Förskolan Brännan
Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15
Sammanfattning
Som ansvarig förskolechef för förskolan Brännan är jag mycket nöjd över den utveckling som skett. Det finns en vilja att utveckla kvalitetsarbetet utifrån mer gemensamma målsättningar.
Man hjälps åt för att utveckla metoder för att nå målen.
Utifrån verksamhetsbesök, kvalitetsredovisningen, medarbetarsamtal, föräldraenkät och föräldrasamtal kan jag bedöma att måluppfyllelsen varit mycket god för förskolan Brännan.
Bl.a. visar enkäter, även i år, att alla barn är trygga och trivs på förskolan.
Det har funnits tydliga mål som utvecklats och arbetet har varit kopplat
till det årshjul som legat till grund för verksamhetsåret. Det finns en pedagogiskt genomtänkt helhetssyn kring barnet.
Många utvecklingsinsatser har genomförts under läsåret 2014-2015. Det finns
några områden som kan lyftas fram. All personalen har under läsåret genomfört en bokcirkel med specialpedagog där fokus varit barns självkänsla – att förstå sig själv och andra.
För att utveckla inomhusmiljön har ett utvecklingsarbete pågått under året. Vi har bl.a. fått handledning av Idéan i detta arbete.
Arbetet i processgruppen, en representant från varje förskole byggnad, har fortsatt och detta har lett till en utveckling och likvärdighet för förskolorna på enheten. Detta kan på sikt inverka positivt till måluppfyllelsen för våra barn och elever inom vår barnomsorg och skola i Innertavle.
Vi lämnar läsåret 2014-2015 bakom oss och ser fram emot 2015-2016 tillsammans.
Umeå den 15 september 2014 Förskolechef Jan-Olof Niska
Innehållsförteckning
Sammanfattning 2
Innehållsförteckning 3
Inledning 3
Förutsättningar 4
Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 5
Beslutade mål och förbättringsåtgärder 8
Bilaga 1 10
Inledning
Förskolan Brännan består av de tre avdelningarna Brännan, Gläntan och Ängen som är fördelade på två hus. Vid uppstarten av Ängen/Gläntan i februari -08 behöll avdelningen Brännan sitt namn och i kvalitetsredovisningen benämns avdelningen som
Brännan/Brännan.
Det har under året varit 50 barn placerade, i åldern 1-5 år. Fördelningen har varit 24 pojkar och 26 flickor. Barnen kommer främst från byn Innertavle men några platser används av barn från andra delar av upptagningsområdet. Öppettiderna under detta läsår har varit mellan 06.30 och 17:30
Grunden för allt arbete utgår från dessa punkter:
- att utveckla barnens sociala kompetens, att lära känna sig själva för att också kunna förstå andra i det sociala samspelet samt kunna få verktyg i konflikthantering
- att främja en god hälsa för barnen genom att ge barnen goda matvanor, ge barnen en utevistelse i en miljö som främjar lek, rörelse och fantasifulla aktiviteter.
- att hjälpa barnen att se sitt eget lärande och utveckling genom vårt portfolioarbete - att arbeta för ett lärande hos barn, pedagoger och familjen inom området ”Hållbar utveckling”.
- att stimulera, hjälpa och stödja barnen i deras språk- och matematiska utveckling.
Vår Lokala Arbetsplan (LAP) ligger till grund för vårt arbete tillsammans med övriga styrdokument; Lpfö-98/10 och För- och grundskoleförvaltningens verksamhetsplan.
Jan-Olof Niska är ansvarig förskolechef för förskolan Brännan samt all övrig pedagogisk verksamhet i Innertavle. Innertavleenheten tillhör Ålidhems skolområde.
Underlag för kvalitetsarbetet har varit medarbetarsamtal, barnobservationer, barnintervjuer, pedagogisk dokumentation samt gemensamma diskussioner inom arbetslaget. Vårdnadshavare och barn har inte deltagit aktivt i skrivarbetet med årets kvalitetsredovisning, men vi har hämtat information från barnintervjuer, föräldramöten och utvecklingssamtal för läsåret 2014-2015 samt Umeå kommuns förskolenkät. Enkäten genomfördes våren 2015 och 100 % av vårdnadshavarna har svarat på den vilket ger oss en tydlig bild av vad vårdnadshavarna tycker om vår verksamhet. Kvalitetsredovisningen är kopplad till ett kvalitetssäkringshjul som började vid planeringsdagarna under höstterminen 2014, och har fortsatt med kontinuerliga utvärderingstillfällen under läsåret samt
utvärderingsdagen i slutet av vårterminen 2015.
Förutsättningar
Förskolan Brännan ligger på samma gård som skolan. Förskolan är uppdelad på olika byggnader, dels paviljongerna där Ängen/Gläntan finns och dels enplansvillan där
Brännan/Brännan finns, detta medför olika förutsättningar för verksamheten. Utemiljön är inhägnad med godkända staket med låsanordningar. Fotbollsplanen/isbanan nyttjas och samsas med skolans verksamheter.
Avdelningen Brännan har ett eget tillagningskök medan Ängen och Gläntan har ett serveringskök. Det finns en kokerska i respektive kök.
I byn finns enbart villaboende. Utomhusmiljön i byn är god med lite trafik, stora grönområden med både gräsytor och skog.
Treavdelningsförskolan Brännan har följande personaltäthet:
Åtta förskollärare varav 3st arbetar 100 % och 4st arbetar 80% och 1 arbetar 75%.
Två barnskötare som arbetar 100 % Måltidsservice ansvarar för kökspersonal
Lokalvården sköts av Umeå Kommuns Städservice. .
Dagbarnvårdargruppen består av tre dagbarnvårdare. Uttaget av deras övertimmar löses med att barnen knyts till de olika förskoleavdelningarna. Alla tre avdelningarna har två
”vikariebarn” per avdelning.
Kvalitén på pedagogisk verksamhet, lokaler och material är god och det finns en hög ambition att kvalitetssäkra verksamheten utifrån gällande styrdokument för förskolan.
Kompetensutveckling under året:
Pedagogisk dokumentation– delar av arbetslaget Fortbildning inom ÅSO – hela arbetslaget
Bokcirkel med Ulla, specpedagog – hela arbetslaget.
Föreläsning och Handledning av Idéan med miljön i fokus – hela arbetslaget.
Idéans kompetensutveckling kring skapande i förskolan – 2 pedagoger.
Ledarskapsutbildning – 1 pedagog
Studiebesök och föreläsning på Hedlunda förskola – hela arbetslaget Reflektion i tvärgrupper inom förskolan – hela arbetslaget.
Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse
Styrkor och svagheter/utvecklingsområden
Vår utgångspunkt generellt sett är att vår förskolas verksamhet bör erbjuda en kvalité och måluppfyllelse som ligger på en högre nivå än kommungenomsnittets och minst i nivå med förra årets egna snitt. Vi grundar vårt ställningstagande på den samhällsstruktur som finns i Innertavle. Utifrån det är en försämring av vårt eget resultat en svaghet oavsett
kommunsnittet.
I år gör vi jämförelser med Umeå kommuns föräldraenkät som genomfördes under våren 2013 samt skolområdets egen föräldraenkät som genomfördes 2014.
Det vi definierar som styrkor är de frågeställningar i enkäten som redovisar ett resultat som ligger högre än kommunsnittet och minst i nivå med vårt eget resultat från förra året, och som våra egna observationer och utvärderingar också styrker.
Det vi definierar som svagheter/utvecklingsområden är de frågeställningar i enkäten som redovisar ett resultat som ligger i nivå med/lägre än kommunsnittet eller lägre än vårt eget resultat från förra året som våra egna utvärderingar också intygar. Utifrån våra egna
utvärderingar kan vi eventuellt se andra svagheter än de som framkommit i Föräldraenkäten.
Trygghet och trivsel
Dessa två målområden definierar vi som en styrka hos oss eftersom både våra egna observationer och föräldraenkäten visar att 100 % av barnen är trygga och trivs på vår förskola. Sammanställningen visar även att 100 % vårdnadshavarna anser att barnen blir väl respekterade i förskolan, vilket vi också definierar som en styrka.
Vårdnadshavarna, 90 %, forsätter uppleva barnens möjligheter till lugn och ro som goda. I jämförelse med kommunsnittet forsätter vi ligga högre när det gäller barns trygghet och trivsel.
I barnens intervjuer uppger 100 % av barnen att de trivs på förskolan. Våra observationer samt utvecklingssamtal med vårdnadshavarna visar på samma sak.
Våra egna utvärderingar visar att Trygghetsvandringen behöver förändras, det är inte ett optimalt verktyg för att säkerställa barnens trygghet och trivsel på förskolan.
Lärandemiljö
94 % av vårdnadshavarna anser att barnen har en god lärandemiljö vilket gör att vi kan definiera det här området som en styrka hos oss. I jämförelse med kommunsnittet fortsätter vi att ligga högre.
Vårdnadshavarna anser att förskolans lärandemiljö stimulerar till nyfikenhet och lust att lära, de anser även att förskolan har en stimulerande ute/innemiljö samt att naturen, kulturlivet och samhället nyttjas.
Trots detta har det framkommit åsikter i kommentarsfältet om att lokalerna inte är stimulerande, roliga och ändamålsenliga för en förskoleverksamhet. Det har även
framkommit att vårdnadshavarna önskar en mer stimulerande utemiljö med t ex fler kryp-in och mer användning av skogen.
Vi var nöjda med föreläsningen från Idéan men vi önskar fortsatt handledning i arbetet med miljön. Vi saknar dokumentationer från de förändringar vi har gjort i innemiljön. Vi behöver ett verktyg för att dokumentera barnens lek och aktiviteter under inventeringsperioden. Vi har utvärderat varje rum och kommit fram till vad som fungerar bra och tagit fram förslag på vilka förbättringar vi vill göra.
Vår egen utvärdering visar att vi önskar att någon/några pedagoger tar ett övergripande ansvar för uterummet. Vi har även utvärderat det material vi har idag samt tagit förslag på vilket material vi skulle vilja ha. På Ängen och Gläntan anser vi också att det är olämpligt att ha gungorna på den plats de är idag.
Trygghetsvandringen visar att alla barn var positiva till både inne och utemiljön. Barnen vill ha mer struktur i förrådet, fler ställen att klättra på och fler gömställen.
Självständighet och självtillit
Enkäten visar fortsatt goda resultat när det gäller vårdnadshavarnas upplevelse av hur väl vi lyckas ge barnen möjligheter till självständighet och självtillit, 99 % anser att vi lyckas väl. I jämförelse med kommunsnittet ligger vi fortsatt högre.
Vi bedömer att barnens möjligheter till samspel och samarbete är en styrka hos oss. Vi ser det genom att vi i verksamheten arbetar med konflikthantering, bemötande,
samarbetsövningar, grupper i olika konstellationer.
Våra egna utvärderingar visar att vi i vissa rum och med vissa material lyckas skapa förutsättningar för att barnen ska kunna vara självständiga.
Lärande
Vi ser lärande som en styrka hos oss utifrån egna utvärderingar och observationer. 90 % av vårdnadshavarna anser att vi lyckas ge barnen goda möjligheter att utveckla sitt lärande inom motorik, skapande, matematiskt tänkande, bygg och konstruktion samt talspråk, kommunikation och argumentation.
67 % anger att de är nöjda med hur vi arbetar med kulturell identitet och modersmål, de övriga har svarat att de inte vet. Vi bedömer det inte som en svaghet eftersom vi i dagsläget inte har något barn med ett annat modersmål än svenska. Vidare ser vi att vi behöver bli tydligare med hur vi arbetar med kulturell identitet.
Ett mindre tillfredssällande resultat är området som tar upp begränsningar i kön. Vi kan konstatera att vårdnadshavarna inte vet hur vi arbetat med det, själva anser vi att vi erbjuder aktiviteter för alla barn oavsett kön. I vårt förhållningssätt strävar vi efter att bemöta alla barn lika oavsett kön. Vi har inget verktyg som säkerställer våra antaganden.
Inflytande och ansvar
Vi definierar vårt arbete med barnens inflytande och ansvar som en styrka hos oss. 97 % av vårdnadshavarna anser att barnen får goda möjligheter till inflytande, delaktighet och eget ansvar. Om man jämför med kommunens medelvärde ligger vi mycket högre. Våra egna observationer visar att vi anser att barnen inte är tillräckligt medvetna om sina möjligheter till inflytande i verksamheten.
Vardagskontakter med föräldrar
Ytterligare en styrka hos oss är vardagskontakten med vårdnadshavarna där fick vi 97 % jämfört med medelvärdet i kommunen som är 88 %. Att det är en relativt liten förskola i en by ser vi som positivt för kontakten med vårdnadshavarna.
Utvecklingssamtal
Vi har fortsatt goda resultat gällande våra utvecklingssamtal. 99 % av vårdnadshavarna är nöjda med utvecklingssamtalen, dess innehåll och uppföljning. I kommunen ligger
medelvärdet lägre, på 78 %. Den diskussion kring utvecklingssamtalens struktur som påbörjades i personalgruppen under förra läsåret har fortsatt även detta läsår.
Övriga områden
Utveckla barnens skrivande, läsande och berättande
Vi definierar det här området som en styrka då både enkätresultatet och våra egna
observationer visar det. 96 % av vårdnadshavarna anser att förskolan lyckas ge barnen goda möjligheter att utveckla sitt talspråk och sin förmåga att kommunicera och argumentera med andra. Våra egna observationer visar att vi kan blir ännu bättre på att arbeta med skrivande, läsande och berättande.
Pedagogisk dokumentation
100 % av vårdnadshavarna anser att vi lyckas väl med att ge tydlig information om barnens lärande och utveckling. Det talar för att det idag finns underlag för att ge den informationen till vårdnadshavarna men vi önskar en förändring i dokumentationsarbetet. Nästan alla pedagoger har fått utbildning i Pedagogisk dokumentation men vi har inte arbetat så aktivt med det som vi skulle vilja. Vi har påbörjat arbetet på varje avdelning men vi saknar struktur och organinsation kring arbetet.
Beslutade mål och förbättringsåtgärder
Med utgångspunkt i de områden som bedömts som svaga, dvs kommande
utvecklingsområden beskrivs här de förslag på förbättring som vi kan arbeta utifrån.
Vårdnadshavarna anser att barnen är trygga på förskolan och det ser vi också. Men vi önskar ett annat verktyg än trygghetsvandringen för att säkerställa det. I dagsläget finns flera olika förslag och tankar på hur vi skulle vilja göra men ingenting är beslutat.
Trots det goda resultatet när det gäller förskolans utemiljö vill vi fortsätta utveckla den. I enkäten kom det dock fram enskilda kommentarer om att utemiljön skulle kunna utvecklas. Det kom även fram ett önskemål från vårdnadshavarna om att flytta gungorna så att de syns från gården, något som vi pedagoger också har diskuterat. Vi har även diskuterat att någon pedagog/pedagoger ska ha utökat ansvar för
uterummet. Vi vill även skapa rum i rummet. Vi vill också bli bättre på att erbjuda klassiska inneaktiviteter ute. Vi behöver se över materialet samt vilka aktiviteter vi erbjuder på gårdarna för att ta tillvara önskemål från barnen. I kommentarer från barnen har det även kommit fram att de vill ha bättre ordning i förrådet. Om detta blir ett utvecklingsområde under nästa läsår bör vi fundera på hur barnen blir barnen delaktiga i det arbetet samt hur vi ska prioritera uterummet även ekonomiskt och vilket material vi ska använda oss av som kanske kan följa med till den nya förskolan.
Under läsåret har vi haft innemiljön som ett utvecklingsmål och vi fick en positiv start på arbetet med föreläsning och handledning av Benny på Idéan. Eventuellt fortsatt utvecklingsmål inför nästa läsår och då ta med frågorna På vilket sätt dokumenterar vi under inventeringsperioderna? Vad gör vi med den kunskapen? Hur fortsätter miljön att utvecklas? Hur tar vi med oss det som fungerar bra i vissa rum och
omsätter det till andra rum? Hur gör vi rum och material tillgängliga för barnen? Hur blir barnen självständiga? I vilket forum reflekterar vi kring barnens lärande miljö?
Enkätresultatet visar att vårdnadshavarna inte vet hur vi arbetar med kulturell identitet samt genus. Vår utgångspunkt och förhållningssätt är att alla ska ha samma
Våra egna observationer visar att barnen inte är medvetna om vilket inflytande de har över verksamheten. Vi behöver arbeta för att bli tydligare med det.
Barnens skrivande, läsande och berättande kan fortsätta vara ett utvecklingsmål nästa år och vi har då en rad frågeställningar från årets utvärdering att utgå från för att förbättra arbetet ytterligare. De flesta frågor handlar om struktur över arbetet samt skriva ner tydligare syften för arbetet.
Om pedagogisk dokumentation är ett utvecklingsmål även nästa år önskar vi fortsatt handledning så att vi kommer vidare i arbetet. Vi behöver även utveckla en tydligare struktur för arbetsgången så att det finns avsatt tid för kontinuerlig planering och reflektion. Vår egen utvärdering tyder på att vi vill använda pedagogisk
dokumentation som ett verktyg för att dokumentera och följa barnens utveckling och lärande i portfolio samt vid utvecklingssamtalen.
Förskolechef Jan-Olof Niska Jan.niska@umea.se
090-164922, 073-061 07 76
Bilagor
Bilaga 1: Bedömning av förskolans kvalitet och måluppfyllelse
