god dröj
Resultat från Lärarförbundets
undersökningar om it-strul i skolan
Sammanfattning
2020-03-05• Var fjärde lärare svarar att deras undervisning störs av att digitala verktyg/teknik krånglar på hälften av lektionerna eller fler.
• 55 procent av lärarna i grundskolan (årskurs 7-9) svarar att deras undervisning störs av att digitala verktyg/teknik krånglar på hälften av lektionerna eller fler.
• 4 av 10 lärare svarar att krångel med digitala verktyg/teknik leder till störd studiero på hälften av lektionerna eller fler. Högst är siffran i grundskolan i årskurs 7-9 där 44 procent svarar detta.
• Nästan var tionde lärare svarar att de inte får någon it-support alls och majoriteten av de som får it-support svarar att de inte får it-support samma dag.
• Majoriteten av de kommunala huvudmännen ger inte skolorna it-support, it- pedagogiskt stöd eller resurser till kompetensutveckling i den utsträckning som behövs.
Lärarförbundets viktigaste krav:
1. Som ansvarig myndighet för skolväsendets digitalisering ska Skolverket få ett tydligare mandat och ansvar gentemot huvudmännen. De ska sprida best practice och arbeta för en likvärdig tillgång och användning av digitala verktyg.
2. Kommunsektorn måste få kompensation (i enlighet med
finansieringsprincipen) utifrån den nationella digitaliseringsstrategin. Det gäller bland annat grundläggande infrastruktur, tillgång till teknisk och pedagogisk support och kompetensutveckling.
3. Regeringen måste förstärka skollagen så att det blir tydligt att huvudmannen har en skyldighet att säkerställa att verksamheterna har tillräckliga
förutsättningar:
• Professionsstyrda beslut kring om, när och vilka digitala verktyg som används
• Ändamålsenliga verktyg
• Närvarande och effektiv teknisk- och pedagogisk support
• Tillfredsställande infrastruktur
• Effektiv och långsiktig kompetensutveckling för lärare och skolledare
Inledning
Vi lever i en allt mer digitaliserad värld. Regeringen har ett ambitiöst mål om att Sverige ska bli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter (Regeringskansliet, 2017). Sverige ligger också långt fram i den digitala utvecklingen och rankas generellt mycket högt i
internationella index (Digitaliseringsrådet, 2019). Det har satsats mycket pengar på så kallade en-till-en-lösningar (en dator till varje elev) vilket gör att datortätheten i svensk skola är hög.
Men under åren har det också kommit alarmerande rapporter kring upphandlingar som har gått fel, lärplattformar med säkerhetsrisker och om digitala verktyg som krånglar.
Digitala verktyg har en potential att förbättra, effektivisera och individualisera undervisningen.
De har också en potential att förbättra arbetsmiljön för lärare. Detta genom att samla ihop och förenkla nödvändig administration och anpassa undervisningen bättre till alla elever. Däremot visar flera undersökningar brister i den digitala arbetsmiljön som påverkar såväl lärare och skolledare som elever. Effekterna av digitala arbetsmiljöproblem är dels negativ påverkan på individen i form av ökad arbetsbelastning, stress och risk för ohälsa, dels negativ påverkan på organisationen och på verksamheternas effektivitet (Arbetsmiljöverket, 2015). Krångel med digital teknik kostar också mycket pengar. Vision gjorde hösten 2019 en beräkning på vad it- strul kostar kommunerna vilket visade att den totala kostnaden, omräknat för samtliga anställda i kommuner och regioner, uppgick till 29,7 miljarder kronor (2019). Det är pengar som hade kunnat gå till skolan för att till exempel öka lärartätheten och förbättra arbetsmiljön.
Enligt Arbetsmiljöverket orsakar teknikproblem stress, men även oron för att det ska krångla kan leda till stress (Arbetsmiljöverket, 2015). För att undvika krångel är den tekniska och it- pedagogiska supporten avgörande för en väl fungerande användning av digitala verktyg i klassrummet (SKR, 2019; Skolverket, 2018). Lärarna behöver också en väl uppbyggd digital infrastruktur och kompatibla digitala verktyg. Dessutom behöver de kompetensutveckling. Flera studier (Tallvid, 2015; Sofkova Hashemi & Godhe, 2019) visar att kompetensutveckling inom digitalisering är helt avgörande för att implementeringen av digitala verktyg ska bli
verkningsfull.
För att ta reda på hur stort problem det är med krångel med digital teknik och digitala verktyg i skolan och för att se vilka förutsättningar lärarna har till exempel genom tillgång till it-support så har Lärarförbundet genomfört två undersökningar (se mer information om
undersökningarna på sidan 7).
Resultat
Störs undervisningen av krånglande teknik?
Resultatet visar att mer än hälften av lärarna i grundskolan (årskurs 4-9) svarar att deras undervisning störs av digital teknik/digitala verktyg som krånglar på hälften av lektionerna eller fler. I samtliga andra delar av skolväsendet är det cirka var fjärde lärare som säger att undervisningen störs på hälften av lektionerna eller fler (Diagram 1). 4 av 10 lärare svarar också att krångel med digital teknik/digitala verktyg leder till störd studiero på hälften av
lektionerna eller fler. Högst är siffran i grundskolan i årskurs 7-9 där 44 procent svarar detta (Diagram 2).
Diagram 1. Andelen lärare som svarar att deras undervisning störs av att digital teknik/digitala verktyg krånglar på hälften av lektionerna eller fler uppdelat på alla lärare samt för de olika delarna av skolväsendet. Baseras på 1046 svar.
Diagram 2. Andel lärare som svarar att krångel med digital teknik/digitala verktyg i undervisningen leder till störd studiero på hälften av lektionerna eller fler uppdelat på alla lärare samt för de olika delarna av skolväsendet. Baseras på 1046 svar.
Har lärarna tillgång till support och stöd?
Tillgången till it-support varierar. Majoriteten av avdelningarna svarar att de kommunala huvudmännen inte ger it-support i den utsträckning som det behövs (Diagram 3). Nästan var
47 %
40 % 37 %
45 %
51 % 55 %
45 %
Andel lärare som svarar att deras undervisning störs av att digital teknik/digitala verktyg krånglar på hälften av lektionerna eller fler
40% 40% 41% 40% 39%
44%
38%
Andel lärare som svarar att krångel med digital teknik/digitala verktyg i undervisningen leder till störd studiero på
hälften av lektionerna eller fler.
tionde lärare svarar att de inte får någon it-support alls. Av de som får it-support svarar majoriteten att de inte får it-support samma dag (Diagram 4).
Diagram 3. Andelen lokalavdelningar som svarar i vilken utsträckning deras kommunala huvudman ger skolorna it- support. Baseras på 224 svar.
Diagram 4. Andel lärare som svarar huruvida de har tillgång till it-support och hur snabbt de kan få hjälp uppdelat på alla lärare samt för de olika delarna av skolväsendet. Baseras på 1046 svarande.
43%
57%
I den utsträckning det behövs Inte i den utsträckning det behövs
Ger den kommunala huvudmannen skolorna it-support?
40% 37%
32%
43%
36% 36%
47% 45%
51% 52%
61%
49%
58% 59%
50% 47%
9% 11%
7 % 8 % 6 % 5 %
3 %
8 %
Samma dag Inte samma dag Ingen it-support
Har du tillgång till hjälp av it-support?
Än värre ser du ut med tillgången till it-pedagogiskt stöd (t.ex. IKT-pedagoger och
utvecklingsledare). Endast var fjärde avdelning svarar att deras kommunala huvudmän ger it- pedagogiskt stöd i den utsträckning som behövs (Diagram 5). Dessutom svarar majoriteten (65 procent) av avdelningarna att den kommunala huvudmannen i låg grad eller inte alls avsätter resurser för kompetensutveckling gällande digitalisering (Diagram 6).
Diagram 5. Fördelning över andelen lokalavdelningar som svarar i vilken utsträckning deras kommunala huvudman ger skolorna it-pedagogiskt stöd. Baseras på 224 svar.
Diagram 6. Fördelning över andelen lokalavdelningar som svarar i vilken utsträckning deras kommunala huvudman avsätter resurser för kompetensutveckling gällande digitalisering. Baseras på 224 svar.
Slutsatser
It-strul kostar kommunerna många miljarder och har negativa konsekvenser både för lärare och elever. I en tid med neddragningar är det viktigt att pengarna används till rätt saker och att lärarna får ägna sig åt att undervisa. Resultaten i Lärarförbundets undersökningar visar dock att det är mycket vanligt att problem med it-strul som stör undervisningen. Nästan hälften av lärarna svarar att undervisningen störs på hälften av lektionerna eller fler och 4 av 10 svarar att detta leder till minskad studiero på hälften av lektionerna eller fler. Samtidigt finns det stora
26%
74%
I den utsträckning det behövs Inte i den utsträckning det behövs
Ger den kommunala huvudmannen skolorna it-pedagogiskt stöd?
5%
30%
62%
3%
I mycket hög grad I hög grad I låg grad Inte alls
I vilken utsträckning avsätter huvudmannen resurser för
kompetensutveckling gällande digitalisering?
brister i tillgången till it-support. Fler än hälften svarar att de inte har tillgång till it-support samma dag. Det här får självklart stora konsekvenser för både lärare och elever och kan skapa stress, högre arbetsbelastning och sämre måluppfyllelse för elever. Förutom det, så finns det även brister gällande it-pedagogiskt stöd och kompetensutveckling vilket, enligt forskning, är helt avgörande för att implementeringen av digitala verktyg ska bli verkningsfull.
Lärarförbundet är positiva till digital teknik och digitala verktyg och ser att det finns potential att både förbättra arbetsmiljön för lärare men också att öka studieron för eleverna. Men då krävs det att man genomför kloka satsningar och har en fungerande digital infrastruktur med en närvarande it-support. Lärare ska inte behöva vänta flera dagar för att få hjälp och det är orimligt att så många lärare rapporterar att undervisningen störs på grund av krånglande teknik. Det borde ligga i såväl statens som huvudmännens intresse att minska teknikkrånglet både för att förbättra arbetsmiljön för lärare men också för att spara pengar.
Lärarförbundet kräver att:
1. Som ansvarig myndighet för skolväsendets digitalisering ska Skolverket få ett tydligare mandat och ansvar gentemot huvudmännen. De ska sprida best practice och arbeta för en likvärdig tillgång och användning av digitala verktyg.
2. Kommunsektorn måste få kompensation (i enlighet med finansieringsprincipen) utifrån den nationella digitaliseringsstrategin. Det gäller bland annat grundläggande
infrastruktur, tillgång till teknisk och pedagogisk support och kompetensutveckling.
3. Regeringen måste förstärka skollagen så att det blir tydligt att huvudmannen har en skyldighet att säkerställa att verksamheterna har tillräckliga förutsättningar:
o Professionsstyrda beslut kring om, när och vilka digitala verktyg som används o Ändamålsenliga verktyg i enlighet med kap 1 § 35 Skollagen om utrustning o Närvarande och effektiv teknisk- och pedagogisk support som är lyhörd för
lärares behov och tar hänsyn till deras pedagogiska kompetens o Tillfredsställande infrastruktur
o Effektiv och långsiktig kompetensutveckling för lärare och skolledare
Ta del av hela rapporten
Är du intresserad av att veta om digitalisering i skolan? Läs då Lärarförbundets rapport Felsökning pågår. It i skolan behöver en omstart – en rapport om den digitala arbetsmiljön i skolan. I nämnda rapport tas ett helhetsgrepp kring den digitala arbetsmiljön i skolan. Den innehåller en djupare analys av hur arbetsmiljön för lärare och skolledare påverkas av krånglade digitala verktyg, men tittar förutom it-krångel också på arbetsmiljöproblem som rör
arbetsbelastning. Rapporten ger förslag på insatser som krävs för att de digitala verktygen inte ska bidra till en ohållbar arbetsmiljö. Vi lägger också fram fler krav för en bättre digital
arbetsmiljö. Du kan läsa rapporten på lararforbundet.se/itstrul, eller så använder du QR-koden på baksidan.
Om undersökningarna
4-23 oktober 2019 genomförde Novus på uppdrag av Lärarförbundet en undersökning med syfte att undersöka om krånglande teknik förekommer och hur tillgången till it-support ser ut i skolorna. Svarsfrekvensen blev 49 procent och 1046 lärare från förskoleklass till
gymnasieskolan deltog. I januari och februari 2020 genomfördes också en undersökning med frågor om digitalisering till Lärarförbundets lokalavdelningar. 224 lokalavdelningar svarade vilket innebär en svarsfrekvens på 77 procent.
Referenslista
Arbetsmiljöverket. (2015). Digital arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Digitaliseringsrådet. (2019). Fyra centrala utmaningar för Sveriges digitalisering summeras i lägesbild och digital ledning. Hämtat från
https://digitaliseringsradet.se/aktuellt/nyheter/fyra-centrala-utmaningar-foer- sveriges-digitalisering-summeras-i-laegesbild-om-digital-ledning/ den 29 01 2020 Grönlund, Å. (2014). Att förändra skolan med teknik. Bortom en dator per elev. Örebro:
Örebro universitet.
Lärarförbundet. (2019). Hämtat från https://www.dagenssamhalle.se/debatt/oacceptabelt-att- nio-av-tio-kommuner-skar-ned-pa-skolan-29978
Lärarförbundet. (2019). Stör- eller stödfunktion? – en rapport om lärplattformar. Stockholm:
Lärarförbundet.
Regeringskansliet. (2017). För ett hållbart digitaliserat Sverige – en digitaliseringsstrategi.
Stockholm: Näringsdepartementet.
Skolverket. (2018). Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Skolverkets uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet 2018. . Stockholm: Skolverket.
SKR. (2019). #skolDigiplan - Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet.
Stockholm: SKR.
Sofkova Hashemi , S., & Godhe, A.-L. (2019). Lärares digitala kompetens. i A.-L. Godhe, & S.
Sofkova Hashemi (Red.), Digital kompetens för lärare. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Tallvid, M. (2015). 1:1 i klassrummet - analyser av en pedagogisk praktik i förändring.
Göteborg: Göteborgs universitet.
Vision. (2019). IT-strul kostar välfärden miljarder - rapport om välfärdens digitala arbetsmiljö.
Box 12229, 102 26 Stockholm | Segelbåtsvägen 15, Stockholm | 0770-33 03 03 lararforbundet.se
