• No results found

En högst ovetenskaplig undersökning: det bor rekorderligt folk i Sidensjö

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "En högst ovetenskaplig undersökning: det bor rekorderligt folk i Sidensjö"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

En högst ovetenskaplig undersökning: det bor rekorderligt folk i Sidensjö

Rubriken är förstås effektsökeri. Men det är fredag och det här inlägget blir en kombination av lustifikation och lite intressanta data.

Lexbase är en nättjänst i form av en databas med ”…personer tilltalade i brottmål, personer med strafförelägganden och åtalsunderlåtelser, kärande och svarande i tvistemål/förenklade tvistemål”.

I databasen finns alltså straffade människor, men även människor som varit part i tvistemål. Den övervägande delen lär dock vara straffade.

Det går att söka i Lexbase på olika sätt. Man kan leta efter en viss person, men man kan också söka på en viss adress. I det här inlägget har vi sökt på postadress

(2)

och noterat hur många personer på postadressen som förekommer i Lexbase.

Därefter har vi jämfört det med hur många personer +16 år gamla som är folkbokförda på postadressen. Den uppgiften går nämligen enkelt att få tag i via Ratsit.

Med dessa två uppgifter tillhanda, så har vi sen uttryckt antalet träffar i Lexbase per tusen invånare 16 år eller äldre. Som exempel finns det 16132 personer som är +16 år gamla och folkbokförda på postadressen ”Örnsköldsvik”. Av dem förekommer 571 i Lexbase, vilket blir 35 per tusentalet.

Detta har vi gjort för ett antal postadresser i kommunen och sedan jämfört med andra delar av såväl länet som landet. Resultatet följer nedan i diagramform, med kommentarer.

Vi börjar med centralorten och dess näraliggande postadresser. Postadressen

”Stockholm” får följa med som referens (det är i princip Stockholms innerstad).

Ungefär lika många tvister och straffade i centrala Övik som i Stockholms innerstad. Sen faller det ut i centralortens periferi. I Själevad så lågt som 17.

Så tar vi de små tätorterna.

(3)

Här uppenbarar sig en rejäl spridning. Köpmanholmen kliver in på 41 och Sidensjö på 14. Björna ligger också lågt, på 20.

Hur ser då dessa siffror ut om vi jämför med postadresser i andra närliggande kommuner? Se nedan.

(4)

En jämförelse som uppenbart faller väl ut för oss i Öviks kommun. Men det är inte roligt att betrakta siffrorna i Ådalen. Intressant är också att Härnösand och Köpmanholmen håller jämna steg.

Hur blir det när vi kliver långt ut i landet? Vi sätter Sidensjö och Köpmanholmen jämte några andra postadresser.

(5)

Stockholmsförorten Skärholmen ligger på 75. Nästan dubbelt upp mot Köpmanholmen och fem gånger mer än Sidensjö. Malmö håller jämna steg med Kramfors. Rikemansadresserna Danderyd och Vellinge hamnar förhållandevis högt, kan man tycka.

Högst i landet vi hittade, var på en enskild gata i Stockholmsförorten Tensta.

1354 personer är folkbokförda på Tensta allé. Av dem förekommer 135 i Lexbase.

Det är 100 på tusendet. Dubbelt mot Kramfors. Sju gånger mer än Sidensjö.

Det bor rekorderligt folk i Sidensjö.

(Det är lätt att se två saker som kan förvränga resultatet i en sådan här undersökning. En postadress med högre andel äldre människor får lägre resultat, då brottsaktiviteten är lägre hos äldre. Den andra är att rika områden tenderar att ha en hög, eller mycket hög, andel företagare. Och företagare är förmodligen oftare inblandade i rättstvister. Det kan vara därför Danderyd hamnar rätt högt i förhållande till sin socioekonomiska status.)

References

Related documents

Något som alla är överens i alla fokusgrupperna är att det inte behöver vara helt ”kört” bara för att man valt en utbildning eller en inriktning Antingen som en person nämner

Rydsjö och Elf tar upp hur ungdomar som målgrupp för folkbiblioteket varit ett ”evigt problem” och att ansvaret för dem har hamnat mellan barnavdelningen och vuxenavdelningen

Utifrån fem intervjuer med danslärare som praktiserar queerpedagogik inom olika dansgenrer undersöks queerdansen i ett jämförande perspektiv med annan pardans vad gäller

Om vi istället ser till redovisningens effekt på företagets kapitalkostnad hävdar Sengupta (1998) att det finns ett negativt samband mellan kvaliteten på

Han menar att dess framväxt kan delas in i tre faser (Ibid s.219 f). Det började med att det fanns ett behov av musikundervisning som växte fram ur det tidiga 1900-talets

Intressant nog framhåller hon även att det är vanligare att KÄRLEK metaforiceras som en extern BEHÅLLARE än att känslorna skulle finnas inuti människan, där Kövecses

Dersom denne forskningen tegner et forenklet – eller direkte feilaktig - bilde av entreprenører, kan det være uheldig både for de som selv blir forsket på, men også for andre som

Då vi önskar att samtliga individer ska kunna göra ett studie- och yrkesval utifrån det de själva vill, utan att könsföreställningar eller