FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2811998 rd
Regeringens proposition med förslag till lag om samarbete mellan kommuner i Finland och Sverige
INLEDNING
Remiss
Riksdagen remitterade den 3 november 1998 re- geringens proposition med förslag till lag om samarbete mellan kommuner i Finland och Sverige (RP 19111998 rd) till förvaltningsutskot- tet för beredning.
Utlåtanden
I enlighet med riksdagens beslut har grundlagsut- skottet lämnat utlåtande i frågan. Utlåtandet (GrUU 3911998 rd) ingår som bilaga till detta betänkande.
sakkunniga Utskottet har hört
- regeringsrådet A ulikki Mentula, inrikesminis- teriet
- lagstiftningsrådet Ronald Wrede, utrikesmi- nisteriet
- länsrättsdomare Pirkko Weslin-Nenonen, länsrätten i Lapplands län
- chefsjuristen Heikki Harjula, Finlands Kom- munförbund
- tf. stadsdirektör Raimo Ronkainen, Torneå stad
- kommunalrådet Bengt Westman, Haparanda kommun
- kommundirektör Erkki Keski-Nisula, Över- torneå kommun
- professor Olli Mäenpää - professor Kaarlo Tuori.
Dessutom har justitieministeriet lämnat skriftligt utlåtande.
PROPOSITIONEN Regeringen föreslår en lag som gör det möjligt för
kommuner i Finland att tillsammans med kom- muner i Sverige bilda gemensamma offenligrätts- liga samkommuner i enlighet med kommunalla- gen i Finland eller kommunalförbund i enlighet
ka kommunernas del en komplettering av de arrangemang som har avtalats i överenskommel- sen mellan Norge, Sverige, Finland och Dan- mark om kommunalt samarbete över nordiska riksgränser.
FvUB 28/1998 rd-RP 191/1998 rd
UTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDEN
Motivering
Överenskommelsen mellan Norge, Sverige, Fin- land och Danmark om kommunalt samarbete över nordiska riksgränser trädde i kraft den 26 januari 1979 (lag 49/1979). Överenskommelsen ger kommunerna rätt att samarbeta med kom- muner i ett annat fördragsslutande land om vår- den av sina angelägenheter. Den ger dock inte kommunerna befogenheter att överföra myndig- hetsutövning till kommuner i ett annat nordiskt land.
I Tornedalen har det blivit vanligt med samar- bete mellan gränskommunerna i Finland och Sverige. Inom ramen för samarbetet tillhanda- hålls många olika kommunala tjänster över riks- gränsen. Som exempel kan nämnas samarbetet mellan Haparanda kommun och Torneå stad och mellan Övertorneå på finska och svenska sidan. Representanter för dessa kommuner har ansett det nödvändigt att utveckla samarbetet bland annat för att kunna bibehålla och förbättra servicenivån i kommunerna.
Enligt propositionen skall kommunerna i Fin- land och kommunerna i Sverige tillsammans kunna bilda offentligrättsliga samkommuner i enlighet med kommunallagen i Finland (365/
1995) eller kommunalförbund i enlighet med kommunallagen i Sverige (1991 :900, ändrad 1997:550, 826). Med stöd av lagen skall offentlig makt kunna överföras på en organisation som är gemensam för kommunerna.
Utskottet anser att en författning som tillåter utveckling och utvidgning av samarbetet mellan svenska och finländska kommuner behövs. Ut- skottet hänvisar dock till de författningsrättsliga problem som tas upp i grundlagsutskottets utlå- tande. De har att göra med samkommunernas uppgifter och hur de ordnas och sköts samt med myndighetsutövning i allmänhet. Med hänsyn
2
till de omständigheter som grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande menar utskottet att ett lagförslag av betydelse för utvidgningen av sam- arbetet mellan kommunerna inte kan godkännas utifrån propositionen utan grundligare och sär- skild beredning. A v denna anledning föreslår ut- skottet att lagförslaget förkastas.
Möjligheterna att i samverkan med Sverige noggrant förbereda antingen en särskild lagstift- ning eller en överenskommelse mellan länderna om att tillåta ett utvidgat samarbete mellan gränskommunerna bör så snart som möjligt utre- das, menar utskottet. Enligt uppgift har något lagförslag motsvarande föreliggande proposi- tion ännu inte förlagts riksdagen i Sverige. På grundval av vad som sägs i detta stycke föreslår utskottet att ett uttalande godkänns.
Förslag till heslut
Med stöd av det ovan anförda föreslår förvalt- ningsutskottet vördsamt
att lagförslaget förkastas och
att ett uttalande godkänns ( Utskottetsfor- slag till uttalande).
Utskottets forslag till uttalande
Riksdagen förutsätter att regeringen så snart som möjligt utreder möjligheterna att efter en ingående beredning anordna sam- arbete mellan kommuner i Sverige och Fin- land, som tillåter myndighetsutövning inom vissa angivna uppgifter. Samarbetet regleras antingen genom en överenskom- melse mellan Sverige och Finland eller ge- nom särskild lagstiftning.
Helsingfors den 5 februari 1999 I den avgörande behandlingen deltog
ordf. Matti Väistö /cent medl. Ulla Juurola /sd
Timo Järvilahti /cent Reijo Kallio /sd
T o i mi Kankaanniemi /fkf Juha Karpio /saml Valto Koski /sd Osmo Kurola /saml
Pehr Löv /sv
Hannes Manninen /cent Jukka Mikkola /sd Tuija Pohjola /sd livo Polvi /vänst Veijo Puhjo /vgr Erkki Pulliainen /gröna Aulis Ranta-Muotio /cent.
FvUB 28/1998 rd- RP 191/1998 rd
4
GRUNDLAGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 39/1998 rd
Regeringens proposition med förslag till lag om samarbete mellan kommuner i Finland och Sverige
Till förvaltningsutskottet
INLEDNING
Remiss
Riksdagen remitterade den 3 november 1998 re- geringens proposition RP 191/1998 rd med för- slag till lag om samarbete mellan kommuner i Finland och Sverige till förvaltningsutskottet för beredning och bestämde samtidigt att grundlags- utskottet skalllämna utlåtande i ärendet till för- valtningsutskottet.
Sakkunniga Utskottet har hört
- regeringsrådet Aulikki Mentula, inrikesminis- teriet
- juris doktor Ora Meres-Wuori - professor Ilkka Saraviita - professor Veli-Pekka Viljanen.
PROPOSITIONEN I propositionen föreslås en lag med stöd av vilken
kommuner i Finland tillsammans med kommu- ner i Sverige kan bilda gemensamma offentlig- rättsliga samkommuner i enlighet med kommu- nallagen i Finland eller kommunalförbund i en- lighet med kommunallagen i Sverige. Lagen ger befogenheter att överföra myndighetsutövning till en för kommunerna gemensam organisation.
Lagen avses träda i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning efter det att motsva- rande lag har stiftats också i Sverige.
Enligt motiveringen till lagstiftningsordning ankommer myndighetsutövningen på den offent- ligrättsliga organisation som är gemensam för kommunerna. Beslutanderätt övergår alltså inte till den andra statens myndighet. Enligt proposi- tionen kan lagförslaget sannolikt behandlas i den ordning som gäller för stiftande av en vanlig lag.
Med anledning av författningsrättsliga problem som hänför sig till ärendet anser regeringen att det är nödvändigt att inhämta utlåtande av grundlagsutskottet i ärendet.
FvUB 28/1998 rd- RP 191/1998 rd
dera landet. l ett avtal om att bilda en gemensam organisation bestäms vilketdera landets lag som skall tillämpas på samarbetsorganets förvalt- ning.
En vedertagen princip i grundlagsutskottets praxis är att offentlig makt i Finland kan utövas endast av finländska myndigheter och att offent- lig makt i de finländska myndigheternas namn kan utövas bara av de tjänstemän som med tanke på 84 § regeringsformen lagligen har utnämnts till sina tjänster (t.ex. GrUU 4/1989 rd och GrUU 13/1998 rd). Lagförslagets 4 §garanterar alltid en möjlighet för den finländska parten i samarbetet att delta i beslutsfattandet. Förslaget ser dock ut att i princip tillåta att majoriteten i ett organ som utövar offentlig makt utgörs av representanterna för det andra landet. Frågans principiella bety- delse framhävs av att förslaget inte på något sätt avgränsar de kommunala uppgifter som kan bli föremål för samarbete. Å andra sidan är det uppenbart att samarbetet i större utsträckning kan komma i fråga närmast mellan så kallade gränskommuner. Utskottets uppfattning är att sådant samarbete som avses i lagen passar in i dagens av suveränitetsuppfattning och ryms inom de gränser l och 2 §regeringsformen anger.
Lagförslagets 3 § ger resp. kommuner rätt att komma överens om vilketdera landets lag som skall tillämpas på samarbetsorganets förvalt- ning. Enligt motiveringen till propositionen (RP 191/1998 rd, s. 3/11) bestäms också besvärssyste- met på basis av avtalet. Likväl skall enligt 16 § 2 mom. regeringsformen rätten att söka ändring tryggas i lag. Den dimension som i motiveringen till propositionen har skrivits in i lagförslagets 3 § står sålunda i strid med ifrågavarande lagrum i regeringsformen och även med bestämmelserna
6
Bilaga- GrUU 39/1998 rd
om suveränitet och domsrätt. Med tanke på grundlagens bestämmelser om suveränitet och lagstiftande makt är det obestridligt att 3 § inte heller kan innebära en fri rätt för finländska kommuner att komma överens om vilketdera landets förvaltningsrättsliga och materiella lag- stiftning som skall tillämpas i samarbetet. Kom- munerna kan inte genom avtal frita sig från att tillämpa till exempel de grundlagsfästa språkliga rättigheter (RF 14 §),handlingarnas offentlighet (RF lO§ 2 mom.) eller garantier för god förvalt- ning (RF 16 § 2 mom.) eller till exempel vår lag- stiftning om undervisningsväsendet. En förut- sättning för att lagförslaget skall kunna behand- las i vanlig lagstiftningsordning är sålunda att möjligheten att komma överens i 3 § i lagen klart avgränsas att gälla endast ordnande av den inter- na förvaltningen i samarbetsorganet.
Avslutningsvis konstaterar utskottet att det skulle vara naturligare att ordna det gränsöver- skridande samarbete som avses i propositionen genom ett statsfördrag mellan staterna än genom lagstiftningsåtgärder i båda länderna i enlighet med propositionen. Om frågan regleras genom en lag bör det av den tillräckligt klart framgå på vilka områden utövning av offentlig makt kan komma i fråga i samarbetet.
Utlåtande
Med anledning av det ovan sagda anför grund- lagsutskottet vördsamt
att lagförslaget kan behandlas i den ord- ning 66 § riksdagsordningen föreskriver, om utskottets författningsrättsliga an- märkning om lagförslagets 3 § beaktas på behörigt sätt.
Helsingfors den 24 november 1998 I den avgörande behandlingen deltog
ordf. Ville Itälä /saml vordf. Johannes Koskinen /sd medl. Tuija Brax/gröna
Esko Helle /vänst Gunnar Jansson /sv Anneli Jäätteenmäki /cent Marjut Kaarilahti /saml Juha Korkeaoja /cent Heikki Koskinen /saml
J orma Kukkonen /sd Osmo Kurola /saml Johannes Leppänen /cent Jukka Mikkola /sd Riitta Prusti /sd Veijo Puhjo /vgr
Maija-Liisa Veteläinen /cent suppl. Reijo Kallio /sd.
