Odlad vs. viltfångad lax
Odlad vs. viltfångad lax
Alla kunniga näringsexperter rekommenderar att du väljer viltfångad lax, men det är inte hel enkelt. Det går inte att få tag på viltfångad lax om du inte har lite tur och känner en sportfiskare. Endast 1% av atlantlaxen är viltfångad (jämfört med 80% av Stillahavslaxen) (1). Som bekant ligger Sverige långt bort från Stilla havet, så det alternativet finns ju inte.
Varför är viltfångad lax bättre?
Laxen vi äter består av en fettsyrasammansättning i köttet som speglar vad laxen äter. Vild lax äter krill som innehåller omega 3 samt det röda färgämne som färgar köttet orange/rosa.
Odlad lax får ett foder att äta som innehåller bl.a. fiskmjöl, men också odlade växter, som inte är en naturlig del av fiskens kost. Detta påverkar fettsyraprofilen med mer omega 6 och mindre omega 3. Vetenskapen har visat att eftersom den odlade laxen innehåller mer fett totalt sett så innehåller de
lika mycket eller lite mer omega 3 än den viltfångade (2). Jag argumenterar om det verkligen är tillräckligt bra, eftersom det är kvoten omega 3/omega 6 som är viktig och som därmed blir lägre. Dessutom innehåller fisken alltså mer fett (och mättat fett) och mindre protein.
Färgen
Färgen i den odlade laxen fås genom att tillsätta artificiellt färgämne till fiskfodret, eftersom de inte får äta den naturliga födan som innehåller färgen naturligt (1). Det är rätt skrämmande att tänka sig att fiskproducenterna kan välja utifrån en färgkarta hur de vill att just deras lax ska se ut.
Antibiotika
En annan sak vi bör ha i åtanke är att fiskodlingarna ofta medicineras med bl.a. antibiotika för att annars blir den trångbodda fisken sjuk.
Vad göra?
Det finns andra fiskalternativ för dig som vill ha viltfångad f i s k m e d n y t t i g o m e g a 3 . D u k a n v ä l j a m a k r i l l o c h sill/strömming.
Källor:
1) Wikipedia
2) C. Cahu et al. Farmed and wild fish in the prevention of cardiovascular diseases: Assessing possible differences in lipid nutritional values Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Diseases, Volume 14, Issue 1, Pages 34–41, February 2004
Fryst vs. färsk kyckling
Ibland kommer diskussionen upp att det är sämre med fryst kyckling än färsk. Jag håller inte med alls. Anledningen till detta är att den frysta kycklingen har tillsatt saltvatten och därmed lägre kötthalt (ca 87%). Anledningen till att producenten tillsätter saltvatten är inte för att tjäna pengar, fryst kyckling kostar ju som bekant mindre än färsk, utan det handlar istället om att de vill möra kycklingen, dvs.
göra den saftigare.
Tänk på det nästa gång du tillagar fryst respektive färsk kyckling. Själv tycker jag att den färska blir kompakt och
torr, och lyckas bättre med den frysta kycklingen när jag vill få en saftig bit kyckling till middag.
Istället för att snacka fryst eller färsk borde vi snacka svenskt eller inte svenskt. För det är inte självklart att kycklingen är svensk. Står det något luddigt som ”Kött från EU” på förpackningen är det inte svenskt. Kolla efter ”den gula pippin” (som dom säger i reklamen) för att välja svensk kyckling.
Mjölkstudien: Är mjölk skadligt?
Jag har fått frågan på flera håll: ”Ska man sluta dricka mjölk
nu eller?”, ”Är det inte nyttigt med mjölk?” Jag var tvungen att gräva fram den vetenskapliga studien på nätet och granska den. Precis som jag misstänkte var det en observationsstudie som grundade sig på ett frågeformulär. Författarna är tydliga med att man inte ska dra för stora växlar och vara försiktig när man tolkar resultatet. Det var väl kanske inte det media gjorde precis, som rapporterade om att mjöken ökade dödligheten och risken för benbrott.
Fakta
Studien är gjord på två grupper, en med kvinnor (61 433 st, ålder 39-74) och en med män (45 339 st, ålder 45-79 år).
Mjölkintaget rapporterades in med olika fetthalt, men summerades till ett och samma mätvärde, mjölkintaget var exklusive övriga mejerier, så som yoghurt, fil och ost.
Medelvärdet för de som drack mycket mjölk (mer än 3 glas per dag) var nästan 7 dl (680 g) för kvinnor och över 8 dl (830 g) för män.
Förklaringsmodell
Forskarna har tittat på galaktosen, nedbrytningsprodukten av laktos i mjölken. Bl.a. eftersom man kunde se detta resultat för mjölken men inte yoghurt/fil/ost som ju innehåller betydligt mindre laktos, men också för att man sett att laboratoriemöss åldrats snabbare när de fått galaktos. Även för personerna i studien kunde forskarna se att de hade högre värden av de biomarkörer som signalerar inflammation och oxidativ stress (och således åldrande).
Kommentarer
Spontant känns 7-8 dl mjölk per dag väldigt mycket, hur många dricker mjölk på det sättet? Själv köper jag hem ett paket i veckan. Kankse är det dom som dricker mjölk som måltidsdryck?
Du som dricker kring ett glas om dagen behöver inte oroa dig eller sluta med det.
Precis som författarna nämner kan det finnas andra faktorer som inverkat på resultatet. Kanske de personer som dricker mest mjölk gör det för att de har anlag för benskörhet?
Det var även så att de som drack mer mjölk åt mer kalorier per dag, dock utan att de för den skull hade högre BMI. Kankse kan detta påverka? Kanske är det inte bra att dricka sina kalorier? Tänk på att 8 dl standardmjölk innehåller nästan 500 kcal, nästan precis så mycket det skiljde sig per dag för storkonsumenterna och lägstakonsumenterna.
För dig som vill ha fördelarna från mjölken, dvs. 18 av 22 essentiella näringsämnen så som bl.a. D-vitamin, kalcium och fosfor, kan ju byta ut det mot fil eller yoghurt. Men som sagt, det är alldeles för tidigt att dra några som helst slutsatser av studien.
Om det är laktosen som är boven och du är orolig kan du välja laktosfri mjölk.
Uppblåst mage?
Känner du dig ständigt uppblåst och stor mage? Då kan det vara så att du har för svag magmuskulatur, främst de inre magmuskelrna som håller in magen. Det kan också bero på felaktig använding av andningsmuskeln diafragman, som kontraherar (förkortas) när den ska vara anslappnad* (1). För dig som har putmage kan det därför vara god idé att ladda hem appen MammaMage och sätta igång med träningsprogrammet för att stärka de inre magmuskelrna. Det är alltså inte bara ett träningsprogram för mammor, utan för alla som har svaga/slappa magmuskler. Appen kostar några slantar men är väl värd varenda krona!
E t t a n n a t t i p s f ö r m a g e n ä r p r o b i o t i k a , g o d a mjölksyrabakterier. Själv väljer jag Probioplex från svenska Helhetshälsa.
*När du andas med diafragman andas du ”med magen” som höjs och sänks (om du ligger ner med ryggen mot golvet). När du andas in kontraherar diafragman och när du andas ut slappnar den av.
1 ) K ä l l a : F u n c t i o n a l a b d o m i n a l b l o a t i n g w i t h distention. Sullivan SN. ISRN Gastroenterol. 2012;2012:721820.
doi: 10.5402/2012/721820. Epub 2012 Jun 19.
Disneyflickor med verkligt midjemått
Åh vad befriande det var att se dessa bilder! Eftersom det var en tid sedan jag själv såg Skönheten och odjuret, eller Lilla sjöjungfrun, så är det inget jag tänkt på, men säkert något vi omedvetet tar med oss upp i vuxen ålder. Idealet, skönheten med orimligt smal midja. Visst, det är gamla filmer, men även nya Elsa i Frozen har sjukligt smal midja, henne vill alla småflickor vara nu… Nä, det är hög tid för ett hälsosamt ideal i barnfilmerna!
