Förvaltningsplan för vildsvin i
Örebro län 2021 - REMISSVERSION
Tillsammans för ett hållbart och levande län
Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att främja en hållbar utveckling och göra verklighet av nationella mål utifrån länets förutsättningar. Med bred och djup kunskap arbetar vi nära verksamheter, människor och natur och gör avvägningar mellan olika intressen.
Titel: Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län 2021 - REMISSVERSION Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län
Diarienummer: Klicka eller tryck här för att ange text.
Publikationsnummer: 2021:X Bilder: Mostphotos
Sammanfattning
• Vildsvinspopulationen ska vara hållbar, kontrollerad och frisk och anpassad till regionala och lokala förutsättningar.
• Vildsvinspopulationen ska hållas i den täthet som den naturgivna tillgången tillåter, även med hänsyn tagen till övrigt vilt.
• Skador av vildsvin i lantbruk, naturområden, tomtmark och trafik ska minimeras.
• För att förvaltningen ska vara framgångsrik bör samverkan ske mellan jägare, markägare och jordbrukare över större arealer, förslagsvis älgskötselområden eller annan förekommande jaktsamverkan.
• Vildsvin ska inte utfodras.
• Eventuella åtelplatser bör inte placeras närmare än 200 meter från annans mark, jaktområde eller allmän väg.
• Jakt vid skadekänsliga områden bör prioriteras.
• Fällda vildsvin ska rapporteras i databasen www.viltdata.se.
• Skyddsjakt på myndighetens initiativ är endast aktuell i exceptionella fall med påtagliga risker för trafikolyckor eller andra allvarliga skador.
• Vid kontakt med länder där afrikansk svinpest förekommer måste risken för smittspridning beaktas. SVA ska kontaktas om döda eller sjuka vildsvin påträffas.
• Intresseorganisationerna bör fortsätta arbetet med att öka och sprida kunskapen om vildsvin.
Innehåll
Sammanfattning ... 3
Inledning ... 6
Nationella och regionala mål ... 7
Nationella mål ... 7
Mål för Örebro län ... 7
Måluppfyllnad jämfört med tidigare förvaltningsplan för Örebro län ... 8
Vildsvinen i Örebro län ... 9
Vildsvinens positiva effekter ... 9
Skador av vildsvin i jordbruket ... 10
Vildsvin och trafik ... 10
Övriga skador av vildsvin ... 12
Utfodring av vildsvin ... 13
Åtling ... 14
Möjlighet att besluta om förbud mot utfodring av vilt ... 14
Förvaltning och jakt ... 15
Jakt för att förebygga skador ... 15
Användning av särskilda jaktmedel ... 16
Åtelkameror ... 16
Inventering och rapportering av avskjutning ... 17
Arrendeavtal ... 17
Vildsvin som livsmedel ... 18
Livsmedelsstrategin ... 18
Direktförsäljning av vildsvinskött till konsumenter och detaljhandel ... 18
Provtagning av vildsvinskött ... 18
Smittskydd ... 19
Kunskap och utbildning ... 20
Läs gärna mer ... 21
Referenser ... 22
Bilagor ... 24
Inledning
Förvaltningsplanen för vildsvin har som syfte att ge vägledning för
förvaltningen av vildsvin i Örebro län. Den vänder sig till markägare, jägare och andra som berörs av vildsvin.
Viltskador i lantbruksgrödor har fördubblats från år 2014 till år 2020, och den största delen av skadorna orsakas av vildsvin. Problem i tätortsnära miljöer orsakat av vildsvin upplevs bli allt vanligare och trafikolyckor med vildsvin har ökat kraftigt.
Länets förvaltningsplan för vildsvin har reviderats på uppdrag av regeringen.
Regeringen har beslutat om flera åtgärder i det så kallade ”vildsvinspaketet”
inom ramen för livsmedelsstrategin. Åtgärderna ska underlätta den praktiska förvaltningen så att man kan komma till rätta med problemen och samtidigt ta tillvara den resurs som vildsvinen utgör.
Som en av åtgärderna driver Länsstyrelsen i Örebro län projektet
”Konsumenternas väg till vildsvin” där vi i samarbete med lokala livsmedelsföretag tar fram snabbmat med vildsvinskött i syfte att öka
tillgängligheten för konsumenter. I samarbete med andra organisationer arbetar vi också på flera sätt för att lyfta vildsvinskött som produkt och inspirera till mer vildsvin på menyn hos såväl privatpersoner som restauranger och offentliga kök.
En viktig del i arbetet kring vildsvin är också information och övervakning av afrikansk svinpest, ASF. Det är en ytterst smittsam epizooti med hög dödlighet som har spridit sig till Europa. Om den når Sverige innebär sjukdomen ett starkt hot mot tamgrisnäringen men även vildsvinspopulationen påverkas. Det är därför av yttersta vikt att hindra viruset från att föras in i landet.
Slutligen är det åtgärder på lokal nivå som kommer att vara avgörande för om målen uppnås. Varje markägare har huvudansvaret för förvaltningen på sin fastighet, men vildsvinen rör sig oftast över större områden. Lokala
förvaltningsstrategier bör därför tas fram i samverkan mellan markägare och jägare.
Förvaltningsplanen antogs av Viltförvaltningsdelegationen i Örebro län den xx november 2021.
Nationella och regionala mål
Nationella mål
Det övergripande nationella målet för vildsvin är att få till stånd en hållbar, kontrollerad och frisk population som är anpassad till regionala och lokala förutsättningar (Nationell förvaltningsplan för vildsvin, 2021). Då situationen med vildsvin på många håll varit okontrollerad finns i den nationella planen ett generellt förvaltningsmål att uppnå en kontrollerad vildsvinspopulation och minska skadeverkningarna.
Nationella resultatmål
1) År 2025 är antalet trafikolyckor med vildsvin inblandade färre än 3 000 per år.
2) År 2025 har kostnaderna för vildsvinens skador på jordbruksgrödor halverats och är mindre än 500 miljoner kronor per år.
3) År 2025 har insatserna för att reducera skador på enskilda och offentliga anläggningar såsom trädgårdar, idrottsanläggningar och kyrkogårdar, ökat.
Nationella åtgärdsmål
4) År 2025 är svenskt vildsvinskött i större utsträckning än 2019, en del av det kött som finns i handeln och som serveras i offentlig sektor.
5) År 2023 är samverkan mellan förvaltande aktörer etablerad och är ett naturligt arbetssätt.
Mål för Örebro län
Övergripande mål för Örebro län:
• Skador av vildsvin i lantbruk, naturområden, tomtmark och trafik ska minimeras.
• Antalet vildsvin ska hållas på sådan nivå att till exempel lantbrukares val av gröda och produktion påverkas minimalt, vilket innebär att populationen snarast behöver reduceras i många områden.
• Populationen av vildsvin ska hållas i de tätheter som den naturgivna tillgången medger, även med hänsyn tagen till övrigt vilt.
För att nå de nationella resultatmålen behöver Örebro län bidra genom att uppnå följande:
Resultatmål för Örebro län
1) År 2025 är antalet trafikolyckor med vildsvin inblandade färre än 120 per år.
2) År 2025 har vildsvinens skador på jordbruksgrödor halverats jämfört med år 2020 och är mindre än 4 640 ton per år i länet.
Lokalt begränsas viltskadorna totalt till maximalt 5 % av förväntad skörd.
3) År 2025 har insatserna för att reducera skador på enskilda och offentliga anläggningar såsom trädgårdar, idrottsanläggningar och kyrkogårdar, ökat.
Åtgärdsmål för Örebro län
4) År 2025 är svenskt vildsvinskött i större utsträckning än 2020, en del av det kött som finns i handeln och som serveras i offentlig sektor i Örebro län.
5) År 2023 är samverkan mellan förvaltande aktörer i länet etablerad och är ett naturligt arbetssätt.
6) År 2023 har skadedrabbade områden i Örebro län upprättat lokala förvaltningsplaner med mål för avskjutning (andel vuxna och kön) och en adaptiv förvaltning av vildsvinen tillämpas.
Måluppfyllnad jämfört med tidigare förvaltningsplan för Örebro län
I den förvaltningsplan som fanns för år 2016–2020 fanns målet att snarast reducera populationen av vildsvin för att kraftigt minska skadeverkningarna i lantbruk, naturområden och i trafiken. På vissa håll kan detta mål ha uppnåtts.
Där man har haft vildsvin under en period har jägare och markägare på många håll hittat metoder att hantera skadesituationen. Överlag har dock skadorna ökat.
Vildsvinen i Örebro län
Vildsvin förekommer i alla länets kommuner, framförallt i det blandade jord- och skogsbrukslandskapet. I länets sydöstra delar har vildsvinen funnits under en längre tid medan populationen i andra områden fortfarande är under expansion. Vildsvinspopulationens ökande utbredning och förtätning beror på flera faktorer såsom lämpliga habitat, lågt jakttryck under etableringsfasen, stödutfodring, åtling samt möjlighet för markägare, jordbruksarrendatorer och jägare att lära sig vildsvinens vanor och anpassa jaktmetoderna. Vildsvinens reproduktionsframgång påverkas även av väderförhållanden och födotillgång.
Bra förhållanden kan leda till stora kullar med god överlevnad.
Om utökad jakt inte bedrivs kommer troligen populationen att fortsätta öka genom förtätning av befintlig population och ökad utbredning till områden där vildsvin ännu inte förekommer. I många områden är antalet vildsvin för högt med hänvisning till de skador de orsakar.
Under perioden 1 juli 2018–30 juni 2019 fälldes cirka 3 550 vildsvin i Örebro län enligt Jägareförbundets avskjutningsstatistik (jämför 2 450 under 1 juli 2014–30 juni 2015, figur 1).
Figur 1. Beräknad avskjutning i Örebro län
(Viltdata, Svenska Jägareförbundet, 2021)
Vildsvinens positiva effekter
Vildsvinen utgör en stor jaktlig resurs och kan ge inkomster i form av till exempel handel och distribution av kött och jakt, samt försäljning av jaktutrustning. Genom vildsvinens bökande kan de även vara effektiva markberedare och därigenom gynna störningsgynnade växtarter. Vildsvinen utgör även ett viktigt inslag i den svenska faunan, inte minst som ett
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Beräknad avskjutning av vildsvin Örebro län
upplevelsevärde för naturintresserade, och i vissa områden som bytesresurs för rovdjur.
Skador av vildsvin i jordbruket
Vildsvinen kan orsaka stora skador på framförallt jordbruksgrödor. Att skadorna kan bli omfattande har visats i flera studier. Enligt Jordbruksverkets statistik har viltskador på lantbruksgrödor fördubblats från år 2014 till år 2020, och vildsvinen står för mer än hälften av skadorna. Skördeförluster på grund av vildsvin i hela landet uppgick till 85 400 ton spannmål och 123 000 ton
torrsubstans vallgröda år 2020. Ytterligare skador på andra grödor tillkommer. I Örebro län beräknas skadorna till 3 500 ton spannmål och 5 780 ton
torrsubstans vallgröda samma år1 (Jordbruksverket, 2021). Många lantbrukare är också tvingade till att anpassa sitt val av gröda eller helt avstå från vissa grödor för att undvika skador av vildsvin. Även om det finns tillräckligt med foder för vildsvin i skog och på mark som inte odlas har energirika grödor en stark attraktionskraft på vildsvin.
Förebyggande åtgärder
Den mest effektiva skadeförebyggande åtgärden är jakt på vildsvin i växande gröda, gärna med hjälp av flyttbara jakttorn. Stängsling kring attraktiva grödor är också effektivt. Tillfälliga stängsel kan på vissa håll vara att föredra eftersom permanenta stängsel kan bli dyra och arbetskrävande, och dessutom hindra allmänheten att vistas i naturen. Begränsad avledande utfodring långt från åkermark är en metod som kan fungera förebyggande mot skador i gröda. En annan lösning kan vara att röja en kantzon mellan åker och skogsmark.
Vildsvinen kan då skygga för att ge sig ut i den öppna marken. Ett avröjt område underlättar också jakten.
Vildsvin och trafik
Antalet trafikolyckor orsakade av vildsvin i Örebro fortsätter att öka. År 2020 registrerades 309 vildsvinsolyckor i länet (se figur 2). Uppgifter om viltolyckor och var de flesta olyckorna sker finns på webbplatsen www.viltolycka.se.
1 Skördeförlust för vallgröda har beräknats utifrån arealen slåtter-och betesvall i länet, normskörd och de procentsatser för vildsvinsskador som redovisas för slåttervall i Svealands slättbygd respektive Mellersta Sveriges skogsbygd.
Figur 2 Antal trafikolyckor med vildsvin år 2015–2020
(Nationella viltolycksrådet, 2021)
En kollision med vildsvin ska alltid anmälas till polisen (telefonnummer 112) även om djuret inte ser skadat ut. Platsen för olyckan ska märkas ut. Om vildsvinet ligger kvar på platsen bör man inte gå fram till djuret utan istället markera 100 meter från olycksplatsen.
I områden kring vägavsnitt med ett stort antal olyckor med vildsvin bör avskjutningen ökas. Eventuella åtelplatser bör inte placeras närmare än 200 meter från allmänna vägar. Andra förebyggande åtgärder kan vara val av mindre attraktiv gröda i närheten av vägar, anpassad skogsskötsel, och siktröjning.
Det regionala viltolycksrådet identifierar regelbundet speciellt olycksdrabbade vägavsnitt, och tar initiativ till åtgärder för att minimera olycksrisken genom till exempel siktröjning och uppsättning av varningsskyltar. Rådet är sammansatt av representanter från Polismyndigheten, Trafikverket, eftersöksjägarna, Skogsstyrelsen, försäkringsbolag och Länsstyrelsen. Mer information och kontaktuppgifter finns på webbplatsen www.viltolycka.se
0 50 100 150 200 250 300 350
2015 2016 2017 2018 2019 2020
Antal trafikolyckor med vildsvin år 2015-2020
Övriga skador av vildsvin
Skador av vildsvin förekommer även som uppbökade trädplantor i skog, i värdefulla natur- och kulturmiljöer, trädgårdar och offentliga grönytor.
Rapporter om vildsvin som periodvis uppehåller sig i tätorter ökar.
Vildsvin i människans närmiljö
Vildsvin kan ställa till stora skador i tätbebyggda områden. Trädgårdar, idrottsplatser, kyrkogårdar, parker och andra grönområden riskerar att bli uppbökade. Människor kan uppleva obehag eller rädsla när de stöter på vildsvin på promenader och joggingturer.
Vid problem med vildsvin i tätortsnära miljöer bör boende i området
rekommenderas att avstå från utfodring av övrigt vilt och fåglar, samt hägna in komposter eller annat som lockar djuren.
Kommunernas roll
Kommunen är på kommunalägd mark ansvarig för jakten på den marken, men har också ett samordningsansvar när problem uppstår i tätorten. Utanför detaljplanelagt område har jakträttshavare tillsammans med markägare ett lokalt ansvar att hitta lösningar på problem som kan uppstå.
Kommunen bör ha en beredskap för att förebygga och hantera problem med vilt. Det innebär stora risker att avlossa skott i tätbebyggda områden och det är viktigt att problem förebyggs kontinuerligt med jakt i närområdet utanför tätorten.
Etablerad kontakt och samverkan mellan jakträttshavare i tätortsnära områden behövs eftersom vildsvin rör sig över stora områden. I de fall åtling sker för att underlätta jakt ska hänsyn tas till de eventuella problem som kan uppstå vid och i närheten av åtelplatserna. Kommunen bör också förbereda så att jägare kan anlitas vid akuta problem.
Vid eventuella problem är information till boende i området om vad som kommer att göras och vilka åtgärder de själva kan bidra med en viktig del.
Utfodring av vildsvin
Utfodring av vilt kan ha i huvudsak tre olika syften. Avsikten kan antingen vara att jaga viltet, att avleda viltet eller att stödja viltet.
Att använda foder som lockbete vid så kallade åtlar anses vara viktigt för att kunna bedriva en effektiv jakt på vildsvin.
Avledande utfodring görs i syfte att försöka hålla vildsvinen borta från
attraktiva grödor. Den avledande effekten är varierande och beroende av många olika faktorer. Oavsett syftet leder detta till att den totala tillgängliga
fodermängden ökar.
Stödjande utfodring görs med avsikt att gynna viltet. Detta har främst gjorts under vintern när den naturliga födan är begränsad. Utfodring kan vara en stark påverkande faktor på vildsvinets utbredning, reproduktionstakt och naturliga årscykel. Målet för länet är att minimera de skador som vildsvinen orsakar i lantbruk, naturområden och trafiken. Populationen av vildsvin bör vara i balans med den naturliga tillgången till foder. Rekommendationen är därför att
vildsvin inte ska utfodras.
Åtling
Åtling är inte detsamma som utfodring utan kan tillåtas i begränsad omfattning för att underlätta jakten. I jordbrukslandskap rekommenderas att inte bedriva jakt vid åtel under odlingsperioden. Jakten bör då istället bedrivas på odlade fält för att där skapa en skrämseleffekt och styra vildsvinen till åtelplatserna. Helst bör foderautomater användas som begränsar till små givor som förbrukas inom något dygn. Fodermedel får inte ligga kvar så länge att det ruttnar eller blir nedsmutsat.
En åtel ska inte placeras närmre än 200 meter från annans mark eller
jaktområde om inte berörda parter kommit överens om annat. Detsamma gäller i närheten av allmänna vägar eller allmänna rekreationsytor såsom golfbanor och fotbollsplaner. Notera att det i jaktlagen (1987:259) finns ett allmänt förbud att locka vilt från annans mark.
Fodermedel till vildsvinsåtel
Krav på fodersäkerhet är viktigt för att skydda djurens hälsa och att viltköttet ska vara ett säkert livsmedel. Användning av fodermedel regleras i lagen om foder och animaliska biprodukter (2006:805), foderhygienförordningen (EG) nr 183/2005 och miljöbalken.
Det är tillåtet att utfodra vilda djur utan särskild registrering om det är i syfte att locka till sig djuren i samband med jakt (åtel). Om syftet är att stödutfodra eller utfodra för att avleda de vilda djuren krävs en registrering som foderföretagare hos Länsstyrelsen. Om det handlar om mycket små mängder vid ett enstaka tillfälle krävs ingen registrering. Kontakta Länsstyrelsen vid frågor kring detta.
• Använd endast naturliga obearbetade fodermedel som majs, ärtor, oförädlat spannmål samt hö och ensilage.
• Det är förbjudet att utfodra vilda djur med matavfall.
• Animaliska biprodukter, livsmedel och sötsaker är inte lämpligt att använda. Vissa kategorier av dessa produkter kan få användas efter anmälan till, eller tillstånd av, Jordbruksverket.
Närmare information finns på Jordbruksverkets webbplats (Jordbruksverket, 2021).
Möjlighet att besluta om förbud mot utfodring av vilt
Från den 1 oktober 2021 ska länsstyrelserna kunna besluta om förbud mot eller villkor för utfodring av vilt som inte hålls i hägn. Beslut ska endast gälla för begränsad tid och i ett begränsat område. Förbud ska kunna fattas för att förebygga eller minska risken för trafikolyckor med vilt eller risken för att viltet orsakar allvarliga skador på egendom. Länsstyrelsen ska utöva tillsyn över att beslut följs och ha befogenhet att besluta om förelägganden om förbudet överträds. Naturvårdsverket har i uppdrag att meddela föreskrifter utifrån de nya reglerna.
Förvaltning och jakt
Vildsvinens hemområden är ofta större än 1 000 hektar, vilket innebär att förvaltningen av vildsvin måste planeras över stora områden. Även en liten vildsvinspopulation kan ställa till stora skador i lantbruket om den missköts.
Men om den sköts och förvaltas i samförstånd och över större arealer kan skador minimeras.
En tydlig markägarförankring är viktig för att till exempel få information om eventuella skadeområden. Jägarna är verktyget i förvaltningen och bör åta sig att verkställa de planer som tagits fram i samverkan med markägare/brukare.
Lämpliga indelningar för samverkan kan till exempel vara befintliga älgjaktområden där en fungerande samarbetsform redan finns. Jägare och markägare bör gemensamt ta fram mål och riktlinjer för till exempel avskjutning, åtling, skadeförebyggande utfodring, jaktinsatser,
skyddsjaktsåtgärder och eftersök. Även länets älgförvaltningsgrupper kan vara delaktiga i arbetet. Ett förslag på hur en lokal förvaltningsplan kan utformas samt en instruktion för hur man kan inventera vildsvinsbök i samband med älgspillningsinventering finns i bilagorna 1–3.
Det övergripande målet är att reducera skadeverkningarna av vildsvin och jakten är då en central åtgärd. I områden där syftet är att bromsa tillväxten bör jakten inriktas mot yngre hondjur och gyltor. I de fall jakttrycket behöver ökas är det viktigt att jaktlag och berörda organisationer stimulerar fler jägare att jaga vildsvin. Om syftet är att vildsvinspopulationen ska vara stabil bör jaktuttaget vara 70–80 procent av årsreproduktionen.
Det finns ett flertal jaktmetoder för vildsvin, och vad som är mest lämpligt styrs av de lokala förutsättningarna. Vid användning av fällor får endast godkända sådana användas. Trots att en hög avskjutning krävs får avkall aldrig göras på etik eller säkerhet. Utbildade eftersöksekipage ska finnas tillgängliga vid varje jaktsituation.
Jakt vid skadekänsliga områden bör prioriteras, till exempel på odlad mark eller i närheten av större trafikerade vägar.
Jakt för att förebygga skador
Skyddsjakt
Skador ska i första hand förebyggas genom ordinarie jakt. Vak- och smygjakt på åkermark brukar i vissa fall benämnas som skyddsjakt där syftet är att jaga och skrämma vildsvin från åkrar där de orsakar skada.
Den korrekta betydelsen av skyddsjakt är att ett undantag görs från fredningen av ett vilt i syfte att förhindra allvarlig skada. Den allmänna jakttiden för vildsvin är generöst tilltagen och förvaltning av vildsvin bör kunna utföras utan att skyddsjakt behövs.
Skyddsjakt på eget initiativ
Om vildsvin orsakar stora skador i bland annat jordbruksgrödor och trädgårdar får skyddsjakt under vissa förutsättningar utföras på eget initiativ, utan särskilt tillstånd från länsstyrelsen. I vissa fall krävs medgivande från jakträttshavaren.
Närmare information finns på Länsstyrelsen i Örebro läns webbplats (Länsstyrelsen i Örebro län, 2021).
Skyddsjakt på myndighets initiativ
Länsstyrelsen kan besluta om skyddsjakt på myndighets initiativ. Det kan endast bli aktuellt under exceptionella omständigheter, då markägare och jakträttshavare trots sina insatser inte kunnat lösa situationen och det finns påtagliga risker för trafikolyckor eller annan allvarlig skada.
Användning av särskilda jaktmedel
Vid åtling av vildsvin är det tillåtet att sätta upp fast belysning för att underlätta jakten. Jakt efter vildsvin får även ske vid belysning som satts upp vid väg eller byggnad i annat syfte än jakt.
Det är tillåtet att använda elektronisk bildförstärkare, elektronisk
bildomvandlare, värmekamera eller rörlig belysning vid jakt efter vildsvin.
Hjälpmedlen ska användas i nära anslutning till jaktvapnet. Termiska sikten får dock endast användas vid jakt i öppen terräng eller vid åtelplatser.
Länsstyrelsen har möjlighet att lämna tillstånd till jakt från motorfordon. Sådant tillstånd bör endast lämnas vid påtagliga risker för allvarliga skador, till
exempel i samband med skyddsjakt på myndighets initiativ.
Åtelkameror
Privatpersoner behöver enligt kamerabevakningslagen (2018:1200) inget tillstånd för att sätta upp kameror på platser dit allmänheten har tillträde. Det finns dock krav på att bland annat kunna förklara ändamålet med
kameraövervakningen och hur länge uppgifterna lagras, enligt
dataskyddsförordningen (GDPR). Syftet med övervakningen måste bedömas vara av större vikt än det eventuella intrånget i den personliga integriteten.
Vid uppsättning av åtelkamera krävs:
• en skylt eller information om att det finns en viltkamera i området och vem det är som kameraövervakar
• kontaktuppgifter vid kameran för att kunna nå kamerans ägare.
Andra saker att tänka på är att:
• ha markägarens tillstånd att sätta upp kameran
• kameran inte sätts upp där många människor befinner sig, till exempel vid stigar, vandringsleder eller rastplatser
• kameran riktas så att risken för att ta bilder på människor eller fordon minimeras
• alla fotografier som innehåller människor eller fordon alltid raderas.
På Naturvårdsverkets webbplats finns mer information om viltkameror för privat användning.
Inventering och rapportering av avskjutning
Vildsvinspopulationens utveckling bör följas både nationellt, regionalt och lokalt. Alla jägare/jaktlag bör därför rapportera avskjutning i Jägareförbundets webbaserade avskjutningsdatabas www.viltdata.se. På lokal nivå kan man även samla in mer detaljerad statistik, genom till exempel viltobservationer vid särskilda förutbestämda platser. I takt med att nya inventeringsmetoder för inventering eventuellt tas fram bör dessa implementeras i förvaltningen.
Se förslag på hur inventering av vildsvinsbök kan göras i samband med älgspillningsinventering i bilaga 3.
Svenska Jägareförbundet bedömer kontinuerligt vildsvinspopulationens storlek och utbredning, samt skador på gröda och antalet olyckor i trafiken. Aktuell information finns på Jägareförbundets webbplats
http://jagareforbundet.se/vilt/vildsvinsbarometern/.
Arrendeavtal
Markägaren har ett huvudansvar för viltvård, jakt och skador som uppstår på egen mark. I de fall mark eller jakträtt utarrenderas är det därför viktigt att sådana frågor regleras i skriftliga arrendekontrakt och jakträttsupplåtelseavtal. I avtalen kan till exempel riktlinjer för åtling, samt toleransnivå och ersättning för skador avtalas. Om skador av vildsvin blir oacceptabla bör man som markägare eller jordbruksarrendator ha möjlighet att bedriva skyddsjakt eller vidta skadebegränsande åtgärder. Mallar för arrendeavtal finns bland annat framtagna av LRF och Svenska Jägareförbundet. Väl utformade avtal är en viktig del för att undvika motsättningar vid intressekonflikter.
Vildsvin som livsmedel
Vildsvinskött ska i dagsläget lämnas till en vilthanteringsanläggning om det inte ska konsumeras av jägaren. En stor del av vildsvinsköttet konsumeras av jägarna själva. Jordbruksverket har beräknat att ungefär 15 procent av
vildsvinsköttet i Sverige når marknaden. Konsumtionen av viltkött minskar i landet och enligt statistik från 2018 utgjorde viltköttet (där vildsvinskött ingår) 3,3 procent av landets köttkonsumtion (Jordbruksverket, 2021).
Livsmedelsstrategin
Den nationella livsmedelsstrategin syftar bland annat till att mer vildsvinskött ska nå konsumenter (Regeringen, 2020). Det ska ske genom satsningar på marknadsföring, informationsspridning, stärkt kommunikation och samarbete i hela livsmedelskedjan. Insatserna kan även omfatta kunskapshöjande åtgärder med fokus på förädling av råvaran. Satsningarna riktar sig mot hela den potentiella marknaden och inkluderar måltidsupplevelser i hemmet, på restaurang och i den offentliga sektorn.
För Örebro län finns en handlingsplan för att öka livsmedelsproduktionen i länet (Länsstyrelsen i Örebro län, 2021). Åtgärder kopplade till
livsmedelsstrategin bör därför vara en del av den regionala
vildsvinsförvaltningen. Det kan till exempel handla om utbildning i livsmedelshygien, omhändertagande av vildsvin efter skottet, styckning, samarbeten kring uppsamlingscentraler för fällt vilt, stimulering av lokalt företagande och samverkan av olika slag. Möjlighet att få avsättning för skjutna vildsvin och att hela kedjan för vildsvinsköttet fungerar från skog till bord kan vara avgörande för att motivera jaktens genomförande och därigenom att de övergripande målen, att minska skadorna i jordbruksproduktionen, nås.
Direktförsäljning av vildsvinskött till konsumenter och detaljhandel
Livsmedelsverket har föreslagit ny lagstiftning som om den förverkligas påverkar förutsättningarna för vildsvinsjakt och direktförsäljning av
vildsvinskött till konsumenter och detaljhandel. Enligt förslaget ska jägare som genomgått särskild utbildning få sälja högst tio vildsvin (oavhudade) och kött av tio vildsvin direkt till konsument, samt upp till 75 vildsvin (oavhudade) till lokal detaljhandelsanläggning. Det nya regelverket beräknas som tidigast att träda i kraft 2022 (Livsmedelsverket, 2021).
Provtagning av vildsvinskött
Vildsvinskött ska enligt lag provtas och analyseras för trikiner av
livsmedelssäkerhetsskäl. Trikiner är små parasitära maskar som kan infektera flera olika arter av däggdjur, främst rovdjur och allätare. En infektion orsakar sjukdomen trikinos. Det är en så kallad zoonos vilket innebär att sjukdomen
kan smitta mellan djur och människa. Sjukdomen är ovanlig i Sverige men kan vid kraftig infektion ha dödlig utgång hos människan.
Från den 1 juli 2021 subventioneras analyserna med högst 120 kronor per analys. Ackrediterade laboratorier som utför analyser för förekomst av trikiner för privatpersoners räkning kan ansöka om ersättning hos Livsmedelsverket.
Smittskydd
Det finns en potentiell risk att vildsvin fungerar som reservoar för
sjukdomsframkallande smittämnen. Vildsvin är nära släkt med våra tamgrisar och utgör därför en risk vad gäller smittspridning till tamgrisbesättningar och kan utgöra ett allvarligt hot mot ekologiska tamgrisbesättningar. De ekologiska grisarna ska ha daglig utevistelse och möjlighet att böka och det händer att vildsvin försöker ta sig igenom stängsel in till utegrisar.
Afrikansk svinpest
Afrikansk svinpest, ASF, är en virussjukdom som drabbar vildsvin och tamgrisar. Sjukdomen har spridit sig från Afrika och finns i flera länder i Europa men ännu inte i Sverige. Sjukdomen är plågsam för djuren och dödligheten mycket hög. Symtom är bland annat hög feber, blåfärgad hud, ostadig gång, kräkningar, diarré och blödningar från mun och ändtarm.
Infekterade djur dör oftast inom fem till tio dagar. Sjukdomen leder till stora ekonomiska förluster för tamgrisbesättningar som drabbas. Vaccin eller botemedel saknas. Upphittade döda eller sjuka vildsvin ska rapporteras till Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA
Afrikansk svinpest räknas som en epizooti och lyder under epizootilagen.
Svenska myndigheter övervakar och förebygger att smitta ska komma in i Sverige bland annat genom att informera om hur man undviker att föra in smittan i landet.
Människor kan inte smittas, men kan fungera som smittspridare vid resor.
Smitta kan överföras med kläder, bilar och köttprodukter. Viruset överlever även i fryst, torkat och saltat kött som inte är värmebehandlat. Därför är det viktigt att aldrig lämna matrester innehållande importerat kött av något slag så att det blir åtkomligt för vildsvin.
Andra smittor hos vildsvin
Exempel på förekommande smittor som kan infektera både människor och djur är salmonellabakterier och hepatit E-virus.
En speciell typ av salmonella, Salmonella Choleraesuis har år 2020 hittats både hos vildsvin och tamgris för första gången på 40 år. Den är anpassad till
djurslaget gris och kan ge svåra symtom hos dem. För att få en bild av
smittoläget samlas nu prover från hela landet in för analys av bakterien (Statens veterinärmedicinska anstalt, 2021).
Kunskap och utbildning
För en framgångsrik förvaltning av vildsvinspopulationen och för att minska skadorna krävs ökad kunskap hos alla inblandade. En hel del
informationsinsatser görs redan idag i länet men för att nå de högt ställda målen i förvaltningen behöver insatserna öka.
För att vildsvinsförvaltningen ska bli effektivare behövs mer samarbete kring alla delar av förvaltningen ända fram till konsument. För att underlätta en ökad samverkan är det viktigt att information om de goda exempel som finns sprids på olika sätt.
Olika intresseorganisationer rekommenderas att även fortsättningsvis ordna till exempel studiecirklar för såväl teoretisk som praktisk kunskap. Ett förslag kan vara att man fördjupar sina kunskaper kring adaptiv förvaltning i samband med att lokala förvaltningsplaner tas fram. Den utveckling som sker av modern teknik, till exempel viltkameror och olika applikationer för mobiltelefoner, bör användas för ökad samverkan inom förvaltningen.
Fler jägare behöver också utbildas och nyutbildade jägare ges större möjlighet att få delta i jakter och ta del av erfarna jägares kunskaper.
Kurser i livsmedelshygien och tillvaratagande av fällt vilt är en viktig del för att hålla en god livsmedelskvalitet. I det förslag om jägares leverans av
vildsvinskött direkt till konsument som väntas träda ikraft år 2022 finns också ett krav på en särskild utbildning för jägarna i hygienisk hantering, provtagning och spårbarhet av nedlagda vildsvin.
För att få avsättning för vildsvinsköttet behöver både vanliga konsumenter och personal i offentliga kök och restauranger göras mer medvetna om
vildsvinsköttets fördelar och få ökad kunskap om hur det kan serveras.
Frågan om afrikansk svinpest, ASF, måste hela tiden hållas aktuell eftersom det främst är genom mänsklig verksamhet som smittan riskerar att spridas till Sverige.
Läs gärna mer
Naturvårdsverket
http://www.naturvardsverket.se Jordbruksverket
http://www.sjv.se
Nationella viltolycksrådet http://www.viltolycka.se Viltskadecenter
www.slu.se/viltskadecenter Svenska Jägareförbundet https://jagareforbundet.se/
Jägareförbundets vildsvinbarometer
http://jagareforbundet.se/vilt/vildsvinsbarometern/orebro/
Länsstyrelsens webbplats
http://www.lansstyrelsen.se/orebro
Referenser
Jordbruksverket. (2021). Hämtat från www.sjv.se 2021
Jordbruksverket. (2021). Jordbruksverkets officiella statistik. Hämtat från https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/jordbruksverkets-officiella- statistik 2021
Jordbruksverket. (2021). Utfodra vilda djur-Jordbruksverket. Hämtat från https://jordbruksverket.se/djur/foder-och-produkter-fran-djur/foder/utfodra- vilda-djur den 08 09 2021
Livsmedelsverket. (2021). Förslag till nya regler om försäljning av
vildsvinskött. Hämtat från https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/redovisade- regeringsuppdrag/delprojekt-i-uppdraget-att-genomfora-atgarder-i-
vildsvinspaketet-inom-ramen-for-livsmedelsstrategin 2021 Länsstyrelsen i Örebro län. (den 15 09 2021). Handlingsplan för
livsmedelskedjan i Örebro län 2018-2023. Hämtat från Länsstyrelsen i Örebro län:
https://www.lansstyrelsen.se/orebro/tjanster/publikationer/2018/handlingsplan- for-livsmedelskedjan-i-orebro-lan-2018-2023.html
Länsstyrelsen i Örebro län. (2021). Länsstyrelsen i Örebro län. Hämtat från https://www.lansstyrelsen.se/orebro/djur/jakt-och-vilt/vildsvin.html den 25 08 2021
Nationell förvaltningsplan för vildsvin. (2021). Naturvårdsverket. Hämtat från Nationell förvaltningsplan för vildsvin, reviderad version - Naturvårdsverket (naturvardsverket.se) 2021
Nationella viltolycksrådet. (2021). Viltolycka.se. Hämtat från https://www.viltolycka.se/ 2021
Naturvårdsverket. (2021). Naturvårdsverket. Hämtat från http://www.naturvardsverket.se/ 2021
Regeringen. (2020). Uppdrag, vildsvinspaketet. Hämtat från
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/04/regeringen-ger-uppdrag- till-myndigheter-for-att-forenkla-forsaljning-av-vildsvinskott/ 2021
Statens veterinärmedicinska anstalt. (2021). SVA. Hämtat från https://www.sva.se/ 2021
Svenska Jägareförbundet. (2021). Svenska Jägareförbundet. Hämtat från www.jagareforbundet.se 2021
Viltdata, Svenska Jägareförbundet. (2021). Viltdata. Hämtat från https://rapport.viltdata.se/ 2021
Bilagor
1. Exempel på lokal vildsvinsförvaltningsplan, ifylld 2. Mall för lokal vildsvinsförvaltningsplan
3. Instruktion för inventering av vildsvinsbök i samband med spillningsinventering av älg
Länsstyrelsen i Örebro län Stortorget 22, 701 86 Örebro 010-224 80 00 orebro@lansstyrelsen.se
