• No results found

Hur talar man om döden?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Hur talar man om döden?"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hur talar man om döden?

När person med

utvecklingsstörning möter svår sjukdom och död

(Stina Knutsson, 20151118, ”Vi blir också äldre”)

(2)

Vad är sorg?

• Tankar, känslor, reaktioner

• En känslomässig reaktion – inte intellektuell

• Förluster och förändringar

• Normalt och naturligt

• Individuellt

• En ”katastrof ”

(3)

Sorg är att förlora något

• Förlust av någonting som är betydelsefullt

• Föräldrar, pojkvän, flickvän, vänner, personal, sällskapsdjur, jobb, intresse, en aktivitet….

• Inte ett problem som måste lösas eller gömmas undan eller medicineras bort

(4)

Att förlora en älskad varelse är en katastrof.

(5)

Sorgreaktioner

• Kroppsliga: smärta, trötthet, sömnlöshet, ökad känslighet för ljus och ljud, sjuklighet

• Känslomässiga: nedstämdhet, ångest, skam och skuldkänslor, ängslan, rädsla, ilska

• Beteendemässiga: gråt, rastlöshet, passivitet, äta, dricka, röka, vill inte vara ensam, svårt

klara sig själv

(6)

Forts sorgereaktioner

• Kognitiva: glömska, koncentrationssvårigheter, ältande, förvirring

• Existentiella: väcker minnen, sökande efter mening, känsla av otrygghet, meningslöshet

(7)

Det finns inget recept på hur man ska sörja!

Känslor och reaktioner varierar från individ till individ!

Sorg och depression liknar varandra och kan förväxlas! Sorg kan gå över i

depression!

(8)

Större sårbarhet

• Begränsat, sårbart, krympande nätverk

• Ett liv präglat av förluster

• Begränsad förmåga att förstå händelser och sätta dem in i sitt rätta sammanhang

• ”Skyddats” från sorg

(9)

”Det osynliga sörjandet”

”Ingen berättade. Ingen hjälpte mig så jag kunde besöka mamma på sjukhuset. Jag

förstod ju inte vad som hände. Det gör ont att tänka på mamma. Jag fick aldrig säga farväl.”

( ur Å dele en sorg, s 8)

(10)

• Sörjer som alla andra

• Har rätt att sörja som alla andra

• Sorgen tar sig olika uttryck

• Behöver tid för att ta in och förstå

• Ny sorg väcker upp gammal sorg

(11)

”Då vi miste vår far var ingen klar över hur starkt Anne sörjde. Några månader efter började

hon få kraftiga aggressionsutbrott och vi

förstod att de berodde på förlusten av vår far.

Då mor dog 12 år senare hade vi lärt oss. Den gången fick hon delta och hjälp till att

bearbeta sorgen efteråt. Efter många år sörjde hon samtidigt förlusten av vår far.”

(ur Å dele en sorg, s 13)

(12)

Grav utvecklingsstörning

• Gråt, aggressivitet, matvägran, förlust av färdigheter, sömnsvårigheter, stumhet, tillbakadragande, självskadebeteenden

• Reaktioner kan komma långt efter

• Men vi VET INTE vad hen förstår, upplever, anar, känner…

(13)

Måttlig utvecklingsstörning

• Förstår?

• Sig själv i centrum, magiskt tänkande

• ”Syner” - tycker sig se den döde lång tid efteråt

• Går in och ut i sorgen, sörja ”randigt”

(14)

”Ulla var med när hennes kamrat i

gruppbostaden begravdes. I kyrkan var hon påtagligt rörd, grät stilla och kramade sin lilla blombukett. Vid paraderingen förbi kistan

stannade även hon och sa några kärleksfulla ord. Innan hon gick klappade hon kistan och sa till sin döda väninna: Krya på dig!”

(ur Molander, s 19)

(15)

Lindrig utvecklingsstörning

• Insikt i att livet har ett slut och att den döde inte återvänder till livet

• Förknippar döden med åldrandet

• Förstår abstrakta resonemang om ”livet efter detta”

(16)

MEN

• Förståelsen av dödsbegreppet hänger inte bara ihop med begåvningsnivån

• Starkt samband mellan ålder och förståelse för döden

• Erfarenhet av död påverkar förståelsen

• Om man aldrig hört talas om döden är den svår att förstå

(17)

”När Sven var 10 år dog hans mycket älskade farbror. Sven märke hur förtvivlade alla

därhemma blev, familjen grät och alla var

upprörda. Sven kunde inte undgå att erfara alla känslor som fyllde hemmet, men han förstod inte varför alla var så ledsna. De sade att farbror

Sixten hade dött, men vad betydde det? Sven visste inte vad död innebar, det var ett begrepp som ingen någonsin hade tagit upp med honom eller försökt förklara.”

(ur Molander, s 22)

(18)

Vad påverkar sorgen?

• Ålder

• Relationen

• Förvarning

• Individuella resurser

• Attityd till sin egen död

• Självkänsla

• Nätverk

• Kultur, traditioner

• Hälsa

(19)

Så:

• Den som sörjer ska bemötas med respekt, värme, omtanke

• Tid är nyckeln

• Delaktighet men inte tvång

(20)

Hur kan vi hjälpa?

• Vara en bra mottagare av sorgen

• Skapa stabilitet, kontinuitet runt den sörjande

• Vara ett stöd i vardagen

• Ställ inte för stora krav, avvakta med nytt

• Prata, ställ frågor, tillåt ältande

• Trösta, lyssna, var tillgänglig

• Ge inte upp

(21)

Kan vi förbereda?

• Vilka konsekvenser? Flytt? Ändrade rutiner?

Förlust av aktiviteter?

• Planera, informera

• Besöka den sjuke, träffa vårdpersonal, informera om vad som kommer hända

• Prata om sorg, död, livets slut

(22)

Död som tema, samtal i

vardagen

Allhelgonahelg (foto fotofinnaren)

(23)

”Sorgkurs”

Arbetsbok om känslor kring döden,

Specialpedagogiska skolmyndigheten (eget foto)

(24)

Besöka

kyrkogård,

begravningsbyrå, kapell.

Fråga/samtala om begravning.

(foto fotofinnaren)

(25)

Bilder, musik, berättelser som utgångspunkt för samtal

Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren

(eget foto)

(26)

Hur ska vi berätta?

• Var? Vem? Hur?

• Besöka den sjuke? Sjukhuset?

• Viktigt att ha gott om tid, lugnt och

odramatiskt, nära relation, var konkret, använd samma ord, upprepa…

(27)

Konkreta tips

• ”Beredskapsplan”

• Inte gömma undan

• Prata om det

• Skapa konkreta minnen

• Använd konkreta begrepp, var konsekvent

(28)

Personer som säger Gå bort

när de menar dö Jag hatar dem De ska dö

Bodil Malmsten

(29)

Tips

• Prata om den som har dött

• Ställ frågor, beklaga sorgen

• Minnesvrå, minnesalbum

• Fotografier, videofilmer

• Tyst minut

• Minnesstund

• Uppmärksamma årsdagar

• Plantera ett träd

• Rita och skriva hälsningar

• Musik, sånger

• Sagor som handlar om död och sorg

• Samla alla för information och frågor

• Symboler, tända ljus

• Ritualer, högtidlighet, sorgklädsel, sorgband

• Förberedelse inför begravning

• Besöka graven

• Se den döde

• Få en minnessak efter den döde

• Repetera, upprepa

(30)

Sammanfattning

• Sorg gör ont

• Sorg tar tid

• Sorg tar energi

• Sorg ser olika ut

• Sorgen kan komma långt efter

• Sorgen drabbar också personalen

(31)

Någon gång ska vi dö

Barbro Lindgren

Någon gång ska vi dö du och jag

Alla människor ska dö och alla djur

och alla träd ska dö

och blommorna på marken

men

inte allihop på samma gång utan då och då

så att det knappast märks

(32)

Källor:

• Evas mamma fick aldrig någon begravning, artikel i Intra 1, 2008

• När utvecklingsstörda åldras av Monica Björkman

• De utvecklingsstörda och döden av Lars Molander

• Handledning till Någon man tycker mycket om har dött av Åsa Johansson och Agneta Grimby

• Å dele en sorg, Kreftforeningen ( Norge, Aldring och helse)

• Svenska institutet för sorgbearbetning

References

Related documents

Författaren utgår från ett rikt intervjumaterial för att se vad för slags frågor som man ägnar sig åt, vilka glädjeämnen och utmaningar som finns.. I detta väcks

Personer som väljer att inte ha barn blir positionerade som avvikande i samhället samtidigt som deras avvikande position osynliggörs då de inte tas på allvar och anses av omgivningen

När allt fler människor flyttar från dessa orter och det sker en avfolkning så känner de existerande medierna att det inte finns något intresse att bevaka orten, effekten av det

Före detta förbunds- ordförande och numera förtroenderevi- sor Birgit Hansson kom med förslaget att alla psykologer borde försöka nå ut till studenterna genom att till

Även om det också beaktas i vilken utsträckning KMV-medlen kommer allmänheten till del används inte bidraget fullt ut som ett verktyg för att göra kulturmiljöer öppna

Innan har vi främst tagit upp mänskliga rättigheter ur ett mer traditionell perspektiv, där frågor om politik och yttrandefrihet varit centrala, säger Norman Tjombe, chef för LAC

Detta resultat visar sig vara intressant då respondenter först svarade att de inte köper ekologiskt för att det är för dyrt, och sedan säger att de inte tror på den

Förskolechefen är dock medveten om att syftet med hennes praktik är Yumnas språkträning i svenska, och tillägger på ett övertygande sätt att Yumna hela tiden