Delårsrapport 2 januari-augusti 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB

(1)

Delårsrapport 2 januari-augusti

2015

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB

För hantering i förbundsdirektionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet den 2015-10-08

(2)

Sammanfattning

Delårsperioden januari - augusti har präglats av upphandlingar, organisationsförändringar samt etableringsprocessen för servicecenter Sörmland. Under perioden har också några för framtiden stora och viktiga frågor hanterats, särskilt kan lyftas fram:

 Överenskommelse med Nobina om övergång till förnybara bränslen i två trafikavtal. Något som innebär att i stort sett all busstrafik i Sörmland bedrivs på förnybara bränslen från 2016.

 AB Transitio fattade tilldelningsbeslut för inköp av tåg för regionens framtida tågsatsning där schweiziska Stadler tilldelades uppdraget att leverera 33 fordon av typen Dosto.

Tilldelningsbeslutet har dock överprövats och hanteras för närvarande av förvaltningsrätten.

 Kontrakt skrevs med TriNorth Solutions och Ridango att leverera biljett- och realtidssystem till busstrafiken i Sörmland med option att även leverera biljettsystem för regionens kommande tågsatsning. Systemen införs succesivt från hösten 2016.

 Trosabussen övergick under sommaren till att bedrivas i kommersiell regi av Åkerbergs Trafik AB.

Under perioden har även upphandling av skolskjutstrafik påbörjats gällande skolskjuts i Gnesta respektive Strängnäs kommun samt upphandling av riksfärdtjänst och långa sjukresor. Båda upphandlingarna är vid tiden för delårsbokslutets färdigställande under annonsering. I juli månad startade trafikavtalet gällande skolskjuts i Nyköping med trafikstart i samband med att skolorna drog igång i augusti.

Totalt registrerades under perioden januari-augusti drygt 6,3 miljoner påstigande i den av myndigheten upphandlade busstrafiken. Detta motsvarar en ökning på 4 procent jämfört med samma period 2014. Om man enbart tittar på allmänhetens resande, det vill säga resandet exklusive skolkort, är ökningstakten ytterligare större och hamnar totalt på 5 procent. Resandet med

pendlarprodukter, d.v.s. Pendlarkort, Stadskort och Sörmlandskort har ökat med över 7 procent.

Som följd av det ökade resandet har även intäkterna ökat med nästan 5 proecent.

Värdet för kundnöjdheten har enligt mätningarna förbättras något jämfört med perioden januari- augusti 2014 och ligger nu på 62 procent. Trots en viss förbättring till 42 procent ligger dock allmänhetens nöjdhet på en fortsatt låg nivå. Därmed är värdet för allmänhetens nöjdhet med kollektivtrafiken i Sörmland klart lägre en snittvärdet för riket. Nöjdheten med senaste resan och Kundnöjdheten däremot ligger nu i princip i paritet med riket.

De länsgemensamma kostnaderna, d.v.s. förvaltnings- och trafikrelaterade kostnader uppgick under delårsperioden till 38 187 tkr. Prognosen är att dessa kostnader kommer vara drygt 2 miljoner kr lägre än budget. Detta som följd av försening i vissa större projekt. Under perioden januari – augusti har indexutvecklingen för trafikavtalen varit lägre än budgeterat och trafikkostnaderna i utfallet är därmed lägre än budget. Prognosen på helår är att trafikkostnaderna kommer vara 6,2 miljoner kr lägre än budget. Intäktsutvecklingen under delårsperioden uppgår till drygt 72 miljoner kr vilket är ca 5 % bättre jämfört med samma period föregående år. Intäktsutvecklingen är därmed bättre än budget och prognosen indikerar att intäkterna blir ca 2 miljoner kr över budget.

Den ekonomiska prognosen utifrån utfallet under delårsperioden visar på helår, givet nuvarande trafikbeställning och tidtabell, ett positivt resultat på 10 770 tkr jämfört med budget 2015.

(3)

Innehåll

SAMMANFATTNING ... 2

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ... 4

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER PERIODEN ... 4

DIREKTIONENS ARBETE UNDER PERIODEN ... 6

STYRELSEN FÖR LÄNSTRAFIKEN SÖRMLAND ABS ARBETE UNDER PERIODEN ... 6

ARBETET I VÅRA DELÄGDA BOLAG, INTRESSEBOLAG OCH MEDLEMSFÖRENINGAR ... 7

STRATEGISK SAMVERKAN ÄR VÅRT ARBETSSÄTT ... 8

MEDARBETARPERSPEKTIV ... 9

MEDBORGARPERSPEKTIV ... 10

TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPERSPEKTIV ... 12

TRAFIKSTÖDJANDE FUNKTIONER OCH SYSTEM ... 18

DE TEKNISKA SYSTEMEN ... 19

VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE UNDER PERIODEN JANUARI – AUGUSTI 2015... 20

MÅLEN STYR UTVECKLINGEN ... 20

FUNKTION TILLGÄNGLIGHET ... 21

FUNKTION ATTRAKTIVITET ... 23

FUNKTION MILJÖ ... 24

FUNKTION EFFEKTIVITET ... 25

FUNKTION REGIONAL UTVECKLING ... 27

EKONOMISKT PERSPEKTIV ... 28

EKONOMISKT UTFALL ... 28

EKONOMISK ANALYS OCH PROGNOS ... 28

FINANSIELLA MÅL... 31

SAMLAD BEDÖMNING AV GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING ... 32

ARBETE MED INTERNKONTROLL UNDER PERIODEN ... 33

VERKSAMHETENS FÖRVÄNTADE UTVECKLING ... 34

VÅRA RÄKENSKAPER ... 36

DRIFTREDOVISNING ... 37

NOTER... 40

FÖRDELNING PER MEDLEM ... 44

REDOVISNINGSPRINCIPER ... 55

(4)

Förvaltningsberättelse

Väsentliga händelser under perioden

Sedan föregående delårsperiod har fortsatt stort fokus varit kring upphandlingar, ny organisation samt etableringsprocessen för servicecenter Sörmland. Genom en tecknad överenskommelse har de två trafikavtalen för busstrafik, företrädesvis i Katrineholm, Flen och Vingåker respektive Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta kommuner, förlängts fram till augusti 2019. Överenskommelsen innebär bland annat att samtlig busstrafik i de två avtalen ska köras med förnybara bränslen från den 1 januari 2016.

Under perioden har den rättsliga processen i ett antal upphandlingar avslutats medan andra fortsatt ligger för rättslig hantering. Under perioden har tilldelningsbeslut i den fordonsupphandling som Transitio genomfört på uppdrag av MÄLAB och dess ägare fattats. Tilldelningsbeslutet har därefter överprövats. Upphandlingen, där Stadler tilldelades uppdraget att leverera totalt 33 tågfordon av typen Dosto, är därmed den första tågfordonsupphandling i Sverige som överprövats. En annan avgörande förutsättning i arbetet med Ny trafik och den förbättring av regionaltågstrafiken som planeras är det tidigare beslutet om att etablera tågdepå för trafiken i Eskilstuna. Strax efter denna delårsperiods slut tecknades ett 25-årigt hyreskontrakt mellan Eskilstuna kommun och MÄLAB, vilket gör att kommunen kan gå vidare med upphandlingen för byggnationen av ny servicedepå och verkstad för persontågen.

I övriga, sedan tidigare pågående upphandlingar är läget följande:

 Upphandling av serviceresor och annan anropsstyrd trafik i Sörmland är fortsatt under hantering i kammarätten varifrån domar förväntas senare i höst. Den del av upphandlingen som rör skolskjutstrafik i Nyköping startade upp i juli månad.

 I upphandlingen av Betal- och Realtidsystem i Sörmland (BRUS) meddelade förvaltningsrätten sina domar i mitten av augusti månad där de två inkomna

överprövningarna avslogs. Kontrakt har därefter skrivits med leverantören Ridango/Trinorth Solutions.

 Under våren upphandlades även IT-stöd för bokning och samordning av resor för den anropsstyrda trafiken och företrädesvis den särskilda kollektivtrafiken. Kontrakt tecknades den 8 juni med företaget Snapcode AB vars system Alfa kommer att användas.

 Vad avser den överprövade tilldelningen av hållplatsunderhåll meddelades domar i maj månad. Förvaltningsrätten dömde enligt myndighetens linje. Kontrakt skrevs därefter med de tilldelade leverantörerna AB Trädgårdsteknik för Strängnäs kommun, och SAPS för övriga länet.

Under perioden har även upphandling av skolskjutstrafik påbörjats gällande skolskjuts i Gnesta respektive Strängnäs kommun samt, för samtliga medlemmar, upphandling av riksfärdtjänst och långa sjukresor. Båda upphandlingarna är vid tiden för delårsbokslutets färdigställande under annonsering.

Som följd av myndighetens växande uppdrag har det identifierats behov av att se över innevarande förbundsordning, ett arbete som nu initierats inom ramen för juristnätverket i länet.

(5)

Under perioden har arbetet med ny organisation fortsatt och beslut om ny organisation har fattats.

Den nya organisationen för myndigheten trädde i kraft den 1 september 2015 och syftade till att ånyo finna en organisatorisk form som är väl lämpad för sitt uppdrag, stödjer myndighetens medarbetare att leverera rätt och må bra i arbetet. Som följd av besluten om utökade uppdrag för myndigheten och ny organisation har flera nyrekryteringar genomförts samtidigt som viss

omflyttning av personal har gjorts internt. En stor anledning till den förändrade organisationen är etableringen av Servicecenter Sörmland som har rullat på enligt plan under perioden.

Under perioden har myndigheten valt att ansluta sig till en projektmetodik, XLPM, för att få ett gemensamt arbetssätt med goda möjligheter att skapa förutsättningar och följa upp myndighetens fastställda program, projekt och uppdrag. Under perioden har totalt 19 medarbetare genomgått utbildning i projektmetodiken, i någon form.

Efter sommaren har arbetet med att modernisera våra digitala kanaler och kundvarumärket påbörjats. En ny grafisk profil, under nytt varumärke – Sörmlandstrafiken - kommer att lanseras under hösten. En ny hemsida är under utveckling med lansering senast den 1 december 2015.

Trafikmässigt har det i busstrafiken varit stabilt med en positiv resandeutveckling. Vissa kvalitetsproblem finns fortsatt och särskilt i Eskilstuna har det stundtals varit större

kapacitetsproblem. Tågtrafiken har under året belastats med såväl planerade som oplanerade störningar.

Med SKL som projektledare och inom ramen för partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik har en ny och uppdaterad vägledning för framtagande av regionala trafikförsörjningsprogram publicerats. När vi nu i Sörmland tar fram vårt kommande regionala trafikförsörjningsprogram kommer vi låta oss vägledas av denna.

Som ett led i processen med att uppdatera Sörmlands Regionala Trafikförsörjningsprogram har ett arbete genomförts för att titta på våra långsiktiga förutsättningar mot 2030 och vissa slutsatser har dragits.

Bild av den tilldelande fordonstypen Dosto, som planeras trafikera flera av länets järnvägssträckor

(6)

Direktionens arbete under perioden

Under delårsperioden april till augusti 2015 har direktionen sammanträtt enligt plan den 6 maj 2015.

Härutöver har direktionen i april träffats i utbildnings- och strategidagar. Under perioden har en förändring skett i direktionens sammansättning på så sätt att Vingåkers kommuns ersättare i direktionen har avgått och ny ersättare, Christer Nodemar (M), har tillträtt.

Vid sammanträdet den 6 maj 2015 hanterades bland annat delårsbokslut 1 för 2015, trafikbokslut 2014, information om revisorernas granskning av årsredovisning 2014, verksamhetsplan och budget för 2016 med flerårsplan 2017-18 avseende länsgemensam verksamhet och kostnader, inriktning för vision och mål för myndighetens verksamhet, justerade principer för myndighetens verksamhet, varumärke för myndighetens verksamhet, affärsregler, zonstruktur, produktsortiment samt

prisstruktur och prissättning med fastställande av kommande principiella zonstruktur samt inriktning för riksfärdtjänst och långa sjukresor. Sammanträdet hanterade även ett antal nomineringar av ledamöter, utseende av stämmoombud och instruktioner till desamma. Vid sammanträdet

informerade sig direktionen bland annat om arbetet i En Bättre Sits, om Ny Trafik, om planeringsläget avseende Tågplan 2016, om den förstärkta avtalsuppföljningen avseende Landstinget Sörmlands och åtta kommuners innevarande avtal för färdtjänst och sjukresor, om pågående samordning av

kollektivtrafik, om nuläget i upphandling av Serviceresor och annan anropsstyrd trafik, om pågående etablering av Servicecenter Sörmland, om uppstart transportörer, om pågående upphandling av Betal- och realtidssystem samt förvaltning av IT-drift.

Från agendan vid direktionens utbildnings- och strategidagar;

o utmaningar hos Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting (SLL), o kommande trafikförsörjningsprogram och mål för kollektivtrafiken,

o Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och kollektivtrafiken i Sörmland i sikte mot 2030, o nuläget i organisationsöversyn och på myndigheten,

o nuläget i utredningar avseende bland annat affärsregler, zoner, sortiment och prisnivåer för Mälardals- och Sörmlandstrafiken.

En väsentlig aktivitet direkt i anslutning till delårsperiodens slut var genomförande av det sedan tidigare påkallade ägarrådet. Den 3 september träffades myndighetens ägare via representanter och informerade sig om aktuella frågor på myndigheten, Mälardalstaxan, Sörmlandstaxan,

skolkortsmodell och översyn av förbundsordningen.

Styrelsen för Länstrafiken Sörmland ABs arbete under perioden

Enligt plan har ordinarie årsstämma hållits under perioden. Härutöver har styrelsen sammanträtt vid ett tillfälle utöver plan. Vid den ordinarie årsstämman den 6 maj 2015 hanterades utöver sedvanlig stämmoförhandlingar även beslut om ny bolagsordning. Årsstämman beslöt om förändringar i bolagsordningen innebärande att de delar som berör suppleanter för lekmannarevisorerna togs bort.

Vid det extra styrelsesammanträdet den 6 maj 2015 hanterades frågor om nominering av lekmannarevisor respektive stämmoombud i Länstrafiken Mälardalen AB. Härutöver avgavs

ekonomisk rapport och information om förutsättningar för verksamheten, ingiven ändringsanmälan till Bolagsverket och förslag till beslut om ny bolagsordning.

(7)

Arbetet i våra delägda bolag, intressebolag och medlemsföreningar

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet äger aktierna i Länstrafiken Sörmland AB till 100 procent, Mälardalstrafik AB (MÄLAB) till 13 procent, AB Transitio till 5 procent samt att vi är aktieinnehavare i Samtrafiken Sverige AB. Härutöver är vi medlemmar i Svensk Kollektivtrafik.

Styrelsen för MÄLAB har under perioden sammanträtt den 20 maj och den 17 juni 2015, varav det senare var ett extra sammanträde. Vid det extra sammanträdet informerades om kommande fordonsavrop samt att frågan om vice ordförande i MÄLAB hanterades där Åsa Kullgren valdes till posten. Ordinarie årsstämma i MÄLAB hölls den 20 maj 2015. Som beredningsyta inför styrelsens sammanträden har förvaltningschefer/motsvarande i Mälardalen träffats. Under delårsperioden har en sådan beredning företagits.

MÄLAB är aktieinnehavare i TiM (Trafik i Mälardalen) till 50 procent och SJ AB innehar den andra hälften. Det planerade styrelsesammanträdet den 6 maj 2015 ställdes in och det planerade sammanträdet av den 9 september 2015 har företagits.

I syfte att skapa stark nationell utveckling och utväxling har under perioden företagits ett

förändringsarbete på så sätt att Samtrafiken Sverige AB avser förvärva arbetet som skett hos X2AB.

Förvärvsprocessen har genomförts.

Sörmland har hittills inget engagemang i ägarråd eller styrelse hos AB Transitio men deltar som ägare vid bolagsstämma och nu i styrgrupp kopplat till upphandlingen av fordon för AMT-projektet. Under perioden har ordinarie bolagsstämma i AB Transitio hållits per den 11 juni och fyra sammanträden i styrgruppen har genomförts.

Länstrafiken Sörmland AB äger i sin tur Länstrafiken Mälardalen AB till 33 procent. Under

delårsperioden har styrelsen i Länstrafiken Mälardalen AB enligt plan hållit styrelsesammanträde per capsulam den 20 maj 2015. Ordinarie årsstämma företogs den 20 maj 2015.

(8)

Strategisk samverkan är vårt arbetssätt

Prioriterade forum och vår medverkan under perioden

En bättre sits En process för storregional infrastrukturplanering

under ledning av Mälardalsrådet. Under perioden har arbete pågått med fördjupad regional systemanalys.

RKTM-träffar SKL SKL bjuder in förvaltningscheferna till nationella träffar fyra gånger per år.

Tjänstemannaberedning och styrelsearbete MÄLAB

Myndigheten har deltagit vid tjänstemannaberedning och styrelsesammanträde enligt plan.

Nätverket för

kollektivtrafikhandläggare

Detta är vårt mest prioriterade forum för information och beredning av kollektivtrafikfrågor och representanter i detta nätverk är vår främsta resurs för att ta frågor vidare internt hos respektive medlem.

Nätverksträffar har företagits enligt plan.

Nätverket för särskild kollektivtrafik

Tillsammans med nätverket för kollektivtrafikhandläggare prioriterat forum för information och beredning av kollektivtrafikfrågor för den särskilda kollektivtrafiken. Ordinarie sammanträden har genomförts den 23 maj och 22 augusti. Under perioden har det även efter uppkomna behov genomförts sammanträden den 3, 16 och 24 juni.

Handläggarträff färdtjänst och sjukresor resp skolskjuts

Handläggarträffar för färdtjänst- och sjukresehandläggare

respektvive skolskjutshandläggare har genomförts den 27 maj och 26 augusti.

Regionala transportgruppen Regionförbundet sammankallar gruppen som främst arbetar med infrastrukturplanering och prioritering i samverkan. Under perioden har bland annat en workshop kopplad till prioritering av

länsplanemedel hållits.

Länspensionärsråd samt rådet

för funktionshindersfrågor Myndigheten har deltagit vid inbjudan.

Resenärsgrupper Myndigheten deltar vid förfrågan.

(9)

Medarbetarperspektiv

Medarbetarperspektivets syfte är att stödja måluppfyllelsen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och inom ramen för medarbetarperspektivet har mycket hänt under denna period. Nytt uppdrag att etablera och samordna den allmänna och särskilda kollektivtrafiken gav myndigheten anledning att se över befintlig organisation och att arbeta fram ny organisation som matchar både nya och befintliga uppdrag. Med organisationsöversynen har myndigheten blivit än mera medveten om sin identitet och särprägel men också vad som likställer denna myndighet med andra offentliga

arbetsgivare. Utifrån detta planeras nu ett långsiktigt arbete inom medarbetarperspektivet där fyra processer framträder - Kompetensförsörjning, Lönebildning, Hållbart arbetsliv samt Ledarskap och Medledarskap.

Ny organisation trädde i kraft den 1 september 2015, här en bild på verksamhetens struktur.

Under delårsperioden har myndigheten haft två verksamhetsdagar där personalen samlas.

Verksamhetsdagar är prioriterade forum för erfarenhetsutbyte men även för att förmedla och förädla verksamhetens mål och värden. För att få ett gemensamt arbetssätt med goda möjligheter att skapa förutsättningar och följa upp myndighetens fastställda program, projekt och uppdrag har myndigheten valt att ansluta sig till en projektmetodik, XLPM. Under delårsperioden har totalt 19 medarbetare genomgått utbildning i projektmetodiken i någon form. Även det prioriterade arbetet med IPU-profilanalys har fortsatt och samtliga nyanställda erbjudits att genomgå IPU.

Den sista augusti 2015 hade Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 35 månadsanställda. Det totala antalet månadsanställda motsvarar 33 helårsarbetskrafter och andelen heltidsanställda 94 procent.

Könsfördelningen uppgick till 66 procent kvinnor och 34 procent män. Sjukfrånvaron ligger under det senaste året på 2,63 procent vilket är en ökning jämfört med 2014. Ökningen är förväntad i takt med att myndigheten växer och etableras.

12 senaste månaderna per sista augusti

2014

Totalt för alla arbetstagare 2,6 1,3

kvinnor 3,2 1,6

män 1,7 0,6

upp till 29 år 5,4 2,0

mellan 30-49 år 2,2 1,2

50 år och äldre 1,5 0,4

Långtidsfrånvaro (> 60 dagar) 0 0

(10)

Medborgarperspektiv

Kundtjänst

Kunder och medborgare som vill komma i kontakt med kundtjänst kan göra det via e-post, brev, telefon eller genom att besöka kundcenter och Station360 i Eskilstuna. Under delårsperioden har omkring 2 300 kundärenden registrerats, varav ca 280 av dessa är inkomna resegarantier.

Motsvarande siffra för samma period föregående år var 2 400 registrerade ärenden varav ca 400 resegarantier.

Antal samtal i kundtjänst uppgår till ca 30 000 under perioden. Under samma period 2014 inkom ca 31 000 samtal. I samtalen inkluderas Länstrafikens växel, beställning av anropsstyrd- och

kompletteringsresor samt kundtjänstsamtal.

Eskilstuna Station360 är ombud för bland annat Trafik i Mälardalen (TiM), SJ, SL och Tågkompaniet.

Under perioden har ca 39 000 besökt Station360 och försäljningsutvecklingen har varit positiv och nådde en toppnotering i juli månad sedan starten 1 april 2014.

Information och kommunikation

Direktionen beslutade i maj om en övergång till att använda varumärket Sörmlandstrafiken för delar av myndighetens verksamhet. Ett arbete med att ta fram en logotyp och ett grafiskt regelverk för Sörmlandstrafiken är påbörjat. Målet är att få ett beslut kring logotyp i oktober och att därefter kunna gå vidare med att ta fram ett grafiskt regelverk. Det grafiska regelverket ska också innehålla anvisningar kring hur Sörmlands kollektivtrafikmyndighet ska förhålla sig till Sörmlandstrafiken.

Parallellt med varumärkesarbetet har ett arbete med att ta fram en webbplats för Sörmlandstrafiken påbörjats. Den nya webben kommer att vara tjänste- och servicebaserad, där rese- och

trafikinformation ska stå i fokus. Sörmlandstrafikens webbplats beräknas vara i drift innan årsskiftet.

Så här kan Sörmlandstrafiken komma att se ut (logotyp under beredning)

Under året har 12 pressmeddelanden distribuerats, varav nio under delårsperioden. Bland annat har det handlat om att förnybara bränslen införs i busstrafiken från 1 januari 2016, att tåg är beställda för trafik i Sörmland och Mälardalen, lansering av Sommarlovskortet 2015 och att Sörmland är först ut med förarcertifiering och körprov för förare som utför uppdrag i avtalen för Serviceresor. I media har myndigheten i första hand synts genom lokal media (radio och tidningar), bland annat gällande:

 Busstrafiken blir grönare med förnybara bränslen

 Regionens inköp av de nya tågen

 Förarcertifiering och körprov genom kollektivtrafikmyndigheten

 Sommarlovskortet 2015

 Ettårsjubileum Station360

(11)

Etablering av Servicecenter Sörmland

Som följd av tidigare beslut arbetar Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med att etablera

Servicecenter Sörmland. Servicecenter kommer att erbjuda samordnad bokning och kundtjänst för kunder i såväl den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken i länet. Verksamheten ska vara i full drift den 1 februari 2016. Servicecenter kommer att vara bemannat dygnet runt och kommer att kunna nås via olika digitala kanaler. Från Servicecenter kommer även den särskilda kollektivtrafiken att ledas och störningar i trafiken hanteras. Under perioden har ett omfattande arbete med

förberedelser inför etableringen företagits. Bland annat har avtal tecknats gällande lokaler, handböcker och utbildningsplaner har tagits fram och ett omfattande rekryteringsarbete pågår.

Attityder och nöjdhet

Attityd- och nöjdhetsmätningarna i KOLBAR visar efter 800 telefonintervjuer i Sörmland under delårsperioden att nöjdheten med den senaste resan ligger kvar på en förhållandevis hög nivå om 80 procent. Värdet för kundnöjdheten har enligt mätningarna förbättras något jämfört med perioden januari-augusti 2014 och ligger nu på 62 procent. Trots en viss förbättring till 42 procent ligger allmänhetens nöjdhet på en fortsatt låg nivå. Därmed är värdet för allmänhetens nöjdhet med kollektivtrafiken i Sörmland klart lägre en snittvärdet för riket. Nöjdheten med senaste resan och Kundnöjdheten däremot ligger nu i princip i paritet med riket.

Nöjdheten januari-augusti 2015 enligt undersökningen KOLBAR från Svensk kollektivtrafik (förändring sedan 2014 inom parantes).

(12)

Trafikförsörjningsperspektiv

Trafiken och avtalen

I tågtrafiken pågår upphandling av nya trafikavtal, som ska gälla från att nuvarande s.k. TiM-avtal löper ut i december 2016. Beslutet om allmän trafikplikt för regional tågtrafik som fattades i föregående år av Trafikförvaltningen SLL och på uppdrag av de fem andra myndigheterna i Mälardalen är fortsatt under rättslig hantering. Förvaltningsrättens avslag av SJ AB:s överklagan i december förra året överklagades vidare av SJ AB till kammarrätten vilka gav prövningstillstånd.

Ärendet är av principiellt intresse då det är första gången ett trafikpliktsbeslut prövas.

För busstrafiken kom myndigeten under perioden överens med trafikföretaget Nobina om att förlänga trafikavtalen för trafikområdena Katrineholm, Flen och Vingåker respektive Nyköping, Oxelösund, Gnesta och Trosa. I överenskommelsen, som innebär att avtalen förlängs i 3 år, ingår bland annat satsningar för ökad kvalitet och övergång till förnyelsebara bränslen.

Avtalet med Nobina, som bland annat har busstrafik i Katrineholm, förlängdes under perioden (Foto: Matthias Pfeil)

I busstrafiken i övrigt innebar december månads tidtabellsförändringar endast enstaka reaktioner och synpunkter. Under perioden har planering av förändringar för busstrafiken i samband med utbyggnad av dubbelspår Strängnäs-Härad och nytt resecentrum i Strängnäs genomförts. Nya tidtabeller i Strängnäs började gälla från den 20 april med ytterligare tidtabellsförändringar från 18 oktober.

Årets trafikbeställningar inför tidtabellsåret 2016 innebär på de flesta håll enbart mindre

förändringar i trafiken. Såväl Strängnäs kommun som Oxelösunds kommun har dock beställt färre avgångar i år än tidigare. Bland annat kommer linje 815 att läggas ner. Även Eskilstuna kommun har aviserat om vissa besparingsåtgärder men kommer också satsa på fler elbussar och avgiftsfria resor för pensionärer. Som följd av Trafikförvaltningen i Stockholms läns besparingskrav kommer utbudet på linje 502, mellan Vagnhärad och Järna, att reduceras.

(13)

Det under oktober 2014 meddelade tilldelningsbeslutet om Serviceresor och annan anropsstyrd trafik i Sörmland är fortsatt under rättslig hantering. Under tiden får myndigheten inte ingå avtal i upphandlingen med undantag av tidigare ingått avtal om skolskjuts Nyköping. Huvudmännen för den huvudsakliga trafiken (Landstinget Sörmland och åtta kommuner) har som följd av detta dels förlängt innevarande avtal för trafiken dels hanterat överlåtelse till myndigheten avseende förvaltning och uppföljning av innevarande avtal med transportörer och beställningscentral för den särskilda kollektivtrafiken.

När det gäller upphandlingen för särskild skolskjuts i Nyköpings kommun med option för att även bedriva allmän kollektivtrafik tecknades avtal i december. Avtalet trädde i kraft 1 juli och

skolskjutstrafiken startade därefter i augusti månad. Förare som kör i dessa avtal ska genomgå certifiering med teori- och körprov, något som är unikt i Sverige och under perioden genomfördes förarcertifieringar för totalt 70 förare och sex övriga medarbetare från Taxi Nyköping-Oxelösund.

Christer Eriksson, Taxi Nyköping-Oxelösund, blev den allra första godkända föraren i Sverige att genomgå förarcertifiering med ökade krav och certifiering (Foto: Ulrika Åkerblom Sandberg)

Även Gnesta och Strängnäs kommuner har gett myndigheten i uppdrag att genomföra upphandling av särskilda skolskjutsar i respektive kommun. Upphandlingen annonserades i augusti månad och inkluderar även kompletterande resurs för den allmänna kollektivtrafiken.

(14)

Resandeutvecklingen i trafiken Tågtrafiken

Utvecklingen på banorna som berör länet var blandad, med ökat resande på UVEN, Nyköpingsbanan och Gnestapendeln. Resandeminskningen på Svealandsbanan kan, åtminstone delvis, förklaras med totalavstängningen mellan Strängnäs och Eskilstuna under vecka 16 (på grund av banarbete).

Sörmlandspilens utfall tyngs främst av minskat resande från Katrineholm, här kan förändringen av antalet bytesresenärer ha påverkat.

Sett till hela TiM systemet, där även linjerna Uppsala-Stockholm, Gävle-Linköping och

Hallsberg/Örebro-Västerås-Stockholm ingår, har resandeutvecklingen varit positiv de första två kvartalen i år.

Resandet med tåg jan-juni 2015 Påstigande i

Sörmland Förändring (%) SJ regional & Gnestapendeln 1 183 261 – 0,6 ↓

Antal påstigande på de sörmländska järnvägsstationerna jan-juni 2015 efter bana (jämförelse med 2014 inom parantes; pga. eftersläpning finns inga siffror publicerade ännu för juli och augusti 2015).

För Gnestapendeln ingår samtliga färdbevis, för övriga sträckor redovisas bara resor med SJ färdbevis, dvs. utöver de ovan redovisade siffrorna tillkommer resor med länets egna skol- och pendlarprodukter som totalt uppskattas till cirka 180 000 under perioden jan-juni.

(15)

Busstrafiken

Totalt registrerades drygt 6,3 miljoner påstigande i den av myndigheten upphandlade busstrafiken under delårsperioden. Detta motsvarar en ökning på 4 procent jämfört med samma period 2014.

Efter den stora trafikomläggningen inom landsbygdstrafiken vid årsskiftet 2012/13 präglades första halvåret 2013 av en svag utveckling med minskat resande. Sedan hösten 2013 har resandet vänt upp igen och den positiva utvecklingen från förra året fortsätter också hittills under 2015. I de flesta områdena inom landsbygdstrafiken ligger antalet påstigande över fjolårets nivå, med undantag för kommunerna Trosa, Vingåker och Nyköping. Stadstrafiken har utvecklats mycket bra i Eskilstuna och Nyköping, vilket är också huvudförklaringen bakom den förhållandevis kraftiga ökningen för länet som helhet. För Eskilstunas del ser vi utfallet också som ett resultat av trafikomläggningen som gjordes i stadstrafiken i december 2011. I Nyköping drivs utvecklingen av fler resor med skolkort.

Resandet med buss jan-aug 2015 Påstigande Förändring (%)

Landsbygd och stad 6 340 366 + 4,0 % ↑

därav allmänhet 4 139 142 + 4,9 % ↑

därav med periodkort 1 801 995 + 7,4 % ↑

Om man enbart tittar på allmänhetens resande, det vill säga resandet exklusive skolkort, är ökningstakten i nästan samtliga områden ytterligare bättre. Den största relativa positiva

förändringen skedde i kommunerna Gnesta och Oxelösund där allmänhetens resande ökade med 15 procent. Ökningen i Gnesta är till stor del knuten till resandet med SL-kort. Inom Nyköpings

stadstrafik är allmänhetens resandeökning lägre än den totala: Eftersom högstadiet samlokaliserades hösten 2014 är det nu fler elever som är berättigade till skolskjuts och får ett skolkort (många elever har tidigare haft en skola i närheten av hemmet och därmed inte behövt åka buss till och från skolan). Det är rimligt att anta att en del av de elever som nu reser med skolkort tidigare köpt periodort (huvudsakligen ungdomskort) på egen hand.

En genomgång av länets stora linjer (med minst 10 000 påstigande under januari-augusti) visar en positiv utveckling för de flesta av dessa linjer. De linjer som ökar mest (exklusive Skolkort) är:

 L 163 (Nyköpings stadstrafik): + 47 procent (förbättrat utbud, sammanslagning skolor)

 L 841 (Strängnäs-Södertälje): + 36 procent (förbättrat utbud)

 L759 (Gnesta-Nyköping): + 26 procent (något förbättrat utbud)

 L 589 (Flen/Sparreholm-Gnesta): + 22 procent (viss överflyttning från linje 489)

Även linjerna 1, 2 och 3 (stadstrafiken Eskilstuna), d.v.s. de linjerna i länet med flest påstigande i absoluta tal, har ökat med mellan 6 - 9 procent. Av de större linjerna är det enbart linje 525 (Gnesta/Björnlunda-Nyköping) som avviker genom en minskning med 15 procent där minskningen främst skett inom Nyköpings kommun).

(16)

Landsbygdstrafiken (buss) Påstigande Förändring (%)

Eskilstuna, totalt 373 701 1,4

därav allmänhet 224 551 3,2

därav med periodkort 111 827 4,5

Flen, totalt 180 329 4,1

Gnesta, totalt 108 831 7,3

Katrineholm, totalt 263 124 1,1

Nyköping, totalt 582 637 -0,2

Oxelösund, totalt 145 695 11,5

Strängnäs, totalt 339 772 4,2

Trosa, totalt (exkl. Trosabussen) 113 138 -1,2

Vingåker, totalt 118 001 -1,9

därav allmänhet 75 522 -1,0

Utanför länet 48 116 -1,8

därav allmänhet 42 094 -1,8

därav med periodkort 17 041 -5,9

Landsbygd, totalt 2 273 344 2,0

därav allmänhet 1 497 767 4,3

resor med regionala linjer (totalt) 1 005 155 2,6

Trosabussen övergick i juni till att bedrivas på kommersiell nivå utan avtal och därmed kommer inte myndigheten ta del av resandestatistik för trafiken. Enligt Åkerbergs Trafik är dock resandet fortsatt på en bra nivå och under hösten har särskilt antalet skolelever som nyttjar trafiken ökat.

Kollektivtrafikmyndigheten kommer fortsatt följa Trosabussens utveckling.

(17)

Stadstrafiken (buss) Påstigande Förändring (%)

Eskilstuna, totalt 3 099 362 5,0

därav allmänhet 1 890 606 6,6

Katrineholm, totalt 118 960 -4,9

därav allmänhet 90 457 -3,4

Nyköping, totalt 655 770 9,0

därav allmänhet 521 873 2,6

därav med periodkort 150 918 9,1

Strängnäs, totalt 192 930 2,1

därav allmänhet 138 439 3,9

Stadstrafiken i Katrineholm är det enda stadstrafikområdet som registrerat färre påstigande jämfört med föregående år, även här ökar dock resandet med månadskort (Foto: Matthias Pfeil).

(18)

Trafikstödjande funktioner och system

Produktsortiment och val av produkt

Skolkorten är den vanligaste produkten i länet med mer än 2,2 miljoner resor mellan januari och augusti. Det skedde en markant ökning i stadstrafiken Nyköping där ett antal högstadieskolor slogs ihop hösten 2014 med fler beviljade skolkort som följd. I landsbygdstrafiken minskade däremot antalet resor med skolkort. Antal resor med pendlarprodukter (resor med Pendlar-, Sörmlands- samt Stadskort) ökade inom samtliga områden vilket driver den positiva resandeutvecklingen. Också kontantresorna (inklusive mobilbiljetter) ökade, medan påstigandet med Rabattkort minskade med undantag av stadstrafiken i Eskilstuna. Användandet av Ungdomskorten totalt i länet ökade något.

Antalet resor med övriga produkter utvecklades också bra, vilket beror på att resor med Sommarlovskorten (som ingår under Övrigt) ökade med 30 procent.

Antal påstigande efter färdbevis januari-augusti 2015 (förändring med motsvarande period 2014 inom parantes).

Förändring påstigande per produkt och område, januari-augusti 2015 jämfört med motsvarande period 2014

(19)

Depåerna i Sörmland

Under året kommer ordinarie plan för drift och underhåll på Länstrafiken Sörmland ABs sju depåer realiseras. Arbetet med att ta fram en Fastighetsplan för de åtta fastigheter där Länstrafiken är ägare har påbörjats. Fastighetsplanen skall färdigställas under året.

Vid depån i Eskilstuna pågår ett arbete tillsammans med Eskilstuna energi och miljö för att leva upp till de krav som ställs av berörda myndigheter avseende hantering av biogas. Bakgrunden är att uppgraderad biogas behandlas analogt med naturgas. Myndigheten deltar även i planprocessen avseende utökning av depån i Eskilstuna. I Eskilstuna pågår även förberedelser, inför trafikstart med två elbussar i november, tillsammans med kommunen och Transdev. Under maj månad har

arbetsgraven i verkstaden i Strängnäs renoverats samt att golvet i verkstaden rengjorts och målats.

Under hösten kommer fem depåer i Nobinas trafikområde att förberedas för att från och med 2016 kunna köra fossilfritt på RME. Det innebär bland annat att vissa bränsletankar och pumpar måste bytas ut samt att bränslerör behöver isoleras. Under hösten kommer även en allmän uppgradering av dessa depåer att genomföras.

De tekniska systemen

Dagens biljettsystem för busstrafiken, som installerades under 2001/2002, ska nu bytas ut till ett modernt system, anpassat efter såväl dagens som framtidens krav. Projektet kallas ”BRUS” (Betal- och Realtidssystems Upphandling i Sörmland). Upphandlingsprocessen inleddes i september 2014 med anbudsöppning i mitten av januari 2015. Totalt tre anbud lämnades in och anbudet från Ridango/TRiNorth antogs därefter. Efter en rättslig prövning där två anbudsgivare överprövade tilldelningsbeslutet fastslog Kammarrätten att ge Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet rätt på samtliga punkter. Avtal tecknades med vinnande företag den 31 augusti 2015. En preliminär tidsplan har tagits fram där inriktningen är att betalsystemet ska vara i full drift under hösten 2016 och

realtidsfunktionerna i full drift under våren 2017. BRUS innehåller även option för MÄLAB gällande biljettsystem för regionens kommande tågsatsning.

Realtidssystemet (AVL2000) levererades i mitten av 2000-talet av TC-Connect. Fordonen

kommunicerar via GPRS till centralsystem. I systemet ingår även en trafikledningsapplikation som omfattar ca 45 bussar inom stadstrafiken i Eskilstuna. AVL2000 kommer att avvecklas i och med att BRUS driftsätts i början av 2017. Realtidsinformation kommer då att finnas för hela länet.

För att klara av de för myndigheten nya uppgifterna med serviceresor under 2016 har myndigheten valt att upphandla ett planeringssystem. Under början på året slutfördes arbetet med att skriva kravspecifikation och förfrågningsunderlaget för upphandlingen av tjänsten ”IT-stöd för serviceresor”

som publicerades den 3 mars. Tilldelningsbeslut togs den 26 maj 2015 och tilldelade avtalet till SnapCode AB med vilka avtal slöts den 8 juni 2015. Under sommaren har SnapCode arbetat med anpassningar och utveckling av programvaran för att möta upphandlingens krav. I början på augusti inleddes införandeprojektet tillsammans med SnapCode.

Efter rekommendation i en förstudie som gjordes under januari om myndighetens IT-drift har ett migreringsprojekt inletts tillsammans med D-data. Projektet har jobbat med att identifiera samtliga komponenter i myndighetens nuvarande lösning samt påbörjat paketering av tjänster och program.

Samtliga anslutningar har även identifierats och en plan för utbyte av hårdvara tas fram för att i december kunna utrusta Servicecenter med IT-utrustning från D-data.

(20)

Verksamhetens måluppfyllelse under perioden januari – augusti 2015

Myndigheten ska svara för att den regionala kollektivtrafiken utförs på ett kvalitativt och

kostnadseffektivt sätt så att den bidrar till regional utveckling, god miljö och tillgodoser invånarnas behov av kollektivtrafik. Det övergripande målet för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är att skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Vår värdegrund, den moderna

myndigheten som är hållbar, professionell samt lyhörd. Våra designprinciper, som finns för att myndigheten ska fokusera på sitt uppdrag och uppnå ägarnas vision, har under delårsperioden, som en del i arbetet med organisationsöversyn reviderats och kompletterats till Kunden i centrum, Strategisk ledning för kollektivtrafiken, Ansvar för uppdraget och Effektiv organisation. De fyra designprinciperna är i sin tur nerbrutna med två kriterier.

Designprincip Designkriterier

Kunden i centrum Tydligt ägarskap för kunden genom hela "Sörmlandsresan Fokus på medborgarnas behov

Strategisk ledning av kollektivtrafiken

Leder strategisk utveckling av kollektivtrafiken

Differentiera mellan och prioritera både strategi och drift Ansvar för uppdraget Tydliga gränssnitt mot och ägarskap för samtliga intressenter

Ändamålsenlig beredning Effektiv organisation Tydliga ansvarsområden

Beslutsfattande på lägsta effektiva nivå

Målen styr utvecklingen

Kollektivtrafikmyndighetens övergripande mål ”Skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling” är uppdelad på fem olika funktionsområden:

 Tillgänglighet

 Attraktivitet

 Miljö

 Effektivitet

 Regional utveckling

Myndighetens ekonomiska hushållning bedöms genom en samlad bedömning av måluppfyllelse inom funktionerna Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling (beslutade inom ramen för trafikförsörjningsprogrammet) samt ekonomi och personal. Arbetet under perioden inom respektive funktionsområde beskrivs i följande kapitel.

(21)

Funktion Tillgänglighet

↗

Mål kopplade till tillgänglighetsområdet är generellt långsiktiga i sin karaktär och är svåra att värdera för kortare perioder. De indikatorer som används för att mäta måluppfyllelse för

tillgänglighet visar på en oförändrad och i vissa fall en något förbättrad situation. För indikatorn nöjdhet bland kunder och allmänhet kan vi inte anses ha nått måluppfyllelse förrän vi ligger i linje med den nöjdhet nationellt sett. För nöjdhet allmänhet ligger vi allvarligt lågt. Lägger vi till de beslut som fattats kopplat till Ny Trafik samt överlåtelse av uppgifter för att samordna den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken får vår samlade bedömning av god ekonomisk hushållning avseende funktionsområde Tillgänglighet ändå sammanfattas som god måluppfyllelse.

 Samverka med kommuner och Trafikverket för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler

Under året skall Trafikverket göra förbättringar avseende hållplatser belägna i Stigtomta, Vrena, Tystberga och Härad där gemensamma utformningsdiskussioner pågår. Trafikverket skall även förbättra busshållplatserna vid Björkviks skola, Åsa folkhögskola, Ärla station samt vid två hållplatser i Hällberga. Gemensam planering tillsammans med respektive kommun pågår. En förenklad åtgärdsvalsstudie avseende motorvägshållplatser påbörjas inom kort tillsammans med Trafikverket.

 Stärk kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering

Myndigheten svarar kontinuerligt på kommunernas remisser av detaljplaner och översiktsplaner. I Eskilstuna kommun har myndigheten tillsammans med kommunen initierat ett arbete kring busskörfält för ökad framkomlighet i Eskilstunas busstrafik varav en första etapp har påbörjats under perioden. Under perioden har förslag till översiktsplan för Trosa kommun inkommit till myndigheten för remisshantering.

 Öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik

Myndigheten har sedan den 1 juli 2015 ett utökat uppdrag avseende förvaltning och uppföljning för trafikavtal i särskilda kollektivtrafiken. Uppdraget omfattar innevarande trafik- och

beställningscentralsavtal för färdtjänst och sjukresor för åtta kommuner och landstinget.

Kommunöversyn med inriktning anropsstyrd kollektivtrafik på landsbygden har fortsatt. I juni publicerade myndigheten rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik i Sörmlands län. Rapporten ger en överblick över resandet med landsbygdstrafiken, kompletteringstrafiken och särskilda kollektivtrafiken. En metod har även utvecklats för att bedöma turer som kan övergå till att bli anropsstyrda. En fördjupad fortsättningsstudie gällande utveckling av

kompletteringstrafik pågår.

Tillsammans med Gnesta kommun och Strängnäs kommun har myndigheten gått ut med en gemensam upphandling av skolskjuts. Syftet förutom att samordna avtalsuppföljning och kvalitetsmål i länet för särskilda transporter är merutnyttjande av fordonen för allmänna kollektivtrafiken vid lågtrafik.

Myndigheten tillsammans med samtliga kommuner och Landstinget Sörmland upphandlar bokning och transport av riksfärdtjänst och långa sjukresor.

(22)

Utvecklad information gentemot resenärsgrupper med särskilda behov, såsom äldre och funktionsnedsatta

En tillgänglighetsreferensgrupp för resenärer med särskilda behov har under perioden bildats, tillsammans med representanter från länets brukarföreningar och pensionärsorganisationer, med syfte att utveckla tillgängligheten och informationen för resenärer med särskilda behov. Gruppen är en resurs för att informera och bereda frågor inom området.

Uppföljning av målet tillgänglighet

 Nöjdhet allmänhet och kund

↘

42 procent (+ 1) respektive 62 procent (+ 3)

Måluppfyllelsen mäts mot utfallet i den nationella nöjdheten där vi minst bör utfalla i linje med den nationella nivån av nöjdhet. Kundnöjdheten ligger nu på nästan samma nivå som det nationella värdet men avseende Allmänhetens nöjdhet ligger Sörmland klart under rikets genomsnitt.

 Andel tillgänglighetsanpassade fordon

→

Styrs till stor del av avtalsperioder och ingen förändring har skett under delårsperioden. Arbete pågår med upphandling avseende nytt system för realtidsinformation som kommer möjliggöra att samtlig busstrafik utrustas med audiovisuellt utrop. Myndighetens tjänster gällande audiovisuellt utrop ligger idag på en låg nivå.

 Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser

→

Andelen tillgänglighetsanpassade hållplatser är större i städerna än på landsbygden. I Eskilstuna är cirka 70 procent av de totalt 351 hållplatser, där kommunen är väghållare,

tillgänglighetsanpassade. Alla hållplatser på linje 1 till och med 6 är åtgärdade i Eskilstuna.

Hållplatser som åtgärdas eller nyanläggs anpassas för tillgänglighet.

(23)

Funktion Attraktivitet

↗

Resandet har ökat under perioden, så även intäktsutvecklingen. Nöjdheten ligger förhållandevis still på en låg nivå vilket bedöms allvarligt. Arbete med ny hemsida har inletts och förväntas ”gå live”

innan årsskiftet. Under 2016 innebär nya tekniska system förbättrade försäljningskanaler som ska förenkla för länets medborgare att resa med kollektivtrafiken. Bland annat genom möjligheten att via mobiltelefon eller dator ladda periodkort och reskassa. Ett profilarbete, som harmoniserar med regionens satsning på tågtrafik, pågår. Det fortsatt ökande resandet, beslut som ger mer trafik i stomstråk från december 2014 samt viktiga beslut kopplade till Ny Trafik, med förstärkt tågtrafik i pendlingsstråken, innebär att den samlade bedömningen anses vara positiv vad gäller måluppfyllelse.

 Trafikutbudet ska differentieras och resurser ska prioriteras till stomstråk och strategiska målpunkter

I samband med det nya linjenätet som infördes i december 2012 gjordes flera satsningar på så kallade starka stråk, såväl inom som mellan kommuner. Detta arbete fortsätter kontinuerligt i samband med att framtidens kollektivtrafik utvecklas. Till senaste tidtabellsskiftet i december 2014 utökades trafiken efter beställning från Landstinget på Svealandsbanan (Örebro-Eskilstuna), Gnestapendeln samt Strängnäs-Södertälje (genom direktbussar).

 Koncentrera marknadsarbetet till att kommunicera sådana faktorer som ökar resandet Under perioden har kampanjer fokuserat kring nya tidtabellen, mobilbiljetter samt basinformation såsom förändrad tågtidtabell (banarbeten). Ett annat fokusområde var försäljningen av Sommarlovskorten. I den nya organisationen förstärks informations- och marknadsarbetet. Utveckling av ny hemsida har påbörjats under perioden.

 Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel Under perioden övergick Trosabussen till att bedrivas kommersiellt.

Uppföljning av målet attraktivitet (mål som enbart mäts på årsnivå borttagna)

 Nöjdhet allmänhet och kund

↘

42 procent (+ 1) respektive 62 procent (+ 3). Se kommentar under tillgänglighet.

 Antal påstigande (exklusive skolkort)

↗

Totalt sett har 4 139 100 påstigningar företagits i länets busstrafik av betalande resenärer under delårsperioden. Det är en ökning med 4,9 procent jämfört med samma period 2014. Påstigandet på tågen i länet har däremot minskat marginellt, vilket huvudsakligen beror på en svag

utveckling utmed Svealandsbanan, delvis pga. banarbetet där.

 Punktlighet

↘

För busstrafiken kan punktligheten mätas först vid realtidsinvestering. För tågtrafiken redovisas punktligheten månatligen (mäts i försening >5 minuter). SJ:s mål för punktligheten i TiM-trafiken är 92 procent. Under perioden januari-juli 2015 uppnåddes målen bara några enstaka månader.

För banorna som berör Sörmland låg andelen punktliga regionaltåg i regel på mellan 88 och 92 procent. April månad utmärkte sig genom markant lägre punktlighet med upprepade

infrastrukturproblem söder om Stockholm C som bakomliggande orsak.

(24)

Funktion Miljö

↗

Miljö, är precis som funktionsområde tillgänglighet, långsiktig i sin karaktär. Förberedelser för att uppfylla överenskommelsen som träffats med Nobina om att helt övergå till förnyelsebara bränslen (RME och HVO) från 2016 har påbörjats och projektet för anskaffande av två elbussar till Eskilstuna stadstrafik löper på enligt plan. Möjligheter att anskaffa mindre fordon utan att behöva fler fordon utreds.

De företagna aktiviteterna gör att den samlade bedömningen för denna period bedöms positiv avseende måluppfyllelse.

 Öka satsningen på förnybara bränslen

Nobina har startat förberedelserna för övergång till förnyelsebart bränsle i alla sina bussar i länet från och med 1 januari 2016 genom att påbörja konvertering av vissa bussar så att de kan köras på RME (rapsmetylester). Inventering av vilka åtgärder som behöver göras på

tankningsutrustningarna på de berörda depåerna har genomförts och nödvändiga åtgärder hanteras under hösten. Projektet med två elbussar i Eskilstuna stadstrafik från 13 december fortsätter enligt plan. Invigning av bussarna planeras till 11 december med inbjudan till media med flera.

 Öka beläggningsgrad ombord på fordonen

I den nu genomförda omorganisationen görs en nysatsning på kommunikation vilket förväntas få effekter på resandet och öka beläggningsgraden på fordonen. I samråd med Nobina om kommande utbyten av bussar har diskussion om möjlighet att ersätta bussar i dagens storlek mot mindre bussar förts. Liknande diskussioner kommer att föras med övriga trafikföretag.

Detta förutsätter att det finns lågt belagda turer under dimensionerande tid som kan trafikeras med mindre fordon. Dessa fordon kan sedan användas på lågt belagda turer under hela trafikdygnet såväl vardag som helg med en högre beläggningsgrad som följd.

Uppföljning av målet miljö

 Andel fordon som drivs med förnybara bränslen Redovisas endast på årsnivå. För 2014:

o Av 240 bussar körs 104 (43 procent) på förnybara bränslen o 51 bussar körs på fordonsgas (21 procent)

o 53 bussar med dieselmotorer använder RME som bränsle

o Övriga bussar i länet körs på fossilt dieselbränsle med inblandning av 5 procent RME.

 Fordonens utsläpp (emissioner) totalt och per resa Redovisas endast på årsnivå. För 2014:

o Partiklar (P) 0,38 ton och 0,04 gram/resa o Kväveoxid (NOx) 50 ton och 5,22 gram/ resa o Kolväten (HC) 3,3 ton och 0,35 gram/ resa

 Energiförbrukning per resa

Redovisas endast på årsnivå. För 2014 är energiförbrukningen för den uppskattade genomsnittsresan 0,007 kWh.

(25)

Funktion Effektivitet

↗

Effektivitet handlar om såväl effektiv organisation som effektiv trafik. Under perioden har arbetet med ”Kommunöversyn 2” pågått, ett arbete som mynnar ut i förslag till samordning, optimering och effektivisering avseende länets kollektivtrafik på landsbygden. Periodens utfall av ökade intäkter från allmänheten, trots oförändrade biljettpriser, kan särskilt nämnas vid samlad bedömning av

funktionsområde effektivitet. För att konsolidera och förbättra organisationen har en översyn genomförts som resulterat i ny väl lämpad organisation från 1 september. Tillsammans gör detta att den samlade bedömningen avseende funktionsområde effektivitet sammanfattas som positiv.

 Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Se kommentar under funktionsområde Miljö.

 Grunda kollektivtrafikens taxesättning på marknadsmässiga bedömningar av resenärernas betalningsvilja

Under året har inga prisjusteringar gjorts vilket innebär att priserna är oförändrade gentemot 2013 års nivå. Ett större arbete kring prissättning sker inom ramen för projekt kring nytt betalsystem samt i samband med arbetet med Mälardalstaxa kopplat till Ny Trafik 2017.

 Stimulera etablering av trafik på rent kommersiell basis

Från sommaren har Trosabussen övergått till att trafikeras på kommersiell basis av Åkerbergs Trafik.

 Arbeta för lösningar som lutar sig mot nationell standard

Myndigheten deltar i en avtalsgrupp inom ramen för Partnerssamverkan för en förbättrad kollektivtrafiks gällande uppdraget att ta fram standardiserade krav för kommande trafikupphandlingar. De nya tekniska system som införs från 2016 bygger på standardkomponenter och öppna gränssnitt.

Uppföljning av målet effektivitet

 Intäktsutveckling

↗

Biljettintäkterna från allmänheten uppgick under perioden till 72,4 miljoner kronor (+ 5 procent) och skolkort till 35,6 miljoner kronor (- 2 procent).

 Nettokostnad per personkilometer

↗

Nettokostnaden per personkilometer uppgick under perioden till 2,13 kr (3,86 kr exklusive skolkort). Beräkningen är baserad på en genomsnittlig reslängd på 14 kilometer. Det är en något lägre kostnad än samma period 2014 och kan förklaras med ökat resande.

 Utbud av regional trafik som drivs kommersiellt

↗

SJ har under perioden fortsatt köra viss kommersiell tågtrafik i länet. Swebus gör kommersiella uppdrag i och genom länet. Trafiken mellan Trosa och Liljeholmen (Trosabussen) som drivs av Åkerbergs Trafik har under perioden gått över till att trafikeras på rent kommersiell basis.

(26)

 Kostnadstäckningsgrad: totalt och per linje och/eller stråk

→

Den totala kostnadstäckningsgraden för delårsperioden uppgår till 24 procent (oförändrad jämfört med 2014). Medräknat intäkterna från skolkorten uppgår kostnadstäckningen till 36 procent (- 1 procent jämfört med 2014). Att täckningsgraden trots större intäkter inte har ökat beror på högre produktionskostnader för trafiken, främst som en följd av vissa

utbudsförbättringar.

46%

28%

31%

27%

30%

37%

32%

14%

28%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Eskilstuna stadstrafik Strängnäs stadstrafik Nyköping stadstrafik Katrineholm stadstrafik Landsbygdslinjer, lokala Landsbygdslinjer, regionala

Täckningsgrad exkl. skolkort Täckningsgrad inkl. skolkort

(27)

Funktion Regional utveckling

↗

Södermanlands län är starkt knutet till angränsande län i Östra Mellansverige, i synnerhet Stockholms län med mer än 50 procent av den dagliga pendlingen över länsgräns. För länets regionala utveckling är den samlade bedömningen för perioden positiv i och med de avgörande beslut som tagits kopplat till Ny Trafik, det arbete med ny systemanalys som genomförs inom ramen för En Bättre Sits samt den utredning om framtida trafik på Ostlänken som initierats under

delårsperioden. Något som förväntas ge betydande effekt på länets utveckling och leda till en ytterligare integrerad arbetsmarknad i Mälardalen och dess växande geografi.

 Utveckla strategiska noder för enkla och bekväma bytesresor

Myndigheten deltar i arbetet med nya resecentrum i Strängnäs och Nyköping tillsammans med respektive kommun och Trafikverket. Vi deltar även i arbetet med att förbättra möjligheterna kring tillgänglighet vid sjukhusentréerna i Katrineholm, Nyköpings och Eskilstuna. Tillsammans med Regionförbundet och Trafikverket pågår arbeten kring stationsmiljöerna, pendlarparkeringar och motorvägshållplatser.

 Öka den storregionala samverkan i trafikfrågor

Samverkansarbetet med En Bättre Sits och Ny Trafik har fullföljts enligt plan. Härutöver träffas Mälardalsregionens förvaltningschefer regelbundet för beredning och samordning. Under delårsperioden påbörjades en fördjupad utredning om framtida trafikering efter färdigställande av Ostlänken. Utredningen ska främst belysa den regionala tågtrafikens behov och

förutsättningar.

Uppföljning av målet regional utveckling

 Arbetspendlingens utveckling Redovisas endast på årsnivå.

 Marknadsandel av arbetspendling i starka stråk Redovisas endast på årsnivå.

 Resmöjligheter mellan ett urval av kommunhuvudorter och viktiga målpunkter för arbetspendling i angränsande län (utbud och restid)

Redovisas endast på årsnivå.

(28)

Ekonomiskt perspektiv

Ekonomiskt utfall

Ekonomin beskrivs i delårsrapporten för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och i den

sammanställda redovisningen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet tillsammans med Länstrafiken Sörmland AB. Vi tillämpar samma grundläggande redovisningsprinciper och beräkningsmetoder vid upprättande av delårsbokslut som vid årsredovisning. Uppställningsformen för driftsredovisningen avviker från resultaträkningen. Vald uppställningsform bedöms ge en mer fullständig och rättvisande bild av verksamheten och är anpassade till länets modell för fördelning av ansvar och kostnader.

I driftsredovisningen för grunduppdraget skiljer vi på

 Intäkter från färdbevisförsäljning och från avtal och uppdrag där betalare är annan källa

 Intäkter medlemmar

Kostnader redovisas som nettokostnader och fördelas i tre grupper

• Förvaltningskostnader

• Trafikrelaterade kostnader

• Trafikkostnader

Vad som ingår i respektive grupp samt hur dessa intäkter och kostnader fördelas återfinns i PM – Planeringsprocess och beslutsordning för Kollektivtrafikmyndigheten.

Kollektivtrafikmyndighetens ekonomiska utfall under perioden januari till och med augusti uppgick till 22 952tkr.

Ekonomisk analys och prognos

Den ekonomiska prognosen, efter delårsbokslut januari – augusti, visar på helår, givet nuvarande trafikbeställning och tidtabell, ett positivt resultat på 10 770 tkr jämfört med budget 2015. För prognosen avseende biljettintäkter och trafikkostnader har fördelningen per månad under 2014 använt som underlag. Det betyder att exempelvis intäkternas andel januari – augusti 2014 av helårsresultatet 2014 använts som grund för uppräkning av utfallet av periodens intäkter för helåret 2015.

Intäktsantaganden i prognosen

Intäkter från medborgarna består av färdbevisförsäljning samt intäkter från avtal och uppdrag där betalare inte består av medlemmarna i Kommunalförbundet.

Biljettintäkterna under delårsperioden uppgick till 72 392 tkr vilket är 5 procent bättre jämfört med samma period föregående år. Intäktsutvecklingen är därmed bättre än budget och prognosen indikerar att intäkterna för 2015 blir 2 037 tkr över budget.

Skolkortsintäkterna under delårsperioden uppgick till 36 519 tkr vilket är 2,3 procent lägre jämfört med samma period föregående år. För skolkortsintäkter är den prognosticerade intäkten 500 tkr lägre än budgeterat vilket är bättre än vad prognosen vid delårsbokslut 1 indikerade.

Övriga intäkter består av viten från trafikföretagen samt reklamintäkter och har under

delårsperioden ett utfall på 1 715 tkr vilket kan jämföras med 4 591 tkr för samma period föregående

(29)

år. Det lägre utfallet jämfört med tidigare år kan förklaras av lägre viten från tågtrafiken.

Kollektivtrafikmyndigheten budgeterar inte för viten även då de med sannolikhet faller ut och prognosen består endast av känt utfall.

Kostnadsantaganden i prognosen

Förvaltningskostnaden uppgick till 17 757 tkr under perioden januari till och med augusti vilket kan jämföras med 15 358 tkr för samma period föregående år. Den ökade kostnaden jämfört med tidigare år består främst i ökade personalkostnader. Givet nuvarande uppdrag prognosticeras förvaltningskostnaden 2015 uppgå till 33 424 tkr vilket är 251 tkr lägre än budget.

De trafikrelaterade kostnaderna uppgick till 20 430 tkr under perioden vilket kan jämföras med 17 354 tkr för samma period föregående år. De ökande kostnaderna jämfört med tidigare år består främst av ökade kostnader för tekniska system samt högre banavgifter. Trafikrelaterade kostnaderna prognosticeras till 35 599 tkr vilket är 1 992 tkr lägre än budgeterat. Den positiva prognosen kan främst förklaras av viss försening på grund av rättslig prövning av upphandlingen av betal- och realtidssystem. För investeringarna i betal- och realtidssystem som ska företas med stöd av medel ur Länsplanen är den prognostiserade kostnaden cirka 500 tkr vilket är lägre än budgeterat.

Under delårsperioden har indexutvecklingen varit lägre än budgeterat och trafikkostnaderna i utfallet är därmed lägre än budget och prognosen på helår är att de kommer vara 6 199 tkr lägre än budget.

Det finns viss osäkerhet kring de ekonomiska effekterna av Eskilstuna Station360 då verksamheten är relativt nyetablerad. Intäkter består av intäkter från kundserviceavtal med SJ AB, bokningsavgifter och provisioner. Personalkostnaden inklusive lönekostnaden är prognosticerad utifrån nuvarande personalstyrka motsvarande 4,55 årsarbetare. Eskilstuna station360 hanteras som en egen resultatenhet och eventuella över- eller underskott tillfaller Eskilstuna kommun.

Finansieringen av etableringen av beställningsfunktion, samordning och övrig kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken (Servicecenter Sörmland) sker utifrån principen att Landstingets andel uppgår till 50 procent och kommunernas andel är 50 procent fördelat efter respektive kommuns invånarantal som det såg ut vid närmast föregående årsskifte. Prognosen tyder på kostnader motsvarande 2 974 tkr för etablering av Servicecenter Sörmland.

Balanskrav

Kollektivtrafikmyndighetens prognos tyder på att kollektivtrafikmyndigheten kommer klara balanskravet vid årsbokslutet. Balanskravsutredningen visar att Kollektivtrafikmyndighetens balanskravsresultat för perioden januari – augusti 2015 klarar kommunallagens balanskrav det vill säga intäkterna överstiger kostnaderna. I resultatet ingår inte några underskott från tidigare år som ska återföras och inga realisationsvinster^.

Årets prognostiserade resultat 10 770 tkr

Avgår realisationsvinster 0 tkr

Balanskravsresultat 10 770 tkr

(30)

Anläggningstillgångar och investeringar

Anläggningstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet med avdrag för planmässiga

avskrivningar. Avskrivningarna för perioden uppgår till 238 tkr i Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet.

Soliditet och likviditet

Soliditeten beskriver hur mycket av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har vid utgången av augusti en soliditet på 34 procent.

Kollektivtrafikmyndigheten har per sista augusti en likviditet på 118 procent vilket tyder på god kortsiktig betalningsförmåga. Likviditeten har under delårsperioden förbättrats genom förändrade betalningsvillkor på medlemsavgifterna.

Ekonomisk prognos och analys samlad redovisning

I kommunkoncernen ingår Kollektivtrafikmyndighetens helägda dotterbolag Länstrafiken Sörmland AB. Länstrafiken Sörmland AB har till föremål för sin verksamhet att på uppdrag av

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet biträda Kollektivtrafikmyndigheten förvalta, förvärva och sälja fastigheter samt förvalta ingångna avtal till stöd för den regionala kollektivtrafik som Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik.

Resultatet för den samlade redovisningen uppgick till 23 583 tkr. I kommunkoncernens resultat ingår avskrivningar i motsvarande 2 957 tkr varav 224 tkr är en effekt av förvärvet av Länstrafiken

Sörmland AB. Länstrafiken Sörmlands fastigheter uppskattas ha ett övervärde motsvarande 8 411 tkr som årligen skrivs av i kommunkoncernen. Avskrivningen för detta per helår förväntas uppgå till 336 tkr. Vid eventuell framtida avyttring kan övervärdet att belasta verksamheten som en kostnad.

Likviditeten, omsättningstillgångarna i förhållande till de kortfristiga skulderna, vid periodens utgång uppgår till 125 procent för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB gemensamt vilket tyder på mycket god betalningsförmåga. Kommunkoncernens soliditet är vid delårsperiodens slut 33 procent. Vi bedömer att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken Sörmland AB har god långsiktig betalningsförmåga.