Kvalitetsrapport
Fritidshem
Läsåret 2013/2014
Björkens fritidshem, (Svartå skola)
Utbildningens syfte
Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan,
sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Beskrivning av verksamheten
2. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsrapport våren 2013 3. Året i verksamheten
4. Systematiskt kvalitetsarbete 5. Normer och värden
6. Kunskaper
7. Ansvar och inflytande 8. Hem
9. Övergång och samverkan 10.Omvärlden
11. Rektors slutord
12.Förbättringsåtgärder för läsåret
1. Beskrivning av verksamheten
Fritidshemmet Björken ligger i tätorten Svartå, cirka en mil söder om Degerfors och delar lokaler med förskoleklassen. På Björkens fritidshem sker ett samarbete med Björkdungens förskola vid öppning och stängning. Närheten till skog, sjö och öppna ytor ger möjligheter till varierande aktiviteter beroende på årstid. Lek och samvaro utomhus sker dagligen. Det
förekommer både planerade aktiviteter och möjlighet för barnen att välja fritt.
Det är 2 grundskollärare som delar på ansvaret för den pedagogiska verksamheten.
Grundfakta
2012 2013-2014 ht vt
Antal barn inskrivna på fritidshemmet 27 26
Antal avdelningar 1
Antal barn i genomsnitt per avdelning 27 26 Andelen barn med annat modersmål än svenska 1 0
Antal årsarbetare 2 2
Andel personal m. ped. högskoleutbildning (%) 50 100 100
2. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsrapport våren 2013
Utifrån målet normer och värden vad gäller förbättringar har vi vid ett tillfälle i veckan låtit eleverna välja aktivitet då teater/forumspel varit ett av alternativen. För att vi som pedagoger ska uppfylla målet om att bli mer lyhörda på deras klagomål gentemot varandra har vi tillsammans med eleverna förstorat upp skolans trygghetsträd för att på ett tydligt sätt synliggöra och återkoppla lövens mål till olika hädelser.
Till en början hade vi styrda aktiviteter två gånger i veckan vilket medförde att det var svårt att hitta tid till fritidsmöte samt att elevernas olika sluttider på skolan medförde svårigheter att sammanföra hela gruppen. Vi enades därför på vårterminen om att avstå från ett av de styrda aktivitetstillfällena för att komma igång med fritidsmöten.
För att förbättra informationssystemet kom vi tillsammans med vårdnadshavare fram till att införa smskontakt samt sätta upp en veckoplanering i tamburen.
Samarbetet med skola/förskola har förbättrats med flertal gemensamma aktivitetstillfällen.
Målet om omvärlden har varit svårt att hitta bra lösningar till förbättring på grund av ekonomiska skäl samt att Björkens fritidshem ligger i en mindre ort där det inte drivs så många företag. Även här har elevernas olika sluttider i skolan och hämttider på fritids påverkar.
3. Året i verksamheten
Det dagliga arbetet i verksamheten under läsåret
Närheten till skog, sjö och öppna ytor bidrar till att vi är ute mycket eftersom det ger möjligheter till varierande aktiviteter beroende på årstid
Till att börja med hade vi två tillfällen i veckan med pedagogiskt planerade aktiviteter. Eleverna hade då möjlighet att vi ett tillfälle välja på experiment och teater och vid det andra på idrott och pyssel. Under höstterminen hade vi inga månadsmöten men på vårterminen satte vi igång med dessa då även ansvarssnurran trädde i kraft samt att vi kom fram till gemensamma regler och förhållningssätt.
Elevernas födelsedagar firar vi månadsvis. Eleverna får då komma överens om ett gemensamt mellanmål, alternativen är hamburgare, pannkaka eller korv med bröd.
Under lov har vi träffat andra fritidshem i kommunen där eleverna har fått provat på olika aktiviteter. Vi har även uppmärksammat fritidshemmens dag då vi åkt buss till Degerfors och även där träffat andra fritidshem fikat och tittat på film.
Vi har under våren planterat tagets, tomater och paprika för att på så sätt följa och synliggöra fröets väg till planta vilket kommer leda till en plantmarknad/vernissage i samarbete med skolan.
En mindre återvinningsstation har skapats av några elever med hjälp av tomma kartonger vilka har målats och dekorerats.
Utvecklingsprojekt
Vi har in deltagit i några utvecklingsprojekt men däremot träffar en av oss andra fritidspedagoger för att planera gemensamma aktiviteter samt diskutera kring verksamhetens utveckling.
4. Systematiskt kvalitetsarbete
Vi arbetar målmedvetet med att stimulera elevernas utveckling och lärande samt att erbjuda en meningsfull fritid och rekreation.
Vi låter fritidspedagogiken ta sin utgångspunkt i elevens hela situation. Eleverna får stöd i sitt identitetsbygge, en tillhörighet i ett meningsfullt sammanhang. De som arbetar på fritidshemmet gör det i anslutning till och i samverkan med andra lärmiljöer.
Verksamheten bygger på frivilligt deltagande, man strävar efter innehåll och arbetsformer som gynnar elevernas känsla av gemenskap och låter elevernas intressen och behov i stor utsträckning styra den tid som ägnas åt ett innehåll.
Att skapa en pedagogisk miljö är att främja elevers lärande och aktiva deltagande i dessa processer. I samarbete med hemmen främjar vi barnens utveckling till ansvarskännande människor och demokratiska samhällsmedborgare.
För att verksamheten skall utvecklas ska rektor ansvara för att verksamheten systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp och utvecklas. Detta har det dock varit svårt att uppnå eftersom vi inte har någon gemensam arbetslagsplanering.
Årets kvalitetsredovisning
Systematisk uppföljning av arbetsplanen var 5:e vecka, har dock inte uppfyllts på grund av tidsbrist.
Föräldramöte aug/sept (ingår i skolans föräldramöte)
Trivselenkät i oktober
Degerfors kommun strävar mot att all personal inom Degerforsmodellen har minst nivå 1 utbildning i Vägledande Samspel
Ingen av oss pedagoger har gått någon av dessa utbildningar under läsåret 13/14.
4. Normer och värden
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling
Disciplinära åtgärder
2012/2013
Disciplinära åtgärder Omfattning
flickor pojkar totalt
Utredning 0 0 0
2013/2014
Disciplinära åtgärder Omfattning
flickor pojkar totalt
Utredning 0 0 0
Åtgärder mot kränkande behandling
2012/2013 Antal åtgärder mot kränkande behandling Omfattning
flickor pojkar totalt 0
2013/2014 Antal åtgärder mot kränkande behandling Omfattning
flickor pojkar totalt 0
ENHETENS MÅL
Vi arbetar för att alla elever ska känna sig behandlade på ett likvärdigt sätt och att ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt.
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANSLYS
För att nå detta mål har vi under året haft en enkätundersökning i oktober som vi har
sammanställt. Sammanställningen av enkäten visar att de flesta eleverna trivs och har kompisar på fritids samt att de har förtroende för personalen och kan framföra sina åsikter och påverka verksamheten. Samma gäller sammanställningen på föräldraenkäten förutom när det gäller att påverka verksamheten, då de flesta känner att de inte är i behov av det.
Vi har även arbete med trygghetsträdet, forumspel, värderingsövningar samt samarbetsövningar Arbetet med trygghetsträdet samt olika värderingsövningar mm upplever vi har lett till ett bättre förhållningssätt eleverna emellan vilket visar sig genom färre antal konflikter mellan eleverna men även genom att allt fler elever själva vågar säga ifrån om de inte samtycker med andra elever samtidigt som de blivit bättre på att lyssna på varandra.
ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER
Vi pedagoger upplever att vårt arbetssätt har lett till ett positivt resultat och planerar ett likvärdigt arbetssätt kommande läsåret. Vi är två pedagoger som arbetar i fritidsverksamheten, men
eftersom vi saknar gemensam planering skulle det skapas en plan där hela läsårets arbete är uppstrukturerat. På så sätt kan man lättare se vad vi ska jobba med, hur och varför.
5. Kunskaper
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utformade, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.
ENHETENS MÅL
Lära sig samarbeta, följa regler och tagna beslut.
Utveckla ett socialt samspel med andra.
Kan omsätta sina idéer i handling på ett kreativt sätt.
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS
För att nå dessa tre mål har vi under året haft fritidsmöten, styrda aktiviteter samt veckans kluring.
Under höstterminen hade vi dock inga månadsmöten men tagit upp lite saker som har varit viktiga då och då men inte haft det lika strukturerat som vi hade tänkt. På vårterminen däremot satte vi igång med dessa då även ansvarssnurran trädde i kraft samt att vi kom fram till
gemensamma regler och förhållningssätt. Detta har lett till att eleverna måste ta mer ansvar och plockar undan det de tagit fram innan de påbörjar en ny aktivitet vilket leder till att de blir mer delaktiga i verksamheten.
Vad gäller de styrda aktiviteterna känner vi att vi har uppnått målet eftersom vi har haft dessa aktiviteter tillgängliga vid två tillfällen i veckan där eleverna själva har valt frivilligt mellan experiment, teater, idrott och pyssel. I slutet av höstterminen räckte inte tiden till vilket resulterade i att vi tog bort ett tillfälle. Elevernas önska om datastunden har varit begränsad eftersom vi inte har haft någon elev dator men vid få tillfällen har eleverna fått personal datorn.
Under december månad la vi ner aktiviteterna och ägnade oss åt julpyssel/fritt pyssel.
Det sistnämnda målet känner vi att vi har uppnått eftersom vi har haft veckans kluring varje vecka där elever har varit aktiva med att svara och luska ut gåtorna. Det har varit upp och ner med intresset men eftersom det alltid har funnits något svar så har vi fortsatt.
6. Ansvar och inflytande
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.
Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.
ENHETENS MÅL
Barnen ska få kunskap om demokratiska principer och utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former.
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS
För att nå detta mål har vi under våren kommit igång med fritidshemsmöten och liknande samlingar där eleverna ges möjlighet att påverka sin verksamhet genom att använda sig av demokratins principer. De äldre eleverna får föra mötet framåt genom att vara ordförande och sekreterare. Det har gynnat deras förmågor som ledare och lär dem respektera andras värderingar vilket vi ser genom att alla elever ha fått möjlighet att bli sedda, hörda och påverka i olika frågor samt röstat i olika aktiviteter där demokratiska resultatet har fått avgjorts och respekterats.
ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER
Vi pedagoger upplever att vårt arbetssätt har lett till ett positivt resultat och planerar ett likvärdigt arbetssätt kommande läsåret. Vi är två pedagoger som arbetar i fritidsverksamheten, men
eftersom vi saknar gemensam planering skulle det skapas en plan där hela läsårets arbete är uppstrukturerat. På så sätt kan man lättare se vad vi ska jobba med, hur och varför.
7. Hem
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande
Klagomål
ENHETENS MÅL
Skapa förutsättningar alla föräldrar att känna delaktighet och möjlighet att påverka
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANSLYS
För att nå detta mål har vi haft daglig tamburkontakt, ”öppen” telefon (på arbetstid), information på svarta tavlan, föräldramöten, lappar samt att vi har tagit itu med incidenter direkt. Vi har även öppnat upp för smskontakt och satt upp en veckoplanering i tamburen, vilket var önskemål från föräldrar.
Föräldrarna har fått varit med och utvärdera verksamheten genom en enkät som vi har
sammanställt. Sammanställningen på föräldraenkäten visa att de och deras barn känner sig trygga i verksamheten, att de har förtroende för oss personal samt att de kan påverka verksamheten men att de inte är i behov av det.
Vilken betydelse har eventuellt Pinocchiosamarbetet haft för barnets lärande och 2012/2013
Antal klagomål vt ht totalt
0 0 0
2013/2014 Antal klagomål vt ht totalt
0 0
8. Övergång och samverkan
Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett företroendefullt samarbete med förskolan.
ENHETENS MÅL
Att utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem.
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS
För att nå detta mål har vi bjudit in blivande fritidselever till ”inskolning” både med och utan föräldrar vilket har varit väldigt uppskattat av både föräldrar och elever vilket har visats sig genom elevernas positiva kommentarer och längtan till fritids.
Vi har haft lite samverkan genom att fritidselever samt skolelever befinner sig på skolgården innan skolstart då endast fritidspersonal har varit närvarande.
Skola och fritidshem har haft gemensamma regler samt utgått från samma trygghetsträd.
Materialet vi köper in använder vi till viss del gemensamt vilket resulterar i att vi spara pengar. Vi har ätit tillsammans med skolan då även skolpersonalen/fritidspersonal samverkat genom att dela på ansvarsområden, någon är kvar i matsalen och någon är rastvärd.
ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER
Vi pedagoger upplever att vårt arbetssätt har lett till ett positivt resultat och planerar ett likvärdigt arbetssätt kommande läsåret. Däremot skulle gemensamma arbetslagsplaneringar resultera i ett betydligt bättre målarbete.
9. Omvärlden
Eleverna ska få utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.
ENHETENS MÅL
Ge barnen nya upplevelser och erfarenheter
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANSLYS
För att nå detta mål har vi erbjudit olika aktiviteter som t.ex. bad, fiske och utflykter på fritidshemsdagen och gemensam fritidsdagar på lov då vi samverkat med andra fritidshem i kommunen. Personal har varit på regelbundna träffar och sett till att vi fått samverkan med andra fritidshem i kommunen/ Fritidskul i Degefors. Det har varit svårt att nå detta mål men vi har tagit alla tillfällen i akt att besöka de kulturutbud som erbjuds oss. Dock är transport ofta ett bekymmer då vi inte har resurser att beställa buss samt att personalen inte räcker till (utan att jobba extra) för att köra eleverna i bil.
Samtal om olika yrken är vanligt förekommande. Vi pratar om vad föräldrarna jobbar med, vad eleverna vill arbeta med när de blir stora, vad eleverna behöver för kunskaper för att kunna arbeta med sitt drömyrke osv.
ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER
Vi pedagoger upplever att vårt arbetssätt har lett till ett positivt resultat men för att förbättra detta målarbete skulle vi kunna bli bättre på att bjuda in t.ex. föräldrar med olika yrkeskategorier.
11. Rektorsslutord
En utökning pedagog 50 % som arbetar i både skola och fritids tillsattes i början av terminen för att få en högre personaltäthet, utveckla samarbetet mellan skola och fritidshem samt få en högre kvalitet för eleverna.
IT-nätet har inte uppgraderats under läsåret vilket har lett till frustration.
Samarbetet med Svartå förskola vid öppning och stängning har fortlöpt under året på ett väl fungerande sätt.
12. Förbättringsåtgärder för läsåret 2013/2014
Finna tid till gemensamma arbetslagsplaneringar som ska resultera i ett bättre målarbete.
Bli bättre på att skicka ut informationsbrev om verksamheten med jämna mellanrum.
Förbättra samarbetet med skolan ytterligare.
Arbeta fram en verksamhetsplan för Björkens fritids i början på terminen.
Fortsätta att vidareutveckla arbetet med trygghet och trivsel.
Arbeta vidare med förankring av likabehandlingsplanen.
Förslag till ”analystänk” av resultat kring de nationella mål och personal
Analys utifrån ett historiskt och jämförande perspektiv
Jämför resultat och bedömningar med närmast föregående år. Är resultaten bättre eller sämre?
Vilka resultat har förbättrats och vilka har försämrats? Vad säger resultaten och bedömningarna om verksamhetens utveckling?
Analys utifrån ett resurs- och kompetensperspektiv
Används resurserna på rätt sätt? Med resurser menas här pengar, personal, kompetens, IKT/datorer, läromedel och lokaler. Har verksamheten den kunskap den behöver för att säkra en hög måluppfyllelse? Är arbetsmetoderna anpassade till elevernas behov och förutsättningar? Vad har förändrats i resursanvändningen som kan förklara förändringar i resultatet. Behöver verksamheten utnyttja sina resurser och kompetenser på annat sätt för att resultaten ska förbättras?
Analys utifrån ett organisations- och ledarskapsperspektiv
Referera till resultat, konkretisera din analys. Kan verksamhetens kultur förklara resultaten? Kan förekomsten eller frånvaron av samarbete, flexibilitet, utmaning och framförhållning förklara resultaten? Hur är det med elev- och kunskapssyn, hur påverkar den resultat och bedömningar?
Hur ser kopplingen ut mellan det ledarskap som utövas och de resultat verksamheten har? Vad har förändrats i ledarskapet som kan förklara förändringar i resultaten? Vad behöver förändras i ledarskapet för att resultaten ska förbättras? Vad säger resultat och bedömningar om organisationen och ledarskapet?
Analys utifrån ett inflytandeperspektiv
Referera till resultat, konkretisera din analys. I vilken utsträckning kan resultaten förklaras utifrån förmågan att samarbeta och samverka med elever och vårdnadshavare? Är verksamheten bra på att involvera elever och vårdnadshavare i verksamhetens olika processer? Är verksamheten bra på att se olika elevers behov? Hur arbetar man med pojkar / flickor, med elever med utländsk bakgrund, med elever i behov av stöd? Finns i verksamheten tillräckligt med interkulturell kompetens, kompetens om elever i behov av olika stöd eller annan kompetens som kan stödja arbete med varje enskild elev? Om den finns, används den på rätt sätt?
