SAMHÄLLE–KULTUR–
IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
"Det är roligare att jobba med människor än att hålla på och bygga saker"
En undersökning om killars upplevelser av Vård- och omsorgsprogrammet
"It's more fun to work with people than to build things"
A Study About Boys' Experiences of the Caring and Nursing Education
Julia Bergström Cornelia Claesson
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2021-06-03
Examinator: Elin Ennerberg Handledare: Irene Andersson
1
2
Sammanfattning
Gymnasieskolans program är könssegregerade vilket kan resultera i att individer begränsas i sina val på grund av könsroller. För killar ses gymnasievalet som mer begränsat om de tenderar att upprätthålla samhällets maskulinitetsnormer. Syftet med undersökningen är att synliggöra killars upplevelser av att göra ett normbrytande val. Genom att lyfta fram de påverkansfaktorer som finns kan studie- och yrkesvägledare få en ökad medvetenhet för normbrytande val och stötta elever i att göra välgrundade gymnasieval. Undersökningens frågeställningar är: Vad upplever killar låg bakom valet av vård- och omsorgsprogrammet?, Hur upplever de valet idag? samt Hur upplever de att de blivit bemötta i sina val utifrån könsföreställningar och könsnormer?
För att besvara frågeställningarna har vi använt en kvalitativ metod där vi genomfört sju semistrukturerade intervjuer med killar som går eller nyligen har gått Vård- och omsorgsprogrammet. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av följande teorier och teoretiska begrepp: Habitus, Careership, Maskulinitetsteorin samt teorin om begränsningar och kompromisser.
Ett resultat i undersökningen är att killarna valde VO för att de ville hjälpa människor vilket har sitt ursprung i deras uppväxt. Samtliga upplever idag att de är nöjda med sitt val av gymnasieprogram. Resultatet visar att förväntningarna på de som killar har varierat och att de upplevt både positivt och negativt bemötande utifrån könsföreställningar och könsnormer.
Nyckelord: gymnasieval, maskulinitetsnormer, normbrytande val, påverkansfaktorer, vård och omsorg
3
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till våra informanter för att ni ville ställa upp och dela med er av era upplevelser, utan er hade inte undersökningen gått att genomföra. Ett stort tack vill vi även rikta till varandra som har peppat och stöttat varandra i denna process. Tillsammans har vi bearbetat och författat texten då vi kompletterar varandra. Cornelia har haft störst ansvar över formalia, den nationella tidigare forskningen och Connells och Gottfredsons teorier. Julia har ansvarat för metodkapitlet, den internationella tidigare forskningen och Hodkinsons och Sparkes teori. Sist men absolut inte minst vill vi tacka vår handledare Irene Andersson för all uppmuntran, inspiration och lugn du givit oss. Din konstruktiva feedback och de diskussioner vi haft har bidragit till färdigställandet av vår uppsats.
4
Innehåll
Sammanfattning ... 2
Förord ... 3
1. Inledning ... 6
1.1 Syfte och frågeställningar ... 7
1.2 Disposition ... 8
2. Tidigare forskning ... 9
2.1 Sammanfattning ... 12
3. Teori ... 13
3.1 Habitus ... 13
3.2 Careership ... 14
3.2.1 Pragmatiskt rationella karriärbeslut ... 14
3.3 Maskulinitetsteorin ... 15
3.4 Begränsningar och kompromisser ... 16
3.5 Sammanfattning ... 17
4. Metod ... 18
4.1 Metodval ... 18
4.2 Urval av informanter ... 18
4.3 Datainsamling ... 19
4.4 Analysform ... 20
5. Resultat ... 21
5.1 Presentation av informanter ... 21
5.2 Gymnasievalet ... 23
5.2.3 Sammanfattning ... 25
5.3 Kunskaper för att göra ett val ... 26
5.3.1 Upplevelser idag ... 27
5.3.2 Sammanfattning ... 28
5
5.4 Normbrytande val ... 28
5.4.1 Anledningar till att fler tjejer väljer VO ... 29
5.4.2 Upplevelser av att vara kille på ett kvinnodominerat program ... 30
5.4.3 Maskulinitetsnormer och bemötande utifrån könsföreställningar ... 31
5.3.4 Sammanfattning ... 32
6. Analys ... 34
6.1 Påverkansfaktorer och upplevelser av gymnasievalet ... 34
6.2 Bemötande utifrån könsföreställningar och könsnormer... 36
6.3 Sammanfattning ... 38
7. Diskussion ... 39
7.1 Resultatdiskussion ... 39
7.2 Metoddiskussion ... 41
7.3 Teoridiskussion ... 43
7.4 Förslag på fortsatt forskning ... 44
8. Referenslista ... 45
9. Bilagor ... 48
Bilaga 1 - Intervjuguide ... 48
Bilaga 2 – Mail till informanter ... 49
6
1. Inledning
En av de påverkansfaktorer som finns i valet av gymnasieprogram är sociala strukturer i samhället som kön och klass. En annan faktor är vilken inställning individen har till studier samt det som kallas för skolvärde, vilket innebär det program hen upplever och bedömer sig lämplig för. På grund av dessa påverkansfaktorer kan en individs val av utbildning begränsas eller inte kännas möjlig trots att det kan upplevas intressant (Sandell 2007, 75;186). Sandell (2007, 42;187) förklarar att gymnasieskolans program är könsmärkta och att den tydligaste könssegregeringen visar sig på yrkesprogrammen. Vidare menar hon att
"det handlar om att öppna upp samhället så att fler val upplevs möjliga och accepterbara för båda könen från olika sociala miljöer" (2007, 186). För killar är gymnasievalet mer begränsat om de tenderar att upprätthålla maskulinitetsnormen (Sandell 2007, 179).
En konsekvens av att val görs utifrån samhällets förutbestämda könsroller är att en individ med goda kunskaper och intresse för ett visst yrke väljer bort det för något som stämmer bättre överens med könsrollen. Det blir även en konsekvens för arbetsmarknaden som går miste om en person med goda kunskaper och istället ersätter den med en person med mindre kompetens. Att arbetsmarknaden är könssegregerad kan å ena sidan härledas till att kvinnor föredrar att arbeta i vård- och omsorgsyrken vilket visar på individens fria vilja. Å andra sidan baseras varje val på existerande könsroller och förväntningar som finns på de olika könen vilket resulterar i att det egentligen inte finns någon fri vilja (SOU 2004:43, 21-22).
En rapport gällande framtidsval beskriver flera delar som berör valkompetens och vikten av god vägledning (SOU 2019:4). Det beskrivs att "för att bryta traditionella valmönster som utgår från föreställningar grundade i kön, kulturell tillhörighet och socioekonomisk bakgrund krävs mångfald av åtgärder från de tidiga skolåren och under hela skoltiden"
(SOU 2019:4, 157). I rapporten framgår det att det är studie- och yrkesvägledare som kritiskt kan utmana de föreställningar som finns kring kön och arbetsmöjligheter för att
7
eleverna ska kunna vidga sin handlingshorisont och se fler val som möjliga (SOU 2019:4, 157).
Vi inspirerades av vårt tidigare fördjupningsarbete där studie- och yrkesvägledares upplevelser av att vidga elevers handlingshorisont undersöktes, men ville nu få elevernas perspektiv på gymnasievalet. Ämnet vi undersökt är killars normbrytande gymnasieval med utgångspunkt i Vård- och omsorgsprogrammet. I den löpande texten kommer förkortningen VO att användas för att benämna det valda gymnasieprogrammet. Läsåret 2020/2021 var det totalt 4332 elever som i första hand sökt till VO men endast 799 av dessa var killar (Skolverket 2020). Detta väckte vår nyfikenhet att höra deras upplevelser då de enligt statistiken gjort ett normbrytande gymnasieval.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med undersökningen är att få killars syn på det normbrytande gymnasieval de gjort.
Detta för att studie- och yrkesvägledare ska kunna vidga perspektivet och få en djupare förståelse för påverkansfaktorer i normbrytande val. Kunskapen kan sedan användas för att stötta och vägleda elever till att göra välgrundade gymnasieval som utgår från individens intresse snarare än samhällets normer.
Undersökningens frågeställningar är följande:
• Vad upplever killar påverkade valet av vård- och omsorgsprogrammet?
• Hur upplever de valet idag?
• Hur upplever de att de blivit bemötta i sina val utifrån könsföreställningar och könsnormer?
8
1.2 Disposition
I detta avsnitt redogörs uppsatsens olika delar. Kapitel 2 introducerar den tidigare forskning som berör könssegregerade gymnasieutbildningar, maskulinitet och positiva följder för män som valt ett normbrytande yrke. Hur de är lämpliga för vår undersökning kommer också att beskrivas. Kapitel 3 beskriver de teorier och teoretiska begrepp som valts för att analysera det empiriska resultatet. Dessa är Hodkinson och Sparkes (1997) teori Careership med begreppen handlingshorisont och pragmatiskt rationella karriärbeslut, Bourdieus (1977;1991) begrepp habitus, Connells (1999) maskulinitetsteori med hegemonisk- och delaktig maskulinitet samt Gottfredsons (1981) teori om begränsningar och kompromisser.
De valda begreppen motiveras med relevans för undersökningen. I kapitel 4 beskriver vi metodval, urval av informanter, insamling av data, analysmetod samt etiska ställningstaganden. Resultatet av det empiriska materialet presenteras i kapitel 5. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna och begreppen analyseras det empiriska resultatet i kapitel 6. I kapitel 7 diskuteras slutsatserna utifrån den framlagda tidigare forskningen.
Metod och teori kommer också att diskuteras i detta kapitel. Våra tankar om fortsatt forskning avslutar kapitlet.
9
2. Tidigare forskning
I detta kapitel redogörs för den tidigare forskning som behandlar könssegregerade gymnasieprogram och arbetsmarknad, maskulinitetsnormer samt män som valt normbrytande yrken. Det sammanställda resultatet från den insamlade empirin kommer vi att diskutera med stöd av denna litteratur.
Sandell (2007, 184) har i sin avhandling undersökt niondeklassares gymnasieval utifrån ett utbildningsperspektiv. Hon har använt kvalitativa och kvantitativa metoder, däribland intervjuer med elever både individuellt och i grupp samt observation i skolmiljön. Syftet med studien var att analysera könssegregation och självsortering i den svenska skolans utbildning, vilket är relevant för denna undersökning då sociala strukturer i samhället är en av de påverkansfaktorer som finns i valet av gymnasieprogram. Eleverna i studien menar att deras kön inte har påverkat deras val av gymnasieprogram samtidigt som statistik påvisar att klass, kön och etnicitet är påverkansfaktorer. Avhandlingen visar att det är en större utmaning för killar att bryta de könsnormer som existerar och att de har begränsade val om de vill upprätthålla maskulinitetsnormen. I sådana fall är valbara gymnasieprogram Bygg och anläggning, El och energi, Fordon och transport samt Teknikprogrammet (Sandell 2007, 176-179). Enligt Sandell (2007, 176) finns en tydlig uppdelning mellan tjejer och killar i deras intressen och möjliga karriärvägar. Respondenterna i avhandlingen menar att killar oftast intresserar sig för elektronik och praktiska sysselsättningar medan tjejer intresserar sig för arbeten med människor i olika åldrar. Dessa föreställningar bidrog till olika förväntningar på val av gymnasieprogram beroende på individens biologiska kön.
Trots att avhandlingen är skriven 2007 anses den aktuell då Skolverkets statistik läsåret 2020/21 (Skolverket 2020) visar att det fortfarande finns en tydlig könssegregering inom gymnasieskolans yrkesprogram. Avhandlingen är relevant för undersökningen då en av våra frågeställningar berör de påverkansfaktorer killarna upplevde sig ha vid gymnasievalet.
10
Zimmerman (2018, 19) undersöker i sin avhandling ungdomars normer kring maskulinitet. Syftet var att granska vilka maskulinitetsnormer som återges i två klasser i årskurs nio och om det finns ett samband mellan normerna och killarnas uppfattning av studier. I avhandlingen framkommer det att killar som inte känner att de lever upp till den dominerande normen i ett rum, inte heller vill gå in i rummet då det är så pass kraftfullt förknippat med normen. Vidare synliggörs det att individen kan anpassa sitt beteende inom den dominerande normen för att bli socialt accepterad. Individen kan också försöka bli accepterad i en grupp genom att söka sig till andra sociala konstellationer (Zimmerman 2018, 202-203). Avhandlingen är relevant för vår undersökning då den lyfter killars relation och anpassning till den dominerande normen i en arena.
Hedenus, Ulfsdotter Eriksson, Wikstrand och Backman (2015, 9) genomförde ett projekt där syftet var att undersöka hur olika yrken beskrivs av Arbetsförmedlingen, hur gymnasieelever upplever dessa beskrivningar samt om och hur studie- och yrkesvägledare använder sig av materialet. Författarna analyserade yrkesbeskrivningar från Arbetsförmedlingens hemsida samt uppgifter från SCB. Utöver det genomförde och analyserade de intervjuer med fokusgrupper bestående av elever. Avslutningsvis intervjuades verksamma studie- och yrkesvägledare. Hedenus et al. (2015, 7) hävdar att gymnasieskolans uppdelning av maskulint och feminint kodade utbildningar är tydliga och kan benämnas som flick- och pojkutbildningar. Detta överensstämmer med Sandells (2007) avhandling om könssegregering i gymnasieskolan. Vidare beskrivs det att yrken och kompetenser är könsmärkta och det poängteras att det är stereotypa föreställningar om yrket som reproduceras. Detta visar sig i en yrkesbeskrivning med maskulint och feminint kodade egenskaper (Hedenus et al. 2015, 37). Även Bagilhole och Cross (2006, 36) påpekar att yrken är könsbestämda och att färdigheter betraktas som antingen feminina eller maskulina. I deras studie framkom det att varje informant var medveten om sin position som "den andre" i omsorgsarbetet och erkände att deras arbete kan ses som "onormalt" i samhället på grund av könsaspekter (Bagilhole och Cross 2006, 35-38). Då föreställningar om yrken undersöks i studierna kan detta vara ett stöd för oss i diskussionskapitlet.
Vad som påverkar val av gymnasieprogram och därmed yrkesinriktning beskriver Hedenus et al. (2015, 83) är dels huruvida en individ väljer att identifiera sig med yrket,
11
dels den sociala bakgrunden. Andra influenser kan vara personliga kontakter med personer som arbetar inom yrkesområdet och ett personligt intresse. Samtidigt kan det i sådana situationer vara utmanande att göra ett normbrytande karriärval då viljan att söka information om andra yrken saknas (Hedenus et al. 2015, 97).
Chusmirs (1990, 14) studie undersöker de egenskaper och bakgrunder som skulle kunna förutsäga karriärval hos män som väljer normbrytande yrken. Studien baseras på tidigare insamlat empiriskt material med urval från tre yrkesgrupper som Chusmir analyserade.
Dessa var barnomsorg, omvårdnad och undervisning. Även tidigare karriärutvecklingsmodeller användes. Resultatet visar att det trots fördomar mest finns positiva följder för män som väljer ett normbrytande yrke, då männen har högre motivation och engagemang. I studien diskuteras att ett normbrytande karriärval är ett resultat av flera faktorers inblandning vilka är samhälleliga, sociala och personliga (Chusmir 1990, 14-15).
Trots att det är en studie från 1990 anses den relevant då resultaten är intressanta och kommer kunna bidra till vår diskussion om de positiva följder som våra informanter har upplevt med sitt gymnasieval.
De frågor som ställs i Cottinghams (2013, 138) studie handlar om hur hegemoniska maskuliniteter framställs i rekryteringsmaterial till omvårdsnadsyrken samt hur detta kan få män att välja ett omvårdnadsyrke. Med hegemonisk maskulinitet menas den kulturellt dominanta formen av maskulinitet. Den empiri som studien utgår från är manligt inriktat material för rekryteringen av manliga sjuksköterskor (Cottingham 2013, 133, 136). Det resultat som framkommer är att det finns tre olika strategier i de maskulina koder som finns i rekryteringsmaterialet: hegemonisk maskulinitet, en blandning av hegemoni och icke- hegemoni samt en alternativ maskulinitet (Cottingham 2013, 141). Det framkommer att det är vanligt att lyfta de tekniska färdigheterna som behövs i omvårdnadsyrket för att rekrytera män då det är en av de största koderna i den hegemoniska maskuliniteten. Den största koden i den icke-hegemoniska maskuliniteten är att hjälpa och ta hand om andra vilket är en av anledningarna till att männen i studien valt yrkesområdet (Cottingham 2013, 144- 145). Då våra frågeställningar berör påverkansfaktorer vid gymnasieval, samt hur informanterna har blivit bemötta utifrån könsföreställningar och könsnormer, kan vi diskutera vår insamlade empiri med Cottinghams studie.
12
Statens offentliga utredning (2004:43) om den könssegregerade arbetsmarknaden beskriver konsekvenser när val av karriär görs utifrån samhällets förutbestämda könsroller.
En av dessa är att det blir en felmatchning på arbetsmarknaden där "rätt person hamnar ofta på fel plats" (SOU 2004:43, 22). Utifrån ett individperspektiv resulterar det även i en förlust då individer med goda kompetenser och intresse för ett visst yrke väljer bort det, på grund av den roll samhället ser att en ska inneha i arbetet (SOU 2004:43, 21). Utredningen kan förklara och synliggöra de bakomliggande faktorerna till att informanterna i vår undersökning medvetet eller omedvetet gjort ett normbrytande val.
2.1 Sammanfattning
I kapitlet har tidigare forskning som berör könssegregerade gymnasieutbildningar och arbetsmarknad, maskulinitetsnormer samt män som valt normbrytande yrken behandlats.
En del av den tidigare forskningen redogör för att killar kan anpassa sitt beteende för att bli socialt accepterade. Det framkommer att gymnasieskolans program är manligt och kvinnligt kodade och att det finns en tydlig uppdelning mellan kvinnor och mäns intressen och möjliga karriärvägar. De stereotypa föreställningar om vad som är ett kvinnligt respektive manligt yrke reproduceras. På grund av dessa och att färdigheter betraktas antingen feminina eller maskulina kan arbetet inom vård och omsorg anses som "onormalt"
för en man. Tidigare forskning uppger att omvårdnadsyrken framställer hegemoniska maskuliniteter i marknadsföringen för att rekrytera fler män. Det visar sig att möjligheten att identifiera sig med yrket kan påverka ungdomars gymnasieval och att det kan uppstå konsekvenser när karriärval görs utifrån förutbestämda könsnormer. Trots ovanstående faktorer har det framkommit att män som gjort normbrytande yrkesval upplevt positiva följder.
13
3. Teori
Detta avsnitt redogör för de teoretiska utgångspunkter och begrepp som kommer att användas för att analysera det empiriska resultatet. Inledningsvis beskrivs Bourdieus (1977;
1991) begrepp habitus. Därefter följer Hodkinsons och Sparkes (1997) begrepp pragmatiskt rationellt karriärbeslut och handlingshorisont, vilka finns i teorin Careership. Connells (1999) maskulinitetsteori med begreppen hegemonisk maskulinitet och delaktig maskulinitet presenteras. Slutligen beskrivs Gottfredsons teori (1981) om begränsningar och kompromisser.
3.1 Habitus
Bourdieu (1977, 82) beskriver habitus som en produkt av en individs historia vilket kan förklaras som det hen har erhållit under livet. De strukturer och den kontext en individ föds in i utgör därför ramverket för hur hen kan tänka. Även de uttryck och handlingar en individ gör är historiskt och socialt formade vilket innebär att hen kan bli begränsad i sina handlingar. Detta är något som sedan reproduceras då individen både är en återskapare och en producent av habitus. Bourdieu (1977, 72-79) förklarar att hur oförberedda situationer hanteras beror på vilken strategi som utformats av individens habitus. Även om hen omedvetet skulle glömma bort sin historia existerar habitus alltid som en influens då den följer individen från det att hen föds tills dess att hen dör.
Med hjälp av begreppet kan vi analysera informanternas kontexter och vilka påverkansfaktorer som funnits vid valet av gymnasieprogram. Även deras upplevelser och resonemang kan analyseras.
14
3.2 Careership
Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making baseras på Bourdieus begrepp habitus och används för att förstå karriärbeslut (Hodkinsons och Sparkes 1997).
Teorin är baserad på tre olika faktorer vilka samtliga har en betydande roll i karriärskapandet hos en individ. Dessa är pragmatiskt rationella karriärbeslut, beslutsfattning genom interaktioner i det gemensamma fältet samt övergångar och brytpunkter (Hodkinsons och Sparkes 1997, 32). I denna undersökning har vi valt att endast använda begreppet pragmatiskt rationella karriärbeslut för att analysera det empiriska resultatet.
3.2.1 Pragmatiskt rationella karriärbeslut
Enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 33-34) är karriärbeslut ständigt påverkade av individens historia, det vill säga att beslutsfattande alltid sker i en kontext eftersom ingen individ kan frigöra sig från habitus. Karriärbeslut påverkas även av den kultur som individen befinner sig i och interaktionen hen har med andra. Personliga erfarenheter eller uppmaning från andra i omgivningen som har en god inblick i yrket kan avgöra huruvida en individ väljer eller avvisar ett yrke. Ett val är inte alltid helt rationellt då även individens känslor kan komma att påverka. Våra informanters upplevelser och resonemang över sitt val av gymnasieprogram kommer analyseras med hjälp av begreppet.
Hodkinsons och Sparkes (1997, 34-35) förklarar begreppet handlingshorisont som baseras på individens habitus och är en del av det pragmatiskt rationella karriärbeslutet.
Handlingshorisonten omfattar området för vad en individ kan se som ett möjligt karriärvalsalternativ. Uppfattningar om ens framtida möjligheter kan begränsas eller upplevas tillgängliga. En av påverkansfaktorerna är möjligheter på arbetsmarknaden. En annan är att alternativet inte överensstämmer med ens självbild och karriärmöjligheter,
15
vilka är konstruerade av social klass, kön och andra sociala bakgrunder. För att en man ska välja ett kvinnodominerat yrke behöver han se det som tillgängligt utifrån kontexten han befinner sig i. Skulle han inte se det, kommer han heller inte välja yrket. Däremot kan hans handlingshorisont förändras beroende på vad han senare möter i livet och hur hans självbild omskapas (Hodkinsons och Sparkes 1997, 34-35). Genom att använda begreppet handlingshorisont kommer informanternas karriärval analyseras utifrån deras uppfattningar om vad som är möjligt och inte möjligt (Hodkinson & Sparkes 1997, 35).
3.3 Maskulinitetsteorin
Connell beskriver att "roller definieras genom förväntningar och normer" (1999, 43).
Könsrollen innebär att det finns vissa förväntningar på kvinnor och män som de följer utifrån deras biologiska kön. Därmed existerar enligt detta synsätt alltid en manlig och en kvinnlig könsroll i samtliga kulturella kontexter (Connell 1999, 39). Connell (1999, 40) beskriver att rollernas normer är föränderliga i sociala sammanhang eftersom omgivningen skapar nya förväntningar som sedan förs vidare.
Connell (1999, 100) menar att det finns olika maskulinitetsformationer vilka är hegemoni, underordnande, delaktighet och marginalisering. I undersökningen kommer endast hegemonisk och delaktig maskulinitet att användas.
Hegemoni definieras som det en grupp erfordrar för att kunna försvara sin dominanta position och upprätthålla sin legitimitet i samhället. Den dominanta maskuliniteten är den hegemoniska vilket innebär att det är den män ska eftersträva i samhället för att bli legitima. Connell beskriver att "hegemonisk maskulinitet kan definieras som den konfiguration av genuspraktik som innehåller det för tillfället accepterade svaret på frågan om patriarkatets legitimitet" (1999, 101). Liksom rollernas normer är hegemonisk maskulinitet något föränderligt och ser olika ut beroende på var en individ befinner sig.
16
Den har även alltid en risk att bekämpas då det är den starkaste maskuliniteten som vinner och utgör den nya hegemonin (Connell 1999, 101).
Den delaktiga maskuliniteten riktar sig till män som inte lever upp till hegemoni men som trots det drar fördelar av patriarkatet. Enligt Connell är det få som utövar hegemonin (1999, 103).
Med hjälp av maskulinitetsteorin kan vi analysera informanternas upplevelser om sig själva och hur de anpassar sig till den hegemoniska maskuliniteten.
3.4 Begränsningar och kompromisser
Gottfredsons (1981, 545) karriärteori om begränsningar och kompromisser handlar om utvecklingen av yrkesmässiga ambitioner. Hon beskriver fyra steg i en individs utveckling vilka är: orientering till storlek och makt (3-5 årsåldern), orientering till könsroll (6-8 årsåldern), orientering till social uppfattning (9-13 årsåldern) samt orientering till det unika jaget (14 år och äldre) (Gottfredson 1981, 548-549). Enligt Gottfredson (1981, 549) har alla mindre barn en positiv syn på yrken som de har kännedom om, men att den förändras ju äldre barnet blir. I det andra steget börjar barnet kategorisera yrken som manliga och kvinnliga för att sedan övergå till det tredje steget där social klass och status påverkar. I det fjärde steget inkluderas personliga intressen och värderingar för att hitta ett yrke som överensstämmer med dessa och då ses som tillgängliga.
Zonen av acceptabla alternativ redogör för yrken en individ kan tänka sig att arbeta med.
Alternativen kan komma att förändras över tid och kan bero på mental ålder, social bakgrund eller individens uppfattningar om vårdnadshavares förväntningar (Gottfredson 1981, 548).
Enligt Gottfredson (1981, 575) kompromissar individen mellan kön, prestige och yrkesområde. Oftast kommer hen att välja bort ett yrkesområde då de andra aspekterna värderas högre. Det som är minst förekommande är att välja ett arbete där majoriteten är av det andra könet, det vill säga att göra ett normbrytande yrkesval. För att få syn på
17
kompromisser som en individ har gjort kan en undersöka vilka yrkesalternativ individen har valt mellan.
Teorin kan användas för att analysera vilken påverkan som kön har för de acceptabla yrkesalternativ som informanterna har haft. Trots att teorin är utformad på 1980-talet finns det idag fortfarande en tydlig skillnad mellan vad kvinnor och män väljer för yrken, därmed anser vi att denna teori kan hjälpa oss att synliggöra och analysera påverkansfaktorer vid informanternas gymnasieval.
3.5 Sammanfattning
Sammanfattningsvis kommer vi analysera vårt empiriska material med begreppen habitus, pragmatiskt rationella karriärbeslut och handlingshorisont. Vi kommer även använda begreppen hegemonisk och delaktig maskulinitet samt teorin om begränsningar och kompromisser. Med hjälp av begreppet habitus kan vi analysera informanternas upplevelser av påverkansfaktorer vid gymnasievalet. Informanternas resonemang om sina gymnasieval kan analyseras med hjälp av pragmatiskt rationella karriärbeslut. Begreppet handlingshorisont kommer användas för att analysera deras karriärval utifrån deras uppfattningar om möjliga karriärvägar. Med hjälp av begreppen hegemonisk och delaktig maskulinitet kan vi analysera informanternas upplevelser om bemötande utifrån könsföreställningar samt hur de förhållit sig till dessa maskuliniteter. Teorin om begränsningar och kompromisser kan hjälpa oss att synliggöra påverkansfaktorer vid informanternas gymnasieval samt analysera de acceptabla yrkesalternativ de haft.
18
4. Metod
I följande kapitel kommer valet av metod, urval av informanter, datainsamling, analysform och etiska ställningstaganden att redogöras för.
4.1 Metodval
Vi har använt en kvalitativ metod eftersom vi ville få en helhetssyn då frågeställningarna är formulerade för att fånga informanternas upplevelser (Larsen 2018, 34). Den kvalitativa metoden ger oss det som Larsen (2018, 31) kallar för mjukdata vilken är omätbar. Valet av den kvalitativa metoden baserades på att vi fick möjlighet till fördjupade svar och chans att ställa följdfrågor. Detta beskriver Larsen (2018, 36) som en fördel för att kunna säkra validiteten i undersökningen. En ytterligare fördel var att vi fick en större förståelse för ämnesområdet, vilket var viktigt för att kunna tolka och bearbeta iakttagelserna som gjordes under intervjuerna. Något vi tog hänsyn till är kontrolleffekten som enligt Larsen (2018, 37) innebär "[...] att intervjuaren själv eller själva metoden kan påverka intervjuresultatet". Detta gjorde att vi var noggranna med hur vi formulerade intervjufrågorna för att inte våra värderingar skulle lysa igenom.
4.2 Urval av informanter
För att kunna besvara frågeställningarna var det viktigt att informanterna utgjordes av killar som går eller nyligen tagit studenten från VO. Vi använde vårt kontaktnät och tog kontakt
19
med ansvariga lärare på programmet på två gymnasieskolor i västra Sverige. De hjälpte oss med förslag på lämpliga informanter vilka vi därefter tog kontakt med genom mail och sms.
Då vi upplevde att det var en utmaning att hitta informanter som går VO och ville delta i undersökningen valde vi att även kontakta två killar ur vårt kontaktnät som nyligen tagit studenten från VO, varav en valde att medverka. Därmed gjordes ett godtyckligt urval i kombination med snöbollsmetoden (Larsen 2018, 125). Det är viktigt att ha i åtanke att informanterna inte representerar samtliga killar på programmet eftersom undersökningens resultat baseras på sju informanters upplevelser.
Årskurs eller ålder är faktorer vi valde att bortse ifrån då det var mindre relevant för undersökningens frågeställningar.
4.3 Datainsamling
För att samla in det empiriska materialet valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer (Larsen 2018, 135). Valet att genomföra semistrukturerade intervjuer baserades på att vi ville använda ett intervjuformulär, men samtidigt kunna vara flexibla i följden på frågorna och ställa följdfrågor under intervjuernas gång. Larsen resonerar att intervjuaren har en viktig uppgift i att få fram det som är av vikt för undersökningen, både i intervjuformuläret och under intervjun (Larsen 2018, 139). De frågor vi valde att ställa delades upp i tre kategorier och berörde informanternas upplevelser. Vi valde att ställa öppna frågor eftersom svaren blev mer innehållsrika (Larsen 2018, 143). Tre av intervjuerna genomfördes vid fysiska möten efter dessa informanters önskan, resterande genomfördes över Google Meet. Informanternas kameror var då avstängda. En av oss var samtalsledare och hade huvudansvar för intervjuerna medan den andra antecknade och inflikade med frågor när det behövdes. Samtliga intervjuer spelades in med ljud för att kunna transkriberas vid ett senare tillfälle. Intervjuerna varade mellan 25 och 50 minuter. Arbetet med transkriberingen av materialet delades upp mellan oss för att effektivisera då det är ett omfattande arbete (Larsen 2018, 156).
20
4.4 Analysform
Vi transkriberade intervjuerna till skriftspråk (Kvale och Brinkmann 2020, 217). Vid transkriberingen skapades ett dokument för varje informant med en tabell som innehöll två kolumner. Den ena kolumnen innehöll frågor som intervjuaren ställde och den andra bestod av svaren från informanten. Därefter kunde vi koda materialet som var relevant för att besvara våra frågeställningar och sortera det i olika teman (Larsen 2018, 160). Detta gjorde att vi fick en tydlig överblick över vår empiri.
4.5 Etiska ställningstaganden
Vi tog hänsyn till Vetenskapsrådets (2002, 6) etiska ställningstaganden: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Enligt informationskravet ska informanterna bli underrättade om varför undersökningen genomförs, att de deltar av egen vilja och att de när som helst kan välja att avsluta sitt deltagande. Denna information gavs till våra informanter genom ett skriftligt meddelande vid förfrågan om deltagandet samt en muntlig förklaring vid intervjutillfället. Samtyckeskravet hänvisar till att informanten godkänner att medverka i undersökningen. Vid intervjutillfället frågade vi återigen informanterna om de ville delta i vår undersökning och om vi fick deras tillåtelse att spela in ljudet. Vi informerade om att identiteterna är skyddade enligt konfidentialitetskravet och att vi skulle använda fiktiva namn vid presentationen av resultatet. Enligt nyttjandekravet får det insamlade materialet endast användas i den aktuella undersökningen, vilket informanterna fick ta del av både skriftligt i vår första mail- och smskontakt och muntligt vid intervjutillfället (Vetenskapsrådet 2002, 6-14).
21
5. Resultat
I detta kapitel kommer vi att redogöra för det empiriska materialet som samlades in genom sju intervjuer med killar som går eller nyligen har gått VO. Inledningsvis presenteras informanterna med fiktiva namn. Därefter följer tre avsnitt som berör gymnasievalet, kunskaper för att göra ett val och normbrytande val. I avsnittet om gymnasieval presenteras informanternas upplevelser vid deras gymnasieval, vilka påverkansfaktorer som fanns samt hur deras omgivning uppfattade valet. Det andra avsnittet berör kunskaper som har hjälpt dem att göra ett gymnasieval och deras upplevelser av valet idag. I avsnittet om normbrytande val presenteras informanternas tankar och upplevelser om anledningar till att majoriteten av eleverna på VO är tjejer och hur de upplever att det är att vara kille på ett kvinnodominerat program. Även maskulinitetsnormer och hur de blivit bemötta utifrån könsföreställningar och könsnormer presenteras.
5.1 Presentation av informanter
Aaron
Aaron tog nyligen studenten från VO och har sedan dess arbetat inom vården. Han beskriver sig själv som en person som älskar att umgås med människor, är positiv och har mycket energi och skratt. Han nämner även att han har en drivkraft att uppfylla sina mål.
Hans förstahandsval till gymnasiet var Barn- och fritidsprogrammet vilket han blev antagen till, men insåg snart att han ville byta till VO. I klassen var de fem killar och tolv tjejer.
Redan under första året fick han ett extrajobb inom vård- och omsorg. I framtiden finns
22
intresset att läsa akutsjukvård, men han ser även möjligheten att arbeta med människor inom andra områden än i vården.
Brad
Brad går i årskurs 1 tillsammans med fyra killar och 18 tjejer. Efter att ha funderat över Barn- och fritidsprogrammet, Bygg- och anläggningsprogrammet och VO valde han till slut det sistnämnda. Tanken är att i framtiden kunna studera till tandläkare, men han funderar på att arbeta inom vården innan studierna. Brad beskriver sig själv som snäll och en bra vän.
Colin
Colin beskriver sig själv som en glad person med mycket energi. Han går i årskurs 1 tillsammans med fem killar och 12 tjejer. Colins mål är att studera vidare efter gymnasiet till behandlingsassistent. Vid gymnasievalet fanns även tankarna på Fordon- och transportprogrammet, men slutligen valde han VO.
Derek
Derek går i årskurs 3 och beskriver sig som en omtänksam och energisk person. Det var inte självklart för Derek att gå gymnasiet då ingen i familjen har valt att göra det, men efter att ha övervägt olika alternativ och blickat framåt beslutade han sig för att göra det. I Dereks klass är majoriteten killar. Han ser framtiden som ljus med många möjligheter, men drömmen är att studera till psykolog.
Emmett
För Emmett stod valet mellan Bygg- och anläggningsprogrammet och VO vilket till slut resulterade i VO. De första veckorna kände han sig osäker på om han gjort rätt val, men beslutade sig för att fortsätta. Tillsammans med sex killar utgör han en minoritet i klassen som snart har genomfört årskurs 1. Emmett beskriver sig själv som snäll och omtänksam. I framtiden har han tänkt arbeta inom vården i några år, men ser även att det finns möjligheter att testa andra yrkesområden.
23
Fred
Fred går i årskurs 3 på VO som var det självklara gymnasievalet. I klassen är han en av tio killar där tjejerna utgör en minoritet. Han beskriver sig som en vanlig person som trivs bäst med att arbeta med äldre människor och arbetar idag på ett äldreboende vid sidan av sina gymnasiestudier. I framtiden funderar Fred på att studera vidare till sjuksköterska eller till ett yrke som arbetar med laborationer.
Gavin
Gavin beskriver sig som en social och lugn person. Inför gymnasiet funderade han över både VO och Barn- och fritidsprogrammet, men går idag sista året på VO. Han funderar på att studera vidare till sjuksköterska i framtiden och ser möjligheten att arbeta utomlands med de kompetenser som han erhållit.
5.2 Gymnasievalet
När informanterna får frågan om hur de tänkte när de skulle välja gymnasieprogram svarar majoriteten att de ville arbeta med människor på något sätt. Aaron beskriver att han ville arbeta med människor i livets alla skeden men visste inte riktigt inom vilket område. Han började på Barn- och fritidsprogrammet men det visade sig snabbt att han inte trivdes där vilket gjorde att han bytte program och skola. När vi frågar vad han tror kunde haft betydelse för hans val av VO berättar han att det fanns faktorer i hans uppväxt som påverkat honom att vilja hjälpa människor. Däribland att han haft mycket kontakt med vården. Händelser i uppväxten är något som även har påverkat både Colin och Derek i deras val då de båda beskriver att de vill hjälpa människor eftersom de själva fick vänta länge för att få rätt hjälp. Colin förklarar:
24
När jag väl fick rätt hjälp, då började jag tänka på det [VO], för annars hade jag inriktat mig på Fordon [- och transportprogrammet]. Men tack vare den hjälpen jag fick då, så slog det en liten annan tanke. Så då fick jag bara den: att hjälpa folk som varit i min sits. Det kändes rätt ändå.
Vidare beskriver han sitt val med att om han hjälper människor lär han bli glad över att han fått någon att må lite bättre.
Trots att Fred tänkt på vård och omsorg ända sedan han var liten, fick han mer kontakt med yrkesområdet när hans vårdnadshavare fick besvär som gjorde att Fred fick hjälpa till.
Hans familj hade några läkare i sitt kontaktnät vilka han kunde rådfråga och som han inspirerades av då de levde ett gott liv i fina hus. Det är även det personliga mötet med äldre människor som fått honom att slutligen välja VO. Han upplever att de har många historier att berätta och gillar den kontakten han skapar med dem. Vid frågan om han kommit i kontakt med de äldre innan han sökte gymnasiet svarar han:
Jag såg dem på bussarna i samhället, så visade respekt för dem och de var superglada och det var så lätt att kontakta dem, än de unga och mellanåldern. Det är lättare att ha kontakt med dem.
I likhet med Fred känner Emmet och Gavin flera personer som arbetar med vård- och omsorgsrelaterade yrken, däribland nära släktingar och vänner. Emmett berättar att han blivit rekommenderad att söka VO av sin vårdnadshavare som arbetar inom yrkesområdet och berättade för honom att det var ett relativt lugnt arbete. Även hans vänner som gick VO rekommenderade programmet och sade att det var ett bra arbete.
Andra saker som informanterna hade i åtanke när de valde program var möjligheterna till arbete och vidare studier. Derek poängterar att han skulle få en bra framtid eftersom han alltid kommer att ha en sysselsättning, vilket även Aaron berättar då han menar att det är enkelt att få arbete. För majoriteten av informanterna finns tankarna på att studera vidare och de anser att VO ger bra förutsättningar. Även om de inte väljer att studera direkt efter studenten, ser de att möjligheten finns om de skulle vilja byta bana eller vidareutvecklas.
25
De flesta informanter blev positivt bemötta av sin omgivning vid gymnasievalet. När Fred får frågan om vad hans omgivning sade om hans val så berättar han att de respekterade det och sa att "vi tror på dig, du kommer absolut klara det här, det är en bra framtid för dig". Brad, Colin och Derek har liknande positiva erfarenheter från sin omgivning. Även Aarons föräldrar var glada men hade nog önskat ett annat val. Han berättar att "de hade säkert tyckt att det varit bättre om jag gått natur, men jag tänkte att 'äsch, det är ett yrkesprogram, jag får jobba under tiden och växa som person'".
Reaktionerna från Emmetts omgivning såg lite annorlunda ut. Han hade flera vänner som uttryckt att han hade gjort fel val då de tyckte att han skulle valt samma gymnasieprogram som dem. Emmett berättar att han upplevde att det var jobbigt att göra dem besvikna men att han tycker det är roligare att arbeta med människor än att snickra.
Det fanns även lärare i grundskolan som ifrågasatte hans val, något han tror berodde på att de tyckte att han var barnslig. När vi frågar om han håller med om kommentaren svarar han: "Jag vet inte. Vissa gånger kan jag nog hålla med dem, visst jag är barnslig men jag kan ta vissa saker seriöst." Han berättar att det är kul att han har motbevisat deras ifrågasättande då han har blivit omtyckt på sin APL-plats.
5.2.3 Sammanfattning
Sammanfattningsvis var den största påverkansfaktorn till informanternas gymnasieval att de ville hjälpa människor. Den främsta anledningen till viljan att hjälpa människor kommer ifrån händelser i uppväxten, men de har även fått inspiration från personer som de känner som arbetar inom vård och omsorg. Möjligheterna till arbete och vidare studier har också funnits i informanternas tankar inför valet. När det kommer till omgivningens bemötande av deras val har de flesta haft goda erfarenheter, men ett par av dem har upplevt ett visst ifrågasättande.
26
5.3 Kunskaper för att göra ett val
Informanterna berättar om olika faktorer som har hjälpt dem att göra sitt gymnasieval. Brad förklarar att det var praon [praktisk arbetslivsorientering] inom äldreomsorgen i högstadiet som gjorde att han fick förståelse för yrkesområdet och där intresset började växa. Även det goda bemötandet han fick var betydelsefullt då det resulterade i att han började trivas.
De kunskaper som var viktiga för Derek att ha med sig för att göra ett gymnasieval var att veta vad han kunde bli efter studenten och "vilken kunskap man går härifrån med." Han tog reda på denna information genom att gå på en gymnasiemässa samt googlade information om programmet. Derek hade även vänner som gick på den berörda skolan vilka han kunde fråga om mer specifik information.
Fred berättar att hans intresse för vård och omsorg mestadels kom från honom själv.
Men han fick även kunskap om yrket av några i familjens nätverk som var läkare vilka han kunde prata med och ställa frågor till. Fred sammanfattar det så här:
Ja, jag tror att innan man ska välja ett program, så ska man prata och ta råd från de personer som har valt tidigare och fråga sina förväntningar, 'om jag skulle plugga det här ämnet, kommer det bli så då och då eller inte', då kan man få svar. […] Man kan lära sig faktiskt och få god information och det hjälper.
I likhet med Fred kände Emmet också personer som arbetade i vårdrelaterade yrken och han berättar att det hjälpte honom att prata med en av dessa personer. Denne berättade saker som fick Emmett att besluta sig för att välja VO. Andra personer som haft en betydande roll för flera informanter var deras lärare som hjälpt till och varit ett stöd i valprocessen. Genom att ha en dialog med dessa och få information genom bland annat kataloger upplevde de att de fick värdefull hjälp.
Aaron reflekterar över vad han hade behövt för att tidigare bestämma sig för att välja VO och därmed kunna göra ett välgrundat val. Han förklarar:
27
Det som hade varit bra var att jag kanske hade gått på en skuggning och sett hur det är att vara där och följa en elev en hel dag och gå igenom deras schema. […] Jag tycker att ha fått se det hade varit bra så att jag hade bestämt mig tidigare, att jag tar vård istället.
För Colin fanns det ett tydligt mål om att bli behandlingsassistent redan inför gymnasievalet. Han beskriver:
Det är det att man ju kan plugga båda två [VO och behandlingsassistent], det enda är att man måste plugga en först och då tänkte jag att jag kommer lära mig lite, jag kommer att få gå lite djupare in i det nu om jag börjar med det. Om jag hade börjat med fordon, då hade jag ju gått så djupt in i det så det hade varit svårare för mig att göra vård och omsorgen. Så man kan ju se att jag valde det nästan lite svårare först.
Därmed upplevde han att VO var en mer effektiv väg och skulle ge bättre förkunskaper än vad Fordon- och transportprogrammet skulle.
5.3.1 Upplevelser idag
Majoriteten av informanterna i undersökningen är nöjda med sitt gymnasieval idag och ser det som en trygg grund för att ta sig vidare i livet. Derek beskriver att han har en säker och bra grund att stå på oavsett om han vill arbeta som undersköterska eller fortsätta att utvecklas och läsa vidare till psykolog som han drömmer om. Han beskriver att det "känns coolt ändå, man kommer komma ut härifrån med examen och få en framtid." Även Aaron och Colin upplever att de får med sig mycket kunskaper inför framtiden. Båda har planer på att läsa vidare, men Aaron är något mer osäker på framtiden än vad Colin är.
Emmett är den av informanterna som upplevde att VO var ett felval i början av sin första termin. Anledningen var att han under APL [arbetsplatsförlagt lärande] stötte på patienter som hade besvär och att det inte fanns något att göra åt att de mådde dåligt. Det upplevde han var jobbigt. Han bestämde sig trots allt för att fortsätta hela terminen för att se vad det skulle leda till. Han beskriver att han fick hjälp och stöttning på APL-platsen i form av
28
dialog med personalen vilket han menar är anledningen till att han fortsatte på programmet.
Idag är han stolt över sitt val och tycker att programmet är roligt.
Gavin beskriver att han har erfarenheter av ungdomar i hans bekantskapskrets som ångrat sitt gymnasieval. Han berättar att han säger till dessa att "det aldrig är för sent att börja plugga" då det kan vara svårt att veta vad en individ vill arbeta med i framtiden och därmed en utmaning att veta vad som är rätt gymnasieval. Själv är han nöjd med valet han gjorde och sammanfattar det som att "det som var mitt val - det var rätt val".
Fred är också nöjd med sitt val, men beskriver att VO inte var som han hade förväntat sig. Fred hade uppfattningen att det handlade om att hämta recept och ge mediciner samt att kontexten enbart var en sjukhusmiljö, men det visade sig vara ett bredare program. Han beskriver det "som en värld där man går in och upptäcker något, så det finns jättemycket saker man ska tänka på." Liksom Fred hade Colin andra uppfattningar om programmet än det han möttes av i början av första terminen. Han berättar att programmet var svårare än han trodde då det är mycket att lära sig och behöva komma ihåg. Trots det känner han ändå att det är värt att slutföra sin gymnasieutbildning.
5.3.2 Sammanfattning
För att kunna göra ett gymnasieval behövde informanterna bland annat veta vad de kunde bli efter studenten samt vilka kunskaper de fick med sig. Genom prao i grundskolan, familjens nätverk och lärare fick de en större inblick i vård och omsorg och ett ytterligare stöd i valet. Något som varit betydelsefullt var att prata med någon som har erfarenhet inom yrkesområdet. Idag är samtliga informanter nöjda med sitt val trots att det för någon varit utmanande med svårt sjuka patienter och för en annan utmanande att studierna varit svårare än förväntat.
5.4 Normbrytande val
29
5.4.1 Anledningar till att fler tjejer väljer VO
När informanterna får frågan om vad de tror är anledningen till att det är fler tjejer, enligt Skolverkets statistik (2020), som väljer VO än killar krävs det lite längre funderingar än under de tidigare frågorna. Brad och Fred pratar båda om att killar har andra intressen och därför väljer andra program, exempelvis Fordon- och transportprogrammet. Gavin tror däremot att anledningen beror på att killar tror något annat om VO, bland annat att arbetet endast sker på äldreboenden. Han förklarar också att det ses som äckligt att torka andras rumpor, men tillägger att det är sådana saker en inte behöver tänka på och att en vänjer sig.
Liksom Gavin tror Aaron att det beror på att vård- och omsorgsyrken har en skrämseleffekt.
Det anses skrämmande att arbeta med blod och med nakna människor i varierande åldrar.
Vidare uttrycker han att uppfattningen av "jag är för cool för att torka bajs" är den främsta anledningen.
Emmett tror att anledningen till att tjejer väljer VO i högre grad än killar är för att killar
"ska ta de där hårda jobben som bygg, el och sådant […] " och att tjejerna ska gå mer åt vård- och omsorgsyrken. Detta är även något som Derek påpekar har betydelse för killarnas val. Han förklarar:
Ja alltså det är väl det där med omhänderta […] Alltså såhär ta hand om folk, bry sig, visa att man kan göra det, och det är väl också det att killar ska vara macho, man ska inte vara sådär känslig […] Har blivit så där att kvinnorna ska vara, de ska visa att dom bryr sig, de ska ta hand om folk och ja, men det är väl det liksom.
Det är de kvinnliga egenskaperna som eftersträvas menar Derek. Colin har liknande uppfattning om att vård- och omsorgsyrket betraktas som ett "tjej-jobb".
Emmett och Fred nämner att en anledning är att kvinnors och mäns historiska könsroller fortfarande existerar. Emmett beskriver att "män skulle liksom ut och jobba fast ändå tjejer skulle ta hand om dem som är sjuka". Fred resonerar att vårdyrken förr var kvinnliga arbeten, däremot ser han att det är en förändring på gång då han förklarar:
30
Kvinnor brukar sköta om barnen och det är en bild att de har lite erfarenhet. När de haft barn har de ganska bra erfarenhet, så är det lättare för dem än för killarna, men idag har vi att killarna kan jobba lika bra och klara det och är duktiga faktiskt.
Vidare berättar Fred att han tror att antalet män inom vård och omsorg kommer att öka på längre sikt då det kommer bli mer tekniska inslag i yrket som gör att intresset hos dem växer. Gavin ser att det är fler killar som väljer VO idag än när han gjorde sitt gymnasieval.
Han menar att sociala medier är en drivande faktor som har synliggjort vård- och omsorgsyrken vilka idag är väldigt aktuella.
5.4.2 Upplevelser av att vara kille på ett kvinnodominerat program
Samtliga informanter upplever att det finns fler fördelar än nackdelar med att vara kille på ett kvinnodominerat program. Fred och Gavin tycker att det är bra att både kvinnor och män finns representerade på arbetsplatser då vissa patienter uppskattar att prata med och få hjälp av män. Colin berättar att han tycker att det är positivt att det finns killar som är intresserade av vård och omsorg precis som han själv och som väljer yrkesområdet trots att
"man kan säga att det är lite av en norm att det ska föreställa ett så kallat 'tjej-jobb'". Även Derek upplever att det är bra att killar känner att de vågar vistas inom yrket, men nämner att den största fördelen är att möjligheter till arbete är goda oavsett kön. Emmett berättar att en fördel är att killar har lägre förväntningar på sig än vad tjejer har.
Nackdelarna som informanterna ser är färre. Aaron och Derek har båda upplevelser av att patienter ibland inte vill ha hjälp av män utan föredrar att få hjälp av kvinnor. Aaron berättar att när han gjorde APL på en vårdcentral såg han att religion kunde vara en anledning och förklarar:
Då mötte man ju de här personerna som hade någon religion: muslim, kristen eller någon stark tro som inte ville ha män. Så jag har mött väldigt många personer som varit rädda för män, som inte vill ha hjälp av en man utan vill ha en kvinna. Då är det ju inget man kan göra,
31
det är bara att respektera valet och se till att någon annan finns, och på boenden där möjligheten inte finns så får man göra så gott det går.
Derek upplever att det är äldre människor som kan ha svårt för att det är en kille som sköter arbetet och ibland kan uttrycka att de hellre önskar en tjej. Detta tycker han är tråkigt då han är där för att hjälpa alla, oavsett vilka de är.
Den största nackdelen Emmett upplever är att han ibland kan känna sig ensam på arbetsplatserna då det är kvinnodominerat. Han hade önskat att det fanns fler män på arbetsplatsen då han upplever att män samtalar om andra saker än vad kvinnor gör.
5.4.3 Maskulinitetsnormer och bemötande utifrån könsföreställningar
Majoriteten av informanterna upplever att det finns normer kring hur en man ska vara, däremot är det få som beskriver de rådande normerna. Derek och Emmett ger exempel på att normen innefattar att män inte ska gråta eller visa känslor och att de ska vara tuffa.
Derek menar att han tycker att "det är klart att man ska visa känslor. Alla vi är ju människor, alla känner saker. Det är helt normalt och okej att gråta om man behöver det oavsett om man är tjej eller kille". Colin berättar att han inte anpassar sig efter någon annan och anser att en inte ska lyssna på vad andra tycker och tänker. Detta nämner även Brad då han menar att "det är frivilligt att välja vad man vill jobba med".
I Dereks intervju framkommer det att han anser att normer går att bryta. Han beskriver:
Nu den senaste tiden eller de senaste åren så har det ju blivit att det har kommit in mer killar.
Vilket, ja, det bryter ju lite den normen som har varit innan. [...] Nej men jag ser inte det här att "tjejer ska göra det här", "killar ska göra det här", utan vill man göra någonting - gör det.
Det spelar ingen roll vad folk säger om det. [...] Man kan bryta dem. Det är ingenting man behöver följa tycker inte jag, kör på det som känns bäst liksom.
32
Liksom Derek tror Emmett att normer är på väg att förändras. Han förklarar att han tror att en av anledningarna är att TV-serier och realityserier exponerar detta alltmer för människor och beskriver att "det känns som att det har normaliserats. Att det finns massa grabbar som visar känslor."
På frågan om informanterna upplever att maskulinitetsnormer påverkat deras gymnasieval svarar samtliga att det inte har varit en påverkansfaktor, utan att de valt VO av andra anledningar. Gavin förklarar att normen inte påverkat honom då han känner flera män som arbetar inom vård och omsorg.
Informanterna har något skilda upplevelser av bemötande från andra utifrån könsföreställningar och könsnormer i sin kommande yrkesroll. Både Aaron och Derek har erfarenheter av bra bemötande, däremot har båda, som tidigare nämnts, blivit nekade att hjälpa till då en patient inte önskade hjälp från en man. Aaron förklarar att han upplevt att andra varit tveksamma på om han som man klarar av arbetet inom vård och omsorg. Ett exempel han berättar om är när någon har sagt att "du är ju man, är du verkligen så känslig?
Kan du verkligen prata känslor och bemöta känslostarka känslor?". Trots dessa tvivel mot honom upplever han att det försvinner ju mer personerna lär känna honom då han visar att han verkligen bryr sig som sitt arbete.
Negativa upplevelser som Emmett och Fred varit med om är att de fått nedlåtande kommentarer om att de som killar valt ett kvinnligt yrke. Emmett beskriver att det var under de första veckorna på programmet som han fick höra kommentarer och att de därefter försvann. Fred har vid sådana tillfällen diskuterat med kompisarna som valt andra program och ifrågasatt hans gymnasieval. I slutändan upplever han att det är han som går rakryggad ur diskussionen då han övertygat dem att vård och omsorg inte är ett kvinnligt yrkesområde.
5.3.4 Sammanfattning
Några anledningar till att det är färre killar som väljer VO är enligt informanterna att killar har andra intressen och en annan uppfattning av vad programmet innehåller. De hävdar även att det kan vara skrämmande arbetsuppgifter. Informanterna berättar om att
