STATISTISK ANALYS
Avdelning
Analysavdelningen
Handläggare
Tomas Gustavsson +46 8 563 086 44
tomas.gustavsson@uka.se
Nybörjare i högskolan 2019/20: Stor ökning av antalet nybörjare på fristående kurser
Antalet nybörjare i den svenska högskolan ökade kraftigt under läsåret 2019/20. Totalt uppgick antalet högskolenybörjare till 92 020 vilket var en ökning med 4 220 studenter jämfört med läsåret innan. Det var framförallt yngre svenska nybörjare som ökade i antal och nybörjare på fristående kurser. Detta är troligtvis en effekt av coronapandemin.
Under senare delen av våren 2020 ökade arbetslösheten, särskilt bland yngre, vilket troligtvis medförde att många sökte sig till högskolan istället. På de tre största lärarprogrammen var det små förändringar i antalet nybörjare jämfört med förra läsåret. .
I denna analys redovisas statistik över inflödet av nya studenter i högskolan läsåret 2019/20, så kallade högskolenybörjare. Vi inleder med att visa utvecklingen av antalet högskolenybörjare totalt och därefter antalet nybörjare på program, så kallade programnybörjare (se definitioner i bilaga 2).
Vi studerar särskilt de utbildningar som har byggts ut under de senaste åren.
Antalet svenska högskolenybörjare ökade kraftigt läsåret 2019/20
För fjärde läsåret i rad ökade antalet nybörjare i den svenska högskolan läsåret 2019/20. Totalt uppgick antalet högskolenybörjare till 92 020 vilket var en ökning med 4 220 studenter jämfört med läsåret innan (se figur 1). Detta var en betydligt större ökning än de senaste läsåren.
Både antalet svenska nybörjare och antalet inresande nybörjare ökade men det var svenska nybörjare som stod för den stora ökningen (se definitioner i bilaga 2). Antalet svenska
högskolenybörjare ökade med 3 560 studenter till 67 600. Det var tredje läsåret i rad som antalet svenska nybörjare ökade. Antalet inresande ökade med 660 studenter till 24 420. Antalet inresande nybörjare har ökat stadigt sedan läsåret 2011/12 med undantag för förra läsåret då antalet inresande nybörjare minskade något.
Figur 1. Antalet svenska och inresande högskolenybörjare under perioden 2010/11–2019/20.
Den huvudsakliga förklaringen till den stora ökningen av antalet svenska nybörjare är troligtvis utbrottet av coronaviruset under våren 2020 och den kraftiga nedgången i ekonomin och höga arbetslösheten som detta medförde. Regeringen uppmanade personer att söka sig till högskolan för vidareutbildning om man blivit permitterad och att söka många av de sommarkurser som fortfarande var öppna för sen anmälan. Lärosätena tillfördes även extra medel för att möjliggöra att fler kunde läsa på sommaren.1 Detta förklarar varför inflödet till högskolan ser ut att ha varit särskilt stort under senare delen av vårterminen och under sommaren.
Andelen inresande nybörjare lägre än förra läsåret
Under läsåret 2019/20 utgjorde inresande studenter knappt 27 procent av det totala antalet
nybörjarstudenter (se figur 2). Detta var en något lägre andel än förra läsåret då andelen var drygt 27 procent. När Sverige läsåret 2011/12 införde studieavgifter för studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz2 minskade antalet inresande nybörjare kraftigt. Men under de följande läsåren ökade andelen inresande succesivt, både på grund av att antalet inresande nybörjare ökade men också på grund av att antalet svenska nybörjare minskade. En stor del av de inresande nybörjarna är dock utbytesstudenter som bara studerar vid svenska lärosäten en kortare tid.3 Andelen inresande studenter av det totala antalet registrerade studenter i svenska högskolan är betydligt lägre, cirka 9 procent.
1 Pressmeddelande, Regeringen, 23 april 2020, https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/04/sa-har-foreslas-platser-fordelas-till- sommarkurser-och-basar/
2 Förordning (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor 3 Se även Internationell studentmobilitet i högskolan, UF 20 SM 1703, SCB.
0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000
2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 2018/19 2019/20 Svenska högskolenybörjare Inresande högskolenybörjare Totalt
Figur 2. Andel svenska och inresande högskolenybörjare under perioden 2010/11–2019/20.
Kvinnorna i fortsatt klar majoritet bland nybörjarna
Kvinnorna fortsätter att vara i klar majoritet bland högskolenybörjarna. Antalet kvinnor ökade med 2 380 studenter till 53 210 medan antalet män ökade med 1 840 studenter till 38 110. Av det totala antalet nybörjare var således 58 procent kvinnor och 42 procent män. Jämfört med läsåret 2010/11 har andelen kvinnor ökat med 3 procentenheter. Bland de svenska nybörjarna ökade antalet män med 1 690 studenter medan antalet kvinnor ökade med 1 870 studenter. Även bland inresande nybörjare ökade både antalet kvinnor och män. Fram till och med läsåret 2010/11 var det alltid fler inresande män än kvinnor men efter att Sverige införde studieavgifter för studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz har kvinnor varit i majoritet.
Figur 3. Antalet svenska respektive inresande högskolenybörjare under perioden 2010/11–2019/20, fördelat på kvinnor och män.
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %
2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 2018/19 2019/20 Svenska högskolenybörjare Inresande högskolenybörjare
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000
2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 2018/19 2019/20 Svenska kvinnor Svenska män Inresande kvinnor Inresande män
Stor ökning av antalet nybörjare på fristående kurser
Totalt ökade alltså antalet svenska nybörjare med 3 560 studenter till 67 600. Framförallt var det antalet svenska nybörjare på fristående kurser som ökade stort. Av de totalt 67 600 svenska högskolenybörjarna läste 19 970 (30 procent) fristående kurser, vilket var en ökning med 2 430 studenter jämfört med läsåret innan (se figur 4). Även antalet nybörjare på program som ger en generell examen ökade, från 17 370 till 18 270, en ökning med 900 studenter. Det är fortfarande vanligast bland de svenska nybörjarna att inledda sina studier på ett yrkesexamensprogram, men jämfört med de senaste läsåren var inte ökningen av antalet nybörjare lika stor. Läsåret 2019/20 var det 29 360 svenska nybörjare som började på ett yrkesexamensprogram, vilket var en ökning med 230 studenter jämfört med förra läsåret.
Den stora ökningen av antalet svenska studenter på fristående kurser är troligtvis en effekt av coronapandemin. Som nämnts tidigare gjordes flera satsningar under våren 2020 för att ge personer möjligheter att vidareutbilda sig eller att utbilda sig för att byta bransch. På kort sikt handlade det bland om att utöka den satsning på sommarkurser som pågått sedan 2018 och en uppmaning att söka sommarkurser som fortfarande var öppna för anmälan.4 Detta skapade troligtvis ett inflöde av studenter till fristående kurser under senare delen av vårterminen och i början sommaren.
Mönstret för inresande studenter ser helt annorlunda ut. Endast 420 av de 24 420 inresande högskolenybörjarna läste ett yrkesexamensprogram, medan 15 160 läste fristående kurser. Antalet inresande nybörjare på generella program fortsätter att öka. Läsåret 2019/20 läste 8 840 ett generellt program, en ökning med 570 studenter. Av de inresande nybörjarna läste således 62 procent
fristående kurser, 36 procent ett generellt program och 2 procent ett yrkesexamensprogram.
Figur 4. Antalet svenska och inresande högskolenybörjare efter studieform under läsåren 2010/11–2019/20.
4 Pressmeddelande, Utbildningsdepartementet, 30 mars, 2020, https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/03/forbattrade- mojligheter-till-utbildning-ska-hjalpa-sverige-genom-krisen/
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000
2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 2018/19 2019/20 Svenska fristående kurs Svenska generella program
Svenska yrkesexamensprogram Inresande fristående kurs Inresande generella program Inresande yrkesexamensprogram
Fler unga högskolenybörjare
Åldersstrukturen bland svenska högskolenybörjare förändras konstant (se figur 5). Under de senaste läsåren har trenden varit att det är färre nybörjare som är 21 år eller yngre medan antalet som är 25 år eller äldre blir fler. Under de två senaste läsåren har dock trenden brutits och antalet yngre högskolenybörjare har blivit fler. Jämfört med förra läsåret ökade antalet nybörjare som var 21 år eller yngre med 2 500 studenter. Den stora ökningen var bland 20-21-åringarna men även de som var 19 år eller yngre blev fler. Totalt var 54 procent av högskolenybörjarna 21 år eller yngre. Den ökade arbetslösheten under våren bland unga på grund av coronapandemin är en trolig förklaring till att antalet yngre nybörjare ökade så mycket.5
Även antalet nybörjare som var 25 år eller äldre ökade. Jämfört med förra läsåret ökade antalet nybörjare i denna åldersgrupp med 1 240 studenter till totalt 18 820. Sedan läsåret 2013/14 har antalet svenska nybörjare som är 25 år eller äldre ökat stort och utgör 28 procent av nybörjarna.
I och med att antalet nybörjare som var 21 år eller yngre ökade sjönk medianåldern bland de svenska nybörjarna marginellt jämfört med förra läsåret. Läsåret 2019/20 var medianåldern för svenska nybörjare 21,6 år, vilket var en liten minskning från 21,7 år förra läsåret.
Figur 5. Antalet svenska högskolenybörjare i olika åldrar under läsåren 1999/00–2019/20
5 Pressmeddelande, Arbetsförmedlingen, 15 juni 2020, https://arbetsformedlingen.se/om- oss/press/pressmeddelanden?id=55067A0B6060DD48
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000
–19 20–21 22–24 25–29 30–
Programnybörjare på yrkesexamensprogram
Hittills har vi beskrivit antalet nybörjare i högskolan, det vill säga studenter som aldrig tidigare studerat i högskolan. Vi övergår nu till att beskriva utvecklingen av antalet nybörjare på program, så kallade programnybörjare. Detta är studenter som för första gången är registrerade på ett visst yrkesexamensprogram eller på ett generellt program. Detta inkluderar både högskolenybörjare och de som har studerat tidigare i svensk högskola. En lista över utveckling på samtliga
yrkesexamensprogram finns i bilaga 1.
Antal nybörjare på yrkesexamensprogram ökade
Antalet nybörjare på program som leder till en yrkesexamen uppgick under läsåret till 49 720 studenter (se figur 6). Jämfört med förra läsåret var detta en ökning med 480 nybörjare. Som diagrammet visar är den långsiktiga trenden att nybörjare på yrkesexamensprogram blir fler, men under de senaste läsåren har antalet varit relativt stabilt och pendlat mellan 48 000 och 49 800 nybörjare. Kvinnorna var i klar majoritet och knappt två tredjedelar av nybörjarna var kvinnor.
Inresande nybörjare är få på yrkesexamensprogram. Läsåret 2019/20 var endast 1 procent av programnybörjarna inresande studenter.
Figur 6. Antalet programnybörjare på yrkesexamensprogram fördelat på kvinnor, män och totalt under läsåren 2010/11–2019/20.
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000
2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 2018/19 2019/20
Kvinnor Män Totalt
Små förändringar på de största lärarutbildningarna
I följande avsnitt ska vi studera utvecklingen av antalet nybörjare på lärar-, vård-, och ingenjörsutbildningar, utbildningar som regeringen har byggt ut under de senaste åren.
Sammanlagt hade program mot någon av de fyra nya lärarexamina eller den äldre lärarexamen 14 120 nybörjare läsåret 2019/20. Detta var en ökning med 270 programnybörjare jämfört med förra läsåret. På de tre största programmen, ämnes-, grund-, och förskollärarprogrammet, var
förändringarna jämfört med förra läsåret relativt små. Ämneslärarprogrammet var störst och hade under läsåret 4 540 programnybörjare, en ökning med 120 nybörjare jämfört med läsåret innan. På grundlärarprogrammet ökade antalet nybörjare med 110 studenter till 4 050. Däremot minskade antalet nybörjare på förskollärarprogrammet med 290 studenter till totalt 3 490 nybörjare.
Könsfördelningen var jämn på ämneslärarprogrammet, det vill säga inom intervallet 40–60 procent män och kvinnor. På program mot förskollärarexamen och grundlärarexamen var könsfördelningen mycket ojämn, andelen kvinnor var 93 respektive 75 procent. Skillnaderna mellan könen på dessa program har varit stora under alla år.
Tabell 1. Nybörjare på utvalda yrkesexamensprogram läsåret 2019/20, könsfördelning samt förändring jämfört med 2018/19.
Antal nybörjare 2018/19
Antal nybörjare 2019/20
Förändring Antal
Könsfördelning (%) Kvinnor/män
Yrkesexamen 49 240 49 720 480 63 37
varav
Förskollärarexamen 3 780 3 490 -290 93 7
Grundlärarexamen 3 940 4 050 110 75 25
Ämneslärarexamen 4 420 4 540 120 54 46
Högskoleingenjörsexamen 4 200 3 950 -250 25 75
Civilingenjörsexamen 7 300 7 380 80 31 69
Läkarexamen 1 800 1 800 0 58 42
Sjuksköterskeexamen 5 850 5 600 -250 85 15
Antalet nybörjare på vårdutbildningarna minskade
Läsåret 2019/20 hade sjuksköterskeprogrammet 5 600 nybörjare, vilket gör programmet till det näst största mätt i antal nybörjare. Jämfört med föregående läsår minskade dock antalet nybörjare med 250 studenter. Efter att antalet nybörjare ökat under flera läsår har antalet nu minskat två läsår i rad.
Av de 5 600 studenterna var 4 760 kvinnor (85 procent) och 840 män (15 procent).
Antalet nybörjare på program som leder till en läkarexamen är betydligt färre och uppgick läsåret 2019/20 till 1 800 studenter, vilket var lika många som förra läsåret. Av de 1 800 nybörjarna var 1 040 kvinnor (58 procent) och 760 män (42 procent).
Liten ökning av antalet nybörjare på program mot civilingenjörsexamen
Det enskilt största yrkesexamensprogrammet är det som leder till en civilingenjörsexamen. Läsåret 2019/20 var antalet nybörjare 7 380, vilket var 80 fler nybörjare jämfört med läsåret innan. Till skillnad från de flesta andra yrkesexamensprogram är det männen som är i klar majoritet och av det totala antalet nybörjare var 69 procent män. På program mot högskoleingenjörsexamen har däremot antalet nybörjare minskat under flera läsår. Läsåret 2019/20 minskade antalet nybörjare med 250 studenter till 3 950. Andelen män på program mot högskoleingenjörsexamen har legat kring 75 procent under de senaste läsåren.
Små effekter av statens satsningar
Sedan 2015 har staten tillfört lärosätena extra medel för att bygga ut vissa program, först och främst vård- och lärarutbildningar men även ingenjörsutbildningar. Vi kan här konstatera att vi ser en liten eller ingen effekt av de satsningar som gjorts för att öka antalet nybörjare på de stora
lärarutbildningarna (se figur 7). Antalet nybörjare på program mot ämneslärarexamen och grundlärarexamen har varit relativt stabilt sedan läsåret 2015/16. På program mot
förskollärarexamen har antalet nybörjare sjunkit något de två senaste läsåren.
På program mot sjuksköterskeexamen såg vi en initial effekt av satsningarna då antalet nybörjare ökade under tre läsår, men under de två senaste läsåren har antalet nybörjare minskat och börjar närma sig samma nivå som läsåret 2015/16. Det pågår även en mindre utbyggnad av
läkarprogrammet. På längre sikt har antalet nybörjare ökat på läkarprogrammet men de senaste två läsåren har ökningen varit marginell. Jämfört med 2015/16 var det 200 fler nybörjare läsåret 2019/20. Antalet nybörjare på civilingenjörsprogram har varit relativt stabilt under de senaste läsåren och legat på drygt 7 000 studenter varje läsår. Trenden för högskoleingenjörsprogrammet är dock nedåtgående och antalet nybörjare har minskat med 500 studenter de senaste sex läsåren.
Figur 7. Antalet programnybörjare på utvalda yrkesexamensprogrammen under läsåren 2011/12–2019/20.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000
11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 Civilingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Ämneslärarexamen Grundlärarexamen Högskoleingenjörsexamen Förskollärarexamen Läkarexamen
Programnybörjare på generella program
Antalet nybörjare ökade på generella program på grundnivå …
Fokus ändras nu till programnybörjare på generella program, det vill säga program mot
högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen. Jämfört med förra läsåret ökade antalet nybörjare generella program med totalt 2 670 studenter, en ökning med 6 procent.
På grundnivå ökade antalet nybörjare på det tvååriga programmet mot högskoleexamen med 120 studenter till 1 700. Program mot högskoleexamen hade en sned könsfördelning då 69 procent av nybörjarna var män. På program mot kandidatexamen ökade antalet nybörjare med 1 120 studenter till 25 590. Könsfördelningen är relativt jämn på program mot kandidatexamen med 56 procent kvinnor och 44 procent män. Endast 4 procent av studenterna på generella program på grundnivå var inresande studenter.
…och på avancerad nivå
På program på avancerad nivå uppgick antalet nybörjare till 20 620, en ökning med 1 440 nybörjare jämfört med förra läsåret. På program mot magisterexamen ökade antalet nybörjare till 4 080, en ökning med 370 studenter. Antalet nybörjare på program mot magisterexamen har legat runt 4 000 under de senaste läsåren. Andelen kvinnor var 60 procent och andelen män 40 procent.
Program mot masterexamen är det generella program som har vuxit mest de senaste läsåren mätt i antal nybörjare och antalet nybörjare fortsatte att öka läsåret 2019/20. Antalet nybörjare under läsåret var 16 540 vilket var en ökning med 1 070 studenter jämfört med läsåret innan.
Könsfördelningen på masterexamensprogram var helt jämn.
Till skillnad från nybörjarna på grundnivå är andelen inresande studenter stor på avancerad nivå.
Andelen inresande nybörjare på magisterprogram och masterprogram var 40 respektive 44 procent.
Tabell 2. Nybörjare på program mot generell examen läsåret 2019/20, könsfördelning samt förändring jämfört med 2018/19
Program mot generell examen
Antal nybörjare 2018/19
Antal nybörjare 2019/20
Förändring Antal
Könsfördelning (%) Kvinnor Män
Högskoleexamen 1 580 1 700 120 41 59
Kandidatexamen 24 470 25 590 1120 56 44
Magisterexamen 3 710 4 080 370 60 40
Masterexamen 15 470 16 540 1070 50 50
Masterexamensprogram har vuxit mest senaste läsåren
Figur 9 visar att program mot kandidatexamen har haft klart flest antal nybörjare under de senaste tio läsåren. Under perioden har antalet nybörjare legat relativt stabilt och pendlat mellan 24 470 och 26 700 studenter. Program mot högskoleexamen har haft minst antal nybörjare under större delen av perioden och antalet nybörjare har minskat sedan läsåret 2010/11.
Som figur 9 visar är program mot masterexamensprogram det som vuxit klart mest under perioden.
Antalet nybörjare har ökat med cirka 65 procent sedan läsåret 2011/12, från 10 050 nybörjare till 16 540. På program mot magisterexamen har antalet nybörjare pendlat mellan 3 700 och 4 500 studenter under tioårsperioden.
Figur 9. Antalet programnybörjare på generella program under läsåren 2010/11–2019/20.
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000
2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 2018/19 2019/20 Kandidatexamen Masterexamen Magisterexamen Högskoleexamen
Andel
Andel högskole- Median- Förändring
Program mot Antal Förändring Inresande nybörjare ålder hösten 2020
Yrkesexamen, totalt 49 723 1 % 63% 37% 1 % 60% 23 9 %
Agronomexamen 120 -8 % 65% 35% 1% 64% 22 21 %
Apotekarexamen 303 10 % 78% 22% 1% 79% 21 4 %
Arbetsterapeutexamen 531 2 % 83% 17% 1% 56% 26 1 %
Arkitektexamen 344 5 % 63% 37% 2% 53% 22 -3 %
Audionomexamen 103 -4 % 69% 31% 2% 57% 24 11 %
Barnmorskeexamen 381 3 % 99% 1% 1% 1% 30 -7 %
Biomedicinsk analytikerexamen 546 -2 % 76% 24% 1% 67% 22 7 %
Brandingenjörsexamen 79 -1 % 27% 73% 0% 58% 22 21 %
Civilekonomexamen 1 633 11 % 46% 54% 1% 81% 21 -3 %
Civilingenjörsexamen 7 384 1 % 31% 69% 3% 78% 21 12 %
Dietistexamen 141 22 % 83% 17% 0% 39% 25 7 %
Folkhögskollärarexamen 68 -12 % 71% 29% 1% 0% 43 18 %
Fysioterapeutexamen 761 7 % 58% 42% 1% 54% 23 -5 %
Förskollärarexamen 3 486 -8 % 93% 7% 0% 73% 26 8 %
Grundlärarexamen 4 054 3 % 75% 25% 1% 66% 24 13 %
Högskoleingenjörsexamen 3 954 -6 % 25% 75% 1% 71% 22 14 %
Juristexamen 1 937 6 % 63% 37% 1% 58% 21 0 %
Jägmästarexamen 46 -13 % 33% 67% 0% 76% 22 41 %
Landskapsarkitektexamen 123 5 % 77% 23% 0% 44% 23 -2 %
Landskapsingenjörsexamen 70 40 % 59% 41% 0% 39% 28 21 %
Lantmästarexamen 49 -2 % 49% 51% 0% 84% 24 6 %
Logopedexamen 218 8 % 88% 12% 8% 56% 23 4 %
Läkarexamen 1 798 0 % 58% 42% 3% 55% 21 -7 %
Lärarexamen 1 347 29 % 65% 35% 2% 35% 41 -9 %
Officersexamen 191 39 % 19% 81% 0% 69% 24 12 %
Optikerexamen 103 6 % 73% 27% 2% 61% 23 -2 %
Ortopedingenjörsexamen 34 21 % 71% 29% 47% 91% 22 -29 %
Psykologexamen 788 2 % 66% 34% 3% 37% 24 10 %
Psykoterapeutexamen 169 -32 % 84% 16% 3% 3% 45 -42 %
Receptarieexamen 309 3 % 76% 24% 2% 62% 23 11 %
Röntgensjuksköterskeexamen 229 -15 % 75% 25% 0% 58% 26 27 %
Sjukhusfysikerexamen 43 -26 % 53% 47% 5% 56% 21 45 %
Sjuksköterskeexamen 5 598 -4 % 85% 15% 1% 72% 24 4 %
Sjöingenjörsexamen 50 11 % 10% 90% 0% 74% 22 29 %
Sjökaptensexamen 112 -1 % 21% 79% 0% 63% 22 19 %
Skogsmästarexamen 53 8 % 26% 74% 0% 75% 23 13 %
Skogsteknikerexamen 21 24% 76% 0% 81% 24
Socionomexamen 2 924 -3 % 81% 19% 1% 62% 23 26 %
Specialistsjuksköterskeexamen 2 254 3 % 87% 13% 1% 2% 33 -27 %
Speciallärarexamen 716 30 % 91% 9% 0% 1% 45 -3 %
Specialpedagogexamen 689 9 % 92% 8% 0% 0% 43 -1 %
Studie- och yrkesvägledarexamen 301 11 % 79% 21% 2% 34% 30 42 %
Tandhygienistexamen 199 -5 % 86% 14% 1% 68% 23 5 %
Tandläkarexamen 417 2 % 69% 31% 2% 63% 21 0 %
Tandteknikerexamen 95 20 % 73% 27% 3% 63% 23 -5 %
Veterinärexamen 111 9 % 90% 10% 0% 59% 21 -1 %
Yrkeslärarexamen 693 4 % 66% 34% 0% 50% 41 16 %
Ämneslärarexamen 4 535 3 % 55% 45% 2% 47% 25 1 %
Generell examen
Högskoleexamen 1 700 7 % 41% 69% 1 % * * *
Kandidatexamen 25 590 5 % 56% 44% 4 % * * *
Magisterexamen 3 710 10 % 60% 40% 40 % * * *
Masterexamen 15 470 7 % 50% 50% 44 % * * *
Bilaga 1: Nybörjare på program läsåret 2019/20. ”Förändring” avser förändringen i procent jämfört med föregående läsår. ”Förändring hösten 2020” avser en jämförelse mellan preliminära uppgifter för hösten 2020 med preliminära uppgifter hösten 2019 och ger en indikation på utvecklingen för läsåret 2020/21.
Könsfördelning
Kvinnor Män
Bilaga 2 – Information om uppgifterna samt begrepp
Högskolenybörjare
Högskolenybörjare avser studenter som för första gången registrerats i högre utbildning. En person som återkommer till studier räknas inte som högskolenybörjare och en person som avbrutit studierna tidigt inkluderas inte heller. Svenska högskolenybörjare är ett brett begrepp som här inkluderar alla högskolenybörjare som inte har kunnat identifieras som inresande i Universitets- och
högskoleregistret.
Inresande student
Gruppen inresande studenter består av utbytesstudenter som deltar i ett utbytesprogram vid svenska universitet och högskolor samt studenter som anordnar sina studier i Sverige på egen hand, så kallade freemover-studenter. Med freemover-studenter avses:
Personer som beviljats uppehållstillstånd för studier och där beslutet om uppehållstillstånd är fattat mindre än två år innan studierna påbörjades.
Utrikes födda som invandrat mindre än sex månader före studiestarten.
Övriga personer som saknar uppgift om svenskt personnummer i högskolornas studieadministrativa system.
I gruppen inresande studenter ingår även studenter som läser på distans från annat land. En inresande student kan ha läst på högskola i ett annat land innan studierna i Sverige.
Programnybörjare eller nybörjare på program
Med programnybörjare avses en student som för första gången är registrerad på ett specifikt program. Personen behöver inte vara högskolenybörjare, men kan vara det. I denna analys sker nettoräkning på varje program. Summeringen kan medföra att studenter dubbelräknas eftersom de kan vara registrerade på mer än ett program samtidigt. ”Yrkesexamen, total” som presenteras i bilaga 1, är nettoräknad på denna nivå.
