaden mellan olika år, eftersom energipriserna förändras över tiden. Tittar man på kostnaden blir det svårt att bedöma om de åtgärder man vidtagit har fått önskad effekt. I samband med att ett energiledningssystem införs krävs att rutiner tas fram och att det finns funktioner inom organisationen som har ett tydligt ansvar för att arbetet genomförs.

Läs mer om energiledning i företag

Energimyndighetens information om energiledning i företag:

http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/foretag-och-organisationer/arbeta-med- energiledning/

ENERGIKARTLÄGGNINGSCHECK

Använd energikartläggningschecken för att göra en grundlig energikartläggning.

För företag som använder mer än 500 MWh/år finns ett bidrag för att genomföra en

energikartläggning. Bidraget ger möjligheten att ta in en utomstående konsult som noggrant går igenom verksamheten och ger förslag på kostnadseffektiva åtgärder som sparar energi.

Läs mer om bidraget för energikartläggning Energimyndighetens hemsida (två länkar):

http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/foretag-och- organisationer/energikartlaggning/

(7)

Sida 5 av 7

https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=5518

LCC

Använd LCC för att beräkna kostnader och lönsamhet för energieffektiv teknik.

Många åtgärder som påverkar energianvändningen har lång livslängd och investeringskostnaden står bara för en liten del av deras ekonomiska påverkan. Förhållandet kan vara 80/20 där endast 20 % av kostnaderna kommer vid inköp/installation och 80 % är energikostnaden att driva systemet under dess livslängd. Ett sätt att värdera de långsiktiga effekterna är att beräkna livscykelkostnad (LCC). Då vägs nutida och framtida kostnader ihop och hänsyn kan också tas till framtida energiprisökningar. LCC används ofta för att jämföra två olika alternativ.

Energimyndigheten har en bra beskrivning av vad LCC är och hur den används. Där finns också länkar till olika beräkningshjälpmedel på nätet för att beräkna LCC.

Läs mer om LCC

Energimyndighetens skrift ” Minska företagets energikostnader nu!”:

VENTILATION

Energieffektivisera ventilationen

För fläktar gäller ofta att kostnaden för driften (energikostnad och underhållskostnad) är 5-10 gånger högre än kostnaden för inköp. Det är därför viktigt att titta på systemets energiegenskaper när det ska bytas. Bedöm gärna investeringens lönsamhet genom att göra en beräkning av

livscykelkostnaden (LCC). Då vägs kostnaderna för inköp, framtida underhåll och driftskostnader under hela livslängden samman. Med en LCC-kalkyl går det också att jämföra kostnaderna för att behålla det befintliga ventilationsaggregatet med att byta ut det.

När en fläkt som varit i drift under lång tid ska ersättas, bör man samtidigt undersöka vilket

fläktbehov som finns. Annars finns det risk för att man får en feldimensionerad och ineffektiv fläkt.

Undersök först vad som styr fläktbehovet och utred om det finns andra sätt att tillgodose detta behov. Om flödet kan reduceras med 20 %, minskar eleffektbehovet till hälften.

Ta reda på om det har skett några förändringar i det system som fläkten arbetar i efter att den installerats och om detta innebär att flödet bör förändras. Titta också på om man kan justera och optimera regleringen av fläkten. Att använda en varvtalsstyrd fläkt är mer energieffektivt än att flödesreglera systemet genom att öppna och stänga spjäll.

Det löpande underhållet, framför allt regelbundna filterbyten, är också viktigt för att tryckfallen i systemet ska hållas låga och energförbrukningen minskas.

Läs mer om fläktar

Energimyndighetens broschyr ”Krav på fläktar”:

https://energimyndigheten.a-w2m.se/ResourceComment.mvc?resourceId=2247

PUMPAR

Byt ut gamla pumpar

Vid utbyte av en pump gäller ofta att kostnaden för driften (energikostnad och underhållskostnad) är fem gånger högre än kostnaden för inköpet. Det är därför viktigt att titta på pumpens

energiegenskaper när den ska bytas. Bedöm gärna investeringens lönsamhet genom att göra en beräkning av livscykelkostnaden (LCC). Då vägs kostnaderna för inköp, framtida underhåll och driftskostnader under hela pumpens livslängd samman. Med en LCC-kalkyl går det också att jämföra kostnaderna för att behålla den befintliga pumpen med att byta ut den.

Det är vanligt att gamla pumpar är överdimensionerade. Innan inköpet görs, bör man därför analysera behovet. Mät flödet genom den gamla pumpen, gärna under en längre period. Mät

(8)

Sida 6 av 7 trycket före och efter pumpen, efter ventil samt motoreffekten. Jämför med pumpkurvan. Kan inte flödet mätas, ta reda på om några systemförändringar har skett efter att den befintliga pumpen installerades.

En pump med varvtalsreglering är energieffektivare än en pump med strypreglering.

Läs mer om pumpar

Energimyndighetens broschyr ”Krav på pumpar”:

KYLSYSTEM

Energieffektivisera kylsystemet

För ett kylsystem gäller ofta att kostnaden för driften (energikostnad och underhållskostnad) är 5- 10 gånger högre än kostnaden för inköp. Det är därför viktigt att titta på systemets

energiegenskaper när det ska bytas. Bedöm gärna investeringens lönsamhet genom att göra en beräkning av livscykelkostnaden (LCC). Då vägs kostnaderna för inköp, framtida underhåll och driftskostnader under hela livslängden samman. Med en LCC-kalkyl går det också att jämföra kostnaderna för att behålla det befintliga kylsystemet med att byta ut det.

Undersök om kylbehovet kan lösas på annat sätt, helt eller delvis. Några exempel på andra kylmetoder är frikyla med hjälp av direkt uteluft och indirekt frikyla via utomhusplacerade fläktkylare, evaporativ kylning eller sjövatten.

Bedöm vilken kyleffekt som egentligen behövs. Ta hänsyn till om andra planerade

energisparåtgärder påverkar kyleffektbehovet, t ex om den interna värmelasten minskar när belysningen byts ut.

Till vilken lägsta temperatur behöver lokalerna kylas och hur förändras den under dygnet och året?

Om man tillåter en avvikelse på inomhustemperaturen, t ex att temperaturen sommartid tillåts gå upp till 24 grader, kan energiåtgången minskas.

Det är också viktigt att se till att kylsystemet inte är i drift samtidigt som värmesystemet. Ett sätt att göra detta är att de två systemen har ett ”säkerhetsområde” på ett par grader då man varken värmer eller kyler lokalen.

Både i kondensor och kompressor genereras spillvärme – undersök om denna värme kan tas tillvara. Kan spillvärmen via värmeväxlare användas till att värma tappvarmvatten eller värma upp någon annan del av lokalen?

Läs mer om kylsystem

Energimyndighetens broschyr ”Krav på kylaggregat”:

Energi- och klimatrådgivningen 2016-11-03

Pia Bork

K-Konsult Arbetsmiljö VVS AB 08-775 88 63

(9)

Sida 7 av 7

Återkoppling 2016-11-25 per telefon Fredrik Hagy Frågor:

Har ni tagit del av översänt material? Ja, men kommer gå igenom ytterligare framöver.

Hur upplevde ni besöket? Mycket bra. Trevligt med besök utifrån.

Vad har ni gjort efter besöket och vad planerar ni att genomföra? Inget direkt, inga planer förrän gemensam genomgång.

Finns det frågor ni vill diskutera vidare? Inte just nu.

Återkoppling 2017-03-31 per telefon