17.4. Bilaga 4. Projekterings PM

(1)

Projekterings-PM Geoteknik

Slipstenen 1, del av.

Brandstation Häggvik

Sollentuna kommun

(2)

Projekterings-PM Geoteknik

Bjerking AB Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 Fax 010-211 80 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis

Verktyg: VS-13972-Uppdrag Version: 2.0 Godkännandedatum: 2015-04-27 Status: Godkänd Dokument: \\bjenet.local\upp\Uppdrag_i_navet\2015\15U28853\G\Dokument\PM\15U28853 Projekterings-PM Geoteknik.docx Sparat: 2016-02-05

Uppdragsnamn

Slipstenen 1, del av.

Brandstation Häggvik Sollentuna kommun

Uppdragsgivare Brandkåren Attunda Att: Leif Lorentzon

Brandkåren Attunda Box 464

191 24 Sollentuna

Vår handläggare

Mattias Petersson/Geoteknik Rasmus Sörensen/Miljöteknik

Datum 2016-02-05

Innehåll

1 Uppdrag ... 3

2 Objektsbeskrivning – översiktlig ... 3

3 Utförda undersökningar ... 4

4 Markförhållanden ... 4

5 Grundvatten, ytvatten... 5

6 Sättningar - allmänt ... 6

7 Radon ... 6

7.1 Högradon ... 6

8 Miljöteknik ... 6

8.1 Jord ... 6

8.2 Asfalt ... 7

9 Grundläggning ... 8

9.1 Platta på mark ... 8

9.1.1 Omräkningsfaktor ... 9

9.1.2 Partialkoefficienter ... 9

9.1.3 Valda materialegenskaper ... 10

10 Schakt, stabilitet ... 11

11 Övrigt ... 11

(3)

m: 2015-04-27 Status: Godkänd 3\G\Dokument\PM\15U28853 Projekterings-PM Geoteknik.docx Sparat: 2016-02-05

1 Uppdrag

Bjerking AB har på uppdrag av Attunda brandkår utfört en geoteknisk och miljöteknisk undersökning på del av fastigheten Slipstenen 1, Figur 1, som underlag för projektering av en ny brandstation. Det undersökta området ligger i Häggvik, Sollentuna kommun.

Figur 1 Ungefärligt undersökningsområde markerat med röd gränslinje. Bild från Bjerkings kartportal 2016-01-19.

2 Objektsbeskrivning – översiktlig

Brandstationen planeras att förläggas ovan krönet för slänten mot E4:ans påfart från Häggviksleden, se Figur 2. Byggnaden planeras bli bågformad och utföras i två till tre plan utan källare. Oljeavskiljare och hissgrop bedöms utgöra konstruktionsdelar med djupast grundläggning.

(4)

Bjerking AB Verktyg: VS-13972-Uppdrag Version: 2.0 Godkännandedatum: 2015-04-27 Status: Godkänd Dokument: \\bjenet.local\upp\Uppdrag_i_navet\2015\15U28853\G\Dokument\PM\15U28853 Projekterings-PM Geoteknik.docx Sparat: 2016-02-05

Figur 2 Preliminär situationsplan över byggnadens placering och parkeringar.

3 Utförda undersökningar

Resultatet av utförda undersökningar framgår av Markteknisk undersökningsrapport med uppdragsnummer 15U28853, daterad 2016-02-05, upprättad av Bjerking AB.

4 Markförhållanden

Jordlagerföljden består i allmänhet överst av fyllning ovan lera av torrskorpekaraktär överlagrandes friktionsjord och berg. Berget har anträffats mellan ca 2 m och 5,2 m under befintlig markyta.

Fyllningens mäktighet i undersökta punkter varierar mellan ca 0,4 m och ca 0,7 m. Med undantag för borrpunkt BG16013, borrpunkt närmast trafikplats Häggvik, där fyllningen uppgick till ca 1,4 m. I borrpunkten förekom även lukt av diesel i fyllningen. Fyllningens beskaffenhet består av mulljord, grus, sand eller lera. Rester av asfalt har påträffats.

Fyllningen bedöms klassificeras som materialtyp 5A enligt AMA anläggning 13.

Leran karaktäriseras av torrskorpekaraktär, d.v.s. lera av fast beskaffenhet. Lerans mäktighet i undersökta punkter varierar mellan ca 0 m och ca 2,8 m. Ingen lera

påträffades i borrpunkt BG16003, vars läge sannolikt är inom en moränhöjd, se Figur 3.

Lerans odränerade okorrigerade skjuvhållfasthet har som lägst uppmätts till 72 kPa och klassificeras som medium hög till hög odränerad skjuvhållfasthet. Leran bedöms omfattas av schaktbarhetsklass 2 enligt Byggforskningens rapport R130:1985

”Klassificeringssystem -85”. Leran bedöms klassificeras som materialtyp 5A enligt AMA anläggning 13.

Lerans konflytgräns har inte utvärderats inom ramen för detta projekt men ansätts lika med 43 %. Vilket innebär att korrigering av den odränerade skjuvhållfastheten med hänsyn till konflytgränsen är lika med 1,0, d.v.s. ingen reducering eller ökning av den odränerade skjuvhållfastheten.

Friktionsjordens mäktighet i undersökta punkter varierar mellan ca 0,7 m och ca 3,6 m.

Friktionsjorden utgörs av grusig sandig morän och siltig sand.

(5)

Berget har inte undersökts närmare.

Figur 3 Urklipp ur SGUs översiktliga jordartskarta. Blått område visar bedömd moränhöjd.

5 Grundvatten, ytvatten

Med hänsyn till områdets geologi och topografi bedöms grundvattenytan ligga djupare ner utmed bergets överyta eller i dess sprickzoner.

Undersökningsområdet ligger utanför vattenskyddsområde för Norrvattens reservvattentäkter enligt Länsstyrelsens och VAS-rådets rapport nr 6

”dricksvattenförekomster i Stockholms län” kapitel 6.3.

(6)

6 Sättningar - allmänt

Lerans sättningsegenskaper kan överslagsmässigt bestämmas utifrån empiri med avseende på den odränerade skjuvhållfastheten. Leran antas vara överkonsoliderad och en kompressionsmodul motsvarande 10 MPa.

Nivå för färdigt golv är inte bestämt. För beräkningen har 1 m respektive 2 m uppfyllnad antagits samt att ingen lastspridning sker. Se Tabell 1 för resultat av överslag.

Tabell 1 Överslag primära sättningar.

Lerdjup [m] 20 kPa

Sättning [cm]

40 kPa Sättning [cm]

2 0,5 1

4 1 2

7 Radon

För undersökningen har radonhalten i markluften mätts i tre punkter vars lägen framgår av planritning G-10.1-01, se tillhörande MUR.

Marken klassificeras som normalradonmark till högradonmark vilket medför att planerad byggnation skall utföras radonsäkert.

7.1 Högradon

Ett radonsäkert utförande innebär att genomföringar i plattan förses med tätning, t.ex.

alkalibeständig, elastisk fogmassa, tätningslist eller liknande. Detta för att förhindra att de krympsprickor som kan uppstå runt genomföringar eller liknande genom plattan släpper igenom jordluft.

Vi rekommenderar att ventilation i gruslagret under plattan förbereds med särskilda dräneringsslangar. Ett radonsäkert alternativ är en tjockare platta (200 mm) med dubbelarmering.

Vidare gäller att ett gott arbetsutförande är viktigt för att en så god täthet som möjligt skall erhållas. Efter byggnadens färdigställande rekommenderas en kontroll av radonhalten i inomhusluften. Denna får enligt Boverkets nya byggregler inte överstiga 200 Bq/m³.

8 Miljöteknik

8.1 Jord

I samband med den geotekniska undersökningen togs jordprover med skruvprovtagning för kontroll av eventuellt föroreningsinnehåll. Jordproverna togs i varje borrpunkt som samlingsprov per avvikande skikt eller jordart. Provtagningen avslutades i vad som tolkades som ursprunglig opåverkad jord. Jordproverna förvarades i diffusionstäta påsar och förslöts direkt efter provtagning. Samtliga prover har förvarats mörkt och svalt genom hela kedjan i väntan på urvalsprocessen och därefter analys.

Jordprover för miljörelaterade analyser togs i punkterna 15BG01, -03, -04, -06, -09, -10, -11, -13 och -14. I vissa fall var markskikten att betrakta som likvärdiga i de olika punkterna och prover kunde slås ihop till samlingsprover.

Analyser har utförts på elva prover eller samlingsprover av jorden med avseende på BTEX, alifater, aromater, PAH och metaller inklusive kvicksilver. Analyser gjordes av Eurofins Environment AB, som är ackrediterat för dessa typer av analyser.

(7)

För bedömning av jordprovernas föroreningsnivå har Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning, KM, använts, enligt rapport 5976.

Fältobservationer visade inga tecken på markföroreningar, vare sig visuella eller luktmässiga, förutom i punkt 15BG13, där diesellukt och avvikande grå färg förekom på mellan 0,7 och 1,4 meter under markytan (m u my).

Resultaten av laboratorieanalyserna bekräftade fältobservationerna. Endast i punkt 15BG13 fanns detektioner av förorening. Analyserna tydde på att föroreningen bestod av motorolja eller liknande. I den översta 0,7 m av fyllnadsmaterialet fans en svag detektion av motorolja, i den unre delen av fyllnadsmaterialet, mellan 0,7 och 1,4 m umy var koncentrationen 620 mg/kg TS av tunga alifater, dvs. drygt sex gånger över riktvärdet för KM på 100 mg/kg TS, men under riktvärdet för mindre känslig markanvändning på 1000 mg/kg TS. Den underliggande naturliga torrskorpeleran var inte påverkad av

föroreningen, och utgör således en horisontell avgränsning.

Utifrån denna översiktliga provtagning går det inte att dra några slutsatser om

föroreningens utbredning och maximala koncentration. Därför är det viktigt att framtida markentreprenörer på området får information om föroreningen och att de är observanta på eventuella ökade halter i anslutning till punkt 15BG13.

Provtagningspunkternas läge framgår av planritning G-10.1-01, se tillhörande MUR.

8.2 Asfalt

Miljöprovtagningen utfördes i 9 av 15 punkter på området. I resterande 6 punkter fortsatte geotekniska undersökningar, under vilka det observerades asfalt i markytan i punkt 15BG12. Det togs inget prov på asfalten.

Är asfalten lagd innan 1980 kan det inte uteslutas att den innehåller stenkolstjära med höga halter av PAH. Det rekommenderas att detta undersöks inför framtida schaktning i området, så detta asfaltsskikt kan tas om hand på rätt sätt.

Alla påvisade föroreningar ska omgående anmälas till Miljöförvaltningen i enlighet med Miljöbalken kap 10 § 11.

Likaså ska Miljöförvaltningen informeras senast sex veckor innan eventuella markarbeten påbörjas inom förorenat område. Denna anmälan görs enligt 28§ i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899). Om nya föroreningar upptäcks vid schaktning ska Miljöförvaltningen informeras omgående.

(8)

9 Grundläggning

Vid dimensionering av grundkonstruktioner skall säkerhetsklass 2 och geoteknisk kategori 2 väljas enligt SS-EN 1997.

Grundläggningen bedöms kunna utföras som platta på mark. Omräkningsfaktorer, partialkoefficienter och övrig rådgivning anges i kapitel 8.1 för dimensionering. Eventuella rekommendationer för påldimensionering tas fram vid behov.

Grundkonstruktionen förses med sedvanligt fuktskydd i form av kapillärbrytande och dränerande skikt samt runtomliggande dräneringsledning. För att erhålla avsedd effekt placeras dräneringen som högst i det kapillärbrytande skiktets underkant.

9.1 Platta på mark

Utifrån undergrundens geotekniska förutsättningar och förväntad tillskottslast föreslås planerad byggnad grundläggas som platta på mark.

Föreslagen grundläggning förutsätts att utformas så att mindre sättningar i storleksordningen 1 cm till 3 cm inom husläget kan accepteras.

Det rekommenderas att utföra plattan extra styv för en god lastspridning med hänsyn till undergrunden samt med åtanke på radonsäkert utförande.

Före grundläggning skall förekommande mulljord, fyllning och finjord schaktas bort.

Fyllning med grus eller krossmaterial för grundläggning av byggnad skall utföras enligt CEB.212, Anläggnings AMA 13. Fyllning för byggnad skall utföras enligt figur CEB.2/1, Anläggnings AMA 13, se nedan.

(9)

9.1.1 Omräkningsfaktor

Bestämning av omräkningsfaktor, Tabell 2, har utförts i enlighet med kapitel 3.2.3 IEG rapport 7:2008 för plattgrundläggning. För fyllning av grus och krossmaterial ansätts omräkningsfaktorn lika med 1,0.

Tabell 2 Beräkning av omräkningsfaktor för plattgrundläggning.

Delfaktor Förklaring Intervall Utvärdering

𝜂_1,2,3,4 Hänsyn till fältundersökningens omfattning och kvalitet.

Materialegenskapen har inte utvärderats i flera punkter i direkt närhet till byggnad.

0,8 - 1,1 0,8

𝜂5,6 Hänsyn till geometri och utformning. Kantförstyvad platta kan ses som långsträckt platta/stor involverad jordvolym/förmår överföra last från svaghetszon till fasta delar av marken.

0,9 – 1,0 1,0

𝜂5,6 Hänsyn till typ av brott. Segt brott då det förekommer sättningar innan jorden går till brott. I detta fall gäller dränerade förhållanden.

1,1 1,1

𝜼_{𝒕𝒐𝒕𝒂𝒍} Sammanvägning 0,88

9.1.2 Partialkoefficienter

Plattgrundläggning utförs enligt dimensioneringssätt 3, DA3, i enlighet med Eurokod SS EN 1997. Fasta partialkoefficienter ansluter till nationell bilaga BFS 2013:10 (EKS 9) tabell I-6 och framgår i denna rapport av Tabell 3.

Tabell 3 Fasta partialkoefficienter.

Jordparameter Beteckning Uppsättning ”M2”

Friktionsvinkel, tan() ^𝛾𝜙 1,3

Tunghet 𝛾𝛾 1,0

E-modul ^- ^-

Vid dimensionering i STR/GEO av bärighet ska konstruktionslast räknas enligt BFS 2013:10 tabell B-3 och geotekniska laster enligt tabell B-4

(10)

9.1.3 Valda materialegenskaper

Ansatta materialegenskaper ansätts som tabellvärden i kapitel 5 TK GEO 13 och ur det lägre spannet med anledning av vad som är ogynnsamt vid dimensionering.

Tabell 4 Valda materialegenskaper vid dimensionering av plattgrundläggning.

Jord Ansatta

materialegenskaper

Lera (av torrskorpekaraktär)

Tunghet Skjuvhållfasthet

Koh.intercept Drän. friktionsvinkel

E-modul

18 kN/m³(8 kN/m³) 50 kPa 0,115*od.skjuvh.

30 grader 10 MPa Friktionsjord

(naturligt lagrad)

Tunghet Friktionsvinkel

E-modul

20 kN/m³ (12 kN/m³)*

35 grader 35 MPa Krossmaterial

(packad enligt AMA 13)

Tunghet Friktionsvinkel

E-modul

18 kN/m³ (11 kN/m³)*

42 grader 45 MPa

*Effektiv tunghet under grundvattenytan.

(11)

10 Schakt, stabilitet

Temporära ledningsschakter kan i lera utföras ner till ca 2 meter från befintlig markyta i släntlutning 2:1 utan särskilda förstärkningsåtgärder under förutsättning att släntkrönet är obelastat minst 1 m och belastningen inte överskrider 2 t/m². Motsvarande schakt i friktionsjord kan utföras i släntlutning 1:1,5.

Vid våt väderlek eller vattenmättade förhållanden kan den siltiga jorden erhålla flytjordsegenskaper vilket kan komma att kräva flackare slänter. Förekommande sandskikt kan ge inströmmande markvatten i schakt.

När byggnadens placering och utformning är fastställd rekommenderas en kontroll av totalstabiliteten för slänten ned mot påfarten till E4an från Häggviksleden.

11 Övrigt

I god tid före entreprenadarbetenas start bör en riskanalys upprättas. Där utförs en inventering av angränsande byggnader och anläggningar. Vidare anges erforderlig omfattning av exempelvis syneförrättning, kontrollavvägning och vibrationsövervakning.

Vid vibrationsövervakning anges även max tillåtna vibrationsnivåer för resp.

kontrollobjekt. I aktuellt fall gäller detta främst för planerade schaktningsarbeten.