Bilaga. Verksamhetsplan 2020 natur- och tekniknämnden

(1)

Verksamhetsplan 2020

Natur- och tekniknämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

1.1 Nämndens uppdrag ... 3

1.2 Samhällsbyggnadsprocessen ... 3

2 Omvärldsanalys ... 5

3 Nulägesanalys ... 8

4 Systematiskt kvalitetsarbete ... 10

5 Ekonomi ... 11

5.1 Budget på nämndens verksamhetsområde ... 11

5.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde ... 11

5.3 Riktade budgetmedel ... 11

5.4 Investeringsram ... 12

6 Kvalitetsstyrning ... 13

6.1 Målgrupp (Kunder – brukare – invånare - intressenter)... 13

6.2 Verksamhet ... 15

7 Målstyrning ... 16

7.1 Trygghet och välfärd genom livet ... 16

7.2 Attraktiv och effektiv organisation ... 17

8 Risker och åtgärder - internkontroll ... 18

8.1 Bristande beslutsunderlag ... 18

8.2 Förändrade ekonomiska förutsättningar... 18

9 Plan för uppföljning av privata utförare ... 19

(3)

1 Inledning

1.1 Nämndens uppdrag

Beskrivning

Natur- och tekniknämnden ansvarar för skötseln av kommunens gator, vägar och övriga allmänna platser. Nämnden svarar även för kommunens parkeringsövervakning och är tillika trafiknämnd.

Nämnden förvaltar kommunens naturreservat och övrig naturmark samt svarar för fritidsfiske i kommunens sjöar och vattendrag. Nämnden ansvarar även för kommunens uppgifter enligt ordningslagen samt bevakar siktskymmande växtlighet som utgör trafikfara.

1.2 Samhällsbyggnadsprocessen

I Sollentuna kommun är inriktningen att skapa en sammanhållen samhällsbyggnadsprocess för att öka medborgarnytta, effektivitet och förmåga att möta framtidens utmaningar. De verksamhetsområden som omfattas av samhällsbyggnadsprocessen hanteras politiskt av Kommunstyrelsen och fyra nämnder:

 Kommunstyrelsen (större exploateringsprojekt, mark- och fastighetsinnehav)

 Miljö- och byggnadsnämnden (tillsyn inom miljö- och hälsoskydd, bygglov, anmälningsärenden, tillsyn enligt plan- och bygglagen)

 Samhällsbyggnadsnämnden (detaljplaner, exploatering, mät- och kartteknik)

 Natur- och tekniknämnden (gator, vägar, allmänna platser, trafik och parkering, naturmark)

 Klimatnämnden (planera och samordna miljö- och klimatfrågor, buller-, energi- och vattenfrågor)

Utförandet är samlat till en avdelning på Kommunledningskontoret, Samhällsbyggnadsavdelningen, som lyder under Kommunstyrelsen. Avdelningen genomför den verksamhet som nämnderna beslutat inom ramen för nämndernas budget och verksamhetsplaner. Personalfrågor och kompetensförsörjning hanteras av Kommunstyrelsen.

Samhällsbyggnadsavdelningen startade sin verksamhet år 2019. Avdelningen är en sammanslagning av tidigare Stadsbyggnadsavdelningen, delar av tidigare Trafik- och fastighetskontoret samt del av tidigare Miljö- och byggnadskontoret.

Syftet med samlad kompetens i en avdelning är att hålla ihop samhällsbyggnadsprocessen: från drift och förvaltning av dagens Sollentuna till utveckling av framtida miljöer, med platsen och kunden i fokus.

Verksamheten har som vision att förvalta och utveckla vackra, funktionella och hållbara livsmiljöer för dagens och kommande generationers boende och verksamma i Sollentuna. Verksamheten ska också verka för god kommunikation och service till Sollentunabor och andra intressenter.

Under 2019 har en intern projektgrupp genomfört ett medarbetardrivet arbete för att utveckla verksamheten. Aktiviteter formulerades, inklusive behov av utveckling inom ett antal områden:

 Ledning och styrning av verksamheten

 Digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen

 Vidareutveckling av processer och rutiner

 Vidareutveckling av projektmodell för exploateringsprojekt Lärande organisation

Verksamheten har som ambition att kunna hantera och lösa alla frågor kopplade till Sollentunas samhällsbyggnadsprocess i samarbete med de kommunala bolagen och med kunden och platsen i fokus. Verksamheten bygger nu laget, samt utvecklar samarbeten och projektmodell för

exploateringsprojekt samt ser över processer och rutiner för att kunna svara upp mot denna högt ställda ambition. Projektgruppens förslag till aktiviteter har delvis genomförts. Andra aktiviteter håller på att genomföras och ytterligare andra är inplanerade att genomföras med start år 2020.

En ny organisation för avdelningen har införts från augusti 2019 med fem tydliga enheter enligt samhällsbyggnadsprocessen: från planering via tillstånd och lov till genomförande, drift och

(4)

förvaltning. I staben samlas administration inklusive ekonomi samt mät - och kartverksamhet och GIS med syftet att hålla ihop all data och förbereda en framtida digit al handläggning.

Bild, Nämnder samt samhällsbyggnadsavdelningens enheter. Pilarna avser huvudansvar för leverans till resp. nämnd.

För att ge en sammanhållen utgångspunkt har avsnitten om omvärldsanalys och nulägesanalys i verksamhetsplanen tagits fram g emensamt för hela samhällsbyggnadsprocessen och kompletterats vid behov utifrån varje nämnds ansvarsområde.

(5)

2 Omvärldsanalys

Agenda 2030 – FN:s mål för hållbar utveckling

FN antog 17 nya mål för hållbar utveckling 2015. Målen styr mot ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Samtliga 17 mål berör Sollentuna på något sätt och faller inom ramen för en kommuns uppdrag.

Bild, Agenda 2030, de globala målen för en hållbar utveckling

Sollentuna kommun arbetar kontinuerligt med att uppfylla samtliga mål inom ramen för sin rådighet.

Generellt kan sägas att rika, demokratiska och fredliga länder, såsom Sverige, ligger nära uppfyllnad av många sociala och ekonomiska mål. Däremot har rika länder många utmaningar med miljö- och klimatfrågor då välstånd länge har inneburit ett överutnyttjande av naturresurser. För Sollentunas del innebär mål 12 – hållbar konsumtion och produktion samt mål 13 – bekämpa klimatförändringarna, stora utmaningar att uppfylla. Mål 11 – hållbara städer och samhällen, innehåller flera delmål som är utmanande för kommunen att nå. Det är sannolikt att de flesta kommuner i Sverige behöver satsa extra på just dessa mål.

För att möta Sollentunas ambitiösa miljö- och klimatmål, Sveriges klimatlag och för att leva upp till målen i Agenda 2030 krävs ett brett spektrum av åtgärder.

Lagar, regelverk och standarder Lagstiftning

Samhällsbyggnadsprocessen kommer i kontakt med ett stort antal lagar inom främst plan- och byggområdet men även miljö- och fastighetsrättsliga områden. Lagar och förordningar förändras kontinuerligt och det är viktigt att samhällsbyggnadsprocessen har en bevakning och beredskap att anpassas i takt med förändringar.

De juridiska aspekterna avseende samhällsbyggnadsprocessen blir allt viktigare. Beslut överklagas och staten har olika uppfattningar och tolkningar av lagar som berör samhällsbyggnadsprocessen.

Exempelvis arbetet med att klara miljökvalitetsmålen för vatten är plan- och bygglagen, miljöbalken och lagen om allmänna vattentjänster är svagt synkroniserade och lämnar luckor som kan göra det formellt svårt för kommunen att uppfylla sin roll.

Andra exempel där samhällsbyggnadsprocessen är beroende av lagstiftning och tolkning av lagstiftning är kring upphandlingsfrågor och de ändringar av avfallsförordningen SFS2011:927 kopplat till miljöbalken som genomförts. Det gäller SFS2018:1462 och :1463 avseende

producentansvaret.

Mät, kart, GIS och geodata

Lantmäteriet har annonserat förändringar vad gäller kommuners leverans av data till och från

(6)

Lantmäteriet, samt även nya standarder för geodata. Till exempel följande.

1. Nya standarder för leveranser av fastighetsdata (DRK) och nya kopplingar till Lantmäteriets förrättningsdatabas (Arken) har införts, eller kommer att införas av Lantmäteriet.

2. Regeringen har gett Boverket och Lantmäteriet uppdraget att tillgängliggöra geodata inom samhällsbyggnadsprocessen i syfte att hitta effektiva informationsflöden. Under 2020 kommer direktiv för nationell standard av grundkartedata lanseras.

Ändringarna skapar behov om strategiskt arbete för geodata, dess struktur och leverans samt teknisk bearbetning och visning. En geodatastrategi behöver utvecklas som styrdokument.

Teknikutveckling

Teknikutvecklingen i omvärlden är snabb. I detta stycke redogörs för några av trenderna i omvärlden som redan påverkar eller i en snar framtid bedöms kunna påverka samhällsbyggnadsprocessen.

En digital samhällsbyggnadsprocess

Att skapa en digitalt standardiserad process för samhällsbyggnad är en viktig del för

samhällsutvecklingen. Översiktsplanering, detaljplanering, bygglov och medborgardialog ska kunna ske med digitala verktyg på ett enhetligt sätt.

En obruten digital samhällsbyggnadsprocess innebär att informationshanteringen sker digitalt genom hela processen där översiktsplaner, detaljplaner, fastighetsbildningar och bygglov ingår.

Detta innebär bland annat att:

 informationen, i form av till exempel planbestämmelser, ska lagras så att den blir återanvändbar

 det automatiskt går att överföra informationen mellan olika verksamhets- och ärendehanteringssystem

 det ska vara möjligt att använda informationen i olika former av e-tjänster

 informationen i första hand ska utbytas digitalt mellan myndigheter och andra som medverkar i processen.

Det ställer helt nya krav på gemensamma nationella principer och riktlinjer för till exempel

informationshantering, standarder, affärsmodeller och juridik. Lantmäteriet och Boverket har fått olika regeringsuppdrag för att på statlig nivå driva utvecklingen mot en digital samhällsbyggandsprocess.

Varje kommun behöver anpassa sina processer, systemlösningar etc. för att kunna arbeta digitalt i samhällsbyggnadsprocessen.

För det interna arbetssättet och effektiviteten inom samhällsbyggnadsprocessen, är utvecklingen av GIS-verktyg det mest angelägna. Utvecklingen av det kommunala tekniska digitala minnet, GIS, behövs och möter idag inte behovet från samhällsbyggnadsprocessen för att öka effektiviteten. Den tekniska utvecklingen inom hantering, visualisering och interaktion av geografisk information/data är intensiv.

Den smarta staden

En smart stad är en stad som utnyttjar digitalisering och ny teknik för att göra vardagen enklare för invånare och verksamhetsutövare. I den smarta staden skapas kontinuerligt nya smarta tjänster som gör staden ännu bättre. En smart stad är en hållbar stad. Den smarta staden möjliggörs genom uppkoppling, data som är tillgänglig för allmänheten, it-plattformar som kan kommunicera med varandra, sensorer och annan teknik. En förutsättning för den smarta staden är en digital

samhällsbyggnadsprocess. Exempel på smarta tillämpningar kan vara transportoptimering som medför färre fordonskilometrar och smarta papperskorgar som via sensorteknik ”talar om” när de behöver tömmas vilket medför färre tömningstillfällen etc.

En huvudsaklig utmaning blir att säkerställa informations- och datasäkerheten samtidigt som krav och efterfrågan på öppna data och digitala informationsflöden ökar.

Hållbart byggande

För byggandet är en utveckling mot mindre klimatpåverkande material strategiskt viktig. Utvecklingen för kolinlagring är också av stor betydelse. Det handlar även mer handgripligt om hur ekonomiskt och

(7)

resursmässigt tunga investeringar i infrastruktur kopplat till exploateringsprojekt är genomförbara.

Ekonomiska och resursmässiga faktorer går sannolikt hand i hand.

Ökade miljökrav ställer även högre krav på entreprenörers maskinpark och därmed på entreprenadupphandlingar.

Förväntningar från medborgare och näringsliv Digital delaktighet

I dagens informationssamhälle ställs höga krav på e-tjänster inkl. självservice, interaktiva webblösningar, medborgardialog i beslutsprocesser med synpunkter och förväntan om snabb återkoppling och snabba beslut. Därmed finns förväntningar på likartade lösningar inom

samhällsbyggnadsprocessen. Kommunikationen behöver anpassas till hur medborgare och näringsliv önskar hämta/lämna information.

Ärendeflöden, t.ex. tillfälliga markupplåtelser eller bygglov förväntas ske sömlöst, digitalt och snabbt.

Medborgare och näringsliv förväntar sig att kunna hantera sina ärenden på webben och även betala där.

Konjunktur

Byggkonjunkturen kan komma att påverka intäkterna för plan-, bygglovs- och mät/kart- verksamheterna. I dagsläget ser inte samhällsbyggnadsprocessen att kostnadssidan, t ex vid upphandling av entreprenader, kommer att påverkas under det kommande året. Såväl intäkts- som kostnadssidan blir viktig att noggrant följa under år 2020.

Kompetensförsörjning

Medarbetarna är samhällsbyggnadsprocessens viktigaste resurs. Om kompetensförsörjningen inte säkerställs så fungerar inte samhällsbyggnadsprocessen. Kompetensutveckling och förflyttning i takt med omvärldens krav är nödvändig liksom effektiva och tydliga arbetsprocesser.

Samhällsbyggnadsprocessen har förutsättningar att skapa en attraktiv arbetsplats, då kommunens samlade kompetens inom samhällsbyggnad är i samma avdelning. Samhällsbyggnadsprocessen kan erbjuda intressanta arbetsuppgifter inom ett brett spektrum och ge möjlighet att arbeta tvärfunktionellt för hållbara lösningar med platsen och kunden i fokus.

Samhällsbyggnadsprocessen behöver, utöver grundprofessionerna inom samhällsbyggnadsprocessens specialistområden, attrahera, rekrytera och behålla medarbetare med kompetensatt utveckla en digital samhällsbyggnadsprocess. Kommuner konkurrerar om personal med privata arbetsgivare som många gånger ligger längre fram vad gäller IT-utveckling och resurser. Samtidigt skapar, den tekniska utvecklingen inom hantering av geodata i verksamhetssystem och avdelningsgemensamma geografiska databaser, behov av olika typer av specialistkunskaper som kan vara svår att hitta.

Dessa komplexa kompetensbehov tillsammans med en god arbetsmarknad inom området i länet gör det sannolikt svårt att rekrytera medarbetare med en fullständig kompetensprofil. Behoven att

vidareutbilda personal bedöms därför komma att öka under de närmsta åren. Medarbetare ställer också större krav på arbetsgivarens arbetssätt, IT-infrastruktur och arbetskultur.

Utöver detta ökar krav på juridisk kompetens inom samhällsbyggnadsprocessens ansvarsområden.

Fler seniora och erfarna handläggare samt projektledare och upphandlingsexperter krävs för att klara en alltmer komplex handläggningsmiljö.

En slutsats är att en kompetensförsörjningsplan bör tas fram för att säkerställa att samhällsbyggnadsprocessen har rätt kompetenser idag och i framtiden.

Kompetensförsörjning är ett viktigt område då nämndernas verksamheter kräver specialister inom många områden. All personal på samhällsbyggnadsavdelningen ingår i kommunledningskontoret och är därmed i formell mening underställda kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsavdelningens uppdrag är att bidra till samhällsbyggnadsprocessen som helhet fungerar.

(8)

3 Nulägesanalys

Verksamheten har under 2019 genomgått ett år av omorganisation och arbete med en tydligare inriktning och arbetsformer och behöver nu ta nästa steg genom att koppla ihop arbetsprocesser på tvären, att få in driftkonsekvenser i tidig planering, att säkerställa att planer leder till bygglov samt att gå från planering till ett ökat genomförande. Planprojekt och exploateringsprojekt genomförs nu i samma handläggningssystem Antura vilket är ett första steg mot att skapa bättre förutsättningar för en sammanhållen stadsbyggnadskedja. Enligt uppdrag från kommunfullmäktige ska verksamheten verka för en strukturell ökning av årlig bostadsproduktion från dagens ca 300 bostäder till 500 bostäder. En hållbar tillväxt kräver också balans med den samhällsservice som kommunen kan erbjuda.

För att nå dit krävs prioritering och fokusering i projektportföljen avseende de projekt som är nära ett genomförande liksom en närmare kommunikation med näringslivet för investeringar i Sollentuna. Det är även viktigt att prioritera vilka nya detaljplaner som bör utvecklas, då planreserven redan idag är omfattande. I tillägg behöver samverkan med de kommunala bolagen utvecklas.

Det kommer att krävas politiska beslut kring mobilitet, inklusive framkomlighet för de trafikslag som finns med i kommunens trafikpolicy samt för parkering inom såväl allmän platsmark som

kommunkoncernens kvartersmark. Att bygga tätt i centrala lägen bör minska behovet av parkeringsplatser, men det kommer av utrymmesskäl i hög utsträckning behöva tillgodoses i

kostsamma garage under jord. Sollentunas tillväxt av människor och trafik kommer att ställa mer krav på parkeringsövervakning för att säkerställa att allmänna parkeringar används av dem de i första hand är avsedda för. För att göra det ekonomiskt mer överkomligt att bygga bostäder behöver nya modeller för att tillgodose parkeringsbehovet i balans med efterfrågan övervägas, d.v.s. en ny modell för parkeringslösningar.

Samhällsbyggnadsprocessen har en potential att väsentligt effektivisera handläggning av de olika momenten genom digitalisering. En digital samhällsbyggnadsprocess med ett effektivt nyttjande av gemensamma data, baserad på kartinformation/geodata och geografiska informationssystem (GIS), kommer att innebära en ännu effektivare avdelning samt att medborgare och näringsliv dygnet runt och samtliga dagar under året kan kommunicera digitalt med verksamheten via robusta och rättssäkra e-tjänster. I tillägg innebär en digital samhällsbyggnadsprocess en ännu mer attraktiv arbetsplats för dagens och framtida medarbetarna då repetitiva administrativa moment skalas bort till förmån för mer avancerade arbetsuppgifter.

Bild, En digital samhällsbyggnadsprocess utgående från befintlig miljö i Sollentuna Källa: Samhällsbyggnadsavdelningen, Sollentuna kommun

Sollentuna kommun har som ett av tre övergripande mål att skapa trygghet och välfärd genom livet.

Samhällsbyggnadsprocessen kan bidra till att Sollentunaborna ska uppleva en säker, trygg och socialt hållbar livsmiljö i kommunen. Detta inte minst genom genomtänkt samhällsplanering med drift- och förvaltningsfrågorna som en central utgångspunkt för samhällsplaneringen. Verksamheten kan bidra till en bättre samordning av trygghetsfrågorna inom kommunkoncernen. Detta genom att tillsätta en roll med ansvar för trygghet kopplat till samhällsbyggnadsprocessen och därigenom få ett ännu större

(9)

fokus på trygghets-, kris- och beredskapsfrågorna. Även Agenda 2030 ger stöd för arbete inom området.

Samhällsbyggnadsprocessen har idag låga NKI-tal kopplat till bygglov. Här pågår ett projekt i samarbete med kommunens kundcenter med syfte att förtydliga och förenkla för kunden i

bygglovsprocessen. Även jämförelse med andra kommuner i Stadsbyggnadsbenchen liksom Svenskt näringslivs årliga ranking visar på en potential avseende förbättrad kommunikation med näringslivet.

Inom verksamheten pågår arbetet med att utveckla kommunens översiktsplan (ÖP), i hållbar riktning baserat på Agenda 2030. ÖP ska fastställas under år 2021. Kommunen arbetar redan idag kontinuerligt med Agenda 2030 och att uppfylla samtliga mål inom ramen för sin rådighet.

Verksamhetens inriktning är att ÖP ska utgöra kommunens övergripande styrdokument i

samhällsbyggnadsprocessen. Denna inriktning kommer under år 2020 att innebära att fler enheter inom verksamheten och ytterligare enheter från övriga avdelningar och nämnder inom kommunen samt de kommunala bolagen involveras i utvecklingsarbetet kring ÖP.

En ÖP är inte ett juridiskt bindande dokument, men en väl förankrad ÖP-process bäddar för att planen kan tjäna som styrdokument för vilka allmänna intressen som ska beaktas vid framtida planering.

Särskilda, pågående uppdrag

Inom samhällsbyggnadsavdelningen pågår, utöver grunduppdraget inom respektive nämnds reglemente, arbete kring ett stort antal, särskilt beslutade politiska uppdrag. Exempel på uppdrag är följande.

 Handlingsplan Agenda 2030

 Avfallsplan

 Bullerstrategi

 Energiplan

 Vattenplan

 Mål och handlingsplan: miljö&klimat

 Vattensamverkan

 Översiktsplan

 Urban grönstruktur

 Klimatanpassningsplan

 Parkeringsplan

 Cykelplan

 Säkra skolvägar

 Trygg i trafiken

 Klottersanering

 Busshållplatser Edsberg

 Cykelparkering

 Ny entré pendeltågstation Häggvik

 Förbättrad snöröjning

 Städkritiska områden

 Parkeringskritiska områden

 Digitalisera kulturmiljöprogram

 Insamling FTI

Observera att uppdrag listade ovan inte utgör den kompletta listan av särskilt beslutade politiska uppdrag, samt att ytterligare uppdrag diskuteras.

Samhällsbyggnadsprocessen har skapat förutsättningar för sammanhållet flöde och hög effektivitet genom att samordna och dela gemensamma resurser. Som den icke-kompletta listan av särskilt beslutade politiska uppdrag ovan visar, finns ett behov att prioritera och koordinera nämndernas uppdrag till verksamheten, till nytta för medborgare och näringsliv.

(10)

4 Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete innebär att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och förbättra sitt arbete i förhållande till de krav, mål och riktlinjer som ställs på verksamheten. Genom planering, uppföljning och analys samt till dem kopplade åtgärder sker arbetet med fokus på utveckling och ständig förbättring.

Tydliga roller är ett bra medel för att nå ett framgångsrikt kvalitetsarbete. För att samordna arbetet finns därför funktionen utvecklingsledare inom staben som säkerställer en samordning och uppföljning av åtgärderna samtidigt som medarbetarna bidrar med idéer och kompetens inom det område som de är experter på.

Ett forum för erfarenhetsåterföring och idéutbyte har skapats, Samhällsbyggnadsakademin. Syftet med akademin är att lyfta gemensamma utmaningar och skapa förutsättningar för lösningar på bred front inom samhällsbyggnadsprocessen.

Verksamheten kommer under 2020 att fokusera på sitt grunduppdrag men har även ett behov av att förbättra och utveckla överlämningar i samhällsbyggnadsprocessen, så att förvaltningsperspektivet avseende drift- och trafikfrågorna står i fokus under hela processen.

Förbättrade överlämningar och gränssnitt, där samordning behövs för att säkerställa en proaktiv och kostnadseffektiv drift. Rutiner, riktlinjer samt checklistor utvecklas, avseende: överlämning från bland annat projekt och garantiåtaganden.

Under år 2020 ska rutiner, riktlinjer och checklistor avseende överlämningar och gränssnitt kopplade till verksamheten ha definierats.

Arbetsplatsträffar (APT) fungerar fortsatt som forum för uppföljning och analys av förslag och/eller avvikelser kopplade till arbetsmiljön.

För att säkerställa en så effektiv samhällsbyggnadsprocess som möjligt kommer det under året behöva tas fram en strategi för hur större avvikelser och utvecklingsområden som omfattar flera delar av processen fångas upp och hanteras.

(11)

5 Ekonomi

5.1 Budget på nämndens verksamhetsområde

Verksamhetsområde Budget 2019 Förändringar

2020 Budget 2020

Nämnd 1 100 1 100

Samhällsbyggnadsverksamhet 117 400 -4 400 113 000

Summa 118 500 -4 400 114 100

Beslutad ram 118 500 -4 400 114 100

Kvar att fördela 0 0 0

Verksamhetsområde Intäkter 2020 Kostnader

2020 Budget 2020

Nämnd 0 1 100 1 100

Samhällsbyggnadsverksamhet -31 700 144 700 113 000

Summa -31 700 145 800 114 100

5.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde

Natur och tekniknämndens budgetram minskar med 4,4 miljoner kronor netto. Ingen förändring sker i uppdelning av rapporteringsområden jämförelsevis med år 2019.

Utgångsläget för beräkning av nämndens budgetram för 2020 utgörs av felaktigt budgeterade

fastighetskapitalkostnader om -8,2 miljoner kronor som flyttas till Kommunstyrelsen, uppräkning och effektiviseringshantering om -0,6 miljoner kronor samt nivåpåverkande förändringar i form av ökade exploateringsytor om 1,2 miljoner kronor, ökade kapitalkostnader om 4,0 miljoner kronor, ökade parkeringsintäkter -2,0 miljoner kronor samt halvårs driftkostnader bryggor om 1,2 miljoner kronor.

Intäkter om 31,7 miljoner kronor består till större del av parkeringsintäkter om 20,2 miljoner kronor vilket det råder osäkerhet kring med anledning av försenat införande av parkeringsplanen. Hur införandet kommer påverka nämndens budget är i dagsläge svårt att bedöma. Resterande intäkter om 11,5 miljoner kronor består av markupplåtelser 2,0 miljoner kronor, gatukostnadsersättning 6,5 miljoner kronor samt markhyror 3,0 miljoner kronor.

Kostnader om 144,7 miljoner kronor består av kapitalkostnader 55,8 miljoner kronor,

administrationskostnader 6,0 miljoner kronor samt övriga löpande drift och underhållskostnader så som gatubelysning, städning, potthållslagning, parkträd och parkmark. Inför budgetåret 2020 råder det osäkerhet kring kostnader avseende vinterväghållning då nuvarande avtal löper ut under kommande år.

5.3 Riktade budgetmedel

Nivåpåverkande

förändringar, tkr Budget

2020

Planerad tidpunkt

för start Kommentar

Underhåll Exploateringsytor -800 2020-01 Överlämning av exploateringsytorna sker löpande under året

Kapitalkostnader -4 000 2020-01 Medel avser ökade kapitalkostnader och kommer belasta resultatet löpande under året

Nya ytor -400 2020-01 Överlämning av exploateringsytorna sker löpande

under året

(12)

P-avgifter (intäkter) 2 000 Osäkert om införandet av parkeringslanen kommer kunna genomföras under året

Bryggor -1 200 2020-07

Kostnader i form av kapitalkostnader och

underhållskostnader kommer belasta resultatet under sista halvåret.

5.4 Investeringsram

2020

Nämndens investeringsbudget 64 500

Natur och tekniknämndens totala investeringsramen är 64,5 miljoner kronor.

Nämnden planerar att investera i broar om 14,0 miljoner kronor, Trygg i trafiken och Säkra skolvägar om 10,0 miljoner kronor, fysiska åtgärder i form av trafiksäkerhet, tillgänglighet och belysning 14,5 miljoner kronor, parker och lekplatser 8,0 miljoner kronor, reinvestering i gata så som beläggning 14,0 miljoner kronor samt infrastruktur i anslutning till exploateringsverksamheter 4,0 miljoner kronor.

Arbetet med processer inom samhällsbyggnadsavdelningen och överklagande upphandlingar kan påverka nämndens behov av investeringsmedel under året men är svårt att bedöma i nuläge.

(13)

6 Kvalitetsstyrning

Kvalitetsstyrning handlar om hur kommunen genomför grundläggande uppdrag utifrån lagstiftning, föreskrifter, nationella och kommunalt styrande dokument samt i vilken grad kommuninvånarnas krav på kvalitet i service och tjänster uppfylls.

Till varje kvalitetsfaktor kopplas minst en kvalitetsindikator. Kvalitetsindikatorn ska ha en riktning och en styrgräns för när grön respektive nedre accepterad gul nivå är uppnådd. Grön nivå anger det önskade resultatet, medan gul nivå kräver löpande uppföljning. Röd nivå kräver omedelbar åtgärd.

6.1 Målgrupp (Kunder – brukare – invånare - intressenter)

Kvalitetsfaktorer:

6.1.1 Effektiv verksamhet Beskrivning

Sollentuna kommun ska genom en utvecklad intern struktur, styrning och uppföljning hålla fokus på kvalitet, effektivitet och måluppfyllelse. Genom effektiviserade processer frigörs tid för enheten att lägga fokus på grunduppdraget/kärnverksamheten.

Uppföljning sker genom SKLs Nöjd-Kund-Index (NKI) som redovisas årligen. För Natur- och tekniknämndens del mäts myndighetsutövningen markupplåtelser i undersökningen.

Myndighetsområdet mäts totalt sett och nedbrutet i sex olika serviceområden där effektivitet är ett.

Effektivitet definieras av tid och rutiner för handläggningen samt förmåga att hålla överenskomna tidsramar. Skalan är 1-100 där 0-61 ses som låga resultat, 62-69 som godkänt och 70-100 som höga resultat. Mer information om undersökningen finns under "öppna jämförelser - företagsklimat" på skl.se.

Kvalitetsindikator Utfall

2017 Utfall

2018 Utfall

2019 Styrgräns

2020 Styrgräns kvinnor 2020

Styrgräns män 2020

NKI för effektivitet avseende

markupplåtelser 85 67 - 70

Motivering styrgränser/målvärde

Styrgränsen tar sikte på det nationella snittet och att nå ett betygssnitt över 70 (grön) vilket klassas som ett högt betyg enligt undersökningen. Ett avancemang inom serviceområdet mot 68 ses som en godkänd nivå (gul). Eftersom utfallet gällande år 2019 presenteras under våren 2020 saknas ännu utfall för 2019.

Kvalitetsfaktorer:

6.1.2 Trygga invånare Beskrivning

Sollentuna ska upplevas som en trygg kommun att bo och verka i. Kommunen ska vara en aktiv part i att bidra till nå detta. Trygghetsarbetet ska präglas av en integrering mellan ett händelseinriktat arbete och ett långsiktigt trygghetsskapande arbete.

Resultaten följs upp genom Statistiska centralbyråns medborgarenkät som erbjuds årligen men som historiskt sett genomförts vartannat år av kommunen (senast 2018). Resultaten analyseras med SCB:s analysmodell med Nöjd-Medborgar-Index (NMI). Analysmodellen är uppbyggd dels av ett mått på den totala nöjdheten och dels av ett antal frågeområden som återger delar av den undersökta verksamheten eller området.

Helhetsbetygen mäts med tre specifika frågor. Frågorna besvaras på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Frågeområdenas resultat redovisas som betygsindex, vilka kan variera mellan 0 och 100. Betygsindex under 40 klassas som ”inte godkänt”. Gränsen för ”nöjd” går vid 55 och 75 eller högre tolkas som ”mycket nöjd”. Mer om undersökningen finns på scb.se/vara-

tjanster/insamling-och-undersokning/

(14)

Kvalitetsindikator Utfall

2017 Utfall

2018 Utfall

2019 Styrgräns

2020 Styrgräns kvinnor 2020

Betygsindex nöjda invånare gällande

belysning av gång- och cykelvägar - 6,8 - 8

Den nedre styrgränsen är satt utifrån att kommunen fortsatt ska ligga över riksgenomsnittet vilket innebär ett snitt på 6,9 (gul). Ett avancemang till en övre styrgräns på 8 (grön) innebär ett högt betyg enligt undersökningen, något som är eftersträvansvärt.

Betygsindex nöjda invånare gällande underhåll och skötsel av gång- och

cykelvägar - 6,9 - 8

Betygsindex nöjda invånare gällande

trafiksäkerhet på gång- och cykelvägar - 6,5 - 8

Kvalitetsfaktorer:

6.1.3 Trygga offentliga miljöer Beskrivning

Alla ska känna sig trygga och säkra i Sollentuna. Natur- och tekniknämnden har flera verktyg för att bidra till att medborgare och näringsliv upplever att kommunen utgör en trygg och säker miljö att bo och verka i. Klottersanering, växtlighet i gatumiljö, belysning och städning är några exempel där hur nämnden kan bidra i Sollentunabornas vardag. I förlängningen kan man även i den fysiska planeringen och samhällsbyggnadsprocessens samlade kompetens, inklusive drifterfarenheter, säkerställa att trygga framtida livsmiljöer skapas.

Resultaten följs upp genom Statistiska centralbyråns medborgarenkät som erbjuds årligen men som historiskt sett genomförts vartannat år av kommunen (senast 2018). Resultaten analyseras med SCB:s analysmodell med Nöjd-Region-Index (NRI) vilket avser hur kommunen upplevs som en plats att bo och leva på . Analysmodellen är uppbyggd dels av ett mått på den totala nöjdheten och dels av ett antal frågeområden som återger delar av den undersökta verksamheten eller området.

Kvalitetsindikator

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Styrgräns 2020

Styrgräns kvinnor 2020

Betygsindex (NRI) enligt SCB:s medborgarundersökning, invånares upplevelse av hur tryggt och säkert man kan vistas ute på kvällar och nätter.

- - - - - -

Detta är ett utvecklingsområde som följs upp i målstyrningen.

(15)

6.2 Verksamhet

Kvalitetsfaktorer:

6.2.1 Cykelinfrastruktur Beskrivning

Kommunen har en framtagen cykelplan. Cykelfrämjandets kommunvelometer är en årlig

undersökning där deltagande kommuner poängsätts inom olika områden som har koppling till cykling och dess infrastruktur.

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Antal poäng kommunvelometern 69,75 70,5 70,5 72

Den övre styrgränsen tar sikte på ett betygssnitt som möjliggör avancemang bland samtliga av de kommuner som ingår i undersökningen. Det innebär att en poäng på 72 (grön) krävs för att avancemang. Nuvarande nivå 70,5 (gul) är godkänd nivå. Skalan är 0-90.

Kvalitetsfaktorer:

6.2.2 Digital process för drift och underhåll Beskrivning

Nämnden behöver effektivisera sin verksamhet genom digitalisering. Nämnden ska utveckla ett

”digitalt, kommunalt minne”, baserat på geografiska informationssystem (GIS). Detta för att underlätta drift och underhåll av kommunens gator och parkområden. Det gynnar dessutom en övergripande digital samhällsbyggnadsprocess. Arbetet sker utifrån Sollentuna kommuns antagna

digitaliseringspolicy för åren 2016-2021, Dnr 2016/0140 KS.033. Policyns syfte är att tydliggöra riktningen för arbetet samt ringa in områden som behöver stärkas upp för att nå de nationella delmålen för den digitala samhällsbyggnadsprocessen.

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Procentuell andel digitaliserade datamängder, för att forma det kommunala tekniska minnet (%

digitaliserat av samtliga datamängder)

- - - - - -

Detta är ett utvecklingsområde som följs upp i målstyrningen.

(16)

7 Målstyrning

Målstyrning fokuserar på utveckling och att skapa större förändringar.

Minst en målindikator kopplas till respektive mål. Målindikatorn ska mäta ett förväntat resultat, det vill säga det som målet syftar till. Målindikatorn ger en indikation på måluppfyllelsen eller den långsiktiga utvecklingen inom målet. Ett målvärde ska anges som visar om önskat resultat uppnås (grön) eller inte uppnås (röd).

Övergripande mål:

7.1 Trygghet och välfärd genom livet

Nämndmål:

7.1.1 Tryggare offentliga miljöer Beskrivning

Alla ska känna sig trygga och säkra i Sollentuna. Natur- och tekniknämnden har flera verktyg för att bidra till att medborgare och näringsliv upplever att kommunen utgör en trygg och säker miljö att bo och verka i. Klottersanering, växtlighet i gatumiljö, belysning och städning är några exempel där hur nämnden kan bidra i Sollentunabornas vardag. I förlängningen kan man även i den fysiska planeringen och samhällsbyggnadsprocessens samlade kompetens, inklusive drifterfarenheter, säkerställa att trygga framtida livsmiljöer skapas.

Resultaten följs upp genom Statistiska centralbyråns medborgarenkät som erbjuds årligen men som historiskt sett genomförts vartannat år av kommunen (senast 2018). Resultaten analyseras med SCB:s analysmodell med Nöjd-Region-Index (NRI) vilket avser hur kommunen upplevs som en plats att bo och leva på . Analysmodellen är uppbyggd dels av ett mått på den totala nöjdheten och dels av ett antal frågeområden som återger delar av den undersökta verksamheten eller området.

Förväntat resultat

En förflyttning kommer ske. Det är svårt att uppnå ett högt resultat med enbart de områden som nämnden har rådighet över. Indikator är betygsindex enligt SCB:s medborgarundersökning, som genomförs vartannat år. För att uppnå ett grönt betyg krävs 6,1 vilket överensstämmer med riksgenomsnittet. Målsättningen är att fram till 2022 nå tidigare nivå 6,6 med delmål 2020 på 6,1.

Indikatorer

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2020

Målvärde kvinnor 2020

Målvärde män 2020

Betygsindex enligt SCB:s

medborgarundersökning, invånares upplevelse av hur tryggt och säkert man kan vistas ute på kvällar och nätter.

- 5,8 - 6,1

Indikatorerna måste eftersträva ett resultat som är i nivå med eller högre än riksgenomsnittet 6,1 och på sikt samma nivåer som man historiskt sett haft 6,6 (grön).

(17)

Övergripande mål:

7.2 Attraktiv och effektiv organisation

Nämndmål:

7.2.1 Digitaliserad process för drift och underhåll Beskrivning

Nämnden behöver effektivisera sin verksamhet genom digitalisering. Nämnden ska utveckla ett

”digitalt, kommunalt minne”, baserat på geografiska informationssystem (GIS). Detta för att underlätta drift och underhåll av kommunens gator och parkområden. Det gynnar dessutom en övergripande digital samhällsbyggnadsprocess. Arbetet sker utifrån Sollentuna kommuns antagna

digitaliseringspolicy för åren 2016-2021, Dnr 2016/0140 KS.033. Policyns syfte är att tydliggöra riktningen för arbetet samt ringa in områden som behöver stärkas upp för att nå de nationella delmålen för den digitala samhällsbyggnadsprocessen.

Förväntat resultat

Verksamheten digitaliserar successivt datamängder i ett kommunalt minne, i databas. Detta kommer att effektivisera arbetet inom verksamheten och vara en bra grund för hela verksamhetens arbete framåt att säkerställa grunddata som gynnar hela samhällsbyggnadsprocessen både på kort och lång sikt. Målet följs upp på tre års sikt för att följa utvecklingen av digitaliseringen. Delmål till 2020 är att 25% av digitaliseringen ska vara klart senast tredje tertialen detta år.

Indikatorer Utfall

2017 Utfall

2018 Utfall

2019 Målvärde

2020 Målvärde kvinnor 2020

Målvärde män 2020

Procentuell andel digitaliserade datamängder, för att forma det kommunala tekniska minnet (%

digitaliserat av samtliga datamängder)

- - - 25

Målet innebär ett omfattande arbete att bygga databaser, som innebär framtidssäkrat kommunalt tekniskt minne. 25 % av digitaliseringen klaras av under år 2020, 40 % år 2021och 35 % år 2022.

(18)

8 Risker och åtgärder - internkontroll

Nämnden ska årligen fastställa risker och åtgärder inom ramen för internkontroll. Från och med 2018 redovisas riskhanteringen integrerat i nämndens verksamhetsplan.

8.1 Bristande beslutsunderlag

Beskrivning av risk

Bristande beslutsunderlag riskerar att generera extraarbete till följd av att beslut inte håller i överprövande instanser. Även skadeståndskrav kan omfattas av risken.

Kontroll/åtgärd Hur och när?

Rutin för erfarenhetsåterföring då ett ärende går oss emot i

överprövande instans. Kontinuerligt

8.2 Förändrade ekonomiska förutsättningar

Beskrivning av risk

Budget är känslig för svängningar i konjunkturen. Detta med anledning av att delar av verksamheten finansieras av intäkter i form av bland annat avgifter för upplåtelser och tillstånd. Det kan innebära att nämndens prognostiserade intäkter kan minska av skäl som nämnden inte kan påverka.

Kontroll/åtgärd Hur och när?

Kontinuerlig ekonomisk uppföljning, samt beredskap att fatta snabba beslut kopplat till ev. minskade intäkter. Det finns sannolikt även möjlighet att öka intäkter genom avgift för handläggning av TA-planer och schakttillstånd.

Översyn av samtliga taxor och avgifter så att avdelningen har kostnadstäckning, med stöd av lagstiftning.

Varje tertial

(19)

9 Plan för uppföljning av privata utförare

Plan för 2020

Verksamheten strävar efter en mer sammanhållen uppföljning av samtliga upphandlade privata entreprenörer. Syftet är att samtliga beställare ska arbeta mer unisont och driva och följa entreprenaderna på ungefär samma sätt.

Former för uppföljning inklusive avtal som kommer tillämpas samt tidplan för uppföljning Privata utförare kommer i huvudsak att styras enligt nedanstående arbetssätt beroende på typ och storlek för entreprenaden.

1. Driftmöten. Vid driftmötet deltar ansvarig driftledare eller projektledare samt entreprenörens arbetsledare och /eller platschef. Syftet med driftmötet är att säkerställa att avtalets ambitioner uppnås samt gå igenom utförda, planerade och kommande arbeten samt hantera aktuella händelser och avvikelser som uppstått. Driftmötet är ett beslutande möte där faktiska kostnader och utförda arbeten ska godkännas innan fakturering.

2. Kontraktsmöten. Vid kontraktsmötet deltar ansvarige driftledare eller projektledare samt enhetschef. Hos entreprenören deltar arbetsledare och platschef. Syftet med kontraktsmötet är att säkerställa att entreprenaden på en övergripande nivå utförs korrekt enligt avtalets

ambitioner och beställning. Kontraktsfrågor, avtalsfrågor och övergripande ekonomi säkerställs.

3. Daglig drift och garantiskötsel. Uppföljning och kontroll av entreprenörens arbete sker regelbundet på beroende på entreprenadens storlek samt i tät kontakt via telefon och mejl.

Detta säkerställer att snabbt kunna reglera nyuppkomna situationer och hantera löpande problemlösning.

4. Ekonomistyrning. Entreprenader av stor eller medelstor storlek har en controller knuten till entreprenaden i syfte att se till att genomförda arbeten också sker i linje med ekonomisk ram.

5. Okulär besiktning. Besiktning som kan ske vid behov eller efter en fastställd kontrollplan som syftar till en mer systematisk kontroll för att få ett bättre statistiskt säkerställt utfall av

genomförda kontroller.

6. Krav och kvalitetskontroll. För att säkerställa olika krav på entreprenörerna gällande tekniska specifikationer, miljökrav eller specialistkompetens anlitas oberoende besiktningsmän där så är lämpligt att genomföra platsbesök för att säkerställa att entreprenadkraven uppfylls.

Utförare som följs upp och upphandlingsform

Upphandling enligt Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU):

Entreprenör Avseende

PEAB Anläggning AB Drift och underhåll av gatumark

Svensk Markservice Drift och markskötsel parkmark

Höga kusten Skog & Fastighet Drift och markskötsel parkmark

Turebergs Åkeri AB Vinterväghållning

Trafikia AB Trafikmätningar

Ansta bildemontering Uppställningsplats bortforslade fordon

Assistancekåren Bärgning av fordon

Securitas Parkeringsövervakning

Särskilda granskningsområden

Uppföljning sker utifrån uppdragsbeskrivning vad gäller resp. privat utförare.

Beslutade kvalitetsfaktorer och nämndmål inkl. koppling till uppföljning

 Trygga invånare - Snöröjning, klottersanering, belysning, underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar etc.

 Effektiv verksamhet - Insatser av god kvalitet, tid och rutiner för handläggningen samt

(20)

förmåga att hålla överenskomna tidsramar.