Martin Langmoen
Spårbarhet av vildsvin – digitalisera vilt
En kvalitativ intervjustudie ur jägarperspektiv med focus på blockkedjeteknik
Traceability of Wild Boar – Digitize Game
A Qualitative Interview Study from the Hunters Perspective using Blockchain Technology
Informatik Kandidatuppsats
Termin: HT20
Handledare: Katarina Groth Jansson
Examinator: John Sören Pettersson
Abstract
Den svenska vildsvinstammen har de senaste åren varit ett växande problem. I takt med att vildsvinen har blivit fler, har de tagit sig allt närmare människan. Bönder, markägare och privatpersoner har vittnat om uppbökade och förstörda marker, men samtidigt som vildsvinen är ett stort problem för samhället är det också en resurs i form av ett hållbart och närproducerat livsmedel. Regeringen har därför tagit fram en handlingsplan inom ramen för den svenska livsmedelsstrategin för att öka avsättningen av vildsvinskött till den svenska marknaden. Ett steg var att ge den Svenska Veterinärmedicinska Anstalten (SVA) uppdraget att se över möjligheterna med ett digitalt spårningssystem av vildsvin. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Sverige kan öka avsättningen av vildsvinskött till marknaden med hjälp av ett digitaliserat spårningssystem ur ett jägarperspektiv. Studien riktar in sig på blockkedjetekniken och en intervjustudie bland vildsvinsjägare är genomförd för att se över om blockkedjan kan hjälpa till att öka avsättningen av vildsvinskött. Studien fokuserar på fyra undersökningsfrågor för att identifiera vilka hinder som finns inom den svenska vildsvinskedjan idag för att öka avsättningen av viltsvinskött. Går det att använda sig av blockkedjor för spårbarhet på vildsvin och vilka möjligheter skapar blockkedjan? Studiens resultat visade att jägarna ser flera problem med vildsvinskedjan idag. Geografiska avstånd, ekonomi och vildsvinets rykte var de mest påtagliga hindren. Slutsatserna visar att blockkedjan kan vara fördelaktig som spårningssystem av vildsvin för att öka avsättningen. Dess egenskaper kan bland annat skapa tillit hos slutkonsumenterna som då ökar efterfrågan. Dock kvarstår problemet med de långa avstånden som jägarna måste åka för att lämna in fällda vildsvin.
Nyckelord: Blockkedja, blockchain, vildsvinspårning.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Problembakgrund ... 1
1.2 Syfte ... 2
1.3 Målgrupp ... 2
1.4 Undersökningsfrågor ... 2
1.5 Metod ... 2
1.5.1 Vetenskapligt angreppssätt ... 2
1.5.2 Datainsamling ... 3
1.5.3 Val av respondenter ... 4
1.5.4 Reliabilitet och validitet ... 4
1.5.5 Kvalitativ intervjustudie ... 5
1.6 Forskningsetik ... 5
1.7 GDPR ... 6
2 Litteraturöversikt ... 8
2.1 Blockkedja definition ... 8
2.2 Teknisk specifikation ... 9
2.2.1 Blockkedjans fem huvudkomponenter ... 10
2.3 När ska blockkedjan användas ... 11
2.4 Tre teorier ... 11
2.5 De tre största blockkedja plattformarna inom livsmedelsindustrin ... 14
2.6 Tidigare studier och tillämpningar av blockkedjan ... 15
2.7 Vildsvinskedjan nuläge ... 17
3 Resultat ... 19
3.1 Jägares uppfattning om vildsvinskedjan. ... 19
3.1.1 Vildsvinets väg från skog till bord ... 19
3.2 Upplevda hinder för att avsätta vildsvinskött... 20
3.3 Hur skapa incitament för att få jägare att skjuta fler vildsvin? ... 23
3.3.1 Möjliga förbättringar ... 23
4 Analys ... 26
4.1 Uppsatsens uppbyggnad ... 26
4.1.1 Steg 1 - Insamling av kriterier ... 26
4.1.2 Steg 2 - Sammanställning av kriterier ... 26
4.1.3 Steg 3 – Nuläget utifrån jägarens perspektiv ... 27
4.1.4 Steg 4 - Applicera jägarens perspektiv mot kriterielistan ... 27
4.2 Blockkedjans teori och jägarnas uppfattning ... 27
5 Slutsatser och vidare forskning ... 31
5.1 Undersökningsfråga 1 ... 31
5.2 Undersökningsfråga 2 ... 32
5.3 Undersökningsfråga 3 ... 32
5.4 Undersökningsfråga 4 ... 33
5.5 Reflektion och Vidare forskning ... 34
6 Omnämnanden ... 35
Referenslista ... 36
Bilagor ... 39
6.1 Informationsbrev (Bilaga 1) ... 39
6.2 Samtyckesblankett (Bilaga 2) ... 40
6.3 Intervjuguide (Bilaga 3) ... 41
6.4 Livsmedelsverkets blankett (Bilaga 4) ... 43
i
Figurförteckning
Figur 1 Blockkedjans struktur av författaren, inspirerad av Lo et al. (2016) ... 10 Figur 2 Blockkedjelösning inom livsmedelsindustrin av författaren ... 17 Figur 3 Illustration vildsvinskedjan källa: Författaren ... 19
1
1 Inledning
I det inledande kapitlet ges läsaren en uppfattning om uppsatsens problembakgrund och syfte.
Här beskrivs även uppsatsens målgrupp och vilka metoder som används i framställandet av uppsatsen samt etiska överväganden av uppsatsen.
1.1 Problembakgrund
Mat är något vi alla kommer i kontakt med varje dag. Bönder odlar frukt och grönsaker, håller djur för slakt eller för produktion av färskvaror som mjölk och ägg. Jägare är en annan aktör som förser oss med livsmedel. I stort sett all mat vi stoppar i oss är från början en färskvara och det ställer krav på hanteringen i hela kedjan från producent till slutkund. Vi konsumenter tillagar mat vi köpt i livsmedelsbutiken, och vi räknar med att de varor vi har köpt inte kommer att göra oss sjuka och har hanterats rätt i alla led fram tills dess att vi ställer fram den på vårt middagsbord.
Tapscott (2020:84) skriver om trasiga livsmedelkedjor, misskötta kedjor och kontaminerad mat.
Denna misskötsel leder årligen till matrelaterade sjukdomar och dödsfall över hela världen (Tapscott 2020:84). World Health Organization (WHO) rapporterade år 2010 om 600 miljoner sjukdomsfall och 420 000 dödsfall, som en direkt effekt av livsmedelsburna sjukdomar (WHO 2015:X). Under det senaste decenniet har ett flertal livsmedelsrelaterade skandaler uppmärksammats. Hästköttsskandalen där lamm- och nötkött ersatts med hästkött och E. coli.
utbrottet i Nordamerika år 2006 som utlöstes av oseriösa aktörer inom spenatframställningen, för att nämna några. Händelser som dessa resulterar i stora förluster i hela ekosystemet i form av tid och energi, samtidigt som konsumenternas förtroende för livsmedelskedjan sjönk drastiskt (Tapscott 2020:84–85).
Sedan återinförandet av vildsvin i Sverige under 1970-talet har den svenska vildsvinsstammen ökat explosionsartat (Svenska Jägarförbundet 2020). I takt med att stammen växer ökar även problematiken kring vildsvin. I en enkätundersökning som Lantbrukarnas riksförbund genomförde bland sina medlemmar svarade 70% av de tillfrågade att de hade vildsvinsskador på sina marker. Skador som i flera fall medfört ekonomiska bakslag för markägarna (Lantbrukarnas Riksförbund 2020). I samband med en ökad population av vildsvin uppstår en risk för smittspridning av svinrelaterade sjukdomar, som i sin tur ökar risken för smittor bland tamgrisar och i vissa fall även människor (Sveriges Lantbruksuniversitet 2019).
Uppskattningsvis ligger vildsvinsstammen idag på cirka 300 000 djur och jaktåret 2019 fälldes omkring 112 000 vildsvin. Trots det når endast en bråkdel, cirka 15%, av det avskjutna vildsvinsköttet marknaden. För att få bukt på vildsvinsproblemen har Sveriges regering arbetat fram en livsmedelsstrategi, där de framhåller vikten av att mer vildsvinskött ska nå konsumenten. Handlingsplanen bygger på att mer kött ska nå marknaden genom en enklare väg från jägare till konsument. Det ska skapa ett större incitament för jägare att jaga vildsvin och få konsumenten att ta hållbara val (Regeringen 2020a).
En fråga som har uppkommit är ifall digitalisering kan hjälpa till att lösa de problemen som finns i vildsvinskedjan. Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) har därför fått i uppdrag att undersöka möjligheten för ett digitalt spårningssystem av vildsvinskött. Det ska med hjälp av det nya systemet gå att följa vildsvinsköttet från jägare genom hela kedjan fram till slutkonsument. Syftet med det nya systemet är att uppfylla livsmedelsstrategin övergripande
2 mål om en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion. Systemets ytterligare mål är att konsumenten ska få en ökad tillit till vildsvinskött för att göra hållbara val (Regeringen 2020b).
Det spårningsmetoder som idag används inom livsmedelsindustrin lämnar mer att önska.
Tapscott (2020:86) menar att branschen är oförmögen att spåra problem som kontaminerad mat, trots användning av journalametoder, som den allmänt accepterade ”one up, one down”
(OUOD) metoden. OUOD innebär att aktörer inom livsmedelskedjan endast behöver identifiera närmaste leverantör, alltså den precis över dig och direkt under i kedjan av aktörer. Detta gör kedjan ineffektiv när utredare måste gå igenom stora kvantiteter dokument, ofta med felaktiga eller ofullständiga data, för att hitta källan till en kontaminering (Tapscott 2020:86).
Äldre beprövade metoder har sina brister och världen utvecklas ständigt med nya idéer och metoder. Ett hett ämne den senaste tiden är hur en digitalisering av livsmedelsindustrin kan se ut. Stora aktörer som bland annat IBM menar att digitaliseringen av mat kan ske med hjälp av blockkedja och deras lösning IBM Food Trust (IBM u.å). De har arbetat med aktörer som livsmedelsjätten Walmart i USA och franska Carrefour för att spåra livsmedel från bonde till bord. Även i Norden sneglas det mot blockkedja. Det norska laxodlingsföretaget Kvarøy Artic och senare även norska fiskeindustrins branschorganisation Sjømatbedriftene finns med som kunder till IBM Food Trust (Computer Sweden 2020).
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sverige kan öka avsättningen av vildsvinskött till marknaden med hjälp av ett digitaliserat spårningssystem ur ett jägarperspektiv.
1.3 Målgrupp
Målgruppen för uppsatsen är it-företag, markägare och jägare som arbetar med vilthantering, som vill bredda kunskapsområdet kring digitala lösningar för ökad spårbarhet av vilt.
1.4 Undersökningsfrågor
1. Vilka problem finns idag med avsättning av vildsvinskött från jägare?
2. I vilka fall passar en blockkedja att använda och är spårning av vildsvin en av dessa? I så fall varför?
3. Hur kan blockkedjatekniker användas för att öka spårbarheten av vildsvin från jägare till slutkonsument?
4. Vilka möjligheter uppstår med en blockkedjelösning för spårbarhet av viltkött?
1.5 Metod
För att bedriva forskning och besvara uppsatsens syfte och frågeställningar måste metodval göras. Den metod som valts är kvalitativ forskning där semistrukturerade intervjuer används för insamling av data. I underrubrikerna nedan beskrivs och diskuteras forskningsmetodik och metodvalen för denna uppsats.
1.5.1 Vetenskapligt angreppssätt
Metodvalet för uppsatsen grundar sig på Patel och Davidsons (2011) forskning kring forskningsmetodik. Inom forskningsmetodik finns det en mängd olika metoder att använda vid undersökningar. För samhällsvetenskaplig- och humanistiskt inriktad forskning diskuteras ofta två huvudkategorier, kvalitativ- och kvantitativ inriktad forskning (Patel och Davidson 2011:13). Kvalitativt inriktad forskning menar författarna handlar om verbala analyser, där
3 mjuka data som kvalitativa intervjuer och tolkande analyser ligger till grund (2011:14).
Kvantitativt inriktad forskning bygger istället på statistiska analyser av numerisk form (2011:13).
Uppsatsen är att betrakta som en intervjustudie ur jägarens perspektiv på vildsvinskedjan.
Semistrukturerade intervjuer har använts för att besvara undersökningsfrågorna och studiens övergripande syfte gällande hur Sverige med hjälp av ett digitalt spårningssystem ska kunna öka avsättningen av vildsvinskött utifrån en jägares perspektiv. Detta har gjorts med hjälp av en kvalitativt inriktad forskning där människors tankar och erfarenheter står i fokus. Utifrån de insikter som intervjuobjekten ger, ställs deras uppfattning mot den teoretisk litteraturstudien för att besvara frågeställningarna.
Teoretiska litteraturstudier samlas in från forskningsartiklar och pilotprojekt inom ämnet blockkedja och livsmedelsindustrin. För att få en djupare förståelse för problem och aktuella information inom området har även branschtidningar och debattartiklar studerats.
Litteraturstudierna analyseras mot empiriska data som samlats in.
1.5.2 Datainsamling
Insamling av data syftar på att få in trovärdiga och kvalitativa data, både teoretisk- och empiriskt data, för att kunna besvara uppsatsens undersökningsfrågor.
Insamlande av empiriska data sker med kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i en intervjuguide (Bilaga 3). Intervjuerna sker digitalt med hänsyn till Covid-19 pandemin som pågår under arbetet av denna uppsats. Digitala intervjuer skiljer sig från personliga intervjuer.
Bryman (2016:593) menar att möjligheten att återkomma vid eventuella kompletterande frågor är enklare när intervjun sker digitalt. Han menar också att de digitala intervjuerna har större möjligheter för flexibilitet genom att förlägga intervjuer när respondent har tid. Det digitala mötet gör också respondenter som skulle vara tveksamma att ställa upp för ett personligt möte ställer upp vid intervju digitalt, då tid och geografiska begränsningar försvinner från sammanhanget. Bryman framhäver att digitala intervjuer även har begränsningar, då tekniska problem kan uppstå, som exempelvis dålig uppkoppling eller kvalitet i ljud vilket leder till svårigheter med transkribering i efterhand. Han ser också att tekniken i vissa fall gör det lättare för respondenten att utebli från intervjun och att det är lättare att få till en vanligt telefon-intervju istället för videosamtal (Bryman 2016:593).
Enligt Patel och Davidson (2011:82) är kvalitativa intervjuer i de flesta fall intervjuer med låg grad av strukturering. Med andra ord ställs frågorna på ett sådan sätt att intervjuobjektet ges utrymme att svara med egna ord. De kvalitativa intervjuer som berörs i denna rapport kan ses som semistrukturerade intervjuer. Begreppet förklarar Patel och Davidson (2011:82) som att forskaren använder sig av en mall med teman över vad som skall ingå i intervjun, men det bygger på att intervjupersonen får en stor frihet i hur svaren utformas. Syftet med denna typ av intervjuer är att hitta egenskaper och uppfattningar angående det berörda ämnet (Patel &
Davidson, 2011:82).
För att bearbeta den data som framkommer i de semistrukturerade intervjuerna användes i uppsatsen, en form av kvalitativ bearbetning. Patel och Davidson (2014:120) skriver att varje kvalitativt forskningsproblem kräver sin egen variant och tolkning av det som finns i den kvalitativa verktygslådan. Kvalitativ bearbetning handlar om bearbetning av textmaterial, vanligtvis transkriberade intervjuer eller videoinspelningar men kan också vara en artikel eller
4 bok. Slutprodukten menar författarna är ofta en text med citat från exempelvis intervjuer som varvas med forskarens egna kommentarer och tolkningar (Patel och Davidson 2014:121).
1.5.3 Val av respondenter
För att insamling av empiriska data ska kunna bidra med relevant och kvalitativ information har valet av respondenter valts ut, för att uppfylla uppsatsen övergripande syfte om att öka avsättningen av vildsvinskött från jägare till slutkonsument, ur ett jägarperspektiv. Urvalet av respondenter är endast valda med vetskap om att respondenten är vildsvinsjägare med lång erfarenhet av jakt. Intervjuaren har inte haft någon annan insikt i jägarens inställning till frågeställningarna. Respondenterna känner inte varandra och tillhör inte samma jaktlag. Detta har gjorts för att få varierade erfarenheter från olika jaktlag och regioner. Efter genomförandet av de sex intervjuer noterades det att urvalsgruppen jägare, om än från olika jaktlag och regioner gav liknande svar och upplevelser under de kvalitativa intervjuerna. Bryman (2016:507) menar att kvalitativ forskning som grundar sig i intervjuer kan bestå av förhållandevis små urvalsgrupper om forskningen bygger på homogena urvalsgrupper. Tabell 1 ger en överblick av respondenterna till uppsatsen.
Respondent År som jägare Övrig information
Jägare 1 30 år Tidigare anställd hos NVR som eftersöksjägare.
Jägare 2 35 år Har jakt som fritidsintresse.
Jägare 3 31 år Utbildad skjutinstruktör och har varit engagerad i flera olika jaktvårdskretsar genom åren. Jagar just nu i två olika län i södra Sverige.
Jägare 4 17 år Arrenderar egen jaktmark och har mellan 70–90 jaktdagar om året.
Jägare 5 42 år
Aktiv jägare som jagar både på egen och arrenderad mark. Är och har tidigare vart involverad i Jägarförbundet och jaktkretsar.
Kontaktperson vid eftersök av trafikskadat vilt och utbildad besiktningsman. Säljer ibland överskott till VHA.
Jägare 6 35 år Går som hundförare på stora gods i södra Sverige. Säljer inget själv men ser hur det fungerar på stora gods.
Tabell 1 Studiens respondenter, antal år som jägare och övrig information.
1.5.4 Reliabilitet och validitet
Inom kvalitativt inriktad forskning är målet att upptäcka företeelser, förstå, tolka och beskriva uppfattningar eller kultur. Begreppet validitet inom kvalitativ forskning syftar på hela forskningsprocessen jämför med begreppets innebörd inom den kvantitativa forskningen, där syftar begreppet till att ”studerar rätt företeelse” (Patel & Davidson 2011:105). Med samma jämförelser mellan kvalitativ och kvantitativ forskning, menar Patel och Davidson (2011:106) att skillnaden mellan de olika synsätten på begreppet reliabilitet skiljer sig. De menar att ett tecken på låg reliabilitet inom den kvalitativ forskningen exempelvis är ifall en intervjuperson vid olika tillfällen svarar olika på samma intervjufrågor. Detta är inte nödvändigtvis fallet för den kvalitativa forskningen där tolkningen kan göras att intervjupersonen har lärt sig något eller ändrat uppfattning sedan senast eller att personen helt enkelt är på ett annat humör. Detta behöver alltså inte leda till låg reliabilitet för den kvalitativa forskaren (Patel & Davidson, 2011:106).
Denna uppsats kommer att förhålla sig till reliabilitet och validitet utifrån det kvalitativa synsättet för att tolka och analysera de frågor och svar som framkommer under forskningsprocessen.
5 1.5.5 Kvalitativ intervjustudie
Studiens har genomförts i fyra steg med avsikt att få fram svaren på undersökningsfrågorna. En kombination av kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. De kvalitativa intervjuerna kan ses som semistrukturerade intervjuer. Studiens fyra steg beskrivs nedan:
• Steg 1: Insamlande av kriterier för användandet av blockkedja inom livsmedelsindustrin
• Steg 2: Sammanställning av kriterielistor. Denna sammanställning presenteras vidare under kapitel 2.7.
• Steg 3: Insamlande av bakgrund och nuläge av vildsvinskedjan via semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier.
• Steg 4: Applicera den sammanställda kriterielistan mot vildsvinskedjans nuläge Dessa fyra steg diskuteras vidare i kapitel 4.
1.6 Forskningsetik
Detta avsnitt handlar om etik inom forskning och hur forskaren ska förhålla sig till forskningsetiska principer. Avsnittet följs upp av diskussion kring forskningsetik.
Vetenskapsrådet (2017) gav ut publikationen God forskningssed, där de diskuterar forskningsetiska krav och lagar som avser forskaren. Forskningsetik är inte svart på vitt, det finns lagar som forskaren måste förhålla sig till, men forskningsetik handlar om att hitta en balans mellan olika intressegrupper. Kunskapsintresset, där ny kunskap bidrar till samhällets och individens utveckling. Integritetsintresset är ett annat som handlar om att skydda individen från skada eller risk i olika former. Svårigheten med forskningsetik är att hitta balansen mellan dessa olika intressen. Fokus riktas därmed på forskaren och forskarrollen, men mycket av vad det innebär att vara forskare kan kortfattat ses som generella levnadsregler, se utdraget från Vetenskapsrådet (2017:8):
1. Du ska tala sanning om din forskning.
2. Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier.
3. Du ska öppet redovisa metoder och resultat.
4. Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar.
5. Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra.
6. Du skall hålla god ordning i din forskning, bland annat genom dokumentation och arkivering.
7. Du ska sträva efter att bedriva din forsning utan att skada människor, djur eller miljö.
8. Du ska vara rättvis i din bedömning av andras forskning.
All European Academies (ALLEA) menar att forskningsetik handlar om forskarens relation till uppgiften. En god forskningsetik bygger på fyra grundläggande principer som ger forskaren vägledning i forskningsetiska problem. Dessa principer redogörs nedan:
1. Tillförlitlighet 2. Ärlighet 3. Respekt 4. Ansvar
De fyra principerna bygger på tillförlitligheten i att forskningen är av god kvalitet. Att forskaren ärligt ska rapportera, informera och genomföra forskningen på ett öppet
6 tillvägagångssätt. Samtidigt ska forskaren respektera forskningsdeltagare, kollegor samt arv och miljö. Forskaren har därmed ansvar för forskningen från idé till publicering, men också dess vidare konsekvenser (ALLEA 2017:4).
Författaren till uppsatsen kommer därmed, ta med sig dessa åtta levnadsregler och de fyra grundläggande principerna under hela arbetet att förhålla sig till dessa forskningsetiska principer för att säkerställa att studien utförs på ett korrekt etiskt förhållningssätt. Studien kommer på ett öppet sätt redovisa uppsatsen tillvägagångssätt och resultat. Studien sker helt utan kommersiella bindningar. Hantering och arkivering av empiriskt material sker i enighet med Karlstads Universitets policy gällande GDPR. Uppsatsens respondenter har givits möjligheten att läsa och godkänna transkriptioner av interjuver före bearbetning av uppsatsens empiriska sammanställning. Samtliga respondenter har avböjt detta.
Då studiens innehåll och syfte handlar om vilda djur kan det anses vara av relevans att förhålla sig till forskningsetiska principer gällande djurförsök. När det kommer till studier som utförs på djur är det extra viktigt att vara transparant i sitt arbete för att kunna bevisa att inga djur eller människor har kommit till skada under arbetets gång. Petter Kjellander, professor i viltekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), säger till djurförsök.info (u.å.).
”Om syftet är forskning och man på något sätt kommer nära ett djur, tar i ett djur eller går fram till deras bon, då är det ett djurförsök. Men att bara betrakta ett djur på avstånd eller att fotografera ett djur behöver inte räknas som djurförsök, även om syftet är forskning”
Med Kjellanders förklaring av vad som anses vara djurförsök i åtanke har studien i sig avgränsats till den grad att djurförsök och observationer av djur inte kommer att användas.
Därav kommer inte etiska principer gällande djurförsök att studeras djupare i denna studie än tidigare nämnts.
1.7 GDPR
Från och med den 25 maj 2018 gäller dataskyddsförordningen GDPR som lag i alla medlemsländer till Europeiska unionen (EU). Förordningens syfte är att stärka rättigheterna för den enskilde individen när det kommer till integritet och behandlandet av dess personuppgifter.
Det betyder att personuppgifter endast får samlas in i, för berättigade ändamål, endast relevanta personuppgifter får behandlas och personuppgifterna måste sparas på ett säkert sätt tills dessa att de inte längre behövs. Då måste de raderas. Den som behandlar personuppgifter har ansvaret för att regelverket följs och måste kunna bevisa detta genom skriftlig dokumentation (Karlstads Universitet 2020). Vad som anses vara personuppgifter är upplysningar som kan knytas till en enskild individ. Kan upplysningen enskilt eller tillsammans med andra knytas till en enskild levande person anses det vara en personuppgift. Namn, telefonnummer, adress och IP-nummer är några upplysningar som anses vara personuppgifter. Alla individer äger sina egna personuppgifter och måste därför ta ställning till ifall det är okej att de behandlas av någon annan (Karlstad Universitet 2020).
Ett informationsbrev (Bilaga 1) har därför skickats ut till de personer vars personuppgifter kommer att behandlas i denna studie. De får då en chans att överväga om de godkänner behandlingen av deras personuppgifter eller inte. Godkänner personen behandlingen av personuppgifter undertecknas en samtyckesblankett (Bilaga 2) som kan upphöra ifall personen ångrat sin medverkan i studien. Informationsbrevet och samtyckesblanketten finns i bilaga 1 och bilaga 2. Utöver informationsbrevet har en blankett om vilka personuppgifter som kommer
7 att behandlas i studien skickats in och godkänts av Karlstad universitets ansvarig för GDPR i enighet med Karlstads Universitets policy gällande GDPR.
8
2 Litteraturöversikt
Detta kapitel går igenom tidigare studier som har skrivits inom ämnet. Bland annat beskrivs blockkedjans definition, tekniska beskrivning och vilka olika typer av blockkedja som finns samt olika regler och villkor som bör uppfyllas för att implementeringen av blockkedja ska vara värdeskapande. I allmänhet har författaren valt att översätta begrepp men valt att sätta den engelska i parentes eftersom de svenska inte alltid är helt vedertagna.
2.1 Blockkedja definition
Blockkedjans tekniska specifikation beskrivs fösta gången av den, då, fortfarande okända Satochii Nakamoto i sitt white paper om kryptovalutan Bitcoin (2008). Definitionen för blockkedja är numera vida sprid och förknippas ofta med Nakamotos bitcoin.
Nationalencyklopedin definierar blockkedja på följande sätt:
”blockkedja, engelska block chain, öppet (publikt) och distribuerat verifieringssystem för digitala transaktioner, bland annat för valutaenheten bitcoin” (Nationalencyklopedin u.å).
Seebacher och Schüritz (2017) menar dock att en generell definition av tekniken blockkedja inte är allmänt accepterad. Forskare inom ämnet använder ofta egna definitioner för att beskriva blockkedja. Seebacher och Schüritz har i sin forskningsstudie lagt fram följande definition av blockkedja:
” A blockchain is a distributed database, which is shared among and agreed upon a peer-to- peer network. It consists of a linked sequence of blocks, holding timestamped transactions that are secured by public-key cryptography and verified by the network community. Once an
element is appended to the blockchain, it cannot be altered, turning a blockchain into an immutable record of past activity.” (Seebacher & Schüritz 2017).
Beck et al. (2017) definierar Blockkedja på ett liknande sätt:
"The blockchain is a distributed ledger technology in the form of a distributed transactional database, secured by cryptography, and governed by a consensus mechanism. A blockchain a
is essentially a record of digital events” (Beck et al. 2017).
Som redovisat ovan saknas det i dagsläget en allmänt accepterad definition av blockkedja. I frånvaro av en allmän definition, förklarar branschtidningen PC FÖR ALLA (2019) blockkedjan på ett följande sätt. De menar, att idag använder alla aktörer i en informationskedja, sina egna databaser och har sitt eget sätt att hantera dokumentation, även kallat ”digital liggare”.
Det gör att när något händer i informationskedjan måste allas dokumentation och databaser uppdateras och verifieras för att informationen ska stämma. En lösning på detta problem är att använda blockkedjor.
Med hjälp av en blockkedja skapas istället en decentraliserad datakedja där alla berörda parter har tillgång till samma digitala liggare, som innehåller den information som är nödvändig för de berörda parterna. När någon part i informationskedjan skapar en transaktion uppdateras alla andra kopior av den digitala liggaren med hjälp av Peer-to-Peer-teknik. Det vill säga att alla transaktioner som händer i kedjan sparas på alla datorer som är med i kedjan (PC FÖR ALLA 2019).
9
2.2 Teknisk specifikation
Den enkla beskrivningen av blockkedjan beskriver Rogerson och Perry (2020:603) som ”en delad lista som är svår att ändra”. Mer specifikt är en blockkedja termen för den bakomliggande varianten av DLT (Distributed Ledger Technology) för kryptovalutan Bitcoin som senare kommer att användas som den allmänna termen för DLTs (Rogerson & Perry 2020:603). Med andra ord är blockkedja och DLT samma sak.
Det finns tre olika typer av blockkedja, publik (public), privat (private) och konsortium (consortium). Dessa blockkedjor kan även delas in i två huvudkategorier: Tillståndslös (permissionless) och tillståndkrävande (permissioned) blockkedja, vilket handlar om det finns restriktioner i antalet användare av blockkedjan eller inte. Krävs det ett tillstånd för att gå med eller är den tillståndslös och helt öppen för alla som vill att delta och läsa dess innehåll. Publik blockkedja är som namnet antyder en tillståndslös blockkedja där alla som kan delta i och läsa allt innehåll som finns på blockkedjan. Privata och konsortium blockkedjor är i regel tillståndskrävande. Det betyder att för att delta och lösa innehållet i blockkedjan måste det finnas ett tillstånd från blockkedjans ägare (Rogerson & Perry 2020:603).
En publik blockkedja beskrivs som ett decentraliserat nätverk där varje deltagare, även kallat nod (node), sparar transaktioner av data i en publik lista. Dessa datatransaktioner grupperas ihop och formar block som körs igenom en krypteringsalgoritm som tar fram en unik hash-kod, se mer nedan. Den genererade hash-koden blir den första delen av data i nästkommande block av datatransaktioner. Över tid, när allt fler transaktioner har genomförts, förlängs listan och en
”kedja av block” har skapats, därav namnet blockkedja (Rogers & Perry 2020:603).
Publika blockkedjor är helt transparanta och öppna för alla som vill att delta. Det leder till att publika blockkedjor är svåra att manipulera både internt och externt. Med den höga säkerhet och transparens som tillkommer i en publik blockkedja, minskar effektiviteten gentemot parterna på grund av den höga graden av decentralisering. En effekt av den stora mängd data som ska delas över ett stort nätverk (Lin et al. 2016:3).
En privat blockkedja är, till skillnad från den publika, styrd av en nod. Privata blockkedjor liknar därför den centraliserade motsvarigheten hos traditionella databaser, men har en blockkedjearkitektur, vilket ger en ökad säkerhet mot manipulation inom blockkedjan. När styret sker från en nod minskar transparensen för resterande noder i blockkedjan. Restriktioner i antalet noder leder till sämre säkerhet i teorin, eftersom en illasinnad attack på kedjan endast behöver hacka ett mindre antal noder i nätverket för att korrumpera data. En liknande attack på en publik blockkedja skulle behöva göras i större skala, då det är fler antal noder i nätverket.
Samtidigt måste det nya blocket med korrupt data, som försöker ta sig in i kedjan, ”röstas”
igenom av övriga noder i nätverket. ”Röstningen” kallas för konsensusmekanism och är en viktig del för att blockkedjan ska fungera och vara pålitlig. Nackdelen som uppstår med en säkrare publik blockkedja, är att den, i många fall är mindre effektiv än de privata blockkedjorna, eftersom majoriteten som krävs för att acceptera ett nytt block är färre vid en privat jämfört med publika. Försörjningskedjor använder sig oftast av tillståndskrävda blockkedja, alltså antingen en privat eller konsortium (Rogers & Perry 2020:604; Lin et al.
2016:3).
Den tredje typen av blockkedja, konsortium, är en hybrid mellan privat och publik blockkedja, som refereras till att vara ett svar på att bevara dataintegritet samtidigt, snabbare transaktioner men datalagringen sker utspritt på fler noder, dock inte alla (Lin et al. 2016:3).
10 2.2.1 Blockkedjans fem huvudkomponenter
Varje block i en blockkedja består av en header och en body. Header innehåller blockkedjans specifika komponenter: hash, asymmetrisk kryptering, digital signatur, merkle tree och information som tidstämpel. Bodyn är den del där transaktionsdata ligger. En övergripande illustration, se figur 1. De fem huvudkomponenterna som utmärker en blockkedja, beskrivs nedan.
Figur 1 Blockkedjans struktur av författaren, inspirerad av Lo et al. (2016)
1. Hash
Hash-funktionen är ett krypteringssätt för att verifiera dataintegritet i en blockkedja. En hash funktion konverterar ett värde till ett annat, vilket leder till en maskering av värdets innehåll och bidrar samtidigt till att det är svårt att återskapa original data utifrån hash värdet.
Blockkedjan länkas samman med att föregående hash läggs till i blocket för att skapa en kedja av länkade block (Lin et al. 2016:3).
2. Asymmetrisk kryptering
Tillsammans med hash-funktionen används asymmetrisk kryptering för att verifiera transaktioner i en blockkedja. Det bygger på att varje nod i nätverket har två nycklar, en privat och en publik. Den privata nyckeln ska hållas privat och inte delas med någon annan. Den publika nyckeln är å andra sidan öppen för alla. Nycklarna jobbar i par för att dekryptera data.
Utan tillgång till både den privata och publika nyckeln går det inte att dekryptera data som skickats i kedjan (Lin et al. 2016:4).
3. Digital signatur
På samma sätt som en pappersbaserad signatur, används digitala signaturer för att försäkra att transaktionerna är riktiga och för att undvika att transaktioner blir modifierade eller nekade.
Tekniskt sett är signaturen en kombination av en hash och asymmetrisk kryptering. Den digitala signaturen skapas när ett block av transaktioner har krypterats till ett hash-värde för att sedan krypteras med en avsändares privata nyckel. Resultatet av detta kallas digital signatur och försäkrar för nätverket att det finns en känd avsändare (Lin et al. 2016:4).
4. Merkle tree
11 Merkle tree är en binär datastruktur för att hantera stora kvantiteter av data på ett säkert och effektivt sätt. I takt med att en blockkedja validerar transaktioner som lagras i kedjan, finns det stora mängder data, som i sin helhet kräver mycket resurser för att utföra verifikationer på transaktionshistorik. Blockkedjan använder sig därför av merkle tree, vars syfte är att dra mer på datalagringsresurser utan att ändra på blockens hash värde. Ett merkle tree bygger på noder i en trädstruktur. Längst upp i kronan finns root-nod, under root finns mellanliggande hash noder och längst ner i trädstrukturen återfinns löv-noder. I varje gren av noder innehåller löv- noden ett individuell hash-värde från en transaktion (Lin et al. 2016:4)
5. Konsensusmekanism
För att möta problematiken med oärliga aktörer i ett distribuerat nätverk som kan modifiera data till deras fördel används en konsensusmekanism. Det finns flera varianter som i slutändan löser samma problematik, att verifiera att transaktioner är riktiga. Proof-of-work (PoW) och Proof of Stake (PoS) är två vanliga konsensusmekanismer för att godkänna nya block till kedjan (Lin et al. 2016:4).
2.3 När ska blockkedjan användas
Det första valet att ta ställning till står mellan traditionell databas och blockkedja. Lo et al.
(2017:158) menar att blockkedjan tillför många unika egenskaper som går att applicera på flertalet olika användningsområden. Bland fördelarna återfinns att transaktioner i blockkedjan är oföränderlig och i praktiken säker för eventuell manipulation, öppenhet och bortfallet av mellanhänder. Författarna framhäver också kritiken som finns mot blockkedja. I huvudsak två punkter nämns, dataintegritet och skalbarhet. Kritiken mot dataintegritet ligger till grund för en av fördelarna med blockkedja, transparens. Integritet och transparens står ofta i motsats till varandra. Användningen av blockkedjateknologi innebär att alla medverkande i nätverket har tillgång till all information i blockkedja. Problemet med skalbarhet bygger på blockkedjans oförmåga att hantera många transaktioner samtidigt. Lo et al hänvisar till att en vanlig publik blockkedja kan hantera mellan 2–20 transaktioner i sekunden till skillnad från betalningstjänster som VISA, som hanterar omkring 1 700 transaktioner i sekunden. Det är ett bevis på att blockkedja inte är lösningen på alla sorters användningsfall ha flera olika alternativ när valet av system ska göras (Lo et al. 2017:158).
Baserat på blockkedjans för- och nackdelar har Lo et al. (2017) tagit fram ett ramverk vars syfte är att utvärdera om en blockkedja är mer fördelaktigt än en traditionell databas. De har studerat flera olika användningsfall och ett av dessa är försörjningskedjan. Enligt författarna kan försörjningskedjan dra till nytta av de fördelar som identifierar blockkedjalösning samtidigt som den inte hämmas av de nackdelar som framkommit (Lo et al. 2017:160).
2.4 Tre teorier
Nedan beskrivs 3 olika angreppssätt för när blockkedjor med fördel kan användas.
Tripoli och Schmidhuber
Tripoli och Schmidhuber (2018:3) har identifierat tre huvudsakliga attribut, som de anser är viktiga att ha i åtanke vid val att använda blockkedja eller inte. DLT är, som tidigare nämnts detsamma som blockkedja och det begrepp som Tripoli och Schmidhuber ofta använder i sina studier.
Det första attributet är mellanhandsreducering. DLT gör det möjligt att frångå en centraliserad datastruktur, där all data passerar genom mellanhänder som lagrar och fördelar information till
12 berörda aktörer, till en decentraliserad datastruktur utan onödiga aktörer. Mellanhänder förlitar sig ofta på manuella inputs. Den mänskliga faktorn i processen ökar risken för fel och bedrägerier. En centraliserad datastruktur leder också till mindre insyn för köpare och säljare inom systemet. Till skillnad mot centrala strukturer använder inte DLT någon central mellanhand.
Det andra attributet de tar upp är att alla DLT använder sig av kryptografi för att säkerställa att data som adderas till listan inte går att ändra utan att det syns i listan. Det gör att en DLT är oföränderlig.
Mellanhandsreducering och oförändlighet bildar tillsammans det tredje och sista attributet enligt Tripoli och Schmidhuber, spårbarhet och transparens. Med decentraliserad datalagring genom en delad lista och en oföränderlig historik, är det möjligt att spåra och öppet se data lagrat i listan (Tripoli & Schmidhuber 2018:4).
ID Kriterier
TS1 Mellanhandsreducering TS2 Kryptografi/oföränderlig TS3 Spårbarhet/Transparens
Tabell 2 : Kriterielista av Tripoli och Schmidhuber.
DLT gör det möjligt för myndigheter och företag att spåra och övervaka att nationella och internationella standarder följs för att upprätthålla en kontamineringsfri livsmedelssektor, genom att använda sig av den transparenta transaktionslista som inkluderar alla detaljer som innefattar produktion och framtagande av livsmedel i den agrikulturella sektorn. Framtidens matsäkerhet bygger på data som indikerar på kvalité, säkerhet och hållbarhet. Livsmedel som finns i en DLT kan lagra data så som färskhet, geografisk anknytning, hälsa och hållbarhets certifieringar (Tripoli & Schmidhuber 2018:10).
Tripoli och Schmidhuber (2018:10) menar att vid ett livsmedelsrelaterat utbrott av sjukdom från grödor, djur eller bedrägeri, skapar DLT möjligheten att snabbt och enkelt spåra och hitta källan till en kontaminering eller bedrägeri på ett kostnadseffektivt sätt jämfört med OUOD metoden som tidigare nämnts, där du endast behöver ha kontroll på den aktören närmast före och efter dig i kedjan av aktörer, vilket används inom livsmedelssektorn idag. OUDO har visat sig vara en kostsam metod då den årliga globala kostnaden för matbedrägerier estimeras till 40 miljarder US dollar och 55 miljarder US dollar för matrelaterade sjukdomar i endast USA.
DLT har enligt Tripoli och Schmidhuber (2018:16), potentialen att integrera flera moderna och nya tekniker som tillsammans gör livsmedelskedjan alltmer precis och säkrare. Genom att integrera Internet of Things (IoT) sensorer, artificiell intelligens (AI) och big data för att nämna några, kan alla bidra till en effektivare och informerande försörjningskedja. Exempelvis kan IoT sensorer kopplad till en DLT samla in specifika data gällande temperatur, tid och andra karaktärsdrag som ingår framtagning, produktion och transport av varor inom kedjan. Den stora tillgången till data kan driva analyser och information till beslutsfattning på säkra och precis data (Tripoli & Schmidhuber 2018:16).
Mainelli och Manson
Mainelli och Manson (2016:50) identifierade sex olika villkor i sin studie när en blockkedja kan vara av intresse att användas sig av beroende på olika användningsfall. De villkor som satts upp omfattar olika områden, men lägger en grund för när blockkedja är en relevant lösning. De
13 menar att ett projekt bör uppfylla ett minimum av fyra av de sex villkor som identifierat. De olika villkoren återfinns i tabellen nedan.
ID Kriterier
MM1 Flera aktörer delar data.
MM2 Flera aktörer uppdaterar data.
MM3 Krav för verifikation, med andra ord måste de berörda aktörerna ha tillit i att informationen är korrekt.
MM4 Mellanhänder adderar kostnad och komplexitet, borttagande av mellanled kan ta bort ej önskvärda kostnader och komplexitet.
MM5 Interaktioner är tidskänsliga. Reducering av tid ger affärsnytta.
MM6 Transaktionsinteraktioner, beroende mellan transaktioner skapade av olika aktörer.
Tabell 3 : Kriterielista av Mainelli och Manson.
Greenspan
En annan uppsättning av villkor kommer från Greenspan (2017) som listar åtta punkter, varav fem är kriterier och tre är aspekter, som bör uppfyllas när en verksamhet ska implementera en blockkedja. Greenspans argument ställer frågan om det är rimligt att frångå en traditionell databas som bygger på pålitlighet och erfarenhet som samlats in under årtionden av användning och utveckling till förmån för en blockkedja. Greenspan menar att om ditt projekt inte uppfyller alla de åtta punkter som listas nedan, bör slutsatsen vara att inte använda sig av en blockkedja.
Vid avsaknad av någon av de fem villkoren rekommenderar han att titta vidare på alternativ som traditionell fillagring, en centraliserad databas eller flera databaser som användare kan prenumerera på.
Greenspan (2017) menar att det inte är nödvändigt att lägga tid och pengar på en blockkedja ifall inte alla regler uppfylls. Då är det smartare att lägga fokus på lösningar från exempelvis Oracle eller MySQL som har använts, testats och optimerats efter årtionden av användning. Att blockkedja kan vara en lösning på ett problem är inte en tillräcklig motivering för att införskaffa en blockkedja stället för en traditionell databas. Se Greenspans kriterier i tabellen nedan.
ID Kriterier
G1 Databasen – Blockkedja är en teknisk lösning för en delad databas. Därför är det första som bör undersökas huruvida en databas är relevant att använda sig av.
G2 Flera författare – blockkedja är en teknologi för databaser med flera aktörer som skriver till databasen.
G3 Frånvaro av förtroende – om flera aktörer skriver till databasen, måste det också finnas någon form av misstro mellan aktörerna. Blockkedja är alltså bra att använda sig av när det brister i tillit mellan aktörerna som skriver till samma databas. Misstro i detta sammanhang grundar sig i att aktörer inte är villiga att låta andra aktörer läsa eller modifiera delar som de anser sig ”äga”. Detta kan bero på faktorer som olika ekonomiska eller politiska incitament. Denna typ av misstro anses ofta finnas mellan olika företag. Det kan dock finnas misstro även inom den egna organisationens avdelningar.
G4 Mellanhandsreducering – en välkänd lösning, på tidigare nämnda problematik kring misstro mellan flera olika aktörer, är en pålitlig mellanhand, även kallad medlare.
En mellanhand, som alla litar på, leder till att ingen direkt tillit mellan olika aktörer behövs. Blockkedja gör det möjligt att ta bort mellanhänder i ett nätverk då det inte lägre behövs för att verifiera transaktioner. Transaktionerna kan istället bli
14 verifierade och processade av varje aktör som har en kopia av databasen. Men enligt Greenspan är det en fråga som bör ställas: Vill du eller behöver du mellanhandsreducering? Är det enligt användningsfallet fel att använda sig av mellanhänder som uppehåller tillit mellan transaktioner? Anledningarna till att ändå överväga en blockkedja-lösning är lägre kostnader, snabbare arbetsflöde, automatisk kontoavstämning, nytt reglemente eller svårigheter med att hitta en pålitlig mellanhand.
G5 Transaktionsinteraktion – blockkedjans främsta egenskaper syns i situationer där det sker interaktioner mellan transaktionerna. Det handlar om transaktioner som är beroende av varandra. Blockkedja gör det möjligt att se hur transaktioner hänger samman trots att de är separata transaktioner. De fyller sitt syfte även för kross- relaterade transaktioner.
Tabell 4 : Kriterielista av Greenspan
Uppfyller projektet fem kriterierna så måste även projektet ta hänsyn till de tre aspekterna, dessa är:
1. Sätt reglerna – I en databas med flera aktörer utan tillit till varandra så måste det finnas en samling inbyggda regler som begränsar de utförda transaktionerna.
2. Välj valideringsmetod – blockkedjas jobb är att vara en officiell transaktionslog vars innehåll är accepterad av alla noder. För att blockkedja ska kunna vara just detta måste det finnas någon form av valideringsmetod som bekräftar att transaktionerna stämmer.
I en P2P databas utan någon central medlare måste en valideringsmetod väljas så att alla aktörer konvergerar under samma beslut för att uppnå konsensus. Det finns olika typer av consensusscheman, gemensamt för dessa är att det har mycket mindre makt än ägaren av en traditionell centraliserad databas. Detta innebär att det inte går att förfalska eller modifiera transaktioner.
3. Uppbackning av tillgångar – ska blockkedja användas för att hålla koll på tillgångar, så måste det gå att hålla koll på tillgångarna i den riktiga världen och inte bara i blockkedjan. Frågan som bör ställas är: Vem står bakom den fysiska tillgången representerad på blockkedjan? Vem kan ställas till svars ifall det inte går att konvertera det som finns på blockkedja till fysiska tillgångar.
2.5 De tre största blockkedja plattformarna inom livsmedelsindustrin
Eftersom blockkedja teknologin använder sig av mycket säkerhet med hjälp av kryptografi, är det ineffektivt att bygga blockkedja-lösningar från start varje gång. Det är därför vanligt att använda sig av någon av de redan existerande open source-lösningar, det vill säga öppen källkod som är tillgängliga för alla att använda för sin vidare utveckling (Lin et al. 2016:7).
Antalet plattformar som tillhandahåller blockkedja lösningar är många. Det finns dock några, som nämns mer frekvent exempelvis Ethereum, Hyperledger Fabric, Quorum och R3 Corda.
R3 Corda används i huvudsak inom finanssektorn och är således inte relevant i denna undersökning men är ändå vara värd att nämna (Yang et al. 2020:2). Nedan beskrivs ovanstående lösningar i korthet.
• Ethereum: I samband med introduktionen av smarta kontrakt, som är ett kontrakt med villkoren inbäddade i koden som exekverar självmant när kontraktet uppfylls. Det tillhandahåller pålitliga transaktioner mellan köpare och säljare utan att gå genom en tredje-part, 2015 släpptes den publika blockkedja Ethereum och banade därmed väg och möjliggjorde en decentralisering av nya marknader och transaktioner. Ethereum är en generisk blockkedjeplattform, det vill säga tillståndslös (permissionless), som kan
15 användas både som publik och privat blockkedja (Yang et al. 2020:3). Ethereum anses vara en användarvänlig plattform för utveckling av decentraliserade applikationer (Dapp). Nackdelen med att använda sig av plattformen är den långsamma transaktionshastigheten, som är ett resultat av användandet av PoW som konsensusmekanism. I tillägg till en långsam transaktionshastighet är det även en ekonomisk fråga. För att uppnå konsensus och addera data till kedjan tas en avgift ut i ETH gas (Ethereum gas), som kan ses som en kryptovaluta (Lin et al. 2016:7).
• Hyperledger: Hyperledger är en open-source community som drivs och sponsras av The Linux Foundation tillsammans med IBM och flera andra företag. De tillhandahåller flera blockkedjor, där Hyperledger Fabric och Hyperledger Sawtooth är det mest använda för företag (Lin et al. 2016:7). Syftet med Hyperledger är att branschövergripande utveckla och marknadsföra verktyg och ramverk för blockkedjor (Yang et al. 2020:3; Hyperledger u. å.). Hyperledger Fabric är den blockkedjeplattform som har högst anseende gällande mognad i dagsläget. Det är en modulbaserad blockkedja som kan anpassas mycket efter användningsfallets specifika mål. Fabric är en tillståndskrävande (permissioned) blockkedja, medan Sawtooth kan användas både som tillståndskrävande och tillståndslös. I jämförelse kan Hyperledger plattformen anpassas för att få en betydligt snabbare transaktionshastighet än konkurrenten Ethereum. Hyperledger ramverk används ofta inom livsmedelsbranschen (Yang et al.
2020:3; Lin et al. 2016:8).
• Quorum: Quorum är en plattform från JP Morgan som riktar sig mot applikationer för finans, försörjningskedjor och detaljhandel med focus på dataintegritet när det kommer till transaktioner och kontrakt. Plattformen stödjer möjligheten för en centraliserad tillståndskontroll/ tillståndskrävande vilket gör den mest lämpad som privat eller konsortium blockkedja. Quorum är byggt ovanpå en Ethereum arkitektur. När det kommer till transaktionshastighet lägger sig Quorum mellan Hyperledger och Ethereum (Lin et al. 2016:8).
2.6 Tidigare studier och tillämpningar av blockkedjan
Den globala försörjningskedjan av livsmedel innehåller många olika aktörer och intressenter, däribland bönder, producenter, grossister, butiker och slutkonsument. Antalet aktörer i kedjan har över tid skapat en ineffektiv och opålitlig process. I digitaliseringens skugga är livsmedelskedjan ett komplext utbyte av varor som fortfarande förlitar sig på handskrivna dokument utan möjlighet till öppenhet. Avsaknaden av en öppen process mellan de olika aktörerna medför en högre risk för bedrägerier. Dessa problem löses med en oberoende mellanhand så kallad medlare, vilket leder till högre kostnader i kedjan. Dagens försörjningskedja, erbjuder heller inte möjligheten till spårbarhet för slutkonsumenten vart ifrån maten kommer ifrån (Kamilaris et al. 2019).
Tripoli och Schmidhuber (2020) har studerat möjligheterna att använda sig av digitala tekniker inom handeln av boskap och animaliska produkter. I studien framhäver de att World Organisation for Animal Health (OIE), en organisation som arbetar för att förbättra djurs hälsa (författarens anmärkning), vill se en snabb förändring inom livsmedelskedjan för boskap och animaliska produkter. En viktig del i det arbetet är att få fram nationell spårbarhet av hälso- och sjukdomskontroll, förebyggande av sjukdomar och matsäkerhet (Food Safety). De ser också tendenser att dagens slutkonsumenter förväntar sig detaljerad information om produkterna de köper. Dock förklarar Tripoli och Schmidhuber (2020:235) att det inte är en lätt uppgift att implementera gård till bord (farm-to-fork) spårbarhet. De har därför i tillägg till sin kriterielista
16 för när blockkedjan kan användas tagit fram ytterligare tre kriterier som ska tas hänsyn till vid livsmedelskedjor (Tripoli & Schmidhuber 2020:235).
1. En välorganiserad försörjningskedja 2. Någon form av statlig övervakning
3. Ett effektivt och säkert tillvägagångssätt för att samla in, registrera och dela data genom hela försörjningskedjan.
Slutsatserna från studien är att teknologier som DLT, artificiell intelligens och andra digitala verktyg skulle göra stor nytta inom de områden som OIE efterfrågar och ge en mer effektiv och precis spårbarhet inom exempelvis sjukdomar och matsäkerhet, samtidigt som den medvetna kundens önskemål kan tillgodoses. Dock menar de att processen kräver mycket samarbete och engagemang från alla inblandade, både från statliga- och privata aktörer (Tripoli &
Schmidhuber 2020:240).
Kamble et al. (2019) har genomfört en annan studie med syfte att stödja beslutsfattare genom att ta fram riktlinjer för en snabbare implementering av blockkedja teknologier inom livsmedelskedjan och därmed säkerställa matsäkerhet och en mer hållbar livsmedelskedja.
Studien kunde identifiera tretton faktorer att ta hänsyntill vid implementering av blockkedjan inom livsmedelskedjan. Genom en viktningsmetod kom de fram till att spårbarhet, granskning, oförändlighet och ursprung, var de allra viktigaste faktorerna för att använda sig av en blockkedja och menar att implementering av blockkedjetekniker inom livsmedelskedjan bör fokusera på dessa i första hand (Kamble et al. 2019:12).
Lin et al. (2016:5) studie visar att ursprungsspårbarhet och matsäkerhet är de områden som flest blockkedjor inom livsmedelskedjan riktar in sig på. Möjligheten att tillhandahålla relevant data innehållande ursprung och produktens rörelse genom kedjan med låg risk för manipulation, gör blockkedjan till effektivaste tillvägagångsättet för att säkerställa livsmedelssäkerhet samt minska antalet bedrägerier och skandaler inom livsmedelskedjan.
Flera olika projekt och studier har gjorts inom spårbarhet inom livsmedelskedjan, bland annat Walmarts pilotprojekt tillsammans med IBM Food Trust. Dess syfte var att ställa IBMs blockkedjelösning mot Walmarts traditionella metod för spårning av mango (Lin et al. 2016:5).
Pilotprojektet visade på stora brister i traditionella metoder. Det tog till exempel 6 dagar, 18 timmar och 26 minuter att spåra från vilken gård som mangon hade sitt ursprung, samtidigt tog det ett par sekunder för blockkedjan att följa den exakta vägen genom livsmedelskedjan från gård till butik (Tripoli & Schmidhuber 2018:10). Lin et al (2016:13) har tagit fram ett lösningsförslag för hur en blockkedjelösning skulle kunna användas på livsmedelskedjan (figur 3).
17 Det japanska företaget Tech Bureau presenterade år 2017 en pilotstudie om användandet av blockkedjan för spårbarhet av viltkött till Japans motsvarighet till Jordbruksdepartementet.
Målet var att skapa en säker distributionskanal för att säkerställa folkhälsan. Projektet bygger på att alla data från jaktmarkerna fram till dess att maten hamnar hos en slutkonsument sparas som transaktioner på den privata blockkedjan Mijin. Data från förädlingsprocessen alltså hanteringen från skog till slakteri och styckning jämförs med information som läggs till inom försörjningskedjan som paketering och transport. Blockkedjan kan då skicka ut varningar om det finns data och information som inte överensstämmer, vilket ger en transparent övervakning av det viltköttskedjan i Japan (González 2018:74).
2.7 Vildsvinskedjan nuläge
Vildsvin är ett komplext djur att hantera för jägare. För till skillnad från annat vilt måste vildsvinskött och björn samt annan vilt som är mottagliga för trikiner, alltid levereras till en vilthanteringsanläggning (VHA), med undantag för ifall jägaren väljer att äta köttet i det egna hushållet (Wrestling & Karlsson 2013:6). Det innebär att vildsvin inte får säljas eller ges bort som primärprodukt, det vill säga att djuret lever, eller som kött direkt från en jägare till en grossist, detaljhandlare eller slutkonsument (Wrestling & Karlsson 2013:6). En VHA är en, av Livsmedelsverket, godkänd anläggning för uppslaktning, klyvning och delning av frilevande vilt, vilda hov- och klövdjur avsedda som livsmedel (Eklund 2018:10). Jägaren ska leverera vildsvinskroppen med huden och röda organ fortfarande kvar till en VHA där trikintester och köttbesiktning utförs av en legitimerad veterinär som godkänts av livsmedelsverket (Wrestling
& Karlsson 2013:7).
Eftersom vildsvin är mottagligt för trikiner ska alltid skalle och mellangärde medfölja kroppen och kunna identifieras till respektive djurkropp. Tillsammans med djurkroppen ska alltid ett ifyllt intyg & underrättelse om storvilt från livsmedelsverket medfölja. Detta innehåller fyra delar bemärkta del A-D (se Bilaga 4 för hela blanketten);
• Del A - Allmänna uppgifter. I form av datum och plats för avlivning samt vilken vilthanteringsanläggning som mottar djurkroppen.
• Del B – Intyg. Djurets identitet där art, antal, ID-nummer för kroppar med eventuella organ och tidpunkt för avlivning ska anges. Det är frivilligt att lämna uppgifter om vilken sorts kula som har använts.
Figur 2 Blockkedjelösning inom livsmedelsindustrin av författaren, inspirerade av Lin et al (2016)
18
• Del C – Underrättelser. Fylls i ifall intyg enligt del B inte kan genomföras för en eller flera djurkroppar.
• Del D – Försäkran. Innehåller underskrift och telefonnummer till jägaren. Som i och med underskriften försäkrar att denne har deltagit under jakten av ovanstående vilt. Här kan jägaren även kryssa i rutor om vilka utbildningar och register som undertecknad finns med i, exempelvis Jägarnas riksförbund och ifall jägaren innehar en veterinärlegitimation.
Efter att djuret har besiktigats och trikinprover har godkänts av en legitimerad veterinär kan styckning och paketering genomföras. VHA kan sedan välja att sälja köttet vidare direkt till slutkonsument eller till restauranger, grossister och detaljhandlare (Larsson et al. 2019:68).
SVT Halland publicerade den 24 november 2020 en artikel angående den svenska importen av vildsvinskött, från länder som bland annat Tyskland, Nederländerna och Danmark. Enligt statistiska central byrån (SCB) via SVT, importerar Sverige omkring 2 000 ton vildsvinskött.
Siffrorna för året 2019 uppgår till hela 2 121 ton. Detta görs trots alla de problem som svenska lantbrukare rapporterat om sönderbökade åkrar och marker (SVT 2020a). I inslagets tillhörande video förklarar Arne Olsson, från vilthanteringsanläggningen i Laholm, att importen av vildsvinskött nästan når samma nivåer som det som skjuts i Sverige idag. Han menar att det är viktigt att vi först och främst tar hand om de vildsvin som finns inhemskt i Sverige. Jaktåret 2019 sköts 146 000 vildsvin i Sverige (SVT 2020a). Denna siffra skiljer sig från den regeringen har uppmärksammat för samma årtal (Regeringen 2020).
Enligt SVT (2020b) gick endast 19 000 av dessa djur genom en godkänd vilthanteringsanläggning ut till marknaden. Under tiden annonseras vildsvinskött ut på sociala medier. Enligt jägaren i artikelvideon är det en fråga om ekonomi, han menar att efterfrågan på marknaden finns men i slutändan överstiger bränslekostnader till vilthanteringsanläggningarna priset en jägare får ut per inlämnat djur. Han tror att om jägaren får några kronor extra per kilo från vilthanteringsanläggningar så skulle den svarta marknaden på vildsvinskött minska. I dag handlar det inte om att tjäna stora pengar svart utan att helt enkelt inte gå minus på ett skjutet vildsvin (SVT 2020b). Att vildsvinen inte går genom den vanliga legala vägen är något som landsbygdsministern, Jennie Nilsson ser väldigt allvarligt på. Till SVT:s reporter (2020c) förklarar hon att problemet blir särskilt angeläget när vi är inne i en process att få ut produkten till konsumenterna. Det är viktigt att alla i vildsvinskedjan är med och säkerställer att det finns ett förtroende för produkten (SVT 2020c). Att priset på vildsvinsköttet är en bidragande faktor till att det inte når konsumenten genom vilthanteringsanläggningar är inget nytt. Wrestling och Karlsson (2013:17) skriver att höga kostnader i alla led av kedjan är ett hinder för att inte mer vildsvinskött når marknaden.
19
3 Resultat
I resultatkapitlet presenteras empiriskt data som är grundade i semistrukturerade intervjuer med jägare som bedriver jakt på vildsvin. Här behandlas jägarens uppfattning om den befintliga vildsvinskedjan, upplevda hinder med avsättning av vildsvinskött, incitament för att fälla fler vildsvin och möjliga förbättringar av vildsvinskedjan.
3.1 Jägares uppfattning om vildsvinskedjan
De intervjuade jägarna har alla olika bakgrunder inom jakt. Med hänsyn för GDPR och jägarnas integritet kommer de, i rapporten benämnas som Jägare 1, Jägare 2 och så vidare. Ingen av jägarna tillhör samma jaktlag för att få en spridning i erfarenheter från olika bakgrunder och län i Sverige. I tabell 1 under kapitel 1.5.3 finns en översikt av uppsatsens respondenter.
3.1.1 Vildsvinets väg från skog till bord
Beskrivningen nedan är respondenters syn på vildsvinskedjan och vildsvinets väg från skog till bord. Vildsvinskedjan börjar med jägaren. När ett vildsvin har fällts märks det med en tejp och nummer för identifikation. Djurkroppen transporteras därefter av jägaren till en av jaktlagets besiktningsstationer. Där fylls en tillhörande blankett från livsmedelsverket (bilaga 4) i av den som fällt vildsvinet. Plats, namn och tidpunkt för fällning ska bland annat fyllas i. Jaktlagets besiktningsman tar sedan hand om besiktningen av vildsvinskroppen och dess organ.
Besiktningsmannen kan vara jägaren själv, men ska ha genomfört kurser inom livsmedelshantering hos jägarförbundet. Det görs en första besiktning av djuret, där det kontrolleras att djuret ser friskt ut och ifall det är någon idé att skicka djuret vidare eller om djuret ska kasseras. Besiktningsmannen fyller i anmärkningar i vildsvinets tillhörande pappersbaserade blankett.
Jaktlaget ansvarar sedan för transport av vildsvinet till en godkänd vilthanteringsanläggning (VHA) där djuret lämnas över tillsammans med tillhörande blankett. VHA tar nu över ansvaret för vildsvinet för att göra en slutgiltig besiktning och trikintester. Detta genomförs av en legitimerad veterinär. Om vildsvinet godkänns vid besiktningen och testerna börjar förädlingen.
Djuret kläs av från sin päls och ses nu som ett livsmedel. VHA rensar och styckar köttet från orenheter som bland annat kulrester och blodkontamineringar. Förädlingsbart vildsvinskött vägs och paketeras. VHA skickar ut en betalning för köttet till respektive jaktlag.
Informationsflödet mellan jägare och VHA är analog i form av blanketten som Livsmedelsverket tillhandahåller (bilaga 4).
Figur 3 Illustration vildsvinskedjan källa: Författaren
Illustrationen ovan visar när ett vildsvin lämnas in till VHA för vidare försäljning. Väljer jägaren, som i det flesta fall, att ta med sig vildsvinsköttet för privat bruk att förtära i det egna
20 hemmet ser kedjan annorlunda ut. Då markeras djuret och höger frambensmuskel skärs av och skickas tillsammans med blanketten i ett vadderat kuvert till en VHA för provtagning av trikiner. Resultatet av testen kommer oftast tillbaka dagen efter, men som högst två dagar senare, via antingen email eller sms. När resultatet kommit tillbaka godkänt börjar jägaren förädla vildsvinsköttet som hen vill. Försäljning av köttet är då inte tillåtet, utan det förtärs privat under eget ansvar.
På frågan om det hur samarbetet mellan jägarna och VHA fungerar menar Jägare 5 som själv är besiktningsman och säljer vildsvinskött till VHA att det är fungerande funktion, men skulle inte kalla det ett nära samarbete.
”Det är inget nära samarbete, men jag ringer dit när jag ska åka för att lämna in kött, annars har jag inte kontakt med dem”. – Jägare 5.
Jägare 3 menar att samarbetet och kommunikationen mellan alla intressenter och vildsvinskedjan är god. Markägare, bönder och villaägare är glada att det finns jägare som tar hand om problemen med uppbökade tomter och VHA är glada att de får in kvalitativa produkter som de kan förädla och sälja. Ingen av respondenterna påpekar att samarbetet och kommunikationen mellan de olika aktörerna i kedjan skulle vara dåligt. Tvärtom menar det att det finns en god relation mellan vildsvinskedjans intressenter.
3.2 Upplevda hinder för att avsätta vildsvinskött
Geografiskt avstånd och tuffa krav
Ett av de största hindren respondenterna ser med avsättningen av vildsvinskött från jägares håll är avstånden de måste transportera ett vildsvin från jaktmarkerna till en VHA. Jägare 3, som har erfarenheter av jakt i två olika län, Sörmland och Halland, säger att det är stora skillnader i hur avsättningen av vildsvinskött fungerar i de båda länen. I Sörmland finns en lång historia med vilttäta marker med god tillgång till vilt och därför finns ett fungerande VHA-system för inlämning av viltkroppar. I Norra Halland däremot, där vildsvinsstammen har börjat synas och öka de senaste 10 åren, finns ingen historia med vilttäta marker och det har historiskt varit svårt för en VHA att ha ett jämnt inflöde av vildsvin och annat vilt att trygga sin ekonomi med. Därför har de geografiska avstånden för jägare att lämna in sitt kött blivit för stort. På frågan om han anser att det är enkelt för en jägare att få ut sitt vildsvinskött till marknaden, svarade Jägare 3:
”Det beror på, i Sörmland är det enkelt och i Halland svårare. Och det handlar om att det inte finns några viltslakterier i närheten.… det behöver inte finnas ett viltslakteri i varje län,
det är inte det jag säger. Men sätt någonstans, där det inte är 35 mil att åka.” – Jägare 3.
Även de andra respondenterna uppger att geografiska avstånd för jägare att lämna in sitt vildsvinskött är en bidragande faktor till att många inte gör det. Jägare 2 säger att bland fritidsjägare, som han själv, känns det onödigt och dyrt med bränslekostnader att transportera till en VHA jämfört med vad de får ut för ett vildsvin. Då tjänar de mer på att ta fylla upp sin egen frysbox.
”Det kan vara 10 mil för att åka och lämna in en gris och så får man 350 kr för en gris, så ska man betala bränsle och grejer. Då tänker många att djuret lika gärna kan åka rätt ner i
frysboxen så slipper man tänka på det.” – Jägare 2.
Jägare 6 som ofta är med som hundförare på stora gods i södra Sverige säger att för de stora godsen är det inga större problem. En jaktdag där nere kan det fälla mellan 50 och 110 vilt.
