Dagvattenutredning för Önskemålet 7 m.fl. Råslätt, Jönköpings kommun

Grap 16214

Dagvattenutredning för Önskemålet 7 m.fl. Råslätt,

Jönköpings kommun

Geosigma AB

2017-02-16

Uppdragsledare:

Katarina L Parkkonen

Uppdragsnr:

604597

Grap nr:

16214

Version:

1.0

Antal Sidor:

22

Antal Bilagor:

3

Beställare:

Jönköpings kommun

Beställares referens:

Annica Magnusson

Beställares referensnr:

Titel och eventuell undertitel:

Dagvattenutredning för önskemålet 7 m.fl. Råslätt, Jönköpings kommun

Författad av:

Christian Axelsson

Datum:

2017-02-16

Granskad av:

Jonas Robertsson, Per Askling

Datum:

2016-02-17

GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331 - 7020 PlusGiro: 417 14 72 - 6 Org.nr: 556412 - 7735

Uppsala

Box 894, 751 08 Uppsala St Persgatan 6, Uppsala Tel: 010-482 88 00

Teknik & Innovation Seminariegatan 33 752 28 Uppsala Tel: 010-482 88 00

Göteborg

Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Tel: 010-482 88 00

Stockholm Sankt Eriksgatan 133 113 43 Stockholm Tel: 010-482 88 00

Sammanfattning

Inför ändring av detaljplan i Råslätt i Jönköpings kommun har Jönköpings kommun beslutat utreda skyfallshantering och risker rörande extremregn inom planområdet, samt beräkna det förändrade dagvattenflödet och miljöpåverkan efter exploatering.

Planområdet utgör cirka 0,7 hektar och är beläget i utkanten av Råslätt, cirka 700 meter öster om Lillån mellan Törnskategatan och Fiskgjusegatan. Planområdet lutar mot nordväst och består idag av två parkeringsplatser med omgivande gräsmattor.

Jordarterna i planområdet består främst av postglacial silt (förmodligen delvis överlagrad av fyllnadsmaterial). Det dagvatten som i nuläget inte infiltrerar rinner förmodligen främst till dagvattennätet nordväst om planområdet, ut i Lillån och vidare till Tabergån, vilken i sin tur mynnar i Munksjön, och vidare till Vättern. Inga uppgifter om detta finns dock tillgängliga.

Enligt vattenskyddsområdesföreskrifterna för Vättern kan dagvatten utgöra en risk och enligt Jönköpings kommuns plan för dagvattenhantering ska dagvattnets roll som bärare av

miljöstörande ämnen begränsas. Vattendirektivet säger att ”inga vatten får försämras”, vilket medför att inga halter av föroreningar bör öka och framförallt inte näringsämnen och de miljögifter där det redan finns en känd miljöproblematik.

Förändringen av markanvändningen inom planområdet, enligt föreslagen planskiss, medför minskade dagvattenflöden med cirka 1 % för ett dimensionerande 30-årsregn.

För att skapa en fungerande dagvattenhantering med en minskad belastning på recipienten, efter planerade förändringar av planområdet och hantering av skyfall föreslås följande åtgärder:

För 30-årsregn:

 Ett tak anläggs över infarten till parkeringsytan. Taket bör också sträcka sig över infarten till parkeringsplatsen. Taket bör sticka ut en bit åt sidorna för att hindra nederbörd att falla direkt in på parkeringsytan vid blåsiga förhållanden.

 Två ”rain gardens” på sammanlagt 50 m³ anläggs på planområdet (Bilaga 3). En i södra delen dit stora delar av dagvattnet från taket på de båda södra byggnaderna leds, och en i västra delen dit merparten av dagvattnet från norra byggnaden och taket över parkeringsytan leds.

 Dagvattnet får infiltreras och renas i ”rain gardens” innan det flödar vidare genom ledningar ut till dagvattennätet.

 Om parkeringsytan läggs på befintlig marknivå, och tak över denna yta därmed inte behövs, kan dagvattnet från parkeringsytan ledas till den östra föreslagna anläggningen.

 Uppgrävda fyllnadsmassor provtas med avseende på relevanta föroreningar och skickas vid behov till godkänd mottagare av förorenade massor.

 En plan för driftunderhåll av anläggningarna bör göras.

För 100-årsregn:

 Marknivån sänks i de föreslagna sänkorna och kanterna mot vägarna förstärks.

 Trummor läggs under cykelbanorna för att koppla samman de tre sänkorna där lägsta punkten skall vara i den nordvästra sänkan.

 Så många träd som möjligt lämnas kvar på föreslagen plats då dessa kan hålla stora mängder vatten på grenar och löv vid regnfall.

 Höjdsättningen av vägen framför den östra infarten till den stora parkeringen norr om planområdet görs på ett sådant sätt att dagvattnet vid extremregn rinner mot den befintliga grönytan med dike i nordost.

 Uppgrävda fyllnadsmassor provtas med avseende på relevanta föroreningar och skickas vid behov till godkänd mottagare av förorenade massor.

 Vägen in mot garaget höjdsätts på ett sådant sätt att den närmast Fiskgjusegatan lutar bort från nerfarten, fram till 1 meter in under tak.

 Två låga murar anläggs vid sidan av infarten under det föreslagna taket för att förhindra inflöde från sidorna.

 Inne under tak anläggs dagvattenbrunnar, vilka leder dagvattnet till en oljeavskiljare och sedan vidare till ett tätt magasin eller cistern. Då denna fylls över en viss nivå pumpas vattnet vidare till befintligt dagvattensystem.

 Vid sidorna norr och söder om infartsvägen och utomhusparkeringen sänks marknivån för att kunna omhänderta överskottsvatten vid en extremsituation där dagvattnet kan ansamlas för infiltration i marken. Om situationen så kräver kan vattnet istället pumpas bort från dessa (Bilaga 3).

 Väster om murarna görs en tvärgående rännsten över vägen, vilken täcks med galler för att kunna leda vattnet runt infarten ner till föreslagna sänkor.

 Uppgrävda fyllnadsmassor provtas med avseende på relevanta föroreningar och skickas vid behov till godkänd mottagare av förorenade massor.

 En plan för driftunderhåll av anläggning bör göras.

Innehåll

1 Inledning och syfte ... 6

1.1 Allmänt om dagvatten ... 7

2 Material och metod ... 8

2.1 Material och datainsamling ... 8

2.2 Platsbesök ... 8

2.3 Flödesberäkning... 8

2.4 Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym ... 9

2.5 Föroreningsberäkning ... 9

3 Områdesbeskrivning och avgränsning ... 10

3.1 Hydrogeologi ... 10

3.1.1 Infiltrationsförutsättningar och geologi ... 10

3.1.2 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering ... 12

3.2 Recipient – Miljökvalitetsnormer (MKN) ... 12

3.3 Markanvändning – Befintlig och planerad ... 13

4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning ... 15

4.1 Flödesberäkningar ... 15

4.2 Dimensionerande utjämningsvolym ... 15

4.3 Föroreningsbelastning ... 16

4.4 100-årsregn och skyfallsmodell ... 17

5 Lösningförslag för dagvattenhantering ... 18

5.1 Generella rekommendationer ... 18

5.2 Lokalt omhändertagande av dagvatten ... 18

5.3 Effekt på recipient ... 19

5.4 Extremregn ... 19

6 Referenser ... 21

Bilagor:

Bilaga 1: Flödesriktning

Bilaga 2: Förslag på infiltrationssänka Bilaga 3: Lösningsförslag

1 Inledning och syfte

Inför ändring av detaljplan i Råslätt i Jönköpings kommun har Jönköpings kommun beslutat utreda skyfallshantering och risker rörande extremregn inom planområdet, samt beräkna det förändrade dagvattenflödet och miljöpåverkan efter exploatering (Figur 1-1 och 1-2). I

nuläget planeras nya byggnader inom planområdet som ska ersätta två befintliga

parkeringar. I de planerade byggnaderna ingår en vårdcentral, vilken kommer behöva ha ambulansintag ner till en parkering placerad under nuvarande markyta. Det är viktigt att denna parkering inte vattenfylls eller att trafiken hindras vid in och utfart vid extremregn, samt att infarten inte orsakar för mycket krängningar vid sjuktransporter. Detta utesluter vägbulor för omstyrning av dagvatten. Geosigma har därför fått förfrågan om att göra en

skyfallsundersökning med fokus på tilltänkt infart till garaget och dagvattenutredning för det aktuella planområdet, samt att komma med förslag på lösningar kring skyfallshanteringen.

Dagvattenutredningen syftar till att utreda vilken påverkan den planerade förändringen av planområdet kan ha på dagvattenbildningen, samt till att bedöma förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Bedömningen grundar sig på de lokala

markförhållandena, dimensionerande dagvattenflöden, tidigare verksamheter på området, samt dagvattnets föroreningsgrad. Uppdraget syftar även till att vid behov dimensionera utjämningsmagasin för dagvattnet för att reducera flödestoppar och samtidigt rena dagvattnet.

Figur 1-1. Översiktskarta med ungefärlig placering av planområdet angivit med en röd polygon.

Figur 1-2. Flygfoto med ungefärlig placering av planområdet angivit med en röd polygon.

1.1 Allmänt om dagvatten

Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som avrinner markytan vid regn och snösmältning. Generellt är ytavrinningens flöde och föroreningshalt kopplad till

markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som innehåller föroreningar. Exploatering av ett tidigare grönområde leder till större areal av hårdgjorda ytor och det är därför viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka konsekvenser detta har på dagvattensituationen.

Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) används dagvattenlösningar som efterliknar vattnets naturliga kretslopp, såsom infiltration i mark, i stället för att leda bort dagvattnet i konventionella ledningar. På så sätt minskas mängden dagvatten som behöver tas omhand i dagvattennätet och det sker en naturlig rening av dagvattnet. Om inte dagvattnet kan

infiltreras ned i marken, till exempel på grund av föroreningar, kan det ändå renas lokalt innan det leds bort.

2 Material och metod

2.1 Material och datainsamling

Bakgrundsmaterial och data som har använts för att genomföra denna utredning är bland annat:

 Grundkarta och höjddata (erhållet från beställare).

 Ledningskartor utanför området (erhållet från beställare).

 Jordartskarta och jorddjupskarta framtagna med SGUs kartgenerator.

 Situationsplan från beställare daterad 2017-01-16.

 Resultat från geoteknisk undersökning i planområdet.

 Jönköpings kommuns plan för dagvattenhantering (Jönköpings kommun, 2009)

2.2 Platsbesök

Ett platsbesök genomfördes den 20 januari 2017. Planområdet utgörs av två intilliggande parkeringsplatser avskilda av en 3 meter bred grönyta (Figur 2-1a). Den generella lutningen i området är från söder mot norr med lågpunkten på nordvästra änden av planområdet (Figur 2-1b). Under platsbesöket kunde det konstateras att tillrinnande dagvatten från omgivande områden i öster och söder ökar mängden dagvatten som behöver hanteras på planområdet.

Figur 2-1. a) Utblick från planområdets mittpunkt mot norr. b) Planområdets lågpunkt vid norra änden av planområdet.

2.3 Flödesberäkning

Dagvattenflöden för delområden med olika markanvändning har beräknats med rationella metoden enligt sambandet:

𝑄

= 𝑖(𝑡

) ∙ 𝜑 ∙ 𝐴 ∙ 𝑓

där Q_dim är flödet (liter/sekund) från ett delområde med en viss markanvändning.

i är regnintensiteten (liter/sekund·hektar) för ett dimensionerande regn med en viss

återkomsttid och beror på t_r som är regnets varaktighet, vilket är lika med områdets rinntid.

φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för rådande markförhållanden och dimensionerande regnintensitet. Avrinningskoefficienter för olika

markanvändningskategorier har tagits från Svenskt Vattens publikation P110.

A är den totala arean (hektar) för det aktuella delområdet. Arealerna för områdena med olika markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i AutoCAD utifrån plankartor.

f är en ansatt klimatfaktor, Svenskt Vatten P110 rekommenderar att klimatfaktor 1,25 används för nederbörd med kortare varaktighet än 60 minuter och 1,2 för regn med längre varaktighet, oavsett område i Sverige. Klimatfaktorn har i detta fall satts till 1,25.

2.4 Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym

Beräkningar av dimensionerande utjämningsvolymer för eventuella fördröjningsanläggningar görs med bilaga 10.6 till Svenskt Vatten P110, enligt ekvation 9.1 i samma publikation:

𝑉 = 0,06 ∙ (𝑖(𝑡

) ∙ 𝑡

− 𝐾 ∙ 𝑡

+

𝑟)

) (Ekvation 2)

där V är den dimensionerande specifika utjämningsvolymen (m³/ha_red), t_rinn är områdets rinntid och K är den tillåtna specifika avtappningen från området (l/s∙ha_red). För att kompensera för att avtappningen från magasinet inte är maximal annat än vid maximal reglerhöjd multipliceras den tillåtna avtappningen K med en faktor 2/3.

V beräknas som en maxfunktion av olika regnvaraktigheter och intensiteter, vilket innebär att sambandet tar höjd för vilken typ av regn (korta regn med högre intensitet eller långa regn med lägre intensitet) som bidrar med störst volym vatten som behöver fördröjas.

2.5 Föroreningsberäkning

Beräkningar av föroreningsbelastning har utförts med modellverktyget StormTac v.16.4.1 och baseras på modellens schablonhalter. Schablonhalterna är framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt och längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Halterna av olika ämnen kan momentant variera beroende på flödet och lokala förhållanden.

3 Områdesbeskrivning och avgränsning

Det aktuella planområdet utgör cirka 0,7 hektar och är beläget i utkanten av Råslätt, cirka 700 meter öster om Lillån mellan Törnskategatan och Fiskgjusegatan. Planområdet lutar mot nordväst och består idag av två parkeringsplatser med omgivande gräsmattor. Vid

planområdets norra gräns finns en vall där toppen ligger omkring 2 meter över

parkeringsplatsens yta. På toppen av vallen går en väg i öst-västlig riktning. Längs östra gränsen går en mindre och en större väg, där den mindre ligger i direkt anslutning till planområdet. Mellan dessa vägar går en cykel och gångbana. Längs västra gränsen går en cykel och gångbana och i söder finns en vändplats.

3.1 Hydrogeologi

3.1.1 Infiltrationsförutsättningar och geologi

Infiltrationskapaciteten för en jord beror bland annat på dess kornstorlek,

kornstorleksfördelning, packningsgrad och markens vattenhalt. När marken är torr är

infiltrationskapaciteten som högst för att sedan avta vid ökad mättnadsgrad. Vid helt mättade förhållanden kan infiltrationskapaciteten sättas lika med jordens hydrauliska konduktivitet, K_S. I sandiga eller grusiga jordar, som har hög dräneringsförmåga, kan man i allmänhet förvänta sig att mättade eller nära mättade förhållanden aldrig uppkommer nära markytan, så att jordens infiltrationskapacitet inte avtar särskilt mycket ens under långvariga regn med dimensionerande intensitet. För att marken inte ska översvämmas måste markens

infiltrationskapacitet vara så stor att den kan hantera dimensionerande flöden. I Tabell 3-1 nedan anges övergripande infiltrationskapaciteter för olika svenska jordtyper.

Tabell 3-1. Mättad infiltrationskapacitet för olika svenska jordtyper (VAV, 1983).

Jordtyp Infiltrationskapacitet (millimeter/timme)

Morän 47

Sand 68

Silt 27

Lera 4

Matjord 25

Planområdet ligger i de östra delarna av Råslätt i Jönköpings kommun och omfattas av två parkeringsytor, vilka avgränsas av grönområde. Den generella strömningsriktningen för dagvattnet är mot norr. Enligt jordartskartan (Figur 3-2) och jorddjupskartan (Figur 3-3) från SGU underlagras planområdet av postglacial silt (förmodligen delvis överlagrade av

fyllnadsmaterial). Jordlagrens mäktigheter uppskattas enligt jorddjupskartan till att variera mellan 30 – >50 meter. Grundvattennivåerna i planområdet har vid tre olika tillfällen mätts upp till 1,22, 2,33 och under fältbesöket 0,9 meter under markens yta. Baserat på denna information bedöms infiltrationsmöjligheterna i de naturliga jordlagren inom planområdet vara moderata, och kan begränsas ytterligare av fyllningens mäktighet, vattengenomsläpplighet och föroreningsgrad.

Figur 3-2. Jordartskarta (SGU, 2017). Röd markering visar planområdets ungefärliga placering.

Figur 3-3. Jorddjupskarta (SGU, 2017). Röd markering visar planområdets ungefärliga läge.

3.1.2 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering Planområdet lutar generellt mot nordväst, med marknivåer omkring 0,5 meter högre i den södra delen jämfört med i den norra delen. Högsta punkten är belägen i sydost. Bilaga 1 visar ungefärliga nuvarande flödesriktningar för avrinnande dagvatten baserat på de topografiska förhållandena inom och omkring planområdet samt observerade dagvattenbrunnar.

3.2 Recipient – Miljökvalitetsnormer (MKN)

Dagvatten från planområdet transporteras till recipienten Lillån och vidare till Tabergsån, vilken mynnar i Munksjön och sedan vidare till ytvattenförekomsten och dricksvattentäkten Vättern, vilken har en lång omsättningstid. Tabergsåns aktuella sträckning, Lillån vid Råslätt – Vederydssjön (SE639819-139887), klassas i VISS (2017) som måttlig ekologisk status beroende på omfattande fysisk påverkan med ett flertal kvarstående vandringshinder. För biologiska- och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer uppnår vattenförekomsten dock hög eller god status. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk ytvattenstatus med avseende på bromerade difenyletrar (PBDE) samt kvicksilver och kvicksilverföreningar, som överskrider gränsvärden i närmare samtliga vattenförekomster i Sverige. Kemisk ytvattenstatus med avseende på övriga ämnen har ej klassats.

Nya miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenförekomsten beslutades och kungjordes 2016-12- 21. Där anges kvalitetskraven god ekologisk status 2021 samt god kemisk ytvattenstatus, med mindre stränga krav för PBDE samt kvicksilver och kvicksilverföreningar. Storvättern (SE646703-142522) har nya miljökvalitetsnormer som beslutats och kungjorts 2016-12-21 .

Enligt VISS (2017) förekommer problem i Vättern och Munksjön avseende miljögifter, i form av prioriterade ämnen (tributyltenn), och förändrade habitat genom fysisk påverkan i form av kontinuitetsförändringar och morfologiska förändringar. Gammal industrimark bedöms vara en av påverkanskällorna. Status och MKN för Storvättern redovisas nedan:

Ekologisk status

Status: God ekologisk status Kvalitetskrav: God ekologisk status Kemisk ytvattenstatus

Status: Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav: God kemisk ytvattenstatus

Undantag, i form av mindre stränga krav, ges för bromerad difenyleter och kvicksilver då dessa ämnen generellt är över gränsvärdena för hela Sverige. Det ges också en tidsfrist för tributyltennföreningar (TBT) till 2027.

Enligt vattenskyddsområdesföreskrifterna (Länsstyrelsen Jönköpings län, 2014) kan dagvatten utgöra en risk och enligt Jönköpings kommuns plan för dagvattenhantering ska dagvattnets roll som bärare av miljöstörande ämnen begränsas. Vattendirektivet säger att

”inga vatten får försämras”, vilket i vägledande domslut har tolkats som att inga förändringar får göras som leder till att en kvalitetsfaktor för en vattenförekomst nedklassas, eller

äventyrar att miljökvalitetsnormerna inte uppnås.

3.3 Markanvändning – Befintlig och planerad

Planområdet består idag av två asfalterade parkeringsplatser med en generell lutning från söder mot norr. Omkring dessa är det grönytor (Figur 3-4). Planområdet får ta emot en större volym dagvatten än vad som bildas inom dess gränser, då dagvatten från intilliggande områden avrinner in i planområdet. I nuläget planeras ny byggnation inom planområdet i form av nya grönytor, en parkering och fyra hus. Parkeringen planeras att ligga 2 meter under nuvarande marknivå och skall ha ambulansintag in till planområdets norra byggnad (Figur 3-5). En karta över befintlig markanvändning presenteras i Figur 3-4. I Figur 3-5 visas en karta över planerad markanvändning. Förändringen i markanvändning medför en ökad andel tak och grönområden, men en minskad mängd asfaltsyta inom planområdet.

Figur 3-4. Karta över befintlig markanvändning. Röd markering visar planområdets gräns.

Figur 3-5. Karta över planerad markanvändning. Röd markering visar planområdets gräns.

4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning

4.1 Flödesberäkningar

I flödesberäkningarna har vedertagna avrinningskoefficienter enligt Svenskt Vatten P110 använts. Avrinningskoefficienterna för respektive markanvändningsområde, samt areor för befintlig och planerad markanvändning inom planområdet presenteras i Tabell 4-1. Dessa areor är baserade på erhållen situationsplan daterad 2017-01-16. Om den slutliga

markanvändningen ser annorlunda ut påverkar detta avrinnings- och flödesberäkningarna.

Om till exempel andelen takytor minskar och ersätts med gröna ytor eller plattläggning kommer de dimensionerande dagvattenflödena bli mindre. Det bör noteras att små förändringar i avrinningskoefficienterna kan ge relativt stora skillnader i dimensionerande flöde. De redovisade flödena bör därför främst ses som indikatorer på hur dagvattenflödet kan förändras vid den planerade markanvändningen.

Tabell 4-1. Använda avrinningskoefficienter, samt befintlig och planerad markanvändning inom planområdet.

Ett återkommande 30-årsregn har använts för beräkning av dimensionerande flöden.

Klimatfaktorn har satts till 1,25 i enlighet med Svenskt Vatten P110. Dagvattenflöden från planområdet vid ett återkommande 30-årsregn för befintlig och planerad markanvändning, är beräknade enligt Ekvation 1 i Kapitel 2.3 och redovisas i Tabell 4-2.

Tabell 4-2. Dimensionerande flöden vid ett 30-årsregn, samt årsmedelflöden för befintlig och planerad markanvändning.

Flöde 30- årsregn (liter/sekund)

Dagvattenbildning (%)

Årsmedelflöde (liter/sekund)

Årsmedelflöde (%)

Befintlig 161,7 0,088

Planerad 159,9 -1 0,087 -1

Planerad med tak över parkering

161,4 0 0,087 -1

Förändringen av planområdet enligt föreslagen planskiss skulle totalt medföra en minskning av det dimensionerande dagvattenflödet med 1 % och en minskning av årsmedelflödet med 1 %. Om ett tak byggs över planerad parkeringsyta blir förändringen av situationen för det dimensionerande dagvattenflödet försumbar, medan årsmedelflödet fortsatt minskar med 1

%.

4.2 Dimensionerande utjämningsvolym

Förändringen av markanvändning medför minskad dagvattenbildning och därigenom ett lägre dagvattenflöde jämfört med den befintliga situationen. Ingen fördröjning krävs för att hålla dagvattenflödet på samma nivå som för den befintliga situationen.

Markanvändning Avrinningskoefficient φ Befintlig (m²) Planerad (m²)

Tak 0,9 0 3306

Grönyta 0,1 2431 2708

Asfaltsparkering 0,85 4356 773

Summa 6787 6787

4.3 Föroreningsbelastning

För beräkning av föroreningshalter i dagvatten från olika typer av markanvändning har schablonvärden från databasen StormTac v. 2016.4.1 använts, se Tabell 4-3.

Schablonvärdena är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier av dagvatten.

Beräknade föroreningshalter utifrån schablonhalterna jämförs med riktvärden enligt RTK:s riktvärdesindelning (Regionplane- och trafikkontoret, 2009) för delavrinningsområden uppströms utsläppspunkt till recipient, då de i dagsläget bedöms som de mest relevanta riktvärdena.

Tabell 4-3. Föroreningshalter i dagvatten från planområdet för befintlig och planerad markanvändning, om parkeringsytan överbyggs med tak, samt efter föreslagen rening

(beräknat med utgångspunkt på område utan tak). Beräkningarna har utförts i StormTac (Larm, 2000). Föroreningsbelastningen kan jämföras med RTK:s riktvärden (Region- och

trafikplanekontoret, 2009). Rött = halten överstiger riktvärde, Orange = halten överstiger befintlig halt, Brunt = halten överstiger både RTK:s riktvärde och befintlig halt, Grön = halten understiger befintlig halt och RTK:s riktvärden.

Ämne Enhet Riktvärde

Föroreningskoncentrationer

Befintlig

Planerad, innan rening

Planerad, om tak

byggs

Planerad, efter rening

Renings effekt

(%)

Fosfor µg/l 175 99 93 92 42 55

Kväve µg/l 2 500 1 100 1 100 1 100 710 35

Bly µg/l 10 24 6,4 2,5 1,2 81

Koppar µg/l 30 34 12 7,7 4,8 60

Zink µg/l 90 120 42 25 8,7 79

Kadmium µg/l 0,5 0,38 0,60 0,65 0,091 85

Krom µg/l 15 12 5,0 3,4 2,9 42

Nickel µg/l 30 3,5 3,7 3,7 0,91 75

Kvicksilver µg/l 0,07 0,042 0,022 0,0054 0,0062 72 Suspenderad

substans µg/l 60 000 120 000 40 000 23 000 12 000 70

Olja (mg/l) µg/l 700 660 140 24 58 59

PAH (µg/l) µg/l Saknas 1,3 0,52 0,34 0,1 81

Benso(a)pyren µg/l 0,07 0,048 0,015 0,0078 0,0030 80

Förändringen av planområdet innebär, med undantag för koncentrationen av kadmium och nickel, en förbättring av dagvattenkvaliteten ut från planområdet. Om tak byggs över

planerad parkering förbättras dagvattenkvaliten ut från området ytterligare, med undantag för kadmium och nickel där utsläppen ökar.

I Tabell 4-4 redovisas den beräknade årliga föroreningsbelastningen för befintlig och planerad markanvändning. Eftersom dagvattenflödena minskar efter den förändrade markanvändningen behövs ingen typ av fördröjning av dagvatten göras. Den planerade föroreningsbelastningen innan rening minskar på samtliga punkter utom för kadmium och nickel.

Den ökade mängden kadmium och nickel beror på den ökade mängden tak. Då beräkningsprogrammet StormTac v.16.4.1 använder sig av schablonvärden, där även användandet av metalltak ingår, visar beräkningarna att mängden metaller ökar för planerad markanvändning. Om hustaken anläggs med mer miljövänliga material så som ler- eller

betongtegel kommer belastningen av kadmium och nickel att minska till nivåer under befintlig situation.

Tabell 4-4. Årlig föroreningsbelastning från planområdet för befintlig och planerad

markanvändning, samt om parkeringsytan överbyggs med tak, beräknat i StormTac (Larm, 2000).

Ämne Enhet

Föroreningsbelastning Befintlig Planerad, innan

rening

Planerad, om tak byggs

Planerad, efter rening

Fosfor kg/år 0,33 0,3 0,3 0,17

Kväve kg/år 3,6 3,5 3,5 2,3

Bly kg/år 0,08 0,021 0,0082 0,004

Koppar kg/år 0,11 0,04 0,025 0,015

Zink kg/år 0,38 0,14 0,084 0,029

Kadmium kg/år 0,0012 0,0019 0,0021 0,0003

Krom kg/år 0,04 0,016 0,011 0,0093

Nickel kg/år 0,011 0,012 0,012 0,003

Kvicksilver kg/år 0,00014 0,000039 0,000018 0,00002 Suspenderad

substans kg/år 380 130 76 39

Olja (mg/l) kg/år 2,2 0,45 0,078 0,19

PAH (µg/l) kg/år 0,0044 0,0017 0,0011 0,00034

Benso(a)pyren kg/år 0,00016 0,000049 0,0000021 0,0000097

4.4 100-årsregn och skyfallsmodell

Vid extrema regn, exempelvis ett 100-årsregn, uppstår dagvattenflöden som planområdets dagvattenlösning inte är dimensionerad för att klara. Det är därför viktigt att planera

höjdsättningen så att dagvattnet kan avrinna via sekundära avrinningsvägar längs planområdets öppna ytor.

Ett återkommande 100-årsregn och ett 30-årsregn har använts för beräkning av

dimensionerande flöden. Klimatfaktor har satts till 1,25 i enlighet med Svenskt Vatten P110.

Dagvattenflöden från planområdet vid ett återkommande 30-årsregn för planerad markanvändning och ett motsvarande 100-årsregn för planerad markanvändning, är

beräknade enligt Ekvation 1 i Kapitel 2.3, där avrinningskoefficienterna satts till 1 för samtliga markanvändningstyper för 100-årsregnet då liten eller ingen naturlig fördröjning sker vid extrema flöden, eftersom samtliga ytor sannolikt kommer bli mättade.

Avrinningskoefficienterna för 30-årsregnet är de samma som i tabell 4-1. Resultaten redovisas i Tabell 4-4.

Tabell 4-4. Dimensionerande flöden vid ett 30-årsregn och 100-årsregn för planerad markanvändning

Planerat Flöde 30-årsregn (l/s) 159,9 Planerat Flöde 100-årsregn (l/s) 414,6

5 Lösningförslag för dagvattenhantering

5.1 Generella rekommendationer

För att skapa en långsiktigt hållbar hantering av dagvattnet i Jönköping med hänsyn till både kvalitet och kvantitet har Jönköpings kommun (2009) tagit fram en dagvattenstrategi med riktlinjer för hur dagvatten ska hanteras. Enligt planen ska dagvattenhanteringen gå till enligt följande riktlinjer:

 Avledas på ett säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt så att invånarnas säkerhet, hälsa och miljö inte hotas

 Inte medföra försämring av miljö eller innehålla ämnen som inte är långsiktigt hållbara

 Upprätthållande av naturlig hydrologi och vattenbalans i området och inte påtagligt påverka ekosystem

 Innefatta åtgärder så långt det är tekniskt, ekonomiskt och juridiskt möjligt

Den föreslagna exploateringen i planområdet, enligt gällande planskiss, medför en minskning av årsmedelflödet för dagvattnet, se Tabell 4-2, vilket gör att någon typ av fördröjning inte är nödvändig.

Enligt Jönköpings kommuns plan kan markanvändningen (bedömda föroreningshalter) och recipienten (bedömd känslighet) ge riktlinjer om reningskrav för dagvattnet.

Markanvändningen bedöms ge upphov till låga föroreningshalter. Reningskravet för området är normalt, vilket till exempel kan innebära översilning av grönytor, infiltration eller

fördröjningsdamm.

5.2 Lokalt omhändertagande av dagvatten

Då det dagvatten som bildas vid ett 30-årsregn minskar efter exploatering av planområdet krävs ingen särskild fördröjning av dagvatten. För att skapa en fungerande

dagvattenhantering krävs därför inga särskilda åtgärder.

Om föreslagna åtgärder i Kap 4.3 gällande val av takmaterialet inte följs krävs någon typ av rening. Förslag på sådan dagvattenlösning är:

 Ett tak anläggs över infarten till parkeringsytan. Taket bör också sträcka sig över infarten till parkeringsplatsen. Taket bör sticka ut en bit åt sidorna för att hindra nederbörd att falla direkt in på parkeringsytan vid blåsiga förhållanden.

 Två ”rain gardens” på sammanlagt 50 m³ anläggs på planområdet (Bilaga 3). En i södra delen dit stora delar av dagvattnet från taket på de båda södra byggnaderna leds, och en i västra delen dit merparten av dagvattnet från norra byggnaden och taket över parkeringsytan leds.

 Dagvattnet får infiltreras och renas i ”rain gardens” innan det flödar vidare genom ledningar ut till dagvattennätet.

 Om parkeringsytan läggs på befintlig marknivå, och tak över denna yta därmed inte behövs, kan dagvattnet från parkeringsytan ledas till den östra föreslagna

anläggningen.

 Uppgrävda fyllnadsmassor provtas med avseende på relevanta föroreningar och skickas vid behov till godkänd mottagare av förorenade massor.

 En plan för driftunderhåll av anläggningarna bör göras.

5.3 Effekt på recipient

Den föreslagna förändringen i markanvändning inom planområdet medför en minskad andel hårdgjorda ytor. Föroreningsberäkningar utifrån StormTacs schablonvärden visar efter förändringen av markanvändningen på minskade eller oförändrade

föroreningskoncentrationer och föroreningsmängder ut från planområdet på samtliga punkter, undantaget kadmium och nickel. Förändringen innebär också att mängden

dagvatten minskar något. Om föreslagna åtgärder i Kap 4.3 gällande val av takmaterial följs kommer föroreningskoncentrationer och föroreningsmängder minska ytterligare.

Sammantaget bedöms de föreslagna förändringarna av planområdet inte innebära någon försämrad status för ytvattenrecipienten, utan snarare bidra till en förbättrad vattenkvalitet.

5.4 Extremregn

Området närmast runt planområdet, som idag tillför vatten till planområdet från söder och öster, bör höjdsättas så att överskottsvattnet vid bräddning av dagvattensystemet rinner av mot närliggande föreslagna fördröjnings och infiltrationssänkor (Bilaga 2). Denna lösning medför att dagvattnet som kan påverka planområdet vid extremregn kan minskas. Följande åtgärder föreslås för dagvatten från omgivande områden.

 Marknivån sänks i de föreslagna sänkorna och kanterna mot vägarna förstärks.

 Trummor läggs under cykelbanorna för att koppla samman de tre sänkorna där lägsta punkten skall vara i den nordvästra sänkan.

 Så många träd som möjligt lämnas kvar på föreslagen plats då dessa kan hålla stora mängder vatten på grenar och löv vid regnfall.

 Höjdsättningen av vägen framför den östra infarten till den stora parkeringen norr om planområdet görs på ett sådant sätt att dagvattnet vid extremregn rinner mot den befintliga grönytan med dike i nordost.

 Uppgrävda fyllnadsmassor provtas med avseende på relevanta föroreningar och skickas vid behov till godkänd mottagare av förorenade massor.

Om föreslagna ytor på totalt 1000 m² får ett gemensamt medeldjup på 50 cm under lägsta punkten för omgivande vägyta, kommer de tillsammans att kunna ta emot runt 500 m³ dagvatten, vilket bedöms tillräckligt för ett 100–årsregn, om ovanstående förslag följs.

Inom planområdet föreslås ett antal lösningar med fokus på den nedsänkta parkeringsytan för att undvika inströmmande dagvatten från omgivningen.

 Vägen in mot garaget höjdsätts på ett sådant sätt att den närmast Fiskgjusegatan lutar bort från nerfarten, fram till 1 meter in under tak.

 Två låga murar anläggs vid sidan av infarten under det föreslagna taket för att förhindra inflöde från sidorna.

 Inne under tak anläggs dagvattenbrunnar vilka leder vattnet till en oljeavskiljare och sedan vidare till ett tätt magasin eller sintern. Då denna fylls över en viss nivå pumpas vattnet vidare till befintligt dagvattensystem.

 Vid sidorna norr och söder om infartsvägen och utomhusparkeringen sänks marknivån för att kunna omhänderta överskottsvatten vid en extremsituation där dagvattnet kan ansamlas för infiltration i marken. Om situationen så kräver kan vattnet istället pumpas bort från dessa (Bilaga 3).

 Väster om murarna görs en tvärgående rännsten över vägen vilken, täcks med galler för att kunna leda vattnet runt infarten ner till föreslagna sänkor.

 Uppgrävda fyllnadsmassor provtas med avseende på relevanta föroreningar och skickas vid behov till godkänd mottagare av förorenade massor.

 En plan för driftunderhåll av anläggning bör göras.

Enligt beräkningarna i Kap 4.4 krävs en utjämningsvolym vid extremregn på minst 100 m (150 m³ rekommenderas). Den sänkta marknivån vid sidorna söder och nordost om

infartsvägen och utomhusparkeringen är tilltänkta att fungera som vanliga gräsmattor, men att också kunna tillfälligt magasinera vattenmassorna som bildas vid extrem nederbörd innan naturlig infiltration kan ske. Exempel på ett sådant område visas i Figur 5-1. Denna typ av lösning rekommenderas då avledning av så stora mängder dagvatten från området kan skapa problem längre västerut eller österut, eller i annat fall flöda ner i garageinfarten.

Figur 5-1. Exempel på sänkt markyta för dagvattenhantering vid extremregn.

6 Referenser

Dahlström, B. 2010. Regnintensitet – en molnfysikalisk betraktelse, SVU-rapport 2010-05.

Jönköpings kommun, 2009. Plan för dagvattenhantering.

Larm, T. 2000. Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. VA- FORSK-rapport 2000-10.

Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2014. Vattenskyddsområde med föreskrifter för Vättern i Jönköpings och Habo kommuner. 2014-01-30. 513-6888-2012.

Regionplane- och trafikkontoret, 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp.

SGU, 2017. Sveriges Geologiska undersökning, http://sgu.se/, hämtat 2017-01-19.

Svenskt Vatten, 2011. P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem.

Svenskt Vatten, 2011. P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering - råd vid planering och utförande.

Svenskt Vatten, 2016. P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem.

VAV, 1983. P46 Lokalt omhändertagande av dagvatten – LOD. Svenska Vatten- och Avloppsföreningen

VISS, 2017. Vatteninformationssystem Sverige, http://viss.lansstyrelsen.se/, hämtat 2017-02- 03

Fiskgjusegatan GC

GC

Garagenedfart

+112600

+114600

+116400

+114600

+114900

+115600

+114200

+116400

RAMP 1:10

+114700

Tak Asfalt

Nytt tak

Rain garden Dike

Galler