Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem

(1)

2014-04-08

Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014

Fritidshem

Datum: 2014-09-02

Resultatenhetschef: Karin Vestman och Bengt Albertsson

(2)

Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av kommunens/enhetens/verksamhetens resultat och beskriva strategier för verksamhetsutveckling

Riktlinjer och referensmaterial inför Kvalitetsredovisningen Nationella styrdokument, skollag och läroplan

Kommunala styrdokument

Verksamhetsplaner och relevanta dokument inför utvärderingen Kvalitetsenkäter

Under varje huvudrubrik presenteras Resultatbild, analys och utvecklingsstrategi

Fritidshem

Innehållsförteckning Fritidshem/organisation 1. Normer och värden

1.1 Fritidshemmets övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete 1.2 Fritidshemmets övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp 2. Barns delaktighet och inflytande

2.1 Fritidshemmets övergripande bild av insatser och resultat 3. Utveckling och lärande

3.1 Fritidshemmets övergripande bild av insatser och resultat 4. Kvalitetsenkät

4.1 Fritidshemmets övergripande bild, analys och slutsats 5. Hem och skola

5.1 Fritidshemmets övergripande bild av insatser och resultat 6. Kompetensutveckling

6.1 Fritidshemmets övergripande bild av insatser och resultat 7. Pedagogiskt ledarskap

7.1Verksamhetsbesök. Övergripande bild av insatser och resultat 7.2 Målplaner. Övergripande bild av insatser och resultat

7.3 Systematiskt kvalitetsarbete. Övergripande bild av processen 8. Entreprenöriellt lärande

9. Identifierade framgångsfaktorer 10. Identifierade utvecklingsområden

(3)

Fritidshem/organisation

Bergsnäs- och Markusskolans fritidshem - Avesta centrala rektorsområde By- och Fors fritidshem – By och Fors rektorsområde

Johan-Olovskolans fritidshem – Johan-Olovskolans rektorsområde Karlbo, Nordanö och Lunds fritidshem – Karlbos rektorsområde Krylbo fritidshem – Åvestadalsskolans rektorsområde

Skogsbo och Klockarskolans fritidshem – Skogsbo rektorsområde

1. Normer och värden

1.1 Fritidshemmets övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete

Fritidshemmen tillämpar i huvudsak samma Likabehandlingsplan som skolan, men genomför kartläggningar och uppföljningar på områden som rör fritidshemmet. Enkäter, trygghetsråd och samtal om värdegrundsarbete gällande trivsel och förhållningssätt genomförs och följs upp av personalen. Underlaget ligger till grund för

kartläggningsarbetet och planerade insatser. Fritidsråd finns på ett flertal ställen och alla fritidshem satsar på olika aktiviteter för att utveckla värdegrundsarbetet och främja goda samspel.

Likabehandlingsplanen kommuniceras och är känd av såväl, elever, föräldrar och personal.

Utvecklingsstrategi:

Öka förutsättningarna för elevernas delaktighet, samt genomförande av aktiviteter som främjar goda samspel på fritidshemmet.

1.2 Fritidshemmets övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp

Fritidshemmen använder sig av samma ärendegång som grundskolan när det gäller ärenden till elevhälsoteam, samt stöd av skolgruppspersonal. Vid Eht-möten diskuteras även ”fritidstiden” för aktuella barn, för att få en helhetsbild om elevens hela skoldag som kan bestå av både skola och fritidshem. Det finns insatser för aktuella barn, men omfattning av stöd skiljer sig åt. Det finns ett behov av att få mer kunskap om strategier för att kunna ge ett bra stöd till alla barn, inte minst till barn med neuropsykologiska funktionshinder. Rutiner vid övergångar gällande information om ”nya” elever finns men kan utvecklas på sina ställen. Rektor ansvarar för att utveckling sker.

- Insatser från elevhälsan och skolgruppsstöd behöver belysas ytterligare, för att kunna skapa förutsättningar till en likvärdig situation på samtliga fritidshem i kommunen.

- Formerna för överlämning behöver utvecklas generellt, dvs personalen på fritidshemmen behöver ges en större delaktighet vid planeringen av mottagande av nya barn.

- Fortbildningsbehov finns inom det specialpedagogiska området och rutinerna för Eht behöver utvecklas på sina ställen.

2. Barns delaktighet och inflytande

2.1 Fritidshemmets övergripande bild av insatser och resultat

Det finns forum som fritidsråd och samtalsstunder i vardagen som ger barnen möjlighet till inflytande och delaktighet på fritidshemmet. Aktiviteter som barnen önskar att få göra fångas för det mesta upp av personalen, som också försöker skapa förutsättningar för att ordna dessa. Det har skett en utveckling på det här området inom i stort sett alla rektorsområden, men där det behöver göras mer kommer rektor att ansvara för att så sker.

(4)

- Barnens möjlighet till delaktighet och trivsel är viktigt och fritidshemmen måste verka för att barn oavsett ålder ges möjlighet till delaktighet och anpassade aktiviteter.

- Vid en del fritidshem påtalas vikten av att introducera barnen till att våga prova fler aktiviteter för att på så sätt ges fler möjligheter till lek och aktivitet. En metod som kan introduceras på flera fritidshem.

- Spridningen av det som framkommer vid fritidsråd måste utvecklas för att nå ut till fler berörda.

- Nätverkande mellan fritidshem kan ge stöd och bidra till utveckling, men det är i huvudsak det egna fritidhemmet som måste jobba med ”sina” identifierade utvecklingsområden och hitta forum för det.

3. Utveckling och lärande

På alla fritidshem pågår det aktiviteter som främjar barns utveckling och lärande, även om utbudet och aktiviteter skiljer sig åt. Det handlar om ett varierat utbud och aktiviteter som i huvudsak sker genom lek och rörelse.

Områden som barnen får möjlighet att möta är natur och friluftsliv, tillämning av digital teknik, språk och matematik, hållbar utveckling, hantverk, tillverkning och konstruktion, osv. Som stöd för att barnens ska ges det som styrdokumenten uttrycker, har fritidshemmen tagit fram målplaner för att säkerställa att möjligheter ges till barnen och att det finns ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete att följa och utvärdera. Implementeringsarbetet av målplanerna har varit en lärprocess för att öka medvetenheten hos både ledare och personal. Målplanerna utgår från styrdokumenten i Lgr 11, kap 1 och 2 och har medfört en ökad medvetenhet för uppdraget och ett stöd för utveckling av det som framkommit vid uppföljningsarbetet.

- Fortsätta arbeta med att implementera målplansarbetet i fritidshemmens verksamhet. Det är ett långsiktigt arbete som behöver arbetas med under en längre tid, för att få goda effekter på samtliga fritidshem. Ett årshjul behöver upprättas för att säkerställa att ledning och personal skapar förutsättningar för det här arbetssättet, dvs där det inte finns någon tydlig plan.

- Några fritidshem behöver jobba mer med att utveckla sina miljöer och utbud, för att främja barnens möjlighet till utveckling och lärande. Det kan vara att se över möjligheten till läxläsning, eller att säkerställa att det finns ett varierat utbud för både äldre och yngre elever.

4. Kvalitetsenkät

4.1 Fritidshemmets övergripande bild, analys och slutsats

Se bilaga. Översikt och resultatbild, för fritidshemmets kvalitetsenkät är sammanställd på kommunövergripande nivå, samt kommunicerad med varje enhet. Varje rektorsområde och fritidshem använder sitt resultat vid utvärdering och planering av utvecklande åtgärder för sin verksamhet.

Av resultatet framkommer det en generellt god nöjdhet, men det finns mer att göra gällande innehållet och svarsfrekvensen.

- Hanteringen av enkätundersökningen behöver åtgärdas. Dels måste enkäten tidigareläggas från centralt håll, dels måste förutsättningar ges för genomförandet, så att resultatet kan analyseras och bearbetas i samband med att respektive fritidshem genomför sin kvalitetsredovisning.

- Skapa förutsättningar för att öka svarsfrekvensen hos både barn och vårdnadshavare.

- Handlingsplaner för att följa upp och ta hand om resultatet ska upprättas på varje fritidshem, för att säkerställa att kvalitetshöjande åtgärder tillsätts. Delar av resultatet behandlas med stöd av

Likabehandlingsplanen.

- Resultatenhetscheferna kommer att avsätta tid på verksamhetsmöten där man följer upp respektive fritidshems utvecklingsarbete, utifrån resultatbilden på kvalitetsenkäten.

(5)

5. Hem och skola

Samtliga fritidshem har eller deltar på föräldramöten i någon form, antingen tillsammans med skolan, inför

skolstarten eller vid ett separat föräldramöte. Personalen uttrycker att den dagliga kontakten vid lämning/hämtning är en viktig del i samverkan skola-hem, som de värnar om och tycker fungerar väl.

Andra aktiviteter som förekommer på flera fritidshem är ”Dropp in-fika”, ”öppet hus” och ”minifritidsdag” där vårdnadshavare bjuds in till att delta för att få en bild av fritidshemmets verksamhet.

På flera skolor tar man upp den enskilde elevens situation på fritidshemmen i samband med utvecklingssamtalen som genomförs en gång per termin. Personal från fritidshemmet deltar även vid samtal där det finns behov.

- Arbeta för att skapa en fördjupad kontakt mellan hem och skola.

- Informationshantering är ett område som bör ses över på flera håll för att öka möjligheterna till delaktighet och minska på ”missarna”. Inför frågor som rör sammanslagningar av fritidshem vid lov etc. är det extra viktigt med att vårdnadshavare får information i god tid, samt en möjlighet att delta vid en planering av överlämningsinformation. Varje rektorsområde måste hitta sin form för att öka möjligheterna till en god samverkan mellan hem och skola/fritidshem.

6. Kompetensutveckling

Det har varit en kommunövergripande fortbildning med Mikael Genberg, ”Att se möjligheter och skapa förutsättningar för sig själv och andra. Ingenting är omöjligt.”

Ett flertal fritidshem har även deltagit i J. Steinbergs fortbildning gällande ledarskap i klassrummet. Andra fortbildningstillfällen som förekommit är; It, barnuppfostran i andra kulturer, skapande skola-seminarium, utomhuspedagogik och kurser inom det specialpedagogiska området.

- Utbildning gällande barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är efterfrågat och kommer att ges möjlighet att få genom bl a Centrala elevhälsan.

- Utbildning i ”Vägledande samspel” har också efterfrågats från några enheter. Där man har uttryckt vikten av att utveckla sitt förhållningssätt och bemötande, då det kan ge goda effekter för värdegrundsarbetet och i samspelet med såväl barn som vårdnadshavare och kollegor.

- Det systematiska kvalitetsarbetet måste utvecklas ytterligare i varje område och rektor får ansvar för att upprätta en handlingsplan för sina insatser och genomförande.

- I verksamhetsplanen ska det framgå vad enheten kommer att prioritera gällande fortbildningsinsatser.

7. Pedagogiskt ledarskap 7.1 Verksamhetsbesök

Inom alla områden har rektor/utvecklingsledare genomfört verksamhetsbesök, dels genom spontanbesök, dels genom planerade besök med fokus på riktade områden. Det har varit uppskattade tillfällen som bidragit till en djupare förståelse och högre medvetenhet om verksamhetens innehåll och genomförande. Återkopplingen av verksamhetsbesöken har fungerat, men kan utvecklas på samtliga ställen.

- Fortsätta arbetet med verksamhetsbesök, då det har visat sig vara ett bra sätt för ledning att skapa sig bilder av verksamhetens status, samt en möjlighet att ge personalen feedback på sina insatser. Arbetet med återkoppling efter riktade verksamhetsbesök bör säkerställas och utvecklas på sina ställen, för att få effekter av det pedagogiska ledarskapet i praktiken.

(6)

7.2 Målplaner

Alla områden har i stort sett påbörjat arbetet med pedagogiska målplaner, men arbetet har kommit olika långt i implementeringsarbetet. Där man kommit lite längre uttrycker personal och ledning att det är ett stöd för att få en djupare förståelse för uppdraget, men också ett verktyg för att säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet fungerar. Ett väl grundat målplansarbete ger stöd för att arbeta mot mål och resultat, då dessa följs upp och stäms av mot bedömningskriterier. Målplanerna står i relation till styrdokumenten och är olika till antalet för resp. enhet.

- Stort fokus kommer att läggas på att stödja en utveckling av de ”Pedagogiska målplaner” under kommande läsår, så arbetet blir väl inarbetat i verksamheten och på samtliga fritidshem.

- Mätbara kriterier ska upprättas för varje fritidshem/enhet.

- Ett årshjul och stöd gällande dokumentation ska ses över inom resp. område, för att minska på osäkerhetsfaktorer och klargöra vad som förväntas.

- Ett stöd kommer att ges från resultatenheten till resp. ledare, då området följs upp inom varje enhet.

7.3 Systematiskt kvalitetsarbete

Samtliga rektorsområden arbetar utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete, vilket är ett område som resultatenheten förskola-grundskola haft fokus på att utveckla i verksamheterna under en längre tid. Processen med pedagogiska målplanerna följer de flesta verksamheterna, men inte alla och det skiftar i hur de tillämpas som en planering och uppföljning- samt utvärderingsmodell. Det är rektor på respektive enhet som ansvarar för innehåll och

genomförande av det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheterna, vilket innebär att tillämpningen skiljer sig åt i praktiken.

Det finns delar som behöver utvecklas inom alla verksamheter och rektor måste vara tydlig med vad som ska tillämpas eller ej. Idag råder det en viss osäkerhet om gällande, men inte med motstånd utan snarare ett uttalat behov av utveckling. Som stöd för det systematiska kvalitetsarbetet har alla verksamheter mer eller mindre tillämpat följande:

- Årshjul - Ped. målplaner - Kvalitetsenkäter - Verksamhetsplaner - Likabehandlingsplan - Kvalitetsredovisning Utvecklingsstrategi:

- Mera tid och stöd ska läggas på enhets- och verksamhetsträffar för att utforma en rättssäker modell, dvs på varje enhet eftersom nivån skiljer sig åt och behöver olika stöd mycket stöd. Utrymme för en fördjupad förståelse och motivation för tillämpning ansvarar ledningen för att det ges.

8. Entreprenöriellt lärande

Alla verksamheter inom förskola grundskola har fått någon form av fortbildning på området. Fokus har legat på att utveckla det här inom alla verksamheter och personalen har ökat sitt medvetande om vad entreprenöriellt lärande innebär, samt fått möjlighet att diskutera vad som sker på den egna enheten tillsammans med kollegor.

Barnen får i hög grad stöd och stimulans för att kunna förverkliga sina idéer. Alla områden uttrycker också att de uppmuntrar skapande i alla dess former.

- Kommunen och resultatenheten satsar vidare på att utveckla det här området, då utvärderingarna visar att det finns mer att göra inom alla verksamheter.

(7)

9. Identifierade framgångsfaktorer

Nedanstående punkter har uttalats från flera områden, vilka identifierats som viktiga inslag som påverkat verksamhetens kvalitetsutveckling i positiv riktning. Rektor ansvarar för att fritidshemmet tillvaratar och skapar förutsättningar för att nedanstående punkter bibehålls och/eller utvecklas.

- Samverkan mellan fritidshem och skola - Barns inflytande och delaktighet - Aktiviteter och utbud

- Engagerad och flexibel personal som är ”nära” barnen - Trivsam miljö med ett varierat material

- Pedagogiskt ledarskap i verksamheten som kan hjälpa barnen i deras utveckling

- Personal och ledning har en hög medvetenhet om uppdraget och arbetar för en kvalitetsutveckling - Riktad och medveten fortbildning

- Ett kommunicerat systematiskt kvalitetsarbete, med tydliga arbetsprocesser för uppdraget

- Tid och utrymme finns för kollegialt lärande genom dialog i arbetslaget, gällande uppdraget och dess genomförande

10. Identifierade utvecklingsområden

Nedanstående punkter har identifierats som utvecklingsområden för verksamheten/enheter där åtgärder måste tillsättas, graden av utvecklingsbehov och insatser skiljer sig åt för respektive område. Rektor ansvarar för att insatser för utveckling sker på respektive enhet.

- Planeringstiden, omfattning och innehåll ska säkerställas till rätt saker

- Bättre information och planering vid sammanslagningar vid lov och övergångar - Det systematiska kvalitetsarbetet med målplansarbetet

- Rutiner och dokumentationsarbete vid bl a kränkningsärenden - Rutiner för personalens delaktighet vid elevhälsoarbetet

- Samverkansformer mellan fritidshem och elevhälsoteamet, och stöd av t ex skolgrupp

- Det pedagogiska ledarskapet påverkar enhetens utvecklingsarbete, vilket gäller både rektors pedagogiska ledarskap och ledarskapet i barngruppen

- Det pedagogiska uppdraget, gällande innehåll och genomförandet behöver förstärkas i form av utbildning och dialog i arbetslag och på fritidshemmet

Kvalitetsredovisning för fritidshemmen/skolbarnomsorgen

Dokumentet syftar till att ge en samlad bild av fritidshemmens resultat i Avesta kommun, men alla rektorsområden har upprättat en Kvalitetsredovisning för ”sitt/sina” fritidshem, som går att ta del av för att få en mer specifik bild av resp. verksamhet.