Arbetsanpassning
och rehabilitering för e-handel och lager
Webbinarium
Föreläsare: Anna Sporrong, senior rehabkonsult
Syfte
Ge deltagarna praktiskt användbara kunskaper om arbetsanpassning och rehabilitering för e-handel och lager och redskap för att arbeta förebyggande med frågan på arbetsplatsen.
1
Ansvar och lagar
Sammanfattning av ansvar
Arbetsanpassning och arbetsplatsinriktad rehabilitering
Arbetsgivaren
Medverka i sin egen rehabilitering
Medarbetaren
Medicinsk utredning, behandling och rehabilitering
Hälso- och sjukvården
Rehabiliteringskedjan och samordningsansvar
Försäkringskassan
Arbetsmarknadsinriktad rehabilitering
Arbetsförmedlingen
Social rehabilitering
Kommunen 3
• Arbetsmiljölagen (1977:1160)
• Lagen (1991:1047) om sjuklön
• Lag (1982:80) om anställningsskydd
• Socialförsäkringsbalken (2010:110)
• Lag (2008:565) om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete
• Lag (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter
De huvudsakliga lagarna
• AFS 1994:1 – Arbetsanpassning och rehabilitering
• AFS 2001:1 – Systematiskt arbetsmiljöarbete
• AFS 2012:2 – Belastningsergonomi
• AFS 2015:4 – Organisatorisk och social arbetsmiljö
De huvudsakliga föreskrifterna
5
AFS 1994: 1 Arbetsanpassning och rehabilitering
1 §Dessa föreskrifter gäller arbetsgivarens verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering samt arbets- givarens åtgärder för att anpassa arbetssituationen till den enskilde arbetstagarens förutsättningar för arbetet 2 §Arbetsgivaren skall organisera och bedriva verksamhet med arbetsanpassning och rehabilitering för arbetstagarna
5 §Arbetsgivaren skall så tidigt som möjligt påbörja arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering för de arbetstagare som har behov därav
10 §Arbetsgivaren skall ha de rutiner som behövs för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering
Vikten av att ha ett
förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete
7
Nyttan av företagshälsa eller motsvarande
sakkunnig hjälp utifrån
Relevant
information om corona
• Karensavdrag
• Sjuklön
• Läkarintyg
• Undantag i rehabiliteringskedjan
• Ersättning för riskgrupper 9
Förhoppning…
...Verklighet
11
• Grundläggande för rätten till sjukpenning är att den försäkrade har en sjukdom som sätter ned arbetsförmågan – innebörden av begreppet sjukdom har därför en avgörande betydelse vid bedömning av rätt till ersättning
Sjukdomsbegreppet
– rätten till sjukpenning
Sjukdomsbegreppet
– rätten till sjukpenning
• Det finns dock ingen definition av begreppet sjukdom i lagtext
• I förarbeten från 1940-talet:
– ”enligt vanligt språkbruk och gällande läkarvetenskaplig uppfattning”
– ”varje onormalt kropps- och själstillstånd som inte hör ihop med den normala livsprocessen kan betecknas som sjukdom”
13
Skillnad mellan orsak och symtom
Syftet är att sortera vad det är som påverkar förmåga att utföra arbete. Identifiering av faktorer kan göras av såväl arbetsgivare som hälso- och sjukvård och företagshälsa.
Aktuell part identifierar faktorer utifrån sitt uppdrag/ansvar.
MEDICINSKT
LIVSSITUATION ARBETS-
FÖRHÅLLANDEN
• Hindrande faktorer
• Resurser
• Symtom
• Orsaker
• Bedömer rätt till sjukpenning i relation till tidsgränser i rehabiliteringskedjan
• Gör bedömning om rätt till sjukpenning i relation till information på aktuellt läkarintyg
• Beställer aktivitetsförmåge- utredning (AFU) vid behov
• Utreder möjlighet att tillvarata arbetsförmåga i ordinarie arbetsuppgifter, tillfälligt andra arbetsuppgifter eller omplacering
• Anlitar företagshälsa vid behov av fördjupad
bedömning av arbetsförmåga i relation till anställning
Sjukskrivning av anställda, vem gör vad?
• Gör medicinsk bedömning för behov av sjukskrivning
• Sjukskrivande läkare bedömer behov av och grad av sjukskrivning i relation till anställning, oavsett hur länge sjukskrivning pågått
Sjukskrivande läkare Försäkringskassan Arbetsgivare 15
Arbetsgivarens rehabilterings- ansvar
Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar kvarstår så länge anställningen kvarstår och är på intet sätt styrd av tidsgränserna i rehabiliteringskedjan.
Läkarintyget
• Medicinskt underlag som styrker medicinska orsaker till nedsatt arbetsförmåga
• Utfärdas av läkare och tandläkare
• Sjukskrivning är del av vård och behandling 17
Läkarintyget
• Läkare baserar intyget på den information läkare har tillgång till
• Läkarintyget är en ordination och rekommendation
• Som chef – läs alltid hela läkarintyget
• Viktigt med interna rutiner hos arbetsgivare för hantering av läkarintyg
• Sjukskrivning är en aktiv åtgärd och ska ske som en integrerad del av vård och behandling. För- och nackdelar ska övervägas med patienten så denne blir delaktig i sin sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess.
• Redan när sjukskrivningen påbörjas bör sjukskrivningens innehåll och avslutning planeras tillsammans med patienten.
*Hälso- & sjukvårdsförvaltningen
Region Stockholm
*– Specifika
rekommendationer vid sjukskrivning
Exempel 19
Region Stockholm
*– Specifika
rekommendationer vid sjukskrivning
Exempel fortsättning
• Tidig kontakt mellan patient och arbetsgivare bör uppmuntras. Information till exempel via sjukintyget om funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsningar av medicinska skäl kan underlätta patientens arbetsåtergång genom att arbetsgivaren kan anpassa arbetet.
• I oklara bedömningsfall och vid risk för långvarig sjukskrivning ska tidigt initiativ tas till avstämningsmöten samt fördjupad bedömning av vårdteam inom den egna verksamheten eller via remiss till annan vårdenhet.
Källa: vardgivarguiden.se
*Hälso- & sjukvårdsförvaltningen
Arbets-
anpassning
21
Arbetsgivaren beslutar om faktiska anpassningar inom sin egen verksamhet.
Det kan finnas behov av såväl individuell arbetsanpassning som organisatorisk arbetsanpassning.
Beslut om
arbetsanpassning
Arbetsanpassning i relation till medicinska orsaker
Tillfälliga anpassningar (tidsbegränsade)
• Gäller under överenskommen tidsperiod
• Ska alltid dokumenteras av arbetsgivaren Varaktiga anpassningar (tills vidare)
• Blir del av ordinarie arbetsförhållanden
• Ska alltid dokumenteras av arbetsgivaren 23
Exempel på anpassningar
• Arbetstider
• Arbetsuppgifter
• Arbetsmiljön
Konkreta exempel för lagerpersonal
• Arbetshjälpmedel
• Arbetsrotation
• Omfördelning av arbetsuppgifter
• Ändra i skift/schema/arbetsuppgifter
Arbetsanpassning i relation till medicinska orsaker
Återgång i arbete
25
Plan för
återgång i arbete
Lag enligt SFB 30 kap 6 §
• Arbetsgivaren ska tillsammans med sin medarbetare upprätta plan för återgång i arbete senast dag 30 i sjukskrivningen
• Mall finns på Försäkringskassans hemsida
• Levande dokument som ska hållas uppdaterade och aktuella
Plan för
återgång i arbete
Lag enligt SFB 30 kap 6 §
• Om Försäkringskassan efterfrågar planen – skicka den till dem, annars inte
• Syftet med planen är att skapa förutsättningar för en god och tidig dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare vid sjukfrånvaro
Tips! Starta arbetet redan dag 1 27
KAN arbetstagaren rent medicinskt återgå i arbete?
Förutsättningar för återgång
i arbete
VILL arbetstagaren återgå i arbete?
Dokumentation och avslut
29
Dokumentation
En fullgod dokumentation är nödvändig den dag som rehabiliteringen avslutas och arbetsgivaren eventuellt behöver visa på att denne fullgjort sitt
rehabiliteringsansvar
Dokumentation
1. Ska baseras på fakta 2. Ska gå att samla ihop 3. Ska göras löpande genom
hela sjukfrånvaron av rehabiliteringsansvarig 4. Ska göras enligt GDPR,
tystnadsplikt och sekretess 31
Avslut av
rehabiliterings- processen
• Återgång till ordinarie arbete
• Omplacering till annat ledigt arbete hos arbetsgivaren
• Avslutad anställning
• Sjukersättning
Rekommendation till arbetsgivare och arbetstagare
• Gör ett tydligt avslut av den
individuella rehabiliteringsprocessen
• Gör exempelvis en gemensam sammanställning över genomförda åtgärder och dess utfall samt skriftligen avsluta rehabiliterings- processen
• Detta dokument avslutar då dokumentationen i aktuellt ärende 33
Ta del av Rehabverktyget på prevent.se/
rehabverktyget
Chefens viktigaste kom-ihåg
1. Håll kontakten med sjukfrånvarande medarbetare enligt överenskommelse, löpande under hela sjukfrånvaron
2. Dokumentera alla kontakter, händelser och beslut 3. Läs hela läkarintyget, fråga om något är otydligt 4. Undersök möjlighet till arbetsanpassning för att stimulera till arbetsåtergång eller att kunna vara kvar i arbete för att undvika sjukfrånvaro 5. Upprätta samtycke för informationsutbyte för att
öppna dialogen med till exempel Försäkringskassan och sjukskrivande vårdgivare
6. Upprätta Plan för återgång i arbete 7. Genomför överenskomna insatser och följ
upp och utvärdera resultatet
8. Ta hjälp av till exempel HR och/eller företagshälsa 35
Tidiga
signaler
Varför är det viktigt att
uppmärksamma tidiga signaler?
Jo, för att tidig upptäckt kan
förebygga mer omfattande problem som kräver större resurser i arbetet med arbetsanpassning och
rehabilitering.
37
Faktorer för god arbetshälsa
• Arbetstagarens hälsa
• Arbetstagarens sociala livssituation
• Arbetstagarens motivation i arbetet
• Organisatoriska förutsättningar, till exempel ledarskap, resurser, struktur och funktion
• Säker arbetsmiljö
• Social arbetsmiljö
• Kompetens
Tecken att vara uppmärksam på
(Forskningsöversikt sammanställd av Uppdrag psykisk hälsa)
Personer utan identifierad risk
• Mycket övertidsarbete
• Social tillbakadragenhet
• Minskat engagemang i arbetsuppgifterna
• Svårigheter att passa arbetstider
• Trötthet efter arbetsdagen och dålig ork till fritidssysslor
• Tvivel på sin egen kompetens
39
Tecken att vara uppmärksam på
(Forskningsöversikt sammanställd av Uppdrag psykisk hälsa)
• Höga fysiska och psykiska krav
• Låg arbetstillfredsställelse och lågt organisatoriskt engagemang
• Upplevd hög fysisk och/eller psykisk arbetsbelastning
• Exponering av arbetsplatstrauma
• Tecken på psykisk ohälsa (nedstämdhet, dålig självkänsla, brist på initiativ och sömnproblem)
• Belastningsskador, värk och smärta
• Sämre levnadsvanor såsom rökning, alkohol, dålig diet, fysisk inaktivitet
• Katastrofupplevelser och negativa livshändelser
• Upprepad korttidsfrånvaro eller tidigare sjukskrivning
• Sjuknärvaro
• Kollegor eller närstående som är sjukskrivna
Tecken att vara uppmärksam på
(Forskningsöversikt sammanställd av Uppdrag psykisk hälsa)
Sjukskriven (kort och lång tid)
• Höga psykiska och fysiska krav
• Muskuloskeletala besvär, värk och smärta
• Tecken på psykisk ohälsa
• En eller flera tidigare långtidssjukskrivningar
• Låg motivation, inställning och tro på återgång i arbete
41
www.prevent.se
Hitta oss:
Tack för idag!
43
