AKADEMISK AFHANDLING UPPSALA 1902 E. L RINMAN ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI-A.-B.

Full text

(1)AKADEMISK AFHANDLING. y ^. E.. L RINMAN. UPPSALA ALMQVIST. &. 1902. WIKSELLS BOKTRYCKERI-A.-B..

(2)

(3) OM. AKADEMISK AFHANDLING. AF. E.. L.. RINMAN. UPPSALA AI,.\IQ,VIST Si. 1902. WIKSELLS BOKTRYCKERI-AKIIEBOLAG..

(4)

(5) \ III. C3. nehåll.. \. F A-. \. Sid.. Inledning. 1. Tri a zolför en ing ar '. Historik. 4 11. Inverkan af Guminol pä dic 3ânfenylhydrazin Oxidation af (l)-fenyl-(5)-paraisopropylfenyl-(3)-triazolkar-. bonsyra. 21. .. Inverkan af anisaldehyd. på dicyanfenylliydrazin. )). )). furfnrol. ». ». ». )). salicylaldehyd w. ». )). )). Vanillin. ». ». .. .. .. ... ... .... 23 32. 40 46. Bistriazolföreningar.. Historik. .. 49. Teoretisk del. 53. Experiraentel del. 64. Tritriazolföreningar.. r. Teoretisk del. 88. Experimentel del. 92. ,. ,. Förkortningar. Ann.. J.. Annalen der Chemie und Pharmacie. Berichte der deiitschen chemischen Gesellschaft.. B.. = Journal. Nova Regia. fiir. praktische Chemie.. = Nova Acta Reg. Soc. Scient. Ups. Ser. Upsala 1893. Universitä = Regia Universitä degli Studie di Roma. Instituto chimico.. Acta.. III.. Ricerchi eseguite. nell’. Anno. scolastico. ft. Â. T xo. Uo. 1890. — 1891..

(6) Digitized by the Internet Archive in. 2016 with funding from. University of. Illinois. Urbana-Champaign. https://archive.org/details/omtriazolbistriaOOrinm.

(7) Det föreliggande arbetet beliandlar trenne närbes] äktade klasser föreningar, nämligen triazol triazolföreningar.. Bladin. ocli. —. bistriazol. —. bafva dels af bonom, dels af. tri-. år. 1885 af. många andra. forskare,. upptäcktes. Triazolföreningarna. samt. Grundtypen för dessa förenin-. varit föremål för undersökning.. gar bar sammansättningen:. HN - N I!. I. HC. CH. VN. Utgående från föreningen dicyanfenylbydrazin, erböll Bladin på tvänne vägar en serie triazolföreningar, serade. densamma. med. vat, dels. derad sala,. v.. laboratorn. i. det. direkt. ban konden-. till. triazolderi-. en kondensationsprodukt,. till. På anmodan. triazolförening.. till. n.. med syreanbydrider. dels. aldebyder. i. Lund,. af. d.. v.. lätt oxi-. docenten. i. Up-. A. Bladin, samt under hans. J.. ledning bar jag undersökt triazolföreningar, framställda. genom. några aromatiska aldebyders inverkan på dicyanfenylbydrazin.. Den. förste,. som framställde. ledes Bladin, ocb bar. föreningarna. bistriazolföreningar, var lika-. ban af sådana föreningar liksom af. framställt. en serie. derivat.. triazol-. Dessa föreningar. bärleda sig från grundtypen:. HN-N N-NH ti. I. HC. \N Itinman, E. L.. C'. ti 1. CH. C. \' N. 1.

(8) o. med mina undersökningar inom. Afsikten. dels. rarit,. homologer. att framställa. dels. bistriazoler,. Af. utröna sammansättningen. att. till. Med. grundtypen samt några enkla. till. inga förut. äro. namn. detta. bvilka hänföra sig. jag. afser. II. -C. C. tritriazolföreningar. mera än. en.. Den metod,. N - NH. —. II. II. !. HC. litteraturen be-. i. emellertid. föreningar,. grundtypen:. HN - N* N — N. Af. framställda. densamma.. tritriazolföreningar. skrifna.. bistriazolserien liar. lios förut. C. I. CH. C. nu. är jag. ^. II. ej. enligt hvilken. i. tillfälle. beskrifVa. den är bildad, synes. likväl vara generell.. Resultaten af mina undersökningar äro delvis förut publicerade. i. följande uppsatser:. framställda af aldehyder. “Triazolföreningar,. fenylhydrazin. I,. II,. IIP. och dicyan-. af Kongl. Vet. Akad. Förh.. (Öfvers.. 1896, n:o 10; 1897, n:o 4 och n:o. 7).. “Uber Ditriazolverbindungen aus dem Cyanphenylhydrazin und. aus. XXX:. i. det. sin helhet utförts å. i. Ges.. Upsala universitets kemiska labora-. — 1902.. Till. nämnda. herr professor P. T. Cleve, stannar jag ‘. i. chem.. föreliggande arbetet beskrifna undersökningen. torium under åren 1895 fekt,. (Ber. d. Deutsch.. 1193).. Den har. dem CyanhydraziiP.. För. att få tritriazol formeln. N — CH. HC. HN. II. N. NH. i. stor. tacksam-. symmetrisk skrifven har jag ändrat den. litteraturen förut brukliga triazolformeln. !!. institutions pre-. —N il. I. till. CH. HC. \/ N..

(9) den. för. lietsskuid. fogande. det. ställt. materialet,. beredvilligdiet,. för. han städse. det intresse. för. må. tacksamhet. vidare. till. till. mitt för-. tillåtas. laboratorn. visat mitt arbete. samt. han främjat detsamma.. för de välvilliga råd, livarmed. Det. livarmed lian. undersökningens fortgång erfordeidiga. mig. att. här framföra min stora. vid Lniids universitets. kemiska. la-. boratorium, herr d:r J. A. Bladin, hvilken föranledt denna undersökning,. samma. och under hvars. blifvit utförd,. samt. till. erfarna ledning. en del af den-. herr professor O. Widman, hvil-. ken meddelat mig många värdefulla råd och upplysningar och. på mångahanda. sätt underlättat mitt arbete..

(10) Triazolföreniiigar. Triazolföreningarna, livilka, såsom. upptäcktes. af. Bl adin,. förut. hafva därefter af. nämts, år 1885. många. forskare varit. föremål för undersökning, och literaturen på detta område är. numera. följd däraf. i. gående skildring ej. en. vara. rätt betydlig.. Att här göra en mera in-. hvad som på området. uträttats. anser. jag. då dels mina egna undersökningar utgöra. nöden,. af. direkt. af. fortsättning. af. Bladins. arbete. på detta område,. ^. mycket fullständig framställning af triazolföreningarnas. dels en. kemi finnes. i. J.. W. Bruhls. lärobok:. “Chemie der funfglie-. drigen, heterocyklischen Systeme mit Kohlenstoff-, Sauerstoff-,. Schwefel-,. und. Selen-. utan. Stickstoff-atomen“,. kommer. jag. endast att relatera, hvad som närmast berör mitt arbete.. Utgångsmaterialet vid Bladins triazolsynteser var det af framställda dicyanfenylhydrazinet, hvilket Bladin. E. Fischer^. gaf formeln:. — N - NHo CN - C = NH. CgNs. .. Denna förening kondenserade han med. acetanhydrid^^, och. reaktionsförloppet därvid formulerade han på följande sätt: ^. Nova Acta Reg.. Soc.. Scient.. Ups. Ser.. III.. Upsala 1893.. arbete utgör en sammanfattning af uppsatser, förut publicerade 2907; 189,. 19:. 741,. 2598;. 21:. 30G3;. 1411; samt. i. år 1888. -. Ann.. ^. Nova. 190:. 22:. 796, 1748, 3114; 23: 1810, 3785;. författarens. 138.. Acta. p. 23.. gradualafhandling,. i. Detta. B. 18: 1544,. 25:. publicerad. 174, i. 183,. Upsala.

(11) o. - N — NH,. C,H5. /CO CH. .. +0 \C0 CH, .. CcH.-N-N = CN-C C-CH.. + ;l. I. CH, .COOH '. +. H.,0.. \/ N Den. härvid. bildade. föreningen var alltså (l)-fenyl-(3)erhöll. han genom förtvålning. (l)-fenyl-(3)-metyl-(5)-triazolkarbonsyra. samt genom kolsyre-. Af denna. nietyl-(5)-cyantriazol.. afspaltning af karbonsyran (l)-fenyl-(3)-metyltriazol.. genom. triazolderivat erhöll Bladin. dicyanfenylhydrazin.. myrsyra inverka på. att låta. Keaktionsförloppet därvid skref han:. - N - XH. CgHs - X - X “+H.COOH= CX — C = XH CX - C CH !. i. Denna förening. Ett annat. II. +2H.O.. blef alltså (l)-fenyl-(5)-cyantriazol, hvil-. ken vid förtvålning gaf (l)-fenyl-(5)- triazolkarbonsyra, som i. sin tur. genom. En annan. kolsyreafspaltning gaf (l)-fenyltriazoL författare,. Americo Andreocci^, beskref emel-. med samma sammansättning. några år senare en förening. lertid. som Bladins. Han. (l)-fenyl-(3)-metylpyrrodiazol.. jande. sätt,. utgående. + CO-CH C.HsO.CO-XH. eseguite. på. föl-. acetyluretan. CcH^— XH-X 3. =. C-CH.-hHX), “. Acta. p. 9 6.. Regia Universitä degli Studi nell’. och. C.HÔ.CO-HX^/. I. Nova. erhöll sin förening. fenylhydrazin. från. CgH^-XH-XH,. -. han benämnde. (l)-fenyl-(3)-metyltriazol, hvilken. Anno. Scolastico 1890. di. Ro ma.. — 1891,. Instituto chimico Richerchi. § 469..

(12) 6. och vidare genom alkoliolafspaltning:. -N. C,. -N. C,H,-N. ‘ !. C-CH;,. / C,H-,O.CO-NH Denna. =. C-CH,+ C.,H,OH.. OC. '. '. NH hvilken. förening,. benämnde. han. metyl-(5)-pyrrodiazolon, reducerade. (l)-fenyl-(3)-. han med fosforpentasulfid. (l)-fenyl-(3)-metylpyrrodiazol, hvilken förening alltså borde. till. vara. med. identisk. visade. sig. erhållna. (. af Bladin. Bladins. emellertid. genom. af Andreocci. (1). i'. 1. ej. Däremot var den. oxidation af (l)-fenyl-(3)-metylpyrrodiazol. med den. l)-fenyl-(3)-pyrrodiazolkarbonsyran identisk. genom. Detta. (l)-fenyl-(3)-metyltriazol.. vara förhållandet.. förtvålning af (l)-fenyl-(5)-cyantriazol erhållna. -fenyl- ( 5)-triazolkarbonsyran. Vid den polemik, som sedan angående denna sak fördes mellan dem, fasthöll Bladin. om. Andreocci. skrefve. ^. vid sin formel, framhållande, att. reaktionsförloppet. vid. sin. syntes. af. fenylmetylpyrrodiazolon. - NH. - NH-NH.. !. I. + COOOHL = CHg-C. CO + C.H-,OH+tLO. X,/. CO-NH. N. I. CH 3 blefve. såväl. isomeriförhållandet. mellan. Bladins. (l)-fenyl-. (3j-metyltriazol. och Andreoccös (l)-fenyl-(3)-metylpyrrodiazol. som. identiteten. mellan Bladins (l)-fenyl-(5)-triazolkarbonsyra. och. Andreocci’s. (r)-fenyl-(3)-pyrrodiazolkarbonsyra förklarad.. AndreoccH å. sin. sida. framhöll. åter, att. skrefve sin formel för dicyanfenylhydrazin ’. Nova Acta. p.. 11.. liegia Universitä.. om. Bladin. i. stället.

(13) C,H-,. - NH - N -. C. - NH„. 1. CN, blefve det omtvistade sakförhållandet lika väl förklaradt.. Att Andreocci’s uppfattning af dicyanfenylhydrazins for-. mel emellertid var den. 1893 ådagalagdt dels af. riktiga, blef år. Bamberger och DE Gtruyter^, dels oberoende af dem af WiDMAN-.. Genom. direkt syntes af dicyanfenylhydrazin medelst lia-. veanväte och fenylhydrnzin enligt formeln: -k. CS-NHo. N-C-NH. aH.S. C,H,--NH ‘. ^. I. I. CN. CN nämligen Bamberger och de Gruyter. erhöllo i. dicyanfenylhydrazin cyan adderat sig. och. fenylhydrazin. ej. till. ett bevis för,. att. jj-kväfveatomen hos. cc-kväfveatomen, såsom Bladin upp-. till. fattat förloppet.. Den DREOCcds. väg,. uppfattning. Han. jande... WiDMAN använde. utgick. uppvisandet af att An-. vid. formlerna var. af. den riktiga, var. föl-. föreningen fenylsemikarbazid, hvars. från. sammansättning var bevisad, samt kondenserade densamma med myrsyra, hvarvid han erhöll (l)-fenyl-(3)-oxitriazol enligt for-. meln:. C,H,. — NH - NH. C.H^. —N. -. NH i. I. HCOOH +. En med. CO. denna. I. =. HC. isomer förening. (l)-fenyl-(5)-pyrrodiazolon. genom. 1. B. 26: 2385.. 2. B. 26: 2G17.. ^. Begia Universitä.. 2. H. 0. O.. AndreoccH. oxidation af metylgruppen. (l)-fenyl-(3)-metyl-(5)-pyrrodiazolon enligt schemat:. erhöll. CO +. samt. i. i. kolsyreafspaltning.

(14) 8 0,,H,. C.H--X ~ X. -X - X. I. I. C—CH,^^. OC. \. XH. Då nu. XH. föreningen fenyloxitriazol. för. nämner. II. CH. OC. \/. XH. DREocci. !. C-COORy^. OC. \/. -X. C,H,-X. 'i. !. .. såsom An-. eller,. den, fenylpyrrodiazolon endast tvänne formler. äro möjliga: I. II. C„B,-N-N. C,.H,-N-NH. ,i !. !. HC. i. CO och. CH. OC. \/ NH. \/ N. samt den oxitriazol Widman framställt, säkert har formeln. I,. måste den af Andreocci framställda, hvilken med den förra är isomer, hafva formeln. de. Då. vidare denna formel just är den,. gent emot Bladin förfäktat, måste Bladins formler. Andreocci vara. II.. och. oriktiga,. formeln för. följaktligen. dicyanfen}d-. hydrazin vara. CcH,. - XH - X = C - XH., I. cx De. af Bladin gjorda triazolsynteserna måste sålunda upp-. på följande. fattas. sätt:. C,H,-XH-X. CHoCOy. C,H--X-X. ' I. \. De Bladin hydrid,. Han. C-CN + CH3COOH. \/'. / H.N. CH.CO. ii. C-CN = CHa-C. \)+. N. +H3O.. syreanhydrider, hvilkas inverkan på dicyanfenylhydrazin undersökt,. äro följande:. normal sm örsy reanhy drid. har. dessutom. acetanhydrid, propionsyrean-. samt. isosmörsyreanhydrid.. undersökt reaktionen mellan dicyanfenyl-. liydrazin och myrsyra, branddrufsyra. samt acetättiketer..

(15) 9. Den andra metoden var. låta. att. triazolsynteser Bladin använde,. för. med dicyanfenylhydrazin produkten med ett svagt oxida-. aldeliyder kondenseras. samt oxidera den så bildade. såsom järnklorid. tionsmedel,. eller silfvernitrat. Reaktionen därvid förlöper på följande. ning.. triazolföre-. till. sätt,. om. vi an-. vända den nyare formeln på dicyanfenylbydrazin samt exempelvis taga benzaldehyd:. -N. C,;H5-NH. 1). C-CN-C,tL-CH. +. C,,H,3-CH0. \X N. il. C,H,--CH. X/ N. De. C-CN+H.O. -N. C,H3-NH 2). -N 1. !1. i. C-CN + 0 = CgHs-C. i!. ‘. C-CN + H.O.. \/ N. aldeliyder,. inverkan på dicyanfenylbydrazin. livilkas. Bladin undersökt, äro: acetaldehyd, enantol, benzaldehyd samt. kanelaldehyd. Båda de nämnda metoderna lämna mer stituerade. karbonsyror,. ställt. af. cyantriazoler.. karbonsyrorna af. triazoler;. azoximer. erhållit. Af. amidoximer, etrar,. salter. amidoximerna. Genom. mindre sub-. syreamider samt sulfamider. bland. ;. samt genom kolsyreafspaltning*. acetyl». oxidation. karbonsyror,. eller. cyantriazolerna har Bladin fram-. af. och. benzoylderivat samt. sidokedjor har han likaledes. andra. triazolkarbonsyra,. hvilken. vid kolsyreafspaltning ger föreningen triazol.. Innan jag sökningar, för. vill. öfvergår. till. beskrifningen af mina egna un-. jag redogöra för använda analysmetoder samt. arbetsmaterialets beskaffenhet.. Kol och väte hafva. mänhet bestämts genom förbränning. ^. i. i. all-. skepp och öppet rör. Öfvers. af Kongl. Vet. Akad. Förli. 1891: n:o. 6..

(16) 10. med. och. Dumas. Kvafvebestämiiingarna äro utförda enligt. syrgas.. metod,. kväfgaseii. har. uppmätts öfver 50. ®/o-tig kalilut.. Svafvel har bestämts. genom förbränning med soda och kalium-. genom. direkt upphettning eller ock förbränning. klorat, kloren. med. kalk samt platinan. och vägning. degel. stämts. genom. genom substansens förbränning i. af platinan.. Koppar och. silfver. silfver.. Dicyanfenylhydrazinet har jag framställt genom cyangas, erhållen af. genom upphettning fenylhydrazin.. har renats genom lösning Fenylhydrazinet hållit från. hafva be-. substansens* förbränning samt vägning af bildad. kopparoxid, resp. metalliskt. vattenlösning. platina-. liksom. i. de. att inleda. af cyankvicksilfver,. Den. så. erhållna. alkohol samt fällning. i. en. produkten. med. vatten.. använda aldehyderna har jag er-. Kahlbaums kemiska fabrik. i. Berlin..

(17) 1. .. Iiiyerkaii af kuiniiiol på dicyanfeiiylliydrazin^.. man beräknade mängder. Låter i. alkoliol,. tillsats. så. ocli. dicyanfenjdliydrazin, löst. knminol inverka på hvarandra, inträder. Därvid bildas. af några droppar klorvätesyra reaktion.. småningom. en. genom. påskyndas. rödgul, flitig. kristallinisk. fällning.. Reaktionen. omröring och lindrig uppvärmning på. Den rödgula massan. vattenbad.. efter. genom utpressning. befrias. mellan papper från moderluten, omkristalliseras ur alkoliol och är. några. efter. gula. bildar. kristallisationer. nålar. med. Både de gula och röda. ringa. en ren produkt.. inblandning. Föreningen. af röda kristaller.. kristallerna smälta vid 146,5° C.. Analys 1.. ning 761. vid 100° torkad substans gaf vid förbrän-. gr.. med kopparoxid 35, o kbcm. mm. barometertryck. 2.. ning. Ho. 0,2 160. 0,2 192. med. vid. 15,9°. C och. vid 100° torkad substans gaf vid förbrän-. gr.. syrgas. kväfgas. i. öppet rör 0,6oi6 gr. COo och 0,ii9i. gr.. O. Beräknadt:. Funnet 1.. 2.. 74,5. —. 74,8. 6.2. —. 6,1. 19,3. —. 19,. :3. lOO.o ^. Tändt. För undersökningarna inom triazolserien. samma. liar. jag. framställningsform som vid publiceringen. Tet. Akad. Förh.. 1896: n:o 10, 1897 n:o 4 och n:o. 9.. i i. detta arbete an-. Öfvers. af Kongl..

(18) V2. Dicyanfenylbydraziii. kuminol sammanslnta sig såle-. ocli. des under utträde af en mol. vatten, hvarför formeln för kon-. densationsprodukten. blir:. C,H5-NH-N CHeX )CH. - C„ Hj-CH C-CN II. ch/. \/ N. Denna produkt kan sedan. oxideras. lätt. till:. (l)-Fe}iyI-(5)-i)araisopropylfenyl-(3)-cyantriazoL. C,H,-N-N ch3'x. ^ Ii. :. C-CN. >CH-C,;H4-C. xv^/. CH3. N Oxidationen går eller. järnklorid.. sätt,. att. man. lätt,. Med. till. en. färgen. stark. filtrering. ej. alltför. af silfvernitrat,. ocb ersatts af en. af utfällt silfver. i. i. alkobol.. mörkare är. färg, bvilken blir. afslutad.. iakttagande. Lösningen af, att. ljust rödgul.. Efter fråu-. försättes en alkohollösiiing-. med något. en. Efter. stunds. öfverskott af järnklorid,. kokning antager lösningen. mera rent grönaktig, då oxidationen. afdunstas. sedan. på vattenbad under. den bortgående alkoholen ersättes. med. vatten.. Triazolföreningen erbålles bär vid såsom en rödgul, stelnande. Eöreningen. renas. sät-. den intensivt gula. bladlika kristaller.. Vid användande af järnklorid af kondensationsprodukten. tills. ocb koncentrering af lösningen, ut-. kristalliserar triazolföreningen. löst. på det. koncentrerad lösning af. småningom ocb under omrörning. lösning. försvunnit. silfvernitrat. silfvernitrat utföres oxidationen. en varm,. kondensationsprodukten ter. man använder. antingen. genom. omkristallisering. ur. olja.. alkobol.. Kristallerna äro färglösa; vid bastig kristallisation tunna blad, vid långsam prismer.. De. smälta vid 96,5° C..

(19) 13. Analys 0,2 143. 1.. med kopparoxid. gaf vid förbränning. substans. lufttorkad. gr.. kbcm. kväfgas vid 16,6°. 35,9. C. och. 747. mm.. barometertryck. 0,2452. 2.. med. syrgas. öppet rör 0,6. i. gr.. 83. 7. gaf vid förbränning. substans. lufttorkad. gr.. COo och. 346 gr.. 0,i. HÔ.. Funnet:. Beräknadt;. 2.. 1.. — —. 75.0 5,6. 19.4. 75,4 6,1. -. 19.5. lobô (l)-Fenyl-(5)-i)araisopyoinjlfenyJ-3-t}'iazolkarhonsijya.. Ci5Hie.C,X3.CO,H Karbonsyran lösning. koncentrerad. ända. erhålles. lätt,. om man. kokar en alkoholisk. den nyss beskrifha cyantriazolen. af. Amoniak bortgår därvid. kalilut.. saponifieringen. tills. sättes lösningen. med. .vatten, allt efter. med. början ymnigt. i. Då. fulländad.. är. öppet kärl. i. så. skett,. som alkoholen. för-. afdunstar.. Ur den afkylda och utspädda vattenlösningen af kalisaltet utfälles. som. karbonsyran med klorvätesyra. ett. snart stelnande hartz.. gråhvitt,. erhålles syran. alkohol,. Den. i. löslig. från. som bortgår. och. eter,. nästan. vatten samt obetydligt löslig. i. olöslig. kokande. i. vid 100° C.. Den. kristallalkohol är föreningen hvit.. alkohol. i. Omkristalliserad ur. vackra, färglösa, rombiska kristaller,. hvilka hålla en molekyl kristallalkohol,. Befriad. erhålles därvid så-. är lätt-. benzol och kallt. vatten.. Analys O,400 till. gr. lufttorkad. 7. 100° 0,05 2. 7. gr.. Co. Hg. substans förlorade vid upphettning O, motsvarande 13, i. för 1 mol. kristallalkohol 13, o 2) 0,2. syrgas. i. 6. o.. Beräknadt. *'\/o.. 82 gr. lufttorkad substans gaf vid förbränning. öjDpet rör 0,66. 1. 4. gr.. COo och 0,i6i9. gr.. Ho. O.. med.

(20) 14 Funnet. Beräknadt:. 2. .. 67,3. C,„. 68,0 6,5. 6,7. Ns. 11,5. --. Os. 13,6. —. 100,. AlhdisaJterna. af. karbonsyran. mycket. äro. lättlösliga. i-. vatten I. utspädda mineralsyror är karbonsyran olöslig; den lö-. dock,. ses. med. fast. svårighet,. i. varm koncentrerad klorväte-. syra eller svafvelsyra.. Kopparsaltet. och. niumsaltet. Det. fällning.. går dels. i. Cg. .. Ng COg )2 Cu .. såsom en. kopparsulfat. lufttorkadt. håller. erhålles af. amo-. blågrön,'. amorf. ljust. mycket. h vilket bort-. vatten,. exsickator, dels vid upphettning. 100°.. till. Analys 100° torkad substans gaf vid förbränning. 0,2 34 4 gr. vid. 0,o3O9 gr.. CuO. Beräknadt. Cu. Cg. Silfversaltet C^^. som en ning. af. amorf. hvit,. fällning,. amoniumsaltet Saltet,. ljuset.. som. Funnet:. :. >. 9,4. med. 9,5. Ng COg Ag. om man. +. i. Hg O. erhålles så-. blandar en neutral lös-. silfvernitrat.. är något lösligt. «/o. Det svärtas af. sol-. vatten, håller lufttorkadt. 2g mol. vatten, hvilket bortgår vid 100° C. Analys 8. gr.. lufttorkad substans afgaf vid upphettning. 100° 0,0 137. gr.. Hg O samt gaf. 0,143. gr.. vid förbränning. AgBeräknadt:. Ag 2},H,0. 23,5 9,8. Ojo. Funnet:. 24,3 9,5. 0/0. i. degel. till. 0, 0349.

(21) 15. Etrar af (l)-Fen//l-{oy'paraisopropijIfe)iijI-3-trla.zolh(rhonst/ra. Co N.. C15. Etyletern lindrig. värme behandlar det. något. öfverskott. samt. afdunstning. långsamt. .. COo Co H-. i. med. Efter frånfiltrering af jodsilfver. af jodetylen. stelnande. maii. vid 100° torkade silfversaltet. af jodetyl.. föreningen såsom en. erliålles. Renad genom. olja.. om. erliålles,. .. orakristallisering ur. alkohol, bildar etyletern färglösa, platta prismer, hvilka smälta vid 108,5° C.. Analys. med. syrgas. vid 60° torkad substans gaf vid förbränning'. gr.. 0,2 0 74 i. öppet rör 0,54 6 8. gr.. COo och 0,ii7y. Beräknadt:. Funnet:. Coo. 71,6. 71,9. Hoi. 6,3. 6,3. N3. 12,5. Oo. ___9,6. gr.. Ho. O.. —. 100,o. Metyletern C15 sätt. renas. såsom. en. antingen. .. Co. N3 CO2 CH3 .. .. ännu svårare stelnande. genom. olja.. oinkristallisering. benzol och gasolja eller eter och gasolja.. erliålles. ur TJr. på liknande. Föreningen kan en. blandning af. den senare bland-. ningen kristalliserar etern vackrast och bildar därvid färglösa, snedt afhuggna prismer.. Smältpunkten är 100,5°. C.. Analys: 0,17 38. gr.. med kopparoxid. vid 20,. 1. 60° torkad substans gaf vid förbränning. kbcm. kväfgas vid. 16, 0° C.. barometertryck. Beräknadt:. ^19. Funnet. 71,0. —. 5,9. —. Ns. 13,1. 13,3. Oo. 10,0. —. 100. ,. och 736. mm..

(22) 16. Amid. af {l)-Fe)iyl-{5)-paraiso])ro'pylfenijl-3-triazolkarhonsy}'a.. Ci,Hi,.C2N3.CO.NR>. Föreningen. vid. om. lätt,. cyantriazol, löst. öfVerskott af vätesuperoxid (3. i. ^/o. alkohol,. lösning). närvaro af några droppar kalilut under lindrig uppvärm-. När syrgasuf vecklingen. ning.. med. erliälles. med något. behandlas. klorvätesyra,. försättes. upphört, neutraliseras lösningen. med. amoniak. litet. för lösning af. möjligen bildad karbonsyra och befrias från alkohol genom af-. Därvid erhålles amiden efter tvättning med vatten. dunstning.. såsom en. lätt. stelnande olja.. Den kan äfven behandling. erhållas af etyl- eller metyletern. genom. med koncentrerad amoniak i alkoholisk lösning. genom omkristallisering ur en bland-. Föreningen renas. ning af alkohol och vatten och bildar därvid vackra, färglösa, fyrkantiga prismer, hvilka smälta vid 148° C.. Analys 0,1403 gr. vid 100° torkad substans gaf vid förbrän-. 1.. ning. med 2.. syrgas. öppet rör O,07. i. 7 5. gr.. Ho. O.. 0,17 65 gr. vid 100° torkad substans gaf vid förbrän-. med kopparoxid 27,2 kbcm. 747 mm. barometertryck.. ning. kväfgas vid 15,2° C. och. Funnet:. Beräknadt: 1. 2. .. .. 70,6 Hjc.. N,. O. 5,9. 6,1. —. 18,3. —. 18,0. _^5,2. -. —. 100,. Tlamid af {l)-Fenyl-{5yp(iraisopropylfenyl-3-triazolkarhonsyya.. C15Hj3.C2N3.CS.NH2. I. inledes. gula. en. varm,. svafvelväte. lösningen. amoniakalisk till. full. alkohollösning af cyantriazol. mättning.. Den. därvid erhållna,. hålles sedan ungefär 12 timmar. i. slutet kärl..

(23) 17. hvarvid tiauiiden gra. utkristalliserar. vackra,. guldglänsande,. fina,. Efter nå-. gula nålar.. alkohol bildar den rena produkten. ur. omkristalliseringar. i. bladlika. hvilka. kristaller,. smiilta vid. 170,5° C.. Analys 0,36 10 gr. vid 100° torkad substans gaf vid förbränning. med soda och kaliumklorat. 0,2. 7. 82 gr. bariuinsulfat.. Beräknadt:. Fiinnct:. 67,1. Cis. — —. 5,6. N. 17,4. 4. S. ^9. 10,6. 100,o. NH. c Cyantriazol,. ning af beräknad. och. uppvärmes. dunstat.. Den. kristalliseras. löst. återstoden. alkohol.. tvättas. Amidoximen. af små, halfgenomskinliga kristaller,. Den. en vattenlös-. klorhydratet och soda). öppet kärl på vattenbad. fasta. dre runda korn.. med. alkohol, försättes. i. mängd hydroxylamin (af i. ur. ^N.OH. alkoholen. tills. med. vatten och. erhålles därvid. hopade. till. mer. i. eller. af-. omform min-. smälter vid <186,5° C.. Analys 0,1 8 93. 100° torkad substans gaf vid förbränning. gr. vid. med kopparoxid 35. ,. kbcm. kväfgas vid 15°. C.. barometertryck. Beräknadt:. c.». N, O. —. 5,9. —. 21,8 5,0. lÖÖ^ li. inman, E. L.. Fiinnet. 67,3. 22,0. —. och 760. mm..

(24) 18. Acetyl-{l)-fei}yl-{5)-paraisopropylfemjl-{S)4riazenylamidoxim.. NH. c.,h,„.c.,n,.C4. Xn.O.OC.CHs. Föreningen ainidoxim. med. stiga 35°.. genom. erhålles. att. skaka. Temperaturen. acetanhydrid.. vid 100° torkad. får därvid ej öfver-. Efter ungefär en timme är reaktionen fullständig;. med vatten, livarvid den erhålles såsom Genom upprepad skakning med vatten bildar produkten snart en hvit, degig massa, hvilken vidare renas genom. föreningen utfälles då en. olja.. omkristallisering. ur. Acetylderivatet. alkohol.. smälter. under. gasutveckling vid 168° C.. Analys 0,2590. gr.. lufttorkad. substans gaf vid förbränning. kopparoxid 42,2 kbcm. kväfgas vid 17,8° C. och 766. mm.. med. baro-. metertryck. Beräknadt:. Funnet. 66,1 5,s. — —. Nr,. 19,3. 19,4. ().,. 8,8. —. C,„. 100,u. {l)-Fe]iyl-{5)-j)araisopropylfenyl-{3)AriazenylazoxinietenyL. /\c.ch^. C,,H.,;.C.,N3.C. \ / N.O. Vid 100° torkad amidoxim uppvärmes under 5 på vattenbad svalnade utfaller. med. lösningen. ringa öfverskott af acetanhydrid. försättes. såsom en hvit massa.. med. vatten,. — 10. min.. Den. af-. hvarvid föreningen.

(25) 19. Azoximen kan äfven beskrifna acetylderivatet. i. erhållas. genom kokning. af det nyss. alkohollösning.. Renad genom omkristallisering ur alkohol. bildar. för-. eningen färglösa nålar, hvilka smälta vid 161,5° C.. Analys 100° torkad substans gaf vid förbränning. 0,2 06 0 gr. vid. med. syrgas. i. öppet rör 0,529 7 gr. C(\, och O,io5;5 gr. HÔ. Beräknadt:. Funnet. 69,6. 69,8. 5,5. 5,6. 20,3. — —. ^^20. Hl,. N,. O. 4,3. 100,u. Be}izoyl-{l)-fenyl-{5)-paraisopyoi)ylfenyl-Q^)-triazenylamidoxi'}}i.. /NHo \n.O.OC.C,H, Denna förening. om man. erhålles. skakar vid 100° torkad. amidoxim med benzoylklorid under uppvärmning Efter en stunds förlopp neutraliserar kalilut;. produkten. per.. I. och. för. med. rening omkristalliserar. med. eningen ur kloroform, försatt i. man med mycket utspädd. vatten och sedan torkas mellan pap-. fullständig. vatet erhålles därvid. högst 50°.. därvid såsom en hård, hvit massa,. erhölls. hvilken först tvättas. till. litet. alkohol.. man. för-. Benzoylderi-. små, hvita kristaller, hvilka under gas-. ufveckling smälta vid 177° C.. Analys 0,2. med. 9. 88 gr. vid 100° torkad substans gaf vid förbränning. syrgas. i. öppet rör 0,77. 1. 9. gr.. och. 0,i 43 0. gr.. Ho. O..

(26) 20 Beräknadt. Funnet 70.. 70,(5. H,3. 5,4. N,. 16,5. O.. 7,5. 5,4. — —. 100,o. {l)-Fenyl-{r))-parmsopropylfemjl-{3ytriazenylazoximhenzeiiijl.. C,, Hl,;. C. N,.. C.C,H,. C. X. N.O. Lättast erliålles. gående. i. man kokar afsvalning. sättet. en. med mycket utspädd. blandning. stallisationer ren.. äfven framställas,. om. amidoxim med benzoylklorid. Den. erhållna. en hvit massa erhålles. ur. men den kan. vid 100° torkad. sistnämnda. på. derma förening genom kokning af före-. alkohollösning,. Denna. lösningen kalilut,. neutraliseras. efter. h var vid så småningom. omkristalliseras efter torkning. af eter och alkohol och är efter några kri-. Smältpunkten är 188,5°. C.. Analys 0,24. med. 2 2. syrgas. gr. i. vid 100° torkad substans gaf vid förbränning. öppet rör. 0,(5. 55. 5. Beräknadt:. Nr,. O. gr.. CO^ och 0 ,ii Funnet. 73,7. 73,8. 5,2. 5,1. 17,2. —. 3,9. —. 100,. 2. i. gr.. O..

(27) 21. 2. .. Oxidation af (l)-Fenyl-(5)-i)araisoproyylfciiyl-(3)-triazolkarboiisyra.. Vid försök nat. svagt. lösning.. alkalisk. råd från det. att oxidera. denna karbonsyra med permanga-. fann jag snart, att oxidation kunde åstadkommas äfven. På grund. samt. liäraf. följd af ett. till. v. docenten Bladin, beslöt jag undersöka, huruvida. d.. var möjligt endast drifva oxidationen så långt, att. bonsyran gruppen (CHgj^CH. Försöken riment. i. —. öfvergick. denna riktning ledde också,. i. önskadt resultat.. till. Går man. i. i. (CH 3)2 ^ •. kar•. —. efter åtskilliga expe-. på följande. tillväga. sätt,. erhålles nämligen den sökta föreningen:. 2 gr. väl renad och vid 100° torkad karbonsyra löses. 20 kbcm. 9. ^/o-ig natronlut,. och. på vattenbad, sättes beräknad ganat,. löst. sedan. Den. på. 20 kbcm.. i. vattenbad,. allt. (0,7. gr.). kaliumperman-. Lösningen uppvärmes. permanganatet. mangansuperoxiden. utfällda. denna lösning, uppvärmd. till. mängd. varmt vatten.. tills. i. blifvit affärgadt.. frånskiljes. lösningen,. och. denna, hvilken innehåller kaliumsaltet af den sökta föreningen, surgöres vid. utspädning. efter. utfaller. eller. med. vatten medelst saltsyra.. karbonsyran så småningom,. utkristalliserar. beroende på lösningens utspädning.. genom. Produkten renas lämpligen. omkristallisation ur 50 ®/o-ig alkohol.. karbonsyran. i. form af hvita. Därvid erhålles. nålar, hvilka hålla 1 mol. kristall-. Kristallvattnet bortgår fullständigt vid 100° C.. vatten.. Där-. För-. eningen smälter under sönderdelning vid 170° C. Analys: 1). ning. i. 0,197. 2. gr. vid. öppet rör 0,4 84 9. 100° torkad substans gaf vid förbrängr.. CO 2. och O ,08 80. gr.. HgO..

(28) 22 Beräkiiadt för:. Funnet;. 5Hj6O.aN3.CO2H.. C]. Cis. 66,9. 67,1. 5,2. 5,0. O3. 14,9. N,. 13,0. — —. 100,o. 2). lufttorkad substans gaf vid för bränning. gr.. 0,23 11. öppet rör 0,5396. COg och 0 ,ii. gr.. Beräknadt för Cl 5 H 16 O.C 2 N 3. 7. o. i. HgO.. gr.. Funnet. :. .CO 2 H+H 2 O.. ^18. 63,3. 63,7. Hl.. 5,6. 5,6. O4. 18,8. N;,. 12,3. — —. 100,o. Analysen visar sålunda, produkten 1. atom. bildats. syre.. att. den genom oxidation erhållna. den ursprungliga genom upptagande af. af. Då gruppen (CH3)2CH —. är den,. som. är lättast. oxiderbar, måste den erhållna produkten vara:. {l)-Femjl-{5yparaoxiisopropijlfenyl-{3)4riazolkarhonsyra.. {CE,),,G.OE.C,E,. A2N3 Karbonsyran är vätesyra,. mycket. benzol och olöslig. .. CO2H. löslig. i. alkohol, isättika samt konc. klor-. svårlöslig. i. både. i. kallt. och varmt vatten samt. eter.. Alkalisalterna äro. i. vatten lättlösliga.. Silfversaltet är en hvit. amorf. fällning..

(29) 23 Met/jleter af {l)-¥etnjl-{5)-i)araojclisopropijife)iyl-(fi)-triazal-. karbonsyya.. (CH3),C.0H.C,H, CaNH.COaCH.,. Metyletern. med något. silfversalt. reaktion skiljes. erliålles,. genast. utan. från jodsilfver. hvita,. behandlar vid 100° torkadt. öfverskott af jodmetyl.. föregående. med. Därvid inträder Föreningen. uppvärmning.. genom utkokning med. etern bildar, efter rening. ur alkohol,. om man. alkohol.. Metyl-. blodlutskol och omkristallisering. glänsande nålar, hvilka smälta vid 156°. 157° C.. Analys 0,16 22. gr.. med kopparoxid. vid 17,6. 90° torkad substans gaf vid förbränning. kbcm. kväfgas vid 17°. C.. och 772. mm.. barometertryck. Beräknadt:. Cn,. 0,. N,. Funnet. 67,7. —. 5,6. —. 14,2. __. 12,.6. 13,0. 100,o. 3.. Inverkan af anisaldehyd på dicyanfenylliydrazin.. Om hol,. och. tillsats. beräknade mängder dicyanfenylliydrazin,. af några droppar klorvätesyra genast reaktion.. bildas efter. aldehyd ratur,. löst. i. alko-. anisaldehyd få inverka på hvarandra, inträder efter. blir. omskakning en gul. kristallinisk fällning.. Därvid. Vid denna. kondensationen fullständig redan vid rumstempe-. men kan. naturligen. påskyndas. genom uppvärmning..

(30) 24. Den. från. inoderluten. genom några ter. vid. 167,5° C.. amylalkoliol;. gnla. befriade. fällningen. Den. mycket. löses föreningen. löses. lätt. svårlöslig. ganska. lätt. i. i. varm. i. renas. svårare. isättika,. alkohol, försatt. i. Däremot. alkohol och eter.. varm. sedan. Föreningen smäl-. omkristallisationer ur benzol.. med några. droppar klorvätesyra. Analys: 0,12 89 gr. vid 100° torkad substans gaf vid förbränning i. öppet rör 0,58O3 gr.. CO 2. H. gr.. 2. O.. Funnet. 69,1. 69,0. 5,0. 5,3. 20,1. —. C.ö. H,/ N,. 0. och 0,iioo. Beräknadt:. —. __5_^ 100,o. Analysen visar sålunda, det kondensation ägt rum under utträde. af. sättningen. 1. mol.. vatten.. Föreningen har således, samman-. :. C,H5— NH-N CH,0. C-CN. -CH. \ N Denna förening kan liksom liknande. oxideras. till. ett. triazolderivat. {l)-Feui/l-{5)-p(tranietoxlfenyl-{3)-cjjantrlazoL. C,H,-N-N. -C C-CN. CH3O. \/ N. Oxidationen utfördes på tvenne. kondensationsprodukten. i. sätt.. Antingen. amylalkoliol, försatt. med. litet. löste. jag. alkohol..

(31) ocli lät silfVernitratlösniiig. inverka på deiisanima eller ock löste. jag kondensationsprodukten. i. klorvätesyra,. samt utförde. silfvernitrat.. Den. är. lighet.. att. järnklorid. eller. föredraga, då den. vid den förstnämnda måste. mängder amylalkohol på grund. stora. använda. af föreningens svårlös-. Triazolföreningen omkristalliseras ur alkohol och kri-. stalliserar därur. Den. metoden. man. med några droppar. med. oxidationen. senare. ger godt utbyte, och. alkohol, försatt. löses. lätt. i. i. färglösa, bladlika eller prismatiska kristaller.. och. isättika. benzol, svårare. i. eter.. Smält-. punkt 124,5° C. Analys 0,2 06 9. gr.. vid 80° torkad substans gaf vid förbränning. CO g. öppet rör 0,53 so gr.. och 0,oso4. gr.. HgO.. Beräknadt:. Funnet. 69,6. 70,2. 4,3. 4,3. 20,3. —. 5,8. —. H,,. N,. 0. i. 100,o. CigHiaO.C.Ng.COgH. Karborsyran. erhålles,. med. stark. således. all. alkohollösning bortgår,. och. utspädes. lösningen. dunstat.. Utfälld. kalisaltet skinlig,. ur. bonsyran. nitril. är. kokar. cyantriazolen. Då amoniak öfverförd. med' vatten och kokas,. till. tills. ej. i. längre. karbonsyra,. alkoholen af-. den mycket utspädda vattenlösningen af. medelst klorvätesyra, är karbonsyran en halfgenom-. mycket voluminös. värmning. om man kalilut.. till i. fällning.. Denna. löses. dock vid upp-. kokning, och vid afsvalning utkristalliserar kar-. hvita nålar.. först ur vatten. Syran renades genom omkristallisation. och sedan ur alkohol.. Kristallerna ur alkohol-.

(32) 26. små och. lösning äro. hvita samt hålla. Kar-. kristallalkohol.. ej. boiisyran smälter under gasutveckling vid 170° C.. Analys 0,1973 gr. vid 100° torkad substans gaf vid förbränning i. öppet rör 0,7. CO 2. gr.. 7.ti. och 0,osoo. gr.. H. 2. O.. Beräknadt:. Funnet. 65,1. 65,7. d,4. 4,5. N, O.. 14,2. —. 16,3. —. 100,o. Karbonsyran synnerhet i. löses. kallt vatten, lättare. isättika, svårare. i. i. gasolja.. i. 20. ^/o. i. varmt vatten,. glänsande. nålar,. benzol och. i. är något löslig. utfaller. Däremot. om. den vid. till-. är karbonsyran ett. hydroklorat.. karbonsyran löses. i. varm. Efter afsvalning utkristalliserar det. i. hvita,. dock. erhålles. Den. Därvid erhålles. klorvätesyra.. konc. klorvätesyra.. i. varmt.. af några droppar klorvätesyra.. lättlöslig. Bäst. i. karbonsyran. Löses sats. lätt. samt är olöslig. eter. i. detta. förenade. salt,. bollar.. till. Hydrokloratet måste. i. och för analys torkas dere dagar, innan konstant vikt erhålles.. Det lufttorkade. saltet håller. sedan 1^/2 mol. HCl.. Analys 0,3 74. 1. 100° 0,05 9 8. lufttorkad substans afgaf vid upphettning. gr.. HCl.. gr.. •. Beräknadt:. 1^/2.. till. HCl. Funnet:. 15,98. 15,65. Karbonsyran är mycket beständig gent emot oxidationsmedel. alkalisk. Så angripes lösning,. bonsyra, försatt. den. h vilket. ej. af. permanganat äfven. i. starkt. synes af följande försök: 3 gr. kar-. med 20 kbcm.. 50®/o kalilut,. uppvärmdes med.

(33) 27. koncentrerad permanganatlösning under 3 dagar.. med. ning. med. och. alkohol. frånfiltrering af M11O2 utfälldes syran. Vid vägning af den så erhållna produkten,. klorvätesyra.. hvilken. Efter affärg-. utgjordes. oangripen syra, visade den sig utgöra. af. i. det närmaste 3 gr.. Amon tumsaltet. karbonsyran. af. kalium- och natriumsalterna. en hvit tral. O. C13 H12. Silfversaltet. amorf fällning vid. torkadt. lättlösligt. Ng CO2 Ag. .. .. tillsats. lösning af amoniumsaltet.. ljus, håller. är. vatten;. i. fullt så lättlösliga.. ej. såsom. erhålles. .. af silfvernitrat. till. en neu-. Saltet, hvilket svärtas af sol-. exsickator intet vatten.. i. Analys 0,2 84. 6. gr.. vid 80 ° torkad substans gaf vid förbränning. 0,0765 gr. Ag. Funnet:. Beräknadt:. Ag Koppar saltet sats. af. erhålles. (C^g. kopparsulfat därvid. 26,9. ^lo. H12. O. .. 0/0. Ng COg)^ Cu. C2. .. bildas vid. en lösning af amoniumsaltet.. till. såsom. 26,9. mikroskopiska,. blågröna,. till-. Det. stahbrmiga. kristaller utan kristallvatten.. Analys 0,25 73. gr. vid. 120 ° torkad substans gaf vid förbränning. 0,o3O7 gr. CuO.. Cu. Beräknadt:. Funnet:. 9,70/0. 9,50/0. Etrar af {l)-Fenijl-{5)-parametoxifenyl-{3)-triazolkarhonsijra. Etrarna. erhållas. om man. vid 80 ° torkade silfversaltet. sätt. Etijletern. C^g H12. framställd,. efter. massa.. O. .. C2. i. med. lindrig. värme behandlar det. alkyljodider.. Ng CO2 C2 H5 .. afdunstning. Renad genom några. .. på detta. bildar^. af jodetyl,. en. omkristallisationer. hvit. ur. hård. alkohol..

(34) 28 erhålles föreningen. hvita, glänsande,. i. små. nålar,. h vilka smälta. vid 148° C.. Analys 0,1 i. 566 gr. vid 100° torkad substans gaf vid förbränning. öppet rör 0,38 56 gr. CO^ och 0,o7i8 gr. HÔ. Beräknadt. Funnet. 66,9. 67,2. 5,2. 5,1. Nh. 13,0. O,. 14,9. — —. 100,o. H 12 O. MetyJeteni. på liknande. en. sätt,. .. C 2 No CO 2 CHg .. fullt så lätt. ej. bildar,. .. framställd. stelnande massa.. Efter. några omkristallisationer ur alkohol bildar den rena föreningen hvita nålar, h vilka smälta vid 144° C.. Analys 0,193. gr. vid. 1. med kopparoxid. 21,5. 100° torkad substans gaf vid förbränning. kbcm. kväfgas vid 13,2°. C.. och 765. mm.. barometertryck. Beräknadt:. Funnet. 66,0. —. 4,9. —. N,. 13,6. 13,4. O3. 15,5. —. Cn. 100 ,o. Amid. af. {!)-. Fenyl-(5)-paranietoxifeni/l-{3)Aadazolkarhonsyra. C,3H,20.C2N3.C0.NH2.. Föreningen etern löses sättes. i. erhålles. på följande. sätt.. stort öfverskott af alkohol, och. koncentrerad. amoniak.. Blandningen. Etyl-(ell. metyl-) till. denna lösning. får. sedan stå 24.

(35) 29. timmar. i. sluten. kolf,. hvarefter den uppvärmes på vattenbad. under iakttagande af. ungefär 2 tim.,. amoniak då. att. ocli. Efter alkoholens afdunstning erhålles en brun. tillsättes.. sedan. hvilken,. den. stelnat,. renas. genom. Föreningen smälter vid 169°. alkohol.. då. olja,. omkristallisering ur. C.. Analj^s 0,1 758. vid 100° torkad substans gaf vid förbränning. gr.. med kopparoxid. 30, o. kbcm. kväfgas vid 15,0°. C.. och 713. mm.. barometertryck. Beräknadt:. Funnet:. — —. 63,3. H,4. 4,8. O,. 19,0. 19, :l. 10,9. —. 100,o. Tiamid af {l)-Fenyl-(5)-parametoxifenyl-{3)-friazoJka7’honsyra.. C,3H,,0.C,N3CS.NH,. Tiamiden alkohollösning. mättning.. erhålles,. cyantriazolen. af. Den med. ungefär 24 tim.. om man. i. varm,. en. inleder. amoniakalisk,. svafvelväte. till. svafvelväte mättade lösningen hålles sedan. slutet kärl, hvarvid tiamiden erhålles. i. full. af gula bladlika kristaller.. Renad genom. i. form. omkristallisation ur. alkohol smälter föreningen vid 189° C.. Analys 0,2. 5. 96 gr. vid 130° torkad substans gaf vid förbränning. med blykromat. i. slutet rör 0,59. C,. H,4. N. 4. i. o gr.. CO., och 0,1209. Beräknadt:. Funnet. 61,9. 62,1. 4,5. 5,2. 18,1. O. 5,2. s. 10,3. 100,o. — — —. gr.HoO,.

(36) 30. {l\Fenyl\o)-parameioxifenyl-{3\iriazenylamidoxim.. /NH, "^N.OH Amidoximen. af alkohol, försättes löst. i. minsta. om. erliålles. mängd. alkoholen. cyaiitriazolen, löst. med hydroxylamin. öfverskott. i. (af klorliydratet. + soda). Lösningen uppvärmes på vatten-. vatten.. Den. afdunstat.. hvita. återstoden tvättas. bad,. tills. med. vatten och omkristalliseras några gånger nr alkohol. För-. som. eningen,. är något löslig. gasutveckling vid. kokande vatten, smälter under. i. 206°— 207°. C.. Analys 0,2. 2. 80. gr. vid. med kopparoxid. 120° torkad substans gaf vid förbränning. 43,6 kbcin. kväfgas vid 15,6 C. och 756. mm.. barometertryck. Funnet. Beräknadt:. 4,9. — —. 22,6. 22,4. 10,4. —. 62,1. Nr,. 100,u. Acefyl-{T)-fenyl-{o)-parometoxifenyl-{3)-trlazeuyIauii(loxi-iH.. /NH. Ci3Hi.O.CoN3.C< Vid 100° torkad amidoxim skakas ungefär 15 min. med acetanhydrid under uppvärmning. till. högst 40° C.. spädning af den så erhållna lösningen med vatten hvit olja, hvilken stelnar.. ur. alkohol,. nålar, hvilka. h var vid. Den. Genom. ut-. erliålles. en. fasta återstoden omkristalliseras. acetylderi vatet. erliålles. i. form af hvita. under gasutveckliiig smälta vid 146°. C..

(37) 31. Analys 0,1218 gr. vid 100° torkad substans gaf vid törbränning i. öppet rör 0,2 7 88. CO^. gr.. ocli. ),()5. Be räknad t: Öl,. H,,. HÔ.. 4o gr.. Funnet:. (5. 4,8. N,. 39,11. O3. 13^7. 100,u. {l)-Fenyl-{5)-parameti)xifetiyl-{3)-triaseni/l(izoximm(>fevyL. C,3H,,0.C,,N3.C. Föreningen. amidoxim. med. erhålles,. afsvalning. hålles. en genomskinlig. skakning lisation. ger. uF. om man. kokar. vid. under. kylrör. ungefär. acetanliydrid. Efter. ett. utspädes. lösningen. olja,. med. 100°. torkad 15. min.. Därvid er-. vatten.. hvilken efter 12 timmar vid om-. hvitt hartz.. alkohol.. C.CH.,. Detta renas genom omkristal-. Azoximetenylen. bildar,. kristalliserad ur. alkohol, små, hvita kristaller, ur alkohol. +. der hvita, fina nålar, förenade. Smältpunkt är 166°. till. bollar.. vatten. i. lika. mängC.. Analys 0,139 3 gr. vid 100° torkad substans gaf vid förbränning i. öppet rör 0,33ic gr. COg och 0,o544 gr. Ho O. Beräknadt. C.«. 64,9. H,5. 4,5. N, ()„. 21,0 9,6. 100,o. Funnet. 64,9 4,3. — —.

(38) 32. Benzoylderivatet. af. amidoximen lyckades jag. ej. isolera,. däremot erhöll jag:. {iyFenyl-{5)-payametoxife}iyl-{3)4riazemjJazoxh))henzemil.. /^\ CisH.oO.CjNg.C. Föreningen. med. torkad amidoxim tralisering. ocb. under 5 min. kokar vid 100°. benzoylklorid.. med utspädd. några timmar stelnar per. om man. erbålles,. C.C,;H,. Efter afsvalning ocb neu-. kalilut erbålles. till. omkristalliserad. en hvit. en bvit massa. ur. små, bvita kristaller, samlade. olja,. som. efter. Torkad mellan pap-. benzol, bildar azoximbenzenylen till. flockar.. Smältpunkt 230°. C.. Analys: 0,1. S92. gr.. vid 130° torkad substans gaf vid förbränning. med kopparoxid. 28,4 kbcm. kväfgas vid 16,4° C. ocb 755. mm.. barometertryck. Beräknadt. Funnet. ^23. 69,9. Hn. 4,3. — —. Nr,. 17,7. 17,. O,. 8,1. —. r,. 100,(). 4.. Inverkan af. fiirfurol. på dicyanfenylliydrazin.. Denna aldebyd inverkar på. dicyanfenylliydrazin under för-. medling af klor vätesyra först efter uppvärmning. fördes i. sålunda.. Försöket ut-. Bedäknade mängder dicyanfenylliydrazin,. alkohol, ocb furfurol blandades, ocb. till. denna lösning. löst. sattes.

(39) vattenbad under en. rödgul. något. i. kondensationerna.. beskrifna. förut. och. droppvis. klorvätesyra. Efter afsvalning frånskildes fällningen, tor-. och löstes för omkristallisering. Då denna. i. öfverskott af alkohol.. lösning långsamt fick afdunsta, afskildes dels stora Kristallerna torkades och skih. gula prismer, dels röda nålar. des. Lösningen uppvärmdes på. och efter ungefär 15 min. var kondensa-. fällning,. tionen fullständig.. kades. vid de. Därvid bildades så småningom. omröring.. flitig. mängd än. större. mekaniskt. hvarandra,. från. hvilket. lyckades. gula kristallerna voro större än de röda. omkristallisationer. erhöll. jag. de. bra,. då de. Efter några sådana. gula kristallerna rena.. De. smälta vid 146,5° C.. De röda för. af olika fraktioner löste jag sedan. kristallerna. omkristallisation. stallisationar rena.. i. benzol och erhöll. dem. efter. några kri-. Äfven de smälta vid 146,5° C.. Både de gula och de röda. kristallerna visade vid analys. samma kvantitativa sammansättning, och vid oxidation gåfvo de samma triazolförening. Äfven vid de förut undersökta aldehyderna har jag märkt en inblandning af mörkare färgade kristaller. i. kondensationsprodukterna, isynnerhet vid kuminaldehy-. men. den, där förhållandet också anmärkts, der, att. jag erhållit tillräckligt. till. ej. så stora. i. mäng-. analys.. Analys 1). O ,2050 gr. vid 100° torkad röd substans gaf vid för-. bränning. i. öppet rör 0,4 9 88. 2) 0,21.38. bränning. i. gr. vid. gr.. CO^ och. öppet rör 0,5 22. 6. gr. COo och. Beräknadt. 100,o E.. L.. 0,o8 4. 5. Funnet 1. lUnman,. O,077 4 gr.. Ho. O.. 100° torkad gul substans gaf vid för-. .. 2. .. 66,3. 65,3. 4,2. 4,3. gr.. Ho. O..

(40) 34. Analysen utträde af 1. visar sålunda. moL. atfc. kondensation ägt rum under. Kondensationsproduktens formel blir. vatten.. därför.. CoH, I. HC-CH HN-N Ii. II. 11. C-CH C-CN. HC. Denna förening kan sedan såsom liknande. oxideras. till:. med. silf-. {l)-Feni/l-{5)-fi(rf2ira7i-{3)-(n/antriazoL. CoH, I. HC-CH N-K II. II. HC. C. - C C-CN. Oxidationen utföres bäst. på grund. vernitrat. går. däraf,. än önskligt. djupare. II. I. med. att. är.. järnklorid, sämre. senare fallet oxidationen lätt. i. Yid oxidationen. förfares så, att. till. en alkoliollösning af kondensationsprodukten, livilken hål-. les. uppvärmd på vattenbad, småningom. beräknad mängd järnklorid, stas. sedan. löst. i. på. afdunstat, låter i. man. något mera än. Lösningen afdun-. alkohol.. vattenbad under iakttagande. gående alkoholen ersättes med vatten.. erhålles. sättes. Då. af,. att. nästan. den bortall. alkohol. lösningen kallna, hvarvid triazolföreningen. form af en färglös kristallmassa, hvilken väl tvättas. med. vatten.. ren,. omkristalliseras. Föreningen,. prismatiska kristaller.. ur. som på alkohol,. detta sätt erhålles ganska. hvarur. Smältpunkten 111°. den. bildar. vackra,. C.. Analys: 0,17 89 i. öppet rör. gr.. vid 70° torkad substans gaf vid förbränning. 0,4.3 5 5. gr,. COg och. 0,o5 5o gr.. H. 2. O..

(41) 35 Funnet. Beräknadt. C.3. 66,4. 66,1. Hs N,. 3,4. 3,4. 23,7. —. 6,8. —. 0. 100,o. C.oHsO.C^Ne.COoH. genom. Karbonsyran erhålles. fieringens. slut. lösningen. af. serar. nom. likväl. med. syran. i. klorvätesyra. ur. 1. bortgår dock,. De. öppet kärl.. alkohol.. om. vid. varm. lösning, er-. 1. utkristalli-. Därvid erhållas de såsom. mol. kristallalkohol.. Kristall-. kristallerna få ligga några dagar. ur vattenlösningen erhållna kristallerna hålla. mol. vatten, hvilket bortgår. fullständigt. i. Kristallerna renas bäst ge-. hvita nålar.. färglösa prismer, hvilka hålla. i. i. Försättes efter saponi-. Vid lösningens afsvalning. fällning.. omkristallisering. alkoholen. af nitrilen. saponiliering. stark kalilnt.. den från alkoliol afdunstade, utspädda vatten-. kalisaltet. någon. hålles ej. med. lösning. alkoholisk. 130° C.. till. största delen. Karbonsyran. i. smälter. exsikcator och. under. gasut-. veckling vid 180° C.. Analys 0,2. 2. 37. gr. lufttorkad substans. rör 0,4925 gr.. COo och 0,0999. gr.. Beräknadt för:. CioHgO.CoNg. CO 2 H + .. ,. H, 5. 59,8 5,0. Na. 13,9. O4. 21,3. 100 ,o. gaf vid förbränning. Ho. O. Funnet. Co Hg. 0 60,0 5,0. — —. '. i. öppet.

(42) 36. V atteiibestämning 0,46. Ho. 2 6. Ho O; analysen gaf svårlöslig. något. vätesyra. bildas. den åter. form. förvaring I. ning. 3. CO.,. H+. O. i. af. är 6,6. gr. "/o. O. i. isätticka ocli alkoliol, ruycket i. Den. gasolja.. Däremot. ut.. löses syran lätt. Denna karbonsyra. som den under. 3.. visar. löses. i. van-. sålunda. Äfven här. beskrifna.. hydroklorat, hvilket likväl bäst erhålles. ett. i. .. vid tillsats af några droppar klor-. klorvätesyra.. förhållande. lösa karbonsyran. därvid. men. vatten,. faller. utspädd. samma. lättlöslig. N. .. och benzol samt olöslig. eter. i. kallt. i. Ho. ^ 0. 6,6. Karbonsyran är. lig. O. Beräknadt för Cô. O.. 130° C. O,o30 4. gr. lufttorkad substans afgaf vid. genom. att. konc. klorvätesyra.. Hydrokloratet erhålles. små,. blad,. hvitglänsande. hvilka dock vid. öppet kärl afgifva hela sin klorvätehalt.. i. alkalisk lösning oxideras syran lätt af permanganatlös-. till. den af Bladin framställda fenyltriazoldikarbonsyran. går lätt, om karbonsyran löses i 9 ®/o natronlut.. Oxidationen. Älkalisalterna. af. karbonsyran. Hg O C 2 Ng. Silfversalt et. .. äro. i. vatten lätt lösliga.. COg Ag. .. erhålles. såsom en. hvit amorf fällning af en neutral lösning af amoniumsaltet och silfvernitrat.. Saltet. är något lösligt. i. vatten och sönderdelas. af solljuset.. Analys 0,3 000. ning 0,09 16. gr. gr.. i. exsickator torkad substans gaf vid förbrän-. Ag. Funnet:. Beräknadt;. Ag Kopimr saltet lätt. af. 29,8. (C^q. amoniumsaltet. 30,5. «/o. Hg O Cg Ng C 02 )o Cu .. och. gröna nålar, hvilka hålla. g. .. kopparsulfat.. +. 7. ]. Saltet. Hg O. erhålles. bildar små,. mol. kristallvatten.. Analys 0',23i5. 0,03 15 gr.. gr. vid. CuO.. 130° torkad substans gaf vid förbränning.

(43) 37 Beräknadt. Funnet:. för:. (CioHgO.Ca N3.C02)2 Cu. Cu. 11,1. 10,9. «/o. ^/o. Vattenbestämning 0,3. 130° 0 ,oo 5. gr. liifttorkad substans afgaf vid. 73. 5. 7. gr.. H,0. Beräknadt (Cio. .. .. Etmr af. samma. kunna. eller i. ö/o. 1,6. {l)-Feni/l-(5)-furfuran~(3)-triazolkarbons}jra.. Etrarna kyljodid. + IH2 O. «/0. 1,6. erhållas antingen af silfversaltet ocli al-. genom mättningen. ock af karbonsyran. med torkad. alkohollösning. metoden är här och. Funnet;. för:. Hg O C2 Ng 002)2 Cu. löslighet och obeständighet. Etyletern. då. föredraga,. att. däremot är svårt. silfversaltet. mot. klorvätegas.. Den. den-. senare. den lämnar godt utbyte,. att erhålla. på grund af dess. solljus.. CjoHgO C2N3 CO2 C2H5 .. af. .. .. bildar,. renad genom. omkristallisation ur alkokol, långa, färglösa nålar eller prism er,. hvilka smälta vid 112° C.. Analys 0,147. 1. gr. vid. öppet rör 0,3444 gr.. 70° torkad substans gaf vid förbränning. CO 2. och 0,O6ii. gr.. Beräknadt. c,.. H 2 O. Funnet. 63,6. H.3. i. 63,8. 4,6. 4,6. Na. 14,8. —. Oa. 17,0. —. 100,o. Metyleteni. CiQHgO.C 2 N 3 .CO 2 .CH 3. omkristallisationer. ren. i. hvilka smälta vid 162° C.. form. af. erhålles efter. vackra, gulglänsande. några fjäll,.

(44) 38 Analys: 0,1102 gv. vid 100° torkad substans gaf vid förbränning. med kopparoxid. kbcm. kväfgas vid 14,7°. 14,6. C.. ocb 720. mm.. barometertryck. Funnet. Beräknadt:. Cw. 62,5. —. •f, 1. —. Ns. 15,6. 15,8. O,. 17,8. —. 100,(). A mid af. (l)-Fenyl-{5)-fiirfiiranA3)Ariazolkarho7isyra.. CioH80.C2N,.CO.NH,. Amiden. erhålles,. om man. etyl- eller metyl-etern, löst. fär. 24. tim.. i. slutet. i. låter konc.. amoniak inverka på. öfverskott af alkohol, under unge-. Afdunstas därefter denna lösning. kärl.. långsamt på vattenbad, under iakttagande af tillsättes,. erhålles. amiden slutligen. kristaller.. Kenad. genom. omkristallisation. föreningen. rektangulära. ocb. då. synliga. — 200. diagonaler. eller. blad. med. ock. prismer.. i. att. amoniak då. form af bladlika. ur alkohol. hörn. afrundade. Smältpunkt. bildar. och är. väl. 199°. °.. Analys: 0,19 28 gr. vid 100° torkad substans gaf vid förbränning. med kopparoxid. 35,8. kbcm. kväfgas vid 15,i°. C.. barometertryck. Beräknadt:. C.3. H„,. Funnet;. 61,4 3,;i. M,. 22ii. O,. 12,6. 100 ,». 22,1. och 759. mm..

(45) Tiamicl af {l)-Fenijl-{p)-f(i}'fiiran-{3ytriazolkarbo)(Sijra.. C10H3O.C0N3.CS.NH0.. des. amoniakalisk alkoliollösning af cyantriazolen. en. I. svafvelväte. Den kärl,. full. till. luättning under lindrig uppvärmning.. timmar. så erhållna lösningen hålles därpå några. tiamiden. hvarvid. utkristalliserar. i. blekgula. bildar. nålar,. hvilka. Smältpimkt 178°. äro. i. slutet. form af gula nålar.. Dessa renas genom omkristallisering ur alkohol.. benzol.. iiile-. lättlösliga. Föreningen isättika. i. och. C.. Analys 0,2. 2. vid 120° torkad substans gaf vid förbränning. gr.. 40. med soda och. kaliumklorat 0,2 03. gr.. BaS 04. Beräknadt:. 57,8. Ci3 -. .. Funnet:. Hio. 3,7. —. 20,7. N.1. O. 5,9. S. 11,9. 12,3. 1ÖO,0. {l)-Fe}iyiy5)-fuyfiiran-{3)-trlazenyJ-amkloxwi.. NHo CioHgO.CoNg.C^ -. Amidoximen. erhålles af cyantrizolen, löst. beräknad mängd hydroxylamin i. Xn.OH i. (af klorhydratet. alkohol, och. +. soda), löst. minsta mängd vatten, under uppvärmning på vattenbad,. alkoholen tvättning ljust. afdunstat.. med. Den. hvitgråa. återstoden. bildar,. tills. efter. vatten och omkristallisering ur alkohol, långa,. gulbruna prismer af amidoximen.. Smältpimkt 190°. C.. Analys 0,2 192. gr.. med kopparoxid barometertryck.. vid 100° torkad substans gaf vid förbränning 47,4 kbcm. kväfgas vid 17° C. och 775. mm..

(46) 40 Funnet. Beräknadt,;. Al. — —. N,. 26,0. 26,1. O,. 11,9. —. 58,0.. c.:-,. 100,o. Inverkan af salicylaldeliyd på dicyanfenylliydrazin. Salicylaldebyd reagerar lätt. med. dicyanfenylhydrazid vid. vanlig temperatur. i. par klorvätesyra.. För reaktionen användes beräknade mängder. aldehyd. och. dicyanförening,. droppar. några. alkoliollösning efter tillsats af ett par drop-. klorvätesyra. i. Yid. alkohol.. denna lösning. till. tillsats. af. utfäller efter. omskakning kondensationsprodukten såsom en rödgul. kraftig. För reaktionens slutförande är uppvärm-. kristallinisk fällning.. ning. lösta. ej. men den kan därigenom. nödvändig,. påskyndas.. från lösningen befriade produkten renas lämpligen kristallisation ur benzol. ;. i. genom om-. alkohol är den mycket lättlöslig.. rena föreningen erhålles därvid. i. Den. form af små gula. Den. kristaller,,. h vilka under sönderdelning smälta vid 161° C.. Analys 1). ning. i. 0,242. 6. gr.. vid 100° torkad. substans gaf vid förbrän-. öppet rör 0,6 02 4 gr. COo och 0 ,io 34. 2) 0,22. 5 2. gr.. vid 100° torkad. ning. med kopparoxid. mm.. barometertryck.. HoO.. gr.. substans gaf vid förbrän-. 41,6 kbcm. kväfgas vid 16. ,. 2. ° C.. och 746.

(47) 41 Funnet. Beräknadt: 1.. 2.. 68,2. 67,7. —. 4,5. 4,7. 6,1. —. 0 ^"4. 21,2. 21,1. 100,o. Analysen visar sålunda. af. utträde. 1. mol.. kondensation ägt. att. rum under. Kondensationsproduktens. vatten.. formel. blir således:. \. /. <^. II. C-CX. /. Denna förening kan sedan såsom liknande. oxideras. till:. {iyFemjl-{5)-ortooxifenijl-{3)-cyantriazol.. Oxidationen. med. tingen. i. kondensationsprodukten kan utföras an-. järnklorid eller silfvernitrat.. vända järnklorid, ocli. af. Vid utförandet. afdunstas vatten.. förfares så, att. af kondensationsprodukten sättes något. beräknad mängd järnklorid,. på vattenbad. tills. under. att an-. då triazolföreningen därvid erhålles renare. bättre utbyte.. hollösningen. Bäst är dock. löst. i. alkohol.. till. alko-. mera än. Därefter uppvärmes. reaktionen är fullständig, hvarefter lösningen det. den bortkokande alkoholen ersättes. Xär alkoholen. afdunstat,. med. erhålles triazolföreningen. i.

(48) :. 42. form. af glänsande blad, hvilka. ten.. Kristallerna,. bvilka. gråaktig färg,. liafva. blodlutskol. vat-. erhållas fulli. alkohollös-. Föreningen bildar små glänsande hvita blad och nålar.. ning.. Cyantriazolföreningen är. Den. benzol.. är. löslig. i. lättlöslig. men. isättika. och isynnerhet. eter. i. svårlöslig. i. gasolja.. är något flyktig redan vid 100° C. samt smälter. Föreningen vid. med varmt. uttvättas. genom behandling med. ständigt rena. i. noga. 179-180°. C.. Analys: 0,209. 1). ning. i. gr.. 100° torkad substans gaf vid förbrän-. vid. öppet rör 0,o7 5s. 2) 0,2. ning. 8. 2. 08. gr.. gr.. HoO.. vid 100° torkad substans gaf vid förbrän-. med kopparoxid. kbcm.. 40,2. kväfgas. vid. %. 16,3° C. och. 759 mm. barometertryck. Funnet:. Beräknad! 1.. C.5. O. 68,7. —. 3,8. 4,0. 6,5. —. N,. 2. 100,o. [l)-Fenyl-{5)-ortooxifenyl-{3)-triazolJairhonsi/ra.. C12H10O.C2N3.CO.H. Motsvarande karbonsyra erhålles. nom. saponiflering af nitrilen. lut.. Surgöres. efter. ett. hvitt. torkats,. med. pulver. erhålles. träspritlösning. på vanligt. alkohollösning. reaktionens. slut. med. sätt ge-. stark kali-. den från alkohol under. afdunstade, utspädda lösningen af det så er-. vattentillsättning. hållna kalisaltet. i. lätt. klorvätesyra, utfaller karbonsyran såsom. Sedan produkten den. med. fullt. ren,. blodlutskol.. frånskilts. om man. lösningen och. utkokar densamma. Det därvid erhållna. i. filtratet.

(49) 43 afdimstas sedan från träsprit, emedan denna, på grund af före-. ningens. lättlösligliet däri, ej. medel.. Afdimstningen. är afdunstad,. li. afbrytes, då. små. hvita,. i. kristallisations-. träspriten. med. varefter den ersättes. föreningen kristalliserar. såsom. är lämplig. det närmaste. i. vanlig alkohol, h varur. ordnade. nålar,. till. bollar.. Efter ett par omkristallisationer är föreningen ren och smälter. under gasutveckling vid 196,5° C.. Analys 0,2 128. substans. exs. -torkad. gr.. öppet rör 0,49 9 8. CO 2. gr.. och O ,0 808. gaf vid förbränning gr.. i. HoO.. Beräknadt:. Funnet:. C,. 64.1. 62,1. 3,9. 4,2. O3. 17.1. N,. 14,9. — —. 100,o. Karbonsyran träsprit.. Den. är. är. löslig. vid. värme samt mycket. lätt. i. 20. Ur den. vätesyra. ett. hydroklorat,. men. lösning. vattenbad,. i. och mycket eter. i. Föreningen löses. vatten.. är svårlöslig. lättlöslig. och isättika äfven. i. varm konc.. klor-. utkristalliserar vid afsvalning. hvilket dock sönderdelas vid förvaring. Löses den. med. alkohol benzol,. syran. konc.. Karbonsyran oxideras lisk lösning.. i. svårlöslig. klorvätesyra,. ^/o. i. svårlöslig. kaliumpermanganat. i. luft.. alka-. 9 ®/o-ig natronlut, och behandlas. denna. i. i. lätt af. stark permanganatlösning under uppvärmning på. erhålles. såsom. produkt den af Bladin framställda. (l)-fenyl-(3, 5)-triazoldikarbonsyran.. Alkalisalterna äro Silfversaltet^. hvit. amorf. sättes. med. fällning,. i. vatten lättlösliga. .. C 0N3. .. COÂg,. erhålles. såsom en. då en neutral lösning af amoniumsaltet för-. silfvernitrat.. Saltet är något lösligt. i. varmt vatten..

(50) :::. 44. Analys 0,2167 gr. vid 100° torkad substans gaf vid förbränning 0,0. 6. 20 gr.. Ag. Beräknadt;. Ag. 27,8. om. med. fälles. och. därur. .. CgNg €02)2 .. «/o. erhålles. Cii,. såsom. en neutral lösning af amoniumsaltet Saltet är något lösligt. kopparsulfat.. afskiljes. 28,6. «/o. Koppa}' saltet, (Ci 2 Hh)0 en blekgrön fällning,. Funnet:. afsvalning. vid. i. form af. i. varmt vatten blågröna,. ljust. mikroskopiska nålar.. Analys 0,2 03 4 gr. vid. 0,02. 6 2. gr.. 150° torkad substans gaf vid förbränning. CuO. Funnet:. Beräknadt:. Cu. 10,1. 10,3. 0/0. 0/0.. Et}'ar af (l)-Fenpl-(5)-o)'tooxifenyJ-(3)-t}'kizolkarhonsp}'a.. Etrarna. erhållas. bäst,. om man. under lindrig uppvärm-. ning låter alkyljodider inverka på vid 100° torkadt Etyleteni,. C12H10O. .. C2N3. .. CO2C2H5,. angifvet sätt, skiljes från jodsilfret eterns. Efter lisation. ur. afdunstning alkohol.. tjocka nålar, ordnade. Den i. genom. framställd på ofvan. extraktion. erhålles. därvid. med. eter.. genom omkristal-. renas föreningen. bollar.. silfversalt.. i. form af färglösa,. Smältpunkt 143,5°. C.. Analys 0,19 33. gr.. vid. 90° torkad substans gaf vid förbränning. med kopparoxid 22,5 kbcm. kväfgas vid 16,4° C. och 763 barometertryck.. mm..

(51) 45 Funnet;. Beräknadt. 4,9. — —. 15,5. —. 13,6. 13,8. 66,0. CiT. Hu,. 100 ,o Metyletern,. på liknande. loO. C.N3 CO 0 CH 3. .. bildar,. .. ,. efter extraktion från jodsilfret. sätt,. framställd. med. eter. och. några omkristallisationer ur alkohol, dels hvita, glänsande nålar. dels. prismer,. färglösa. beroende på lösningens koncentration.. Smältpunkt 161,5° C. Analys 0,2 041. gr. vid. med kopparoxid. 100 ° torkad substans gaf vid förbrännning. 24,6 kbcm. kväfgas vid 16,3° C. och 764. mm.. barometertryck. Beräknadt. Cu,. 16,3. — — —. 14,2. 14,4. 65,1. k4. Hl,. O,. N,. Funnet:. 100 ,o. Tiamid af {l)-Fenyl-{5)-ortooxifenyl-{3)-triazolkarhonsyra.. C.oHioO.C.Ng.CS.NHo. Tiamiden svafvelväte. i. en. erliålles,. lindrigt. om man. till. full. mättning. uppvärmd amoniakalisk. inleder. alkoliollös-. ning af motsvarande cyantriazolförening samt låter lösningen i. slutet kärl stå ungefär. liserar.. 24. tim., livar vid. föreningen utkristal-. Renad genom några omkristallisationer ur. bildar föreningen små, gula prism er.. alkohol,. Smältpunkt 207 — 208°. C..

(52) :. 46. Analys vid 100^ torkad substans gaf vid förbränning. gr.. 0,2 3 24. med soda och kaliumklorat. 0,i9i2 gr. BaSO^. Funnet:. C,:.. H,,. O. 5,4. N,. 18,9. 10. S. ^. 11,3. 100,o. 6. .. Inverkan af vanillin på dicyanfenylhydrazin. Äfveii denna aldehyd inverkar lätt vid rumstemperatur,. föreningarna. om man. på dicyanfenylhydrazin. en alkohollösning af de båda. till. beräknade mängder sätter några droppar klor-. i. vätesyra.. Kondensationsprodukten, som därvid bildas, utfaller. dock först. efter kraftig omröring.. Den. erhålles därvid. i. form. af en gul fällning, hvilken, sedan reaktionen försiggått, skiljes. För rening löses föreningen. från moderluten.. med. litet. mängd. i. gasolja.. form. af. Därur erhålles. den. allt. benzol, försatt. i. efter. gasoljans. gula kristaller eller ett gult pulver.. — 171°. smälter under sönderdelning vid 170. På denna förening. gjordes. ringa tillgången på material.. ej. Den. C.. analys, beroende. Reaktionens likhet. med. på den de förut. beskrifna borgar dock för, att här kondensation ägt. rum under utträde. af. 1. mol. vatten.. Den. bildade föreningen bör därför. vara en kondensationsprodukt af sammansättningen:.

(53) 47. C,H,-NH-N. C-CN. RO-C. Denna förening kan såsom liknande oxideras. till:. {l)-Fenjjl-{5)-metametoxipayaoxifenyl-{3)-cyantriazoL. C,H,-N-N. N. I. OCH3 Oxidationen kan utföras både klorid.. Järnkloriden. är. dock. med. att. siltVernitrat. och järn-. föredraga, då denna nitril,. liksom den under 5 beskrifna, ur den varma, svagt alkoholiska, järnkloridhaltiga. vattenlösningen afskiljes. bvilka medelst tvättning. med varmt. i. form af. kristaller,. vatten kunna befrias från. järnsaltet.. För rening omkristalliseras substansen lämpligast. ur. försatt. lätt. benzo],. fullständigt. med. ren. i. litet gasolja.. Därigenom. erbålles den. form af små färglösa prismer.. Smält-. punkt 151° C.. Föreningen stan olöslig. i. är. löslig. i. varm alkohol. ocli. i. isättika,. nä-. eter och gasolja.. Analys 0,2110 i. gr. vid. öppet rör 0,38 5 7. 100° torkad substans gaf vid förbränning gr.. O ,0820 gr. HÔ. Beräknadt:. Hi 2 Oo. N4. Funnet;. 65,7. 65,7. 1^,1. d,3. 11,0. 19,2 100,. — —.

(54) :. :. 48 {l)-FeniiJ-{5)-metametoxiparaoxifemjl-{3)-triazolkarhonsy. C13H12O2.C2N3.CO3H. Karbonsyran alkohollösning. genom. erliålles". med. saponifiering. Då. stark kalilut.. utfälles. småningom. pulver,. Därvid. faller. föreningen såsom ett. vid omröring bildar flockor.. hvilket. rering torkas produkten och renas. genom några. Substansen erhålles därvid. tioner ur alkohol.. tillsättes,. karbonsyran ur vattenlösningen af kalium-. saltet medelst klorvätesyra.. hvitt. i. reaktionen är fullständig,. afdnnstas alkoholen, under det vatten så. och sedan. af nitrilen. Efter. filt-. omkristallisa-. form af. i. hvita,. glänsande nålar, hvilka under gasutveckling smälta vid 188° C.. Karbonsyran är löslig. i. kall. samt. olöslig. lättlöslig. eter,. i. varm. i. något löslig. i. benzol, svår-. isättika.. Analys: 0,1 69 6 i. vid 100° torkad substans gaf vid förbränning. gr.. öppet rör 0,38 57. COo och. gr.. C.o. h ,3 04. H O. 0,06 2 4 gr.. 2. Funnet. Beräknadt:. 61,7. 62,0. 4,2. 4,1. 20,6. — —. 13,5. N;-i. 100,o. Alkcdisalterna äro. i. vatten lättlösliga.. Silfver- och /iToj^jûr-salterna äro I. med serar. amorfa fällningar.. varm koncentrerad klorvätesyra löses karbonsyran, fastän och ur. svårighet,. vid. den så erhållna lösningen utkristalli-. afsvalning ett hydroklorat. i. form af en. hvit, glän-. sande kristallmassa, bestående af mikroskopiska nålar.. Analys 0,1124. exsickatortorkad. gr.. substans afgaf vid 100° C.. 0,0166 gr. HCl. Beräknadt C13H12O2. liHCl. .. C2N3. 15,0. .. för:. Funnet:. C02H4-imci. “/o. 14,8. 0/0.

(55) Bistriazolföreniiigar.. Den 1888. år. med. Han. .. genom. erhöll den. af Bladin. framställdes. bistriazolföreningen. första. ^. koka cyanfenylhydrazin. att. Cyanfenylhydrazinet har framställts af Senf. acetanliydrid.. hvilken också gaf det en formel, nämligen:. C,H,. .N.NH2- C = NH. C15H5. .N.. I. NHo-C ='NH. Denna formulering gaf han föreningen, den. att. dels. på grundat. kunde framställas af Hofmanns^ cyananilin, hvilket. har formeln:. C,H,-NH-C = NH I. C,H, dels ej. på grund däraf. -NH-C ^. NH,. han fann, det osymmetriska hydraziner. att. gåfvo några cyanadditionsprodukter.. Bladin bibehöll denna. formel för cyanfenylhydrazin, då den ju var analog formel för. med hans. dicyanfenylhydrazin, och då ju dessa båda förenin-. gars bildningssätt och reaktioner tydligt angåfvo deras analoga. För tydlighets. sammansättning.. skull skref Bladin cyanfenyl-. hydrazinets formel:. C.H.-N - C •. I. NH, ^. Nova. 2. J.. ^. Ann. 66: 121.. act.a.. p.. - C - N-C,H,. '. Ii. -il I. NH NH NH2. II3.. 35: 531.. Binmnn,. E.. Tj.. 4.

(56) 50. Vid kondensering af denna förening med acetanhydrid förlöper därför reaktionen på följande sätt:. N-. C-C-N-C,H,-,. C,;H,. -N-C--C-N-. '. 11. 1. Ii. il. N N N N. +. +. \/. 0. 0. C. /\ /\ 1. 1. 1. + 2CH3CO2H. C. 1. 1 1. CO CO CO. CO. 1. II. I. NH.NHNHNH.. CH3. CH3. 1. CH3 CH3CH3CH3 Den härvid. bildade. föreningen blef sålunda. enl.. Bladin. bis-(l)-fenyl-(3)-metyl-(5)triazol.. Denna Bladins cyanfenylhydrazin kräftad. uppfattning,. äro analogt. af Bamberger. att. dicyanfenylhydrazin och. sammansatta, blef år 1893 be-. och de Gruyter^.. att dessa bevisade, att. I. sammanhang med. dicyanfenylhydrazin hade formeln:. C,H5-NH-N - C-NH. I. CN och. ej. den Bladinska:. -N-C-CN I. II. NHo NH, uppvisade de experimentellt, att cyanfenylhydrazin hade sam-. mansättningen:. CcH^-NH-N = C-C = N-NH-CeH,. II HgN NHg och. ej. den Bladinska:. - C-C I. NH. B.. 2fi:. 2385.. II. HN. II. --. N-C,H, I. NH H.N.

(57) 51. De. bevis de framlade för cyanfenylhydrazins konstitution. voro tvänne I. 1). ena. utgingo de från rubeanväte och konden-. fallet. med. serade detsamma. fenylbydrazin. till. cyanfenylliydrazin enl.. formeln. C,Hv-NH-NH. + SC-. CS. + HoN-NH-CJJ-,. I !. =. -C =N. C,H,— NH-N = C. i. 1. H.N 2) I. andra. NH.. de cyanfenylliydrazin. fallet erliöllo. på cyanamidoxim. låta fenylbydrazin inverka. C.Ev-NH-NH. +. HON-C-C = NOH H.N. -NH-N. ^. enl.. genom. att. formeln:. + H.N-NH-C,. !. I. -. 2H.S.. -f. NH,,. C-C = N-NH-C,H,. =. I. I. + 2H.NOH.. H.N NHg. Bladins bistriazolsynteser torde därför böra uppfattas på följande sätt:. II. !i. C-C. (CH3rCO)o.O +. H.N C,H5--^N-N I. II. CH.3-C. C. Det härvid bildade. + O.CCO.CHa),. NH. N-N-C,H,-,. —C II. I. C-CHg + 2CH3CO2H.. bistriazolderivatet. blir. sålunda bis-. (l)-fenyl-(5)-metyl-(3)-triazol.. Bladin har. genom. att låta syre- anhy drider eller -klorider. inverka på cyanfenylliydrazin framställt föreningarna: bisfenyl1. B. 22: 1930, 1936, 2805.. 1. D,.

No results found