17.3. Behovsbedömning detaljplan för returpark Kronåsen Samråd 20181105

(1)

Kommunledningskontoret

2018-03-08 1 (23) Stadsbyggnadsavdelningen

Planenheten Handläggare Titel

Behovsbedömning (undersökning)

Ändrad detaljplan för returpark mm, Kronåsvägen, Tureberg i Sollentuna kommun och Stockholms län (dnr 2017/0071 KS 203)

Enligt mall

Version 2 – 2018-04-10

reviderad 2018-09-01 och 2018-11-05

(2)

2

(3)

3

OBS. Denna behovsbedömning har gjorts gemensamt för detaljplaneändring

för returpark inom Väsby 5:1 mfl och för kafferosteri inom Tekniken 1,

Kronåsen. Samråd kring de olika detaljplanedelarna sker separat.

(4)

4

Introduktion

När en kommun upprättar eller ändrar en detaljplan ska kommunen alltid ta ställning till behovet av att göra en miljöbedömning av planen i enlighet med 6 kap. 11-18 §§ miljöbalken (MB). En detaljplan ska genomgå miljöbedömning om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Behovsbedömning (undersökning) är den process som leder fram till ställningstagandet om en plan kan antas medföra betydande miljöpåverkan och därmed ska

miljöbedömas.

Syftet med reglerna kring miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planarbetet för att främja hållbar utveckling (6 kap. 11-18 §§). För att uppnå detta är det av stor vikt att behovsbedömningen genomförs tidigt i

planprocessen. I takt med att nytt underlag framkommer bör bedömningen uppdateras, vilket även innebär att tidigare ställningstagande kring betydande miljöpåverkan kan behöva revideras. Hur behovsbedömning och

miljöbedömning bäst genomförs beskrivs i Boverkets (2006) och Naturvårdsverkets (2009) vägledningar för miljöbedömning av planer.

Det finns inget krav på att en behovsbedömning ska genomföras redan vid upprättande av planprogram, eftersom planprogram inte krävs enligt lag (se 5 kap. 10 § PBL och 6 kap. 11 § MB). Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd bör en behovsbedömning genomföras så snart det är möjligt (NFS 2009:1).

Rekommendationen är därför att ändå påbörja arbetet med behovsbedömning redan under detta skede i planarbetet (Boverket 2006, s.21). I ett planprogram anges planens utgångspunkter och mål. I detta skede bör behovsbedömningen därför främst användas för att identifiera viktiga miljöaspekter för det vidare detaljplanearbetet.

Verktyget består av sju checklistor. Den första checklistan behandlar särskilda bestämmelser omfattar om det gäller undantag eller krav på att genomföra miljöbedömning. De efterföljande fem checklistorna utgör kärnan i verktyget och är tematiskt indelade i miljöaspekterna. Den sjunde checklistan är

medtagen i behovsbedömningen för att belysa vikten av ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Det finns ännu inget formellt krav på att detta ska ingå i behovsbedömningen, och eventuell påverkan enbart på ekosystemtjänsterna enligt denna checklista kan inte motivera att betydande miljöpåverkan

föreligger. Däremot har Regeringen fastställt tio etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Ett av dessa etappmål är att senast år 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt.

Checklistorna:

1. Särskilda bestämmelser 2. Kulturvärden

3. Naturvärden

(5)

5

4. Sociala värden 5. Materiella värden

6. Risker för människors hälsa eller för miljön 7. Ekosystemtjänster

I dessa checklistor ska platsens känslighet och nuvarande förhållanden först beskrivas, för att sedan redogöra för hur planen påverkar dessa förhållanden och hur stor störningen sannolikt kommer att bli.

Det räcker med att planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan för en miljöaspekt för att så ska anses vara fallet och miljöbedömning ska inledas (NFS 2009:1). En fullständig genomgång av alla checklistor bör ändå göras för att klargöra på vilka grunder planen kan antas medföra betydande

miljöpåverkan. En fullständig genomgång är även värdefull om det senare visar sig att den först utpekade aspekten inte längre kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En väl utförd och dokumenterad behovsbedömning är också en bra utgångspunkt för avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen.

Behovsbedömningen har även ett värde för arbetet med planbeskrivningen även om det inte krävs en miljöbedömning.

I den sista checklistan, Sammanvägd bedömning, sammanställs ställningstagandena från de tidigare ifyllda checklistorna. Syftet är att få en helhetssyn och just kunna göra en sammanvägd bedömning av inringade aspekter. Den senare delen av checklistan hanterar omfattningen av påverkan och behöver inte fyllas i om det redan har fastslagits att planen medför betydande miljöpåverkan (Boverket 2006, s.19). Råder det fortfarande oklarheter om planens påverkan är betydande kan denna del användas som ett stöd för ställningstagandet. Detta ställningstagande ska avslutningsvis motiveras. Sist i dokumentet beskrivs hanteringen av behovsbedömningen i avsnittet som är benämnt Hantering.

Betydande miljöpåverkan

Vid bedömning av betydande miljöpåverkan är det skillnaden mellan den miljöpåverkan som genomförandet av detaljplanen medför och den

miljöpåverkan som blir följden av om detaljplanen inte genomförs, som är i fokus (Naturvårdsverket 2009, s.36). Det står inte entydigt definierat i

lagstiftningen eller förarbeten hur stor påverkan ska vara för att den ska antas vara betydande (Naturvårdsverket 2009, s.35). Skälet till detta är sannolikt att det är platsens känslighet och storleken på störningen som avgör om påverkan blir betydande eller inte.

Ju större sannolikheten är för att en viss typ av miljöpåverkan ska inträffa, desto större är risken för att planen kan antas medföra betydande

miljöpåverkan (Boverket 2006, s.20). Likaså ökar risken om varaktigheten blir lång eller om påverkan förväntas uppkomma ofta. Är området särskilt

värdefullt eller känsligt eller om det är svårt att avhjälpa negativ påverkan ökar också risken för betydande påverkan.

Kriterierna för bedömning av miljöpåverkan innehåller framför allt negativa

aspekter men även positiva aspekter ska beaktas (Boverket 2006, s.18). Det är

(6)

6

dock den negativa påverkan som är utslagsgivande vid ställningstagandet om betydande miljöpåverkan. Osäkerhet om vilken påverkan planens

genomförande kan få, bör hanteras som en risk för betydande miljöpåverkan.

En positiv påverkan av en aspekt kan inte vägas mot en negativ påverkan av en

annan (Boverket 2006, s.18).

(7)

7

1. Särskilda bestämmelser

4 kap. 35 § PBL

Undantag från miljöbedömning: En särskild MKB för detaljplaner med standardförfarande behöver inte upprättas om planen enbart gäller något av nedan nämnda ärenden, och MKB:n i detta ärende är aktuell och tillräcklig.

Undanta g Ja Nej

5 kap. 7 a § PBL

Gäller detaljplanen enbart en verksamhet som tillståndsprövas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § MB (A- eller B-verksamhet), och är MKB:n i detta ärende aktuell och

tillräcklig?

x

Gäller detaljplanen enbart en åtgärd som prövas genom fastställande av en vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, och

är MKB:n i detta ärende aktuell och tillräcklig för detaljplanen?

x

Kommenta

r Planen ger utrymme för verksamheter som kan behöva

tillståndsprövas, främst kafferosteriet och returparken. Om dessa klassas som B eller C-verksamhet är beroende av bl.a.

omfattningen av verksamheten.

I detta ärende kommer rimligen kafferosteriet och returparken miljöprövas i separata ärenden med varsin MKB, medan behovsbedömningen för planen omfattar frågor för hela planområdet trafik, dagvatten, buller etcetera.

4 § MKB- förordninge

n

Krav på miljöbedömning: En detaljplan ska antas medföra betydande miljöpåverkan om genomförandet kan antas innefatta en verksamhet eller åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 §.

Krav Ja Nej

7 kap.

27 & 28 a

§§ MB

Kan genomförandet antas innefatta en verksamhet eller åtgärd som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område som förtecknats enligt fågeldirektivet (2009/147/EG) eller art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) och därmed kräver tillstånd (Skyddad natur)?

x

Kommenta

r Planens genomförande bedöms inte komma att påverka Natura 2000-området i det i väster angränsande Hansta-området.

(8)

8

2. Kulturvärden

I bedömningen ska särskilt platsens betydelse och känslighet beaktas, med särskild hänsyn till kulturvärden. Checklistan bör utvecklas av eller tillsammans med sakkunnig inom kulturmiljöer.

Beskriv förekomsten av kulturvärden i de områden som kan antas komma att påverkas av planen.

☐ Karaktärsdrag i landskap och bebyggelse¹

☐ Värdefulla landskapsavsnitt och bebyggelsemiljöer¹

☐ Arkitektoniskt värdefulla kulturmiljöer och byggnader¹

☐ Arkeologiska kulturmiljöer och lämningar (fornlämningar och fornlämningsområden)²

☐ Immateriella företeelser (till exempel ortnamn eller berättelser som är knutna till platsen)

☐ Kulturvärden som uppmärksammats av brukare eller allmänhet Beskrivning Platsen har inga kända kulturmiljövärden.

Beskriv förekomsten av skyddade och utpekade objekt eller områden som kan antas komma att påverkas av planen med avseende på det skyddade eller utpekade kulturvärdet.

☐ Kyrkliga kulturminnen³ enligt 4 kap. KML (BeBR; Vägledning)

☐ Arkeologiska kulturmiljöer och lämningar² (fornlämningar och fornlämningsområden) enligt 2 kap. KML (Fornsök; Vägledning; Lista med lämningstyper)

☐ Naturreservat⁴ enligt 7 kap. 4 § MB (SFS 1998:1252; Skyddad natur)

☐ Landskapsbildskyddsområde⁵ (Information; Skyddad natur)

☐ Riksintresse för kulturmiljövård⁶ enligt 3 kap. 6 § MB (Skyddad natur)

☐ Riksintresse med hänsyn till Nationalstadsparken enligt 4 kap. 7 § MB (Skyddad natur) Beskrivning

Planens påverkan

Beskriv planens påverkan på de ovan beskrivna kulturvärdena.

Beskrivning I sydvästra Kronåsen finns spår av trädgård tillhörande de gamla villor som nu är rivna. Planområdet berör inga skyddade kulturmiljövärden. Det finns inga kända fornlämningar i planområdet.

Bedömning av påverkan Ja Nej

Kan planen antas medföra påverkan på kulturvärden?

x

1 Objekt i Kulturmiljöplanen

2 Riksantikvarieämbetet, Fornsök

3 Berör kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser

4 Östra Järvafältets naturreservat, Rösjöskogens naturreservat, Tegelhagsskogens naturreservat och Södra Törnskogens naturreservat.

5 Område kring Sollentuna kyrka

6 Skålhamravägen

(9)

9

Kan planen antas medföra betydande påverkan på kulturvärden?

x

Kommentar Planområdet berör inga skyddade kulturmiljövärden. Det finns inga kända fornlämningar i planområdet.

Hänvisning till bilaga i förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar:

Bilaga 2: 1 d och 2 c samt 3 a-b, d-e Bilaga 4: 2 a, c, e-g

Miljöaspekter i 6 kap. 12 § p 6 MB som berörs:

Bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv, landskap

(10)

10

3. Naturvärden

I bedömningen ska särskilt platsens betydelse och känslighet beaktas, med särskild hänsyn till naturvärden. Checklistan bör utvecklas av eller tillsammans med sakkunnig inom ekologi.

Beskriv förekomsten av naturvärden i de områden som kan antas komma att påverkas av planen.

Värdefulla naturtyper eller spridningssamband mellan dessa:

☐ Områden enligt Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering⁷ eller objekt med högt naturvärde (Skogens pärlor;

Skyddad natur)

☐ Områden enligt ängs- och betesmarksinventeringen⁸ (Skyddad natur)

☐ Viktiga spridningssamband⁹ mellan de naturtyper som förekommer Värdefulla arter eller spridningssamband för dessa¹⁰

☐ Värdefulla fågelarter (I Sverige regelbundet förekommande fågelarter [från bilaga 1 i Fågeldirektivet] för vilka Särskilda skyddsområden skall avsättas)

☐ Värdefulla växt-, djur-, eller svamparter (Lista över arter i habitatdirektivets bilaga 2 som förekommer i Sverige; Arter & naturtyper i habitatdirektivet – Bevarandestatus i Sverige)

☐ Fridlysta växt-, djur-, eller svamparter (4-9 §§ Artskyddsförordningen)

☐ Fortplantningsområden eller viloplatser för fridlysta djur (4 § Artskyddsförordningen) Nyckelbegrepp samt fortplantnings- vilo- och övervintringsområden)

☐ Rödlistade växt-, djur-, eller svamparter (ArtDatabanken)

☐ Viktiga spridningssamband för de arter som förekommer⁹

Beskrivning Planområdet saknar kända naturvärden av betydelse. Det finns inga kända fynd av rödlistade eller skyddsvärda arter eller kända fynd av prioriterade arter inom artskyddsförordningen, enligt sökning i Artportalen och kommunens

naturvårdskatalog .

Områdets natur utgörs främst av tallskog, med inslag av lövträd. Enligt gamla flygbilder har området varit glesbevuxen betesmark tidigare. Vid besök i fält noterades att planområdets västra, lägre del, består av ung tall- och björkskog, ca 25-30 år gammal. Här saknas höga naturvärden. På det östra höjdpartiet finns en hällmarkstallskog med inslag av gran, där gamla träd saknas och död ved

förekommer måttligt. Här saknas sannolikt höga naturvärden. I en 10-20 meter kant ut mot E4 förekommer död ved mer rikligt samt spritt med gamla tallar.

Här är naturvärdena av hög klass, ca klass 2, och skyddsvärda arter kan förekomma. Naturvärdesinventering har ej genomförts.

Enligt kartläggning av ekologiska landskapssamband (Calluna 2015) har

7 Av totalt 51 nyckelbiotoper inom kommunen ligger fem utanför naturreservat. Dessa ligger vid Sjöberg, Falkberget och sjön Fjäturen.

8 Utanför naturreservaten finns bara ett objekt från Ängs- och betesmarksinventeringen i Sollentuna kommun. Det är Edsängen mellan Sörmlandsvägen och Bäckvägen.

9 Analyser av spridningssamband finns framtaget: skogsnätverk för småfågel, vildbinätverk och trollsländenätverk.

10 Samråd med miljöplanerare

(11)

11

planområdet begränsad betydelse för ekologiska spridningssamband. Det har låg betydelse för vildbin, och bedöms dessutom vara ett för bin isolerat område.

När det gäller skogsfåglar, bedöms området ha en låg strategisk betydelse, då E4 skär av kopplingarna till trädgårdar och parker i Töjnan och Tureberg. Det finns en koppling till Hanstaskogen, tofsmes iakttogs vid fältbesök i februari 2018, vilket indikerar goda ekologiska samband för barrskogsmesar med

Hanstaskogen. Med utgångspunkt från spridningsanalyserna, bedöms området dock idag främst vara av lokal ekologisk betydelse. I den landskapsekologiska analysen föreslås dock åtgärder för att förstärka ekologiska samband mellan östra Sollentuna och Täby med Hansta och Järvafältet (bl.a. med åtgärder söder om Norrviken och i Tureberg). Med genomförda åtgärder skulle planområdets skog få en större betydelse än idag för ekologiska skogssamband.

Beskriv förekomsten av skyddade och utpekade objekt eller områden som kan antas komma att påverkas av planen med avseende på det skyddade eller utpekade naturvärdet.

☐ Naturreservat¹¹ enligt 7 kap. 4 § MB (SFS 1998:1252; Skyddad natur)

☐ Naturminne¹² enligt 7 kap. 10 § MB (SFS 1998:1252; Skyddad natur)

☐ Natura 2000¹³ enligt 7 kap. 27 § MB (Förteckning över områden; Skyddad natur)

☐ Generellt biotopskydd¹⁴ enligt 7 kap. 11 § MB, förteckning i SFS 1998:1252 bilaga 1)

☐ Djurskyddsområde¹⁵ enligt 7 kap. 12 § MB (Skyddad natur)

☐ Strandskyddsområde enligt 7 kap. 13-18 §§ MB

☐ Ekologiskt känsliga områden enligt 3 kap 3 § MB (Information; ska redovisas i översiktsplan)

☐ Landskapsbildskyddsområde (Information; Skyddad natur)

☐ Riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 § MB (Skyddad natur)

☐ Riksintresse med hänsyn till kulturvärden enligt 4 kap. 2 § MB (Skyddad natur) Beskrivning Områdets natur omfattas inte av några lagskydd.

Beskriv planens påverkan på de ovan beskrivna naturvärdena.

11 Östra Järvafältets naturreservat, Rösjöskogens naturreservat, Tegelhagsskogens naturreservat och Södra Törnskogens naturreservat.

12 Det finns ett naturminne i Sollentuna, men det ingår i Östra Järvafältets NR så det saknar betydelse i sammanhanget.

13 Det finns inga Natura 2000-områden i Sollentuna kommun. Nära Sollentuna kommun finns två Natura 2000-områden som förtecknas enligt art-och habitatdirektivet (92/43/EEG):

Hansta i Stockholms kommun och Käring-Mörtsjön i Täby kommun.

14 Det finns 7 olika typer av biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet: allé, källa med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsröse i jordbruksmark, pilevall, småvatten och våtmark i jordbruksmark, stenmur i jordbruksmark och åkerholme.

15 Det finns en del av ett djurskyddsområde i Sollentuna kommun: Getholmen i sjön Översjön.

Detta område ingår i naturreservatet Östra Järvafältet.

(12)

12 Beskrivning I området finns ingen lagskyddad natur som påverkas.

Kan planen antas medföra påverkan på naturvärden?

x

Kan planen antas medföra betydande påverkan på naturvärden?

x

Kommentar Naturen i området kommer att påverkas i stor omfattning då endast små partier lämnas kvar, men den natur som påverkas saknar höga naturvärden. Påverkan får betydelse för möjligheterna att stärka skogssamband mellan östra och västra norrortsregionen.

Bilaga 2: 1 d och 2 c samt 3 a-b, d-e Bilaga 4: 2 a, c, e-g

Biologisk mångfald, djurliv, växtliv, mark, vatten, landskap

4. Sociala värden

I bedömningen ska särskilt platsens betydelse och känslighet beaktas, med särskild hänsyn till sociala värden. Checklistan bör utvecklas av eller tillsammans med sakkunnig inom exempelvis friluftsliv, rekreation, parker, grönområden och näringsliv.

Beskriv förekomsten av sociala värden i de områden som kan antas komma att påverkas av planen.

☐ Parker och andra grönområden¹⁶ inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse (tätorts- eller bostadsnära natur) (2 kap. 7 § PBL)

☐ Lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse (2 kap. 7 § PBL), t.ex. badplatser, skidbackar, lekplatser, ridstigar, cykelleder, skidspår, motionsspår, vandringsleder, jakt och fiske, orientering, skogsmulle, scouting och klättring.

☐ Tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och annan utevistelse (8 kap. 9 § PBL)

☐ Tysta områden

☐ Turistdestinationer

☐ Mötesplatser

☐ Sociala värden som uppmärksammats av brukare eller allmänhet¹⁷

Beskrivning Området har utpekade sociotopvärden som ”Grön oas” och ”Naturlek” enligt kommunens sociotopkarta. Platsens otillgängliga och bullerutsatta läge innebär att potentiella värden knappast utnyttjas. Situationen blir rimligen ännu värre när Förbifart Stockholmtas i drift. Områdena i öster, Tureberg och Helenelund,

16 Se GIS-underlag parkytor, naturmark, barnens natur, sociotopkartering, naturreservat m.m.

17 Sociotopkartering

(13)

13 har kommunens lägsta tillgång till grönytor.

Den översiktliga planeringen bör därför säkerställa att det någonstans skapas förbindelser från dessa stadsdelar till Hansta. Det är inte säkert att en sådan förbindelse behöver gå igenom aktuellt planområde, men man bör hitta ett eller två andra lägen innan man utesluter att den går genom planområdet.

Beskriv förekomsten av skyddade och utpekade objekt eller områden som kan antas komma att påverkas av planen med avseende på det skyddade eller utpekade sociala värdet.

☐ Naturreservat enligt 7 kap. 4 § MB (SFS 1998:1252; Skyddad natur)

☐ Strandskyddsområde enligt 7 kap. 13-18 §§ MB

☐ Landskapsbildskyddsområde (Information; Skyddad natur)

☐ Riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 § MB (Skyddad natur) Beskrivning Inget av ovan nämnda skydd berör planområdet.

Beskriv planens påverkan på de ovan beskrivna sociala värdena.

Beskrivning Planen bedöms inte påverka befintliga värden för rekreation.

Kan planen antas medföra påverkan på sociala värden?

x

Kan planen antas medföra betydande påverkan på sociala värden?

x

Kommentar

Bilaga 2: 1 d och 2 a, c samt 3 a-b, d-e Bilaga 4: 2 a, c, e-g

Befolkning, landskap

5. Materiella värden

I bedömningen ska särskilt platsens betydelse och känslighet beaktas, med särskild hänsyn till materiella värden. Checklistan bör utvecklas av eller tillsammans med sakkunnig inom exempelvis miljö, näringsliv och trafik.

Beskriv förekomsten av materiella värden i de områden som kan antas komma att påverkas av planen.

Naturresurser med högre förnyelseförmåga: Naturresurser med ingen/låg förnyelseförmåga:

(14)

14

☐ Skog (skogsbruk)

☐ Fiske (vilt och odling)

☐ Ängs- och betesmark (jordbruk)

☐ Vilda växter och djur (t.ex. bär och fisk)

☐ Energiresurser (t.ex. vattendrag, vind, sol)

☐ Färskvatten (ytvattenförekomster)

☐ Åkermark (även plöjbar betesmark, jordbruk)

☐ Mineraler, bergarter, jordarter

☐ Energiresurser (t.ex. torv, kol)

☐ Färskvatten (grundvattenförekomster)

☐ Övriga geologiska resurser ¹⁸(t.ex. landformer, och fossil)

Övriga materiella värden:

☐ Rekreation, idrott, friluftsliv och turism (större anläggningar)

☐ Energiförsörjning (t.ex. anläggningar för energiproduktion, elnät [stamnät, regionnät, lokalt elnät, transformator- och kopplingsstationer, utlandskopplingar], ledningsnät för fjärrvärme och fjärrkyla, gasledningsnät, drivmedelstationer för båt och bil)

☐ Hälso- och sjukvård (t.ex. sjukvård, apotek, omsorg om barn, funktionshindrade och äldre)

☐ Information och kommunikation (t.ex. telefoni, internet, radiokommunikation)

☐ Vatten och avlopp (t.ex. reningsverk och ledningsnät för vatten- och avloppsvatten, reservoar, brandpost, tryckstegrings- och pumpstationer, tömningsstationer för båt)

� Renhållning (t.ex. deponier, återvinningscentraler och återvinningsstationer)

☐ Skydd och säkerhet (t.ex. domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll)

☐ Transporter (t.ex. bil-, järn-, gång- och cykelväg, flygplats, hållplatser och stationer, färjelägen, hamn, bro, omlastningspunkter, parkering för bil och cykel)

Beskrivning Planområdet är bevuxet med ca 3 hektar brukningsvärd skog.

Beskriv förekomsten av skyddade och utpekade objekt eller områden som kan antas komma att påverkas av planen med avseende på det skyddade eller utpekade materiella värdet.

☐ Vattenskyddsområde (7 kap. 21- 22 §§ MB; SFS 1998:1252; Skyddad natur)

☐ Jord- och skogsbruk (3 kap 4 § MB)

☐ Riksintresse för energidistribution, kommunikationer¹⁹, vattenförsörjning²⁰ eller avfallshantering (3 kap 8 § MB)

☐ Riksintresse för totalförsvaret (3 kap 8 § MB)

Beskrivning Jord och skogsbruk är av nationellt intresse. Att ta skogsmark i anspråk kräver dock inte ”väsentligt samhällsintresse” på samma sätt som jordbruksmark.

Planområdet angränsar till Riksintresse kommunikation (E4.an och Förbifarten).

Beskriv planens påverkan på de ovan beskrivna materiella värdena.

18 Främst Stockholmsåsen

19 Riksintresse för flyg, järnväg och väg kan vara aktuellt i Sollentuna kommun.

20 Rotsunda, Norrvatten reservvattentäkt är riksintresse för vattenförsörjning, se förslagsdokument.

(15)

15 Beskrivning Skogsmarken kommer till allra största delen att avverkas, varvid ca 3 ha

produktiv skogsmark omvandlas till verksamhetsområde. Området utgör idag ett avskilt bestånd tätortsnära skog med begränsade möjligheter till rationellt skogsbruk. Skogsmarkens värde för skogsbruk bör ej ligga till hinder för exploatering.

Eftersom planen angränsar till riksintresse för kommunikation, måste utformningen av områdets trafik och verksamheter planeras så att det inte uppstår skada på riksintresset. Planen kan inte utformas så att riksintressets funktioner och möjligheter att fortgå på lång sikt kan äventyras. Eftersom planen ej föreslår bostäder, finns inga konflikter med riksintressets behov av

skyddsavstånd till dessa för farligt gods, olyckor och buller. Däremot bör de planerade verksamheternas risker bedömas mot riksintressets funktioner och vägarnas egna risker från främst farligt gods. Möjligen bör behovet av

utrymningsvägar från Förbifartens tunnel beaktas.

Kan planen antas medföra påverkan på materiella värden? x

Kan planen antas medföra betydande påverkan på materiella värden? x Kommentar Värdet av skogsmarken för skogsbruk antas inte vara betydande. Planen antas

kunna utformas utan att riksintresset för kommunikation skadas. Det senare behöver dock följas upp i planarbetet.

Bilaga 2: 1 c-d och 2 a-c samt 3 a-b, d-e Bilaga 4: 2 a, c, e, g

Bebyggelse, mark, vatten, materiella tillgångar

6. Risker för människors hälsa eller för miljön

I bedömningen ska särskilt platsens betydelse och känslighet beaktas, med särskild hänsyn till risker för människors hälsa eller för miljön. Checklistan bör utvecklas av eller tillsammans med sakkunnig inom miljö- och hälsoskydd.

Beskriv risker för människors hälsa eller för miljön i de områden som kan antas komma att påverkas av planen.

☐ Extrema naturhändelser (t.ex. stormar, höga vattenstånd, översvämning, ras och skred, torka, värmebölja, lavin, erosion, jordbävning, epidemier, extrem kyla)

☐ Olyckor (t.ex. farliga anläggningar, farligt gods, brand, trafikolycka inkl. tåg- och flygolycka)

☐ Verksamheter eller störningar som medför risk för omgivningen (t.ex. buller, vibrationer, ljus, lukt, damm, sot, luftföroreningar inklusive allergiframkallande ämnen, utsläpp till vatten, markföroreningar)

☐ Inomhusmiljö (t.ex. ljus, buller, fukt, temperatur, radon, strålning, elektromagnetiska fält)

(16)

16

☐ Norm för bullerriktvärden

☐ Vattenbrist, tele- eller elavbrott, fjärrvärmebortfall, IT-bortfall, transportstörning, drivmedelsbrist

☐ Klimatfaktorer²¹ (t.ex. lokalklimat, skuggning)

☐ Trygghet (miljöer som kan upplevas otrygga, t.ex. p.g.a. dålig belysning, risk för brott m.m.)

Beskrivning Transporter av farligt gods kan förekomma till de planerade verksamheterna, vilket behöver följas upp i planarbetet och i de kommande tillståndsprövningarna för verksamheterna. Bostäder i Töjnan kan eventuellt hamna inom riskavstånd för verksamheterna, varvid riskbedömning / riskutredning kan behöva göras.

Planområdets kommande arbetsplatser kommer också att beröras av

skyddsavstånd för farligt gods kring E4 / Förbifarten. Särskilda frågor kan gälla vid tunnelmynningen. Här kan behovet av särskilda anpassningar av t.ex. fasader behöva undersökas.

Om returparken planerar att ta emot miljöfarligt avfall, uppstår risker för olyckor förknippade med detta som måste belysas.

Verksamheterna kommer att orsaka höga bullernivåer, speciellt returparken. Det finns risk för att ekvivalenta nivåer blir höga pga trafik, maskiner och bullrande containrar, men också risk för höga max-nivåer. Enligt bullerprognos från Akustikkonsulten (2018) kan skärmar begränsa ekvivalent buller från

returparken till rimliga nivåer. Kafferosteriet kan eventuellt förses med bullrande fläktar och utveckla omfattande trafik med lastfordon, vilket bör utredas.

Området har idag en redan hög bullerbelastning, men inga bostäder i direkt anslutning (utan endast öster om E4). Risken för att maxbuller överskrider riktvärden för buller för bostäderna i öster bör belysas. Hansta naturreservat angränsar i väster. Enligt bullerprognosen uppstår inga höga ekvivalenta bullernivåer i reservatet till följd av returparken. En utredning med prognos för max-buller behöver tas fram.

Kafferosteriets verksamhet innebär risk för luktproblem. Den aktuella verksamheten, med säte i Sundbyberg, har tidigare ålagts luktreducerande åtgärder enligt beslut i länsstyrelsens miljöprövningsdelegation (ca 2012). Västra Tureberg och Häggvik ligger i linje med förhärskande vindriktning.

Det antas finnas en risk för nedskräpning om avfall sprids med vinden från returparken. Problemet har sannolikt behandlats vid andra stationer, eventuellt finns lämpliga åtgärder som kan vidtas.

Dagvatten från en återvinningscentral visar ofta höga föroreningshalter från körbara ytor, och även medelhöga föroreningshalter i takvatten på grund av stor mängd stoft som bildas vid en sådan verksamhet. Vid olyckor finns dessutom risk för tillfälliga läckage. (WRS 2017).

21 Kartläggning ekosystemtjänster, lokalklimat

(17)

17 Planområdet väntas totalt sett bebyggas med en mycket stor andel hårdgjorda ytor. Det innebär att betydande mängder förorenat dagvatten kommer att uppstå vid nederbörd. Vid skyfall finns risk för att stora mängder föroreningar (bl.a. närsalter och metaller) frigörs från området. Detta ställer höga krav på områdets dagvattenhantering med krav på såväl fördröjning och rening.

- Kontrollera vilka typer av åtgärder som behövs för att verksamheterna ska beviljas miljötillstånd. Behövs dagvattenanläggning, oljeavskiljare, olycks- skydd, etcetera?

- Utred avrinningsriktningar och lokala avrinningsområden, befintliga dagvattenledningar och recipienter, samt möjligheter att rena vatten i befintliga system (föga troligt).

- En dagvattenutredning behöver tas fram för att klargöra förväntade flöden och föroreningsbelastning.

- Förslag till lösningar inom planområdet bör utredas, där såväl möjligheter till fördröjning som rening ska belysas. En sådan lösning innebär sannolikt att mindre andel naturmark kan bevaras, vilket man bör beskriva

konsekvenserna av.

- Man bör utreda möjligheterna att anlägga en dagvattenrening utanför planområdet, som eventuellt kan fånga upp vatten från andra ytor som idag saknar dagvattenrening

Förekomsten av befintliga markföroreningar har ej kontrollerats. I naturmarken är förekomst osannolik, medan bildemonteringen söder om planområdet sannolikt ligger på förorenad mark.

Redogör för de miljökvalitetsnormer som inte följs eller riskerar att inte följas i de områden som kan antas påverkas av planen.

☐ Miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2010:477; Information; Beslutade eller föreslagna åtgärdsprogram;

Överskridanden av miljökvalitetsnormerna 2014)

☐ Miljökvalitetsnorm för buller (SFS 2004:675; Åtgärdsprogram för omgivningsbuller; Trafikverkets åtgärdsprogram enligt förordning om omgivningsbuller)

☐ Miljökvalitetsnorm för kvantitativ status för grundvatten (SFS 2004:660; VISS, se statusklassning)

☐ Miljökvalitetsnorm för kemisk status för grundvatten (SFS 2004:660; VISS, se statusklassning)

☐ Miljökvalitetsnorm för ekologisk status för ytvatten (SFS 2004:660; VISS, se statusklassning)

☐ Miljökvalitetsnorm för kemisk status för ytvatten (SFS 2004:660; VISS, se statusklassning)

☐ Miljökvalitetsnormer för havsmiljö (SFS 2010:1341; HVMFS 2012:18; HVMFS 2012:18; statusklassning kommer att finnas i åtgärdsprogram för havsmiljön som fastställs 2016.)

Beskrivning Enligt SLB-analys kartor från 2015 så överskrids inga MKN för luft inom

planområdet. I vissa fall närmast E4 överskrids halterna för miljökvalitetsmålen.

Halterna kan antas öka när Förbifart Stockholm tas i drift. Planen ger dock inte utrymme för bostäder eller service, utan endast verksamheter med arbetsplatser.

Personal vid returparken kommer dock att arbeta utomhus.

MKN för buller riskerar att inte uppnås, eftersom bullernivåer antas uppgå till nivåer som inte är gynnsam för människors hälsa. Riktvärden enligt

(18)

18

bullerförordningen förväntas dock kunna innehållas för närliggande befintliga bostäder (om än oklart vad gäller värden för max-buller).

Med stora hårdgjorda ytor och förorenande verksamheter, finns risk att planen kan försvåra möjligheterna att nå MKN för ytvatten i Edsviken (dit dagvattnet kanske rinner). Risken gäller såväl ekologisk status (pga närsalter) och kemisk status (pga metaller och organiska föroreningar från bla gummi och oljor). Vid skyfall och snösmältning är risken för föroreningar särskilt stor.

Beskriv planens påverkan på de ovan beskrivna riskerna för människors hälsa och för miljön.

Beskrivning Miljöprövningen av Kafferosteriet får visa ifall denna eventuellt kan bidra med luftföroreningar av betydelse, men i övrigt är luftföroreningar ett problem som uppstår oberoende av om planen genomförs eller ej.

Riktvärden för buller enligt bullerförordningen kan innehållas om bullerskärmar uppförs. Sannolikt kommer de närmast liggande bostäderna då också kunna erhålla en god ljudmiljö med en tyst sida och en tyst uteplats. Det finns dock risk för att riktvärden för max buller överskrids pga verksamhet vid främst

returparken.

Möjligheterna att nå MKN för ytvatten riskerar att försvåras av planen, om inte dagvatten kan fördröjas och renas till den grad att belastningen på recipienten inte tillåts öka.

Kan planen antas medföra risker för människors hälsa eller för miljön? X Kan planen antas medföra betydande risker för människors hälsa eller för miljön? X Kommentar Det finns en betydande risk att människors hälsa påverkas av risken för främst

olyckor förknippade med verksamheterna. Dessa risker kommer dock rimligen att prövas inom tillståndsprövningar för respektive verksamhet. Inom

planarbetets ramar kan man dock behöva beskriva en samlad bild av områdets miljöproblem när det gäller risker för olyckor, buller, luft etcetera. Här behöver man också beskriva hur de olika verksamheternas risker för olyckor och

föroreningar förhåller sig till risker förknippade med E4 och Förbifarten. Frågor kring risker och olyckor kommer troligen att utredas i samband med

tillståndsprövning av verksamheterna.

Det finns också en betydande risk för att planen påverkar möjligheterna att uppnå MKN för ytvatten, om inte tillräckliga åtgärder vidtas för att dämpa häftiga flöden, rena dagvatten och hantera olyckor med läckage av miljöfarliga

(19)

19

ämnen. Här vore sannolikt en för hela planområdet gemensam strategi för dagvattenhantering och olycksförebyggande åtgärder den bästa strategin. En dagvattenutredning är under framtagande som visar att det är möjligt att rena och fördröja dagvattnet så att det inte påverkar möjligheten att uppnå MKN för Edsviken.

Bilaga 2: 1 d-f och 2 a, c samt 3 a-b, d-e Bilaga 4: 2 a, c-g

Människors hälsa, mark, vatten, luft, klimatfaktorer

7. Ekosystemtjänster

De ekosystemtjänster som ingår i checklistan är de som har kartlagts i Sollentuna kommun (Ekologigruppen 2015, Ekosystemtjänster i Sollentuna)

Ekosystemtjänst Förklaring Ingen

påverkan Positiv

Påverkan Negativ Påverkan Småskalig

matproduktion (jordburksmark, odlingar, fiske, biodling m.m.)

Småskalig matproduktion är viktig ur ett resiliensperspektiv genom att den bidrar till lokal matförsörjning och att bevara lokal odlingskunskap.

X

Flödesreglering och rening av vatten

Naturen bidrar med tjänsten vattenrening genom vegetation och andra organismers upptag av näringsämnen och nedbrytning av föroreningar. Naturområden förser oss även med den viktiga tjänsten reglering av vattenflöden. Tjänsten medför att risken för översvämning kan minskas, att erosionsskador kan undvikas och att vattenrening kan stärkas.

X

Rening av luft

Vegetation, särskilt träd, bidrar till rening av luft. Damm och andra partiklar fastnar på trädens blad, grenar och stammar. Dessa partiklar spolas sedan bort av regn. Vegetation har också förmågan att absorbera till exempel ozon, koldioxid och kväveoxider. Trädens uppbyggnad gör dessutom att stadsluften stiger uppåt och tar med sig skadliga ämnen. Vidare bidrar luftomväxling mellan stad och land till att förorenad stadsluft byts ut mot ren luft.

X

Klimatreglering (lokalklimat)

Vegetation bidrar sommartid till att sänka temperaturen i staden. Temperaturskillnad mellan stad och landsbygd, särskilt nattetid, skapar en parkbris som gör att svalare luft från landsbygd och naturområden kommer in i staden under varma dagar. Även enskilda träd i

X

(20)

20 staden har lokalt denna effekt genom att ge

skugga, genom att transpirera vatten som ökar luftfuktigheten och genom att deras struktur skapa luftströmmar. Park- och naturområden utgör också värdefulla ”tillflyktsorter” under varma dagar. Vattenytor och våtmarker sänker temperaturen genom evapotranspiration.

Bullerdämpning

Naturens bullerdämpande förmåga beror främst på hur kuperad naturen är och hur mycket ”mjuk” mark naturen rymmer. Träd och buskar har också en viss bullerdämpande effekt. På en sluten innergård kan växtlighet på mark och fasad sänka bullret från trafiken med upp till 3–4 dBA (Boverket 2010).

X

Koldioxidsänka Naturens förmåga att binda koldioxid över långa tidsperioder i t.ex. levande biomassa i en

skog eller i olika typer av torv.

x

Beskrivning

Naturmark kommer att tas i anspråk för verksamhetsytor. Ingen mark för matproduktion påverkas, och förlusten av 3 ha skogsbruksmark bedöms vara av mindre betydelse för materialproduktion. Med förlusten av naturmarken, minskar ytan av mark för flödesreglering och

dagvattenrening. Den västra delen av programområdet har idag kapacitet för dessa tjänster.

Träden i området bidrar med kapacitet för luftrening, vilket har betydelse i ett område med höga halter av luftföroreningar. Träden har också klimatreglerande effekt, vilket kan vara av betydelse i ett område som omvandlas till verksamhetsområde med mycket hög andel

hårdgjorda ytor. Med Hansta och Järvafältet i väster finns dock en kärna av klimatreglerande vegetation inom nära håll.

Med en exploatering av skogsmarken, försvinner ca tre hektar skogsmark som idag fungerar som kolsänka. Förlusten bedöms svårligen kunna kompenseras fullt ut inom planområdet.

8. Sammanvägd bedömning

Särskilda bestämmelser Ja Nej

Gäller undantag från att genomföra miljöbedömning? x

Gäller krav på att genomföra miljöbedömning? x

Betydande miljöpåverkan Ja Nej

Kan planen antas medföra betydande påverkan på kulturvärden? x

(21)

21

Kan planen antas medföra betydande påverkan på naturvärden? x

Kan planen antas medföra betydande påverkan på sociala värden? x

Kan planen antas medföra betydande påverkan på materiella värden? x Kan planen antas medföra betydande risker för människors hälsa eller för miljön? x Bedömning [Det bör räcka med att en av miljöaspekterna visar att planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan för

att så ska anses vara fallet (NFS 2009:1)].

Påverkans totaleffekt Ja Nej

Kan planen antas medföra påverkan på kulturvärden? x

Kan planen antas medföra påverkan på naturvärden? x

Kan planen antas medföra påverkan på sociala värden? x

Kan planen antas medföra påverkan på materiella värden? x

Kan planen antas medföra påverkan på risker för människors hälsa eller för miljön? x Bedömning Sammantaget bedöms planen medföra en risk för miljöpåverkan, främst pga de

föreslagna verksamheternas miljöpåverkan, men också pga risk för att förorenat ytavrinningsvatten kan påverka recipienter och möjligheterna att uppnå MKN för ytvatten. Även om miljöfrågorna till stor del hanteras i tillståndsprövning och dagvattenutredning, behöver man göra en bedömning av kumulativa risker för olyckor och föroreningar utöver dessa.

Planarbetet måste också hantera frågan om dagvatten och kunna bedöma att föreslagna lösningar för dagvatten och flödesreglering inte ger betydande miljöpåverkan.

Är det fortarande oklart om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan bör omfattningen av planens påverkan fastställas som stöd för det slutliga ställningstagandet.

Kan möjliga effekter till följd av planen föranleda att allmänhetens behov av information är betydande?

Beskrivning Planen kommer att ge upphov till oro från lukt från kafferosteriet, buller och trafik från returparken och nedskräpning från returparken, men knappast inte kring de betydande frågorna kring olycksrisker och dagvattenhantering.

Planens karaktäristiska egenskaper måste beaktas, särskilt planens omfattning.

Beskrivning Ej relevant

Planens karaktäristiska egenskaper ska beaktas, särskilt planens förening med andra planer?

Beskrivning Området omfattas idag av detaljplan för verksamheter.

(22)

22 I vilken utsträckning har planen betydelse för andra planers miljöpåverkan?

Beskrivning Planen kan eventuellt få betydelse för planer för Förbifarten, där kumulativa effekter kan uppstå mellan de föreslagna verksamheterna och vägens upphov till risker från farligt gods och olyckor. Planområdets möjligheter att dämpa buller och rena luft från motorvägarna.

I vilken utsträckning har planen betydelse för genomförande av gemenskapens miljölagstiftning?

Beskrivning [Här avses vilken betydelse planen har för att följa de miljökvalitetsnormer eller vara i linje med syftet för de Natura 2000-områden som finns beskrivna i behovsbedömningen (stor eller liten betydelse). Det kan handla om att planen motverkar eller ökar möjligheterna att följa en miljökvalitetsnorm eller missgynnar eller gynnar ett Natura 2000-område.]

Motiverat ställningstagande

Planförslaget bedöms kunna medföra risker för miljöpåverkan. Dessa risker kommer huvudsakligen att hanteras inom tillståndsprövningarna för de i planen aktuella verksamheterna.

Inom ramen för planarbetet föreslås följande aspekter behandlas:

• Risker förknippade med farligt gods

• Risker förknippade med buller

• Risker förknippade med hantering av miljöfarligt avfall

• Risker förknippade med föroreningar av dagvatten och grundvatten

• Risker förknippade med lukt

• Eftersom planen angränsar till riksintresse för kommunikation, måste utformningen av områdets trafik och verksamheter planeras så att det inte uppstår betydande skada på riksintresset. De planerade verksamheternas risker ska bedömas mot riksintressets funktioner och vägarnas egna risker från främst farligt gods. Möjligen bör behovet av utrymningsvägar från Förbifartens tunnel beaktas.

Frågor som planen bör behandla, men som ej väntas orsaka betydande miljöpåverkan, är främst:

• Planen bör beskriva vilka hänsyn som ska tas till föreslagen förstärkning av ekologiska spridningssamband för skogslevande arter

• Planen bör beskriva hur ett grönstråk för rekreation kan koppla till Hanstaskogen (vilket kan ske utanför planområdet)

Mot bakgrund av detta och att området i huvudsak redan är planlagt för bebyggelse och delvis ianspråktaget bedöms inte planändringen ge upphov till en betydande miljöpåverkan vilket medför att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inte kommer att göras.

Bilaga 2: 2 a-b samt 3 c Bilaga 4: 1 a-b, e samt 2 b

(23)

23

Hantering

Behovsbedömningen har genomförts av kommunens sakkunniga tjänstemän utifrån tillgängligt kunskapsunderlag. Följande tjänstemän har varit delaktiga under arbetet: Krister Sernbo,

miljöplanerare jan- april 2018, David Saveros, planarkitekt, Paola Ponzio, miljö- och vattenplanerare fr o m maj 2018.

Vid bedömningen av om genomförandet av en detaljplan ska antas medföra en betydande miljöpåverkan ska kommunen ge den eller de länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter som berörs av detaljplanen tillfälle att yttra sig i enlighet med 6 § mkb-förordningen. Samråd genomförs i samband med plansamrådet.

Kommunens bedömning i frågan om en detaljplan kan antas medföra en betydande

miljöpåverkan ska, enligt 6 § mkb-förordningen, göras tillgängligt för allmänheten. Detta krav uppfylls genom att en notering om ställningstagandet införs i protokollet från

stadsbyggnadsnämndens sammanträde inför samrådet. Protokoll från stadsbyggnadsnämnden finns tillgängliga på kommunens webbplats

Referenser

Boverket (2006). Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen – en vägledning.

Boverket.

Boverket (2010). Mångfunktionella ytor - Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur.

Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 2014:24) Kulturmiljölagen (1988:950) (SFS 2014:694)

Jordabalk (1970:994) (SFS 2015:419) Miljöbalken (1998:808) (SFS 2014:713)

Naturvårdsverket (2009). Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program. Utgåva 1. Naturvårdsverket.

NFS 2009:1. Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar].

Naturvårdverkets författningssamling.

Plan- och bygglagen (2010:900) (SFS 2014:477) Proposition 2003/04:116