Kvalitetsrapport. Fritidshem. Läsåret 2015/2016

(1)

Kvalitetsrapport Fritidshem

Läsåret 2015/2016

Björkens Fritidshem, Svartå

Utbildningens syfte

Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i.

Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.

Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Ansvarig rektor: Anette Thorbjörnson

(2)

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Beskrivning av verksamheten

2. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsrapport våren 2014 3. Året i verksamheten

4. Systematiskt kvalitetsarbete 5. Normer och värden

6. Kunskaper

7. Ansvar och inflytande 8. Hem

9. Övergång och samverkan 10. Omvärlden

11. Rektors slutord

12. Förbättringsåtgärder för läsåret

(3)

3

1. Beskrivning av verksamheten

Svartå skola ligger ca en mil söder om Degerfors, och är en F-6 skola med 39 elever varav 27 är inskrivna på Björkens fritidshem. Alla elever på fritidshemmet är mellan 6-13 år och går tillsammans på en avdelning.

På Björkens fritidshem sker ett samarbete med Björkdungens förskola vid öppning och stängning.

Det är nära till lekytor och skog. Lek och samvaro utomhus sker dagligen. Det förekommer både planerade aktiviteter och möjlighet för barnen att välja fritt.

Det är en fritidspedagog anställd på fritidshemmet, samt en pedagog som delar tjänst med skola och fritidshem. Tillsammans har de 1,5 tjänst på fritidshemmet.

Grundfakta Fritidshem

2013/2014 2014/2015 2015/2016

1 sep 1 apr 1 sep 1 apr 1 sep 1 apr

Antal barn inskrivna på fritidshemmet 30 27 28 25 26 27

…varav barn med annat modersmål än svenska 0 0 0 0 0 2

Antal avdelningar 1 1 1

Antal barn i genomsnitt per avdelning 29 27 27

Antal årsarbetare 1,5 1,6 1,6

Andel personal m. ped. högskoleutbildning (%) 100 100 50

(4)

4

2. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsrapport våren 2015

Hur har vi arbetat med de förbättringsåtgärder vi identifierade i förra kvalitetsrapporten?

Under det gångna året har personalen getts möjlighet till gemensam planing, 1,5 timmar per vecka. Dock har omständigheterna gjort att flera av våra gemensamma planeringstillfällen blivit inställda vilket resulterat i att vi inte haft samma möjlighet och förutsättningar att kunna organisera och förbereda verksamheten som vi önskat.

Samlingarna mer intressanta

Samlingarna fungerar bättre när vi begränsar tiden. Överlag är det lugnare och eleverna lyssnar bättre. Det är fortfarande svårt att finna en gemensam tidpunkt där alla kan delta eftersom eleverna kommer till fritidshemment vid tre olika tillfällen.

Dokumentera mer för att visa verksamheten

Veckoplaneringsschemat har vi skrivit in och formulerat mer detaljerat än tidigare samtidigt som vi presenterat veckans pyssel. Även den digitala fotoramen har vi använt flitigare och uppdaterat med aktuella bilder.

Vår förhoppning var att kunna visa föräldrarna mer av verksamheten genom t.ex. olika bildserier på hur vi arbetar Detta för att kunna förmedla hur vi går till väga och vilka olika steg som finns i processen för att nå en fullgod verksamhet. Tyvärr har vi pga. tidsbrist inte kunna göra detta fullt ut.

Arbete vidare med trygghet och trivsel

För att öka tryggheten, särskilt bland de yngre eleverna har vi prioriterat att ha en kortare samling direkt när de kommer till fritids. Då har vi möjlighet att vara med och påverka och se till att alla som vill har en kompis att leka med.

Vi diskuterar ofta med eleverna hur man ska uppföra sig mot varandra och hur man är en bra kamrat och att det finns olika sätt att tilltala varandra och hur det man säger uppfattas.

Samarbete med skolan

Någon gemensam planeringstid med skolan har vi tyvärr inte haft under året. Att skapa möjlighet för detta är med all säkerhet en viktig och avgörande faktor för ett gott samarbete.

Vi har ändå så långt det varit möjligt försökt att följa upp pågående undervisning med praktiska övningar i några valda ämnen.

Delta vid kommungemensamma aktiviteter

Under lovdagar har vi möjlighet att delta i kommungemsamma aktivitetsdagar men kommer tyvärr inte iväg så ofta som önskar. Ett problem är transportmöjligheterna. Sist samåkte vi och delade buss med Åtorp, en bra lösning för att hålla nere kostnaderna.

(5)

5

3. Året i verksamheten

Det dagliga arbetet i verksamheten under läsåret

Vårt natursköna läge med närhet till både, skog och sjö ger fina möjligheter till varierande dagliga utomhusaktiviteter året runt. Skogen är en unik och kreativ lekplats som inbjuder till lärande samtal om både djur och natur. Under den varma delen av året, när vädret tillåter, äter vi ofta mellanmålet utomhus, vilket är ett uppskattat inslag.

I verksamheten förkommer både planerade aktiviteter och möjlighet för barnen att välja fritt.

Fritidsgympa och pyssel finns schemalagt varje vecka. På de samlingarna har eleverna själva möjlighet att påverka valet av aktiviteter. Vi pedagoger ger förslag men låter eleverna i möjligaste mån själva bestämma innehållet i sin dagliga verksamhet.

Den fria leken tränar det demokratiska tänkandet eftersom man måste komma överens om regler och lösa konflikter som uppstår Vi i personalen försöker tydliggöra sambanden mellan delaktighet, inflytande över och ansvar för fattade beslut. När föräldraföreningen bad oss om en önskelista fick eleverna lämna förslag, rimliga alternativ röstades fram, sammanställdes och överlämnades. Ett tydligt exempel på ett demokratiskt arbetssätt som blev både uppskatta och användbart. Vi har också fått ett nytt bordtennisbord i gåva av Svartå IF. Under året har vi köpt in en del spel, pyssel- och byggmaterial och många stjärtlappar.

Vi upplever det som positivt med de kommungemensamma aktiviteter som anordnas under skolloven Det är berikande med nya erfarenheter för både elever och personal och vi har deltagit då det varit praktiskt möjligt med transport. För att variera verksamheten under loven har vi gjort kortare utflykter/ promenader i samhället t.ex. åkt pulka i Hyttbacken, besökt badplatsen och Gamla Parken. På fritidshemmens Dag stannade vi i Svartå och firade med extra festligheter, olika såpbubblerecept och drop-in-fika.

I december hade vi tillsammans med skolan gemensamt luciafirande i Folkets Hus där eleverna fick bjuda in anhöriga, släkt och vänner. På Fritidshemmens dag bjöd vi föräldrarna på drop-in-kaffe. I maj anordnades en gemensam trivselkväll med bl.a. vernissage där

elevernas samlade konstverk under året visades upp.

Utvecklingsprojekt

 För att stärka samarbetet över skolgränserna och utveckla verksamheten har vi kontinuerligt deltagit i GKU-träffar (Gemensam Kompetens Utveckling).

 Vi har i år fått avstå från att delta i FSG (Fritids Samverkan Gruppen) pga.

schemamässiga orsaker.

 Fritidshemspedagogik 2016

Utbildningen ar en föreläsningsserie som belyser olika förutsättningar för

fritidshemspedagogikens genomförande och knyter an till lärandet hos såväl elever som personal. Lärande är ett alltmer viktigt begrepp inom fritidspedagogiken och handlar både om fritidspedagogernas professionella utveckling och lärandet och utvecklingen hos de elever som deltar i fritidshemsverksamheten. Utifrån de

(6)

6

föreläsningar som ges är syftet att ge möjlighet att tänka, reflektera och kritiskt diskutera olika aspekter av fritidshemmets uppdrag och den undervisning/verksamhet som bedrivs där. En pedagog från Svartå deltar i utbildningen.

(7)

7

4. Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete på Svartå skola F – åk 6, skola/fritidshem.

Kvalitetsarbetet finns formulerat i skolornas kvalitetshjul. Arbetet är anpassat till de olika delarna planera, genomföra, analysera, utvärdera och redovisa resultat. Utifrån analyserna av de redovisade resultaten, arbetar verksamheterna vidare med framtagna förbättringsområden.

Det systematiska kvalitetsarbetet ska genomsyra allt arbete, som sker inom de pedagogiska verksamheterna och ha eleven i fokus.

Verksamheternas kvalitetsarbete utgår från läsårets arbetsplan. Arbetsplanen beskriver hur verksamheterna ska arbeta med prioriterade förbättringsområden. Månadsvis följs arbetsplanen upp i arbetslagen. Rektor tar del av den kontinuerliga uppföljningen. Vid slutet av läsåret analyseras resultaten och verksamheternas arbete redovisas i

kvalitetsrapporten. Verksamheternas kvalitetsrapporter redovisas huvudman samt läggs ut på kommunens hemsida. Kvalitetsrapporterna ligger till grund för kommande läsårs arbetsplan.

För att nå framgång i det systematiska kvalitetsarbetet måste fokus ligga på mål.

resultat, analys och förbättringsarbete. Det ska vara en naturlig del i vardagen, prioriterat i arbetslagens arbete. Det är därför viktigt att varje verksamhet skapar sina egna rutiner utifrån fastställd kvalitetsplan.

Årets kvalitetsredovisning

 Systematisk uppföljning av arbetsplanen i slutet av varje månad.

 Föräldramöte i augusti och maj (ingår i skolans föräldramöte)

 Trivsel/trygghetsenkät under hösten.

 Drop in fika/föräldraaktivitet i december/ maj.

(8)

8

5. Normer och värden

Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling

Disciplinära åtgärder

2013/2014 2014/2015 2015/2016

Disciplinära åtgärder F P To F P To F P To

Utvisning ur undervisningslokal 0 0 0 0 0 0

Kvarsittning 0 0 0 0 0 0

Utredning 0 0 0 0 0 0

Skriftlig varning 0 0 0 0 0 0

Tillfällig omplacering 0 0 0 0 0 0

Tillfällig placering vid annan skolenhet 0 0 0 0 0 0

Omhändertagande av föremål 0 0 0 0 0 0

Disciplinära åtgärder:

Orsaker till minskning/ökning:

Förslag på utveckling:

Åtgärder mot kränkande behandling

2013/2014 2014/2015 2015/2016 Antal åtgärder mot

kränkande behandling F P To F P To F P To

Fritidshem 0 0 0

Kränkande behandling

Orsaker till minskning/ökning:

Förslag på utveckling:

(9)

9

ENHETENS MÅL

Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav

Öka medvetenheten om att elever med funktionsnedsättningar inte ska möta hinder i vår verksamhet.

Hur når vi målen?

Kommunövergripande likabehandlingsträffar 2 ggr per läsår där skolans samordnare och rektor deltar.

Digitalt uppföljningsverktyg

Förankra likabehandlingsplanen bland personal, elever och vårdnadshavare Öka elevernas delaktighet i det främjande och förebyggande arbetet

Vi jobbar med att bli en god kamrat. Alla elever ska bli sedda och bekräftade varje dag.

Genom att använda ett vårdat språk och positivt bemötande gentemot elever och vuxna.

Samtycke från vårdnadshavare ska inhämtas om att få ge information angående eleven som är viktig för elevens välbefinnande.

Informationen ska ges till all personal samt finnas tillgänglig för vikarier i verksamheten Noggrann förberedelse i all vår verksamhet. Terminsplaneringar ska finnas i vikariepärmen.

UTVÄRDERING OCH ANALYS

Vi strävar aktivt efter att utveckla elevernas förmåga att visa respekt och förståelse för människors olikheter. Alla ska bemötas på ett bra sätt. Arbetet med värdegrund och

värdegrundsfrågor påbörjas direkt vid skolstart och är sedan något som pågår kontinuerligt under hela läsåret.

När det gäller förtryck och kränkande behandling råder nolltolerans. Det finns en

likabehandlingsplan utformad som beskriver både hur vi arbetar förebyggande och samt hur vi upptäcker och åtgärdar kränkningar. Eleverna är väl medvetna om vilka regler som gäller.

Ofta kommer de till oss i personalen och berättar om de själva eller någon annan blivit orättvist behandlad.

Ett försök att arbeta med dessa viktiga frågor gjorde vi under hösten då vi påbörjade ett långsiktigt känsloprojekt med utgångspunkt från den populära biofilmen ”Insidan ut.

Tillsammans målade vi och satte upp en stor figur som fylldes med olika känslobollar som barnen själva fick välja och måla. Målet med har varit att hjälpa barnen att lättare kunna sätta ord på och beskriva sina känslor.

(10)

10

Vi tycker att eleverna har fått en ökad förståelse för hur andra kan uppleva en situation. De kan lättare relatera till andras känslor När det uppstått situationer som behöver redas ut hjälper vi till och finns som stöd. Samtidigt uppmuntrar vi eleverna att försöka nyansera sina känslor och att formulera dem i ord. Att stödja elevernas känslospråk bidrar till att öka toleransen i gruppen vilket i förlängningen kan förebygga kränkningar samt öka förståelsen för

likabehandling,

Varje dag arbetar vi aktivt för att nå målet med gott kamratskap. I februari då ”Vänliga veckan” och ”Alla hjärtans dag” inföll nästan samtidigt fick vi ett ypperligt tillfälla att diskutera och påminna eleverna hur man kan uppföra sig mot varandra och hur man är en bra kompis och att alla blir glada av en vänlig handling.

Vad det gäller ett vårdat språk får vi ständigt påminna eleverna om vilket språk som används och att inga svordomar är tillåtna. Vi poängterar också vikten av hur man tilltalar sina

kamrater och att tänka på hur det man säger uppfattas. Att de själva kan ha ett ovårdat språk är de inte alltid medvetna om.

ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER

Genom att öka elevernas delaktighet i det förebyggande arbete kan vi få mer förståelse för hur viktigt det är med normer och värden. Vi vill också ha mer samtal med eleverna där alla får uttrycka sina tankar och funderingar kring ämnet.

Vi har många viljestarka barn som helst vill göra vad de själva vill. För att ytterligare stärka gruppkänslan behöver vi planera mer för olika samarbetsövningar.

(11)

11

6. Kunskaper

Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utformade, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.

ENHETENS MÅL

Utveckla elevernas språkliga medvetenhet.

Utveckla elevernas intresse för matematik

Rebusar, problemlösningar samt gåtor.

Gemensamma aktiviteter där alla kan delta.

Tema där eleverna får välja aktivitet till exempel bild, idrott, snickeri, läxläsning eller spel.

Delaktiga i skolans pedagogiska planeringar för att utveckla och vara ett kompensatoriskt stöd i elevernas kunskapsutveckling. Undervisande lärare delger fritidshemmen aktuella pedagogiska planeringar.

Fritidshemmet ska vara delaktiga i upprättandet och utformning av extra anpassningar och särskilt stöd.

För att öka elevernas problemlösningsförmåga och kreativa tänkande har vi varje vecka en kluring som eleverna får svara på. Det är ett populärt inslag där alla elever kan delta eftersom det finns olika svårighetsgrad på frågorna. Vinnaren presenteras i början på veckan och få äran som vinst. Under vårterminen har eleverna själva kommit med önskemålet om att få skriva och ansvara för ”Kluringen”.

Gemensamma aktiviteter för samtliga elever är fortfarande svåra att genomföra eftersom de kommer och går vid olika tider. Vår ambition är ändå att inkludera så många som möjligt . Därför har vi valt att lägga fritidsgympan före/efter mellanmålet varannan vecka, för att så många som möjligt ska kunna delta, även de som slutar tidigt.

För att öka elevernas kunskaper och stimulera deras kreativa förmåga försöker vi skapa förutsättningar för olika aktiviteter som ger eleverna möjlighet att tänka nytt. Det kan t.ex. vara att saker från grovsopen som med fantasins kan få nya funktioner och användningsområden.

(12)

12

För att tillvarata naturens resurser och visa eleverna olika tillverkningsmetoder, har vi arbetat med varierande teman bl.a. med löv och höstmandala. Vi har gemensamt samlat in material, eleverna har själva fått komma med förslag och idéer och sedan fått visa vad de har skapat.

Vårt mål är att eleverna ska uppleva det lustfyllt och inbjudande att måla med olika sorters färg.

Vi vill förmedla känslan ”alla kan” därför har vi med jämna mellanrum visat olika, enkla tekniker som kan anpassas efter elevernas enskilda förmåga. Vi har bl.a. marmorerat papper med

sockerlösning, gjort tejpmönstrade målningar och stora gemensamma temakonstverk. Vår senaste vår och sommarmålning tog lång tid att få klar.

Vi har inte varit delaktiga i skolans pedagogiska planeringar under året men har ändå försökt följa upp pågående undervisning med praktiska övningar i några valda ämnen.

Vi skulle kunna arbeta mer kring ämnet matematik på olika sätt, t.ex. införa någon mattekluring eller tankenöt. Kanske något liknande träning för språkförståelse.

Eleverna behöver träna mer på att fullfölja projekt och på att färdigställa påbörjade saker.

I framtiden behöver vi också få mer tid tillsammans med lärarna för att på ett bra sätt kunna planera hur vi på bästa sätt kan komplettera undervisningen.

(13)

13

7. Ansvar och inflytande

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.

Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och

mognad. Eleverna ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över

utbildningen.

ENHETENS MÅL

Ge eleverna god information om kunskapsutveckling och social utveckling.

Öka elevernas möjlighet till inflytande över verksamhetens utformning utifrån stigande ålder och mognad.

Vi hjälper till att vägleda i en konflikt, men försöker få eleverna att själva lösa den genom att ge dem verktyg att förebygga konflikter.

Göra eleverna medvetna om innebörden av inflytande och ansvar.

Samlingar, röstsystem vad gäller olika aktiviteter.

Samarbetsövningar. Lyhördhet för barnens idéer och förslag.

Fritidsmöten/månadsmöten

Vi arbetar aktivt med att vägleda och lösa konflikter som uppstår mellan eleverna. Som exempel går mycket energi åt till att bestämma vem de skall leka med efter skolan. Detta gav upphov till många besvikelser och missförstånd. För att koma tillrätta med detta har vi infört en ny regel som säger att lekkompis måste bestämmas dagen innan och att man sedan håller vad man lovat. Detta gör att eleverna blir medvetna om innebörden om inflytande och ansvar.

Ett annat exempel är ”docken” som ligger lite avsides och är svår att överblicka, blir lätt lite rörig och stökig. Vi vill verkligen försöka ge barnen chansen att klara av att vara där själva utan att personal ständigt ska vara närvarande. Därför har eleverna själva fått komma med förslag på regler som ska gälla. Resultatet blev att de som går in tillsammans nu har ett gemensamt ansvar för att det blir undanplockat.

(14)

14

Vi strävar efter att eleverna i möjligaste mån själva ska få välja aktivitet och uppmuntrar dem att lämna förslag som vi i försöker genomföra. Det önskemål som är mest uppskattat är den fria leken som ger unika möjligheter till social utveckling och inlärning på många olika plan t.ex. turtagning, empati, konfliktlösning och samarbete.

Under året har vi diskuterat med eleverna om vikten att ta ansvar för sina handlingar. Då det händer att saker går sönder under pga. ovarsamhet har vi förklarat vilka följder det kan få för verksamheten. T.ex. att det inte är självklart att det köps in nytt material om man inte är rädd om det som redan finns. Vi vill också kunna lita på våra elever och få dem att inse värdet av att vara ärlig och berätta när något gått sönder, oavsett om det sker genom olyckshändelse eller slarv. En viktig del av mognadsprocessen är att förstå att det både finns ett individuellt och ett gemensamt ansvar.

Vi har dagliga gemensamma samlingar där alla är delaktiga. För övrigt kommer eleverna till tals i vardagliga situationer där de genom sitt deltagande kan påverka utformningen av miljö och innehållet i verksamheten. Det har varit svårt att genomföra månadsmöten kontinuerligt.

Främst beroende på elevernas olika sluttider och det tidsbestämda mellanmålet

Fortsätta arbeta med att hitta lösningar så att vi kan ha regelbundna vecko- och månadsmöten.

Vad gäller elevernas inflytande måste vi vara öppna för elevernas synpunkter och klagomål.

Vi måste lyssna men också förmedla vikten av att eleverna blir medvetna om sitt eget ansvar mot sina kamrater.

(15)

15

8. Hem

Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande

Klagomål

Orsak minskning/ökning?

Förslag på utveckling!

ENHETENS MÅL

Skapa förutsättningar för alla föräldrar att känna delaktighet och möjlighet att påverka sina barns utbildning

Ge föräldrarna god information om kunskapsutveckling och social utveckling

Hur når vi målen

Föräldramöte, två gånger per läsår

Möta elever och föräldrar vid hämtning och lämning

Ta emot idéer och synpunkter med öppna sinnen och i möjligaste mån genomföra dessa.

Synas bland eleverna.

Mer dokumentation för att visa verksamheten

Information om verksamheten i stort har vi lämnat vid inskolningssamtal, föräldramöte och informationsbrev. Löpande information skriver vi på svarta tavlan och under

veckoplaneringen. Ibland har vi av olika omständigheter fått skriva meddelanden med kort varsel vilket inte alla uppmärksammats och då är det lätt att det blir missuppfattningar. Det är nog ett gemensamt ansvar – för oss att vara tydliga och för föräldrarna ”att hålla ögonen öppna”

Antal klagomål 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Vt Ht To Vt Ht To Vt Ht To

Fritidshem 0 0 0 0 0 0

(16)

16

Vi har lagt stor vikt vid att vara tillgängliga för föräldrarna, både i personliga möten, vid hämtning och lämning, samt via telefon och sms. Denna del tycker vi fungerar bra. Däremot saknar vi den spontana kontakten med de äldre barnens föräldrar, som vi träffar alltmer sällan.

Vi har också varit öppna för föräldrarnas tankar och synpunkter. Eftersom vi i möjligaste mån försöker tillgodose de särskilda behov som kan finnas, behöver vi ibland se över och kanske ändra vissa rutiner för att saker och ting ska fungera bättre. Exempelvis så har vi ändrat på rutinerna för handtvätt vid mellanmålet. För att undvika lång köbildning nere i matsalens, får de barn som är på fritids istället fixa handtvätt och toalettbesök innan de går ner.

Personalen har fördelat sig där det funnits behov; där eleverna befinner sig. Har några elever varit ute har en personal varit med, medan den andra stannat inne med resterande elever.

Ibland har det varit svårt att genomföra och räcka till då det uppstår situationer som binder upp personal.

I december hade vi tillsammans med skolan gemensamt luciafirande i Folkets Hus där eleverna fick bjuda in anhöriga, släkt och vänner. På Fritidshemmens dag bjöd vi föräldrarna på drop-in-kaffe. I maj anordnades en gemensam trivselkväll med bl.a. vernissage där

elevernas samlade konstverk under året visades upp.

Genom bl.a. föräldramöte och enkätundersökning med föräldrar har vi fått kunskap om hur vår verksamhet uppfattas och hur vi kan utveckla verksamheten.

För att verksamheten ska kunna vara beredd på förändringar och kunna planera och använda personalen på bästa sätt, är det viktigt att barnens vistelsetider stämmer överens med inlämnat schema. Därför måste vi se över informationssystemet. På grund av oförutsedda händelser har elevernas vistelsetider inte alltid stämt överens med inlämnat schema. Detta har resulterat i att personalresurserna fördelats på ett ”felaktigt sätt”, istället för att komma eleverna till del.

Vi måste arbeta för att öka förståelsen hos föräldrarna om att barnens schema ligger till grund för personalens arbetstider och därmed också resursfördelningen. För att undvika missförstånd vore det bra om föräldrarna sjukanmälde sina barn både till skolan och till fritids eftersom personalen inte alltid hinner träffa och informera varandra innan skolan börjar.

(17)

17

9. Övergång och samverkan

Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett företroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningarna som eleverna fortsätter till samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive varsamhet.

ENHETENS MÅL

Stärka övergång mellan förskola, förskoleklass och skola.

Utveckla samverkansformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem

Eleverna i förskoleklass är inskrivna på fritids.

Personalen i fritidshem har mentorsbarn.

Fritidspersonal är med på klasskonferenser samt deltar i utvecklingssamtal eller elevmöten vid behov.

På vår skola har vi en naturlig och självklar samverkan mellan de olika verksamheterna då vi i personalen jobbar över gränserna. Samtliga elever på skolan blir ”allas våra barn”. Detta syns även bland barnen som månar om varandra t.ex. när vi vistas tillsammans lekparken brukar de äldre eleverna/fritidsbarnen gärna ta hand om förskolebarnen. Och när någon är ledsen eller behöver hjälp kommer eleverna och säger till en vuxen.

Förskola och fritids samarbetar vid öppning och stängnings. I år har en lärare hjälpt till med öppningar ca två gånger i veckan. Skolan och fritidshemmets personal delar på ansvaret kring mat- och rastvärdskapet.

Eftersom vi är en liten enhet är vi beroende av varandra. Vi måste samarbeta och hjälpas åt.

Med en så liten personalgrupp får vi lösa många vardagliga problem och situationer på egen hand. Det är tidskrävande och kan vara både stimulerande och frustrerande. Därför är det viktigt att vi har möjlighet till att ha regelbundna möten och gemensamt hitta strategier för framtiden.

Vad det gäller övergång från förskola till fritids bjuder vi in eleverna ihop med sina föräldrar vid några tillfällen. Alla förskoleklass barn är inskrivna på fritids. Det är en fördel då barnen

(18)

18

följs åt under hela dagen, vilket innebär att det är fler vuxna som barnens behov i olika situationer.

I år har vi inte haft några mentorsbarn. Eftersom vi bara är två anställd har vi inte riktigt sett behovet.

Vi har inte deltagit i några klasskonferenser eller utvecklingssamtal men har vid något tillfälle deltagit i ett uppföljningsmöte rörande en av våra elever.

Vår gemensamma pysseldag i december gav en fin möjlighet till samverkan där de äldre eleverna tog ansvar och hjälpte de yngre.

Skola och fritids har gemensamma APT-möten ungefär en gång i månaden. Vi brukar också så ofta vi har möjlighet delta i de gemensamma GKU-möten som anordnas för fritidshemmen i Degerfors kommun.

Fortsätta utveckla samarbetet med skola och förskola. Önskvärt vore ett kortare veckomöte med personal från samtliga enheter.

Finna möjlighet till informationsutbyte om vad som hänt under skoldagen.

(19)

19

10. Omvärlden

Eleverna ska få utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.

ENHETENS MÅL

Plan för Studie- och yrkesorientering

Aktivt hjälpa till med kontakten med föreningar och kulturliv

Aktivt ta del av de aktiviteter/föreställningar som erbjuds i kommunen Bjuda in föreningar till fritidshemmen

Leklådor för olika yrken

Delaktiga i skolans pedagogiska planeringar för att utveckla och vara ett kompensatoriskt stöd i elevernas kunskapsutveckling. Undervisande lärare delger fritidshemmen aktuella pedagogiska planeringar.

Gemensam idrottsdag för alla fritidshem i kommunen.

Leklådor för olika yrken har vi inte haft eller arbetat med.

Vi har inte varit delaktiga i skolans pedagogiska planeringar men har ändå i möjligaste mån försökt följa upp pågående verksamhet som vi känt till. Ett exempel är när förskolan pratade om Äggets väg till kyckling så utförde vi några experiment med ägg och berättade om

klimatsmart äggkokning.

Under påsklovet deltog vi tillsammans med andra fritidshem i kommunen i en aktivitetsdag.

Det var volleyboll och topzbandyturnering som stod på programmet.

(20)

20

Fortsätta arbeta för att bjuda in föreningar/föreläsare/yrkesrepresentanter och själva gå på studiebesök.

Få mer kännedom om olika yrken genom att bjuda in t.ex. föräldrar, anhöriga eller grannar.

11. Rektorsslutord

Björkens fritidshem har under året arbetat på ett utvecklande och stimulerande arbetssätt med fritidspedagogiken som utgångspunkt. Att vara en god kamrat genom att använda ett vårdat språk och ett positivt bemötande gentemot elever och vuxna är en viktig del i fritidshemmens arbete med normer och värden.

Björken fritidshem speglar kreativitet och idérikedom. Under våren har eleverna planterat blommor och växter tillsammans med pedagogerna. Den vackra närmiljön vid Svartå skola och fritidshem inspirerar och uppmuntrar till lek och rörelse.

Svartå skolas fritidshem Björken har under året arbetat enligt den upprättade arbetsplanen och gjort uppföljningar varje månad. De månadsvisa uppföljningarna har haft stor betydelse för uppföljningsarbetet och analysarbetet.

Under året har man schemalagt pedagogerna för att ge möjlighet till gemensam planering varje vecka.

Vi har under läsåret arbetat för att utveckla kvalitén på vårt fritidshem. Genom att arbeta med

”Varför” frågan sätter vi ord på det vi gör och lyfter fram syftet som tydliggör de mål vi arbetar mot. Att medvetandegöra fritidspedagogiken hos elever, vårdnadshavare och övriga pedagoger på skolan bidrar till en utveckling av fritidsverksamheten och fritidshemmet.

Björkens fritidshem är en liten organisation vilket minskar flexibiliteten i bemanningen vid schemaläggning. Mycket av pedagogernas tid går åt till öppning och stängning av verksamheten trots samarbete med förskolan.

GKU, kommungemensam kvalitetsutveckling för fritidshem är ett omtyckt forum där pedagoger på kommunens alla fritidshem träffas och arbetar med utveckling av våra fritidshem. Vi har under våren påbörjat en utbildning i Fritidspedagogik via RUC i Karlstad där åtta representanter från kommunens fritidshem deltar. Dessa representanter kommer under året att delge övriga pedagoger den kunskap, reflektioner och arbetsuppgifter den får med sig under innedagarna

(21)

21

Förbättringsåtgärder för läsåret 2016/2017

Öka elevernas delaktighet i det förebyggande likabehandlingsarbetet genom att planera mer för olika samarbetsövningar.

Arbeta mot ämnena i skolan genom lustfyllda övningar som tränar ämnesförmågor. Ex mattekluringar. Behöver även öka samverkan med lärarna för att kunna komplettera undervisningen på bästa sätt.

Fortsätta arbeta med att hitta lösningar så att vi kan ha regelbundna vecko- och månadsmöten med eleverna.

Förbättra informationssystemet så personalen får större kännedom om avvikelser från ordinarie schema.

Utveckla samarbetet mellan verksamheterna fritidshem – förskola – skola.

Fortsätta med kommungemensamma diskussioner där deltagare i RUC-utbildningen

Fritidspedagogik kommer att ha en viktig roll att delge övriga pedagoger kunskaper, så att vi tillsammans i kommunen stärker fritidshemmen.

(22)

22