• No results found

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15. Hörnans förskola

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15. Hörnans förskola"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hörnans förskola

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

(2)

Sammanfattning

Ett utvecklande läsår där fokus har legat på introduktion av vår sagoinriktning.

Barbarfamiljens intåg i vår verksamhet har verkligen uppmärksammats av både barn och föräldrar. Vilket återkopplats via barnsamtal, föräldrasamtal och förskole råd. De mål som vi satte upp via arbetsplanen har infriats till stora delar, återkoppling via förskoleenkäten visa det tydligt. Under rubriken lugn och ro ser man en klar förbättring utifrån föräldrarnas perspektiv. Föräldrarna är nöjda med vår verksamhet och svarfrekvensen var också väldigt hög. Detta gör att vi ser fram emot nästa läsår. Vårt mål på lång sikt är att bli en sagoförskola där vårt pedagogiska arbete utgår från en saga. Borde vara ett väl fungerande koncept mot denna åldersgrupp.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 2

Innehållsförteckning ... 2

Inledning ... 3

Förutsättningar ... 3

Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse ... 4

Beslutade mål och förbättringsåtgärder ... 6

Bilagor ... 8

(3)

Inledning

Utgångspunkter för kvalitetsarbetet och arbetet med kvalitetsredovisningen är Förskolans läroplan Lpfö-98 (reviderad 2010) och allmänna råd som berör förskolan. De finns att hämta på www.skolverket.se

Det är framför allt pedagogerna som arbetat med underlaget till denna redovisning.

System för kvalitetsarbetet har under året varit Ume-BRUK, utvärdering av

våra mål i arbetsplanen och förskolans gemensamma uppdrags- och aktivitetsmål.

Föräldrar och barns synpunkter kommer fram i utvecklingssamtal och

barnintervjuer. Föräldrar har också kunnat ta del av och ha synpunkter på det material som förskolechef och pedagoger arbetat fram genom föräldramöten och förskoleråd.

Förutsättningar

Hörnans förskola är högt belägen i en skogsdunge nära ett stort villaområde i Holmsund. Gården inbjuder till lek och stimulerande aktiviteter för barnen.

Dessutom är närheten till den omkringliggande lilla skogen en källa till glädje och inspiration för både barn och vuxna. Vill man sedan gå till den stora skogen, är Inte vägen dit särskilt lång. Att lära barn att vistas i naturen och använda skogen För lek och fantasi är ett viktigt inslag i förskolans arbete.

Organisation

Förskolan har 3 avdelningar. Under läsåret 2014-2015 var 63 barn placerade.

Barnen är organiserade i tre 1-5 årsgrupper. Fördelning mellan ålder har varit Jämn mellan avdelningarna så också åldersfördelningen. Barnen delas även in i olika tvärgrupper, beroende på ålder och mognad för att få utmaningar som är mer anpassade för dem. Öppettiderna har varit 06.30-18.30.

All personal har adekvat utbildning. Kompetensutvecklingsinsatser under året har främst koncentrerats till sagoinriktningen på förskolan och introduktion av lärum, ett nytt system för mail/information och kommunikation inom kommunen. Vikarieanskaffning sker via gemensam administratör. Förskolechefen delar sitt uppdrag med en förskola till i området, ca 30 % av sin arbetstid finns förskolechefen på Hörnan. Läromedel/utrustning finns i tillfredställande mängd för den pedagogiska verksamheten

Vi har en specialpedagog att tillgå till viss del under året.

Förskolan har en kokerska som tillagar mat på enheten. Kokerskan tillhör kost-och serviceorganisationen. Städningen sköts av en lokalvårdare som också går under kost-och servicechefs ansvar.

Hörnans förskola har stora, luftiga lokaler med hög överblickbarhet som är väl

anpassade för förskoleverksamhet och med en stimulerande utemiljö. Planeringen av

lokalerna var tänka till grupper på 13-14 barn och inte som dagens 20 barn vilket för med sig negativa konsekvenser. Tamburerna är t.ex. alldeles för små och för med sig stressituationer för på pedagoger och barn.

En avdelning är en temporär paviljong med mindre ytor och en planlösning som inte varit tillfredställande under flera år. Den avyttrades under våren.

(4)

Vid 63st placerade barn var personalen fördelade på:

Kategori Antal

Förskollärare 7,15 Barnskötare 4,50

Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse

Styrkor och svagheter/utvecklingsområden

Trygghet och trivsel

 Styrkor

Stabila och inarbetade arbetslag, arbetar aktiv för ett bra arbetsklimat. En trygg arbetsmiljö för barnen genom trygghetsvandring och barnsamtal och kompistema.

Arbetat fram en ny DKB-plan. Delar upp barnen i mindre grupper

 Svagheter

Barngruppernas storlek och ljudnivån, lugn och ro behöver förbättras mer.

Barnsamtal och barnråd på utsatt tid

Lärandemiljö

 Styrkor

Bra och varierande utemiljö och omgivningar. Vi erbjuder stimulerande språk och matematik material som leder till nyfikenhet och lust att lära och som är tillgängligt för barnen. Innemiljön är anpassad efter barnens intressen och behov.

 Svagheter

Att bygga vidare på barnens egna idéer och deras lek.

Självständighet och självtillit

 Styrkor

Vår uppmuntran till samarbete, samspel, kommunikation och uppmärksammar det barnen gör. Det i sin tur resulterar i god självständighet och självtillit

 Svagheter

Ger barnen tid och utrymme vid tex på/avklädning. Ge de mindre barnen för lite tid att försöka själva.

(5)

Lärande

 Styrkor

Språklig inlärning utifrån språkplanen och sagoinriktning. Utematte och primaarbete som fortfarande är levande. LHU-arbetet är påbörjat

 Svagheter

Matte och No-ämnena. Finns inte alltid utrymme för att spinna vidare på barnenes idéer eller dela upp barnen i mindre grupper.

Inflytande och ansvar

 Styrkor

Vi har barnråd, vi använder valkort. Uppmuntrar barnen att ta ansvar för sina handlingar i vardagliga situationer utefter deras egna förmågor. Ta ansvar för sin innemiljö och uppmuntras vara rädda om våra saker.

 Svagheter

Att ta tillvara barnens idéer och intressen. Kontinuitet med barnsamtal och barnråd.

Pojkarna har mindre delaktighet och inflytande än flickorna utifrån förskoleenkäten

Vardagskontakter med föräldrar

 Styrkor

Bra närvaro av personal vid hämtning och lämning. Föräldrarna uppfattar informationen de får som bra som visar sig via förskoleenkäten.

 Svagheter

Svårt att ge känslig information när det är lite personal. Uppdatera föräldrarna utifrån målen i IUP regelbundet. Önskemål fylla i barnens tider via nätet.

Utvecklingssamtal

 Styrkor

Innehåll och information på samtalet. Bra upplägg med samtal under en kväll och efteråt gå igenom vad som sagts med övriga arbetslaget. Bra resultat på förskole enkät.

 Svagheter

Uppföljning av samtalen behöver bli bättre enligt vissa föräldrar. Måste göra filmer/pedagogisk dokumentation i god tid inför samtalen. Styra upp tid och längd på samtalen.

(6)

Övriga områden

(t ex lärande för hållbar utveckling, förskola och hem)

 Styrkor

Kommit igång med LHU.

 Utvecklingsområden

Förbättra utemiljön, bjuda in naturskolan för att titta på utemiljön. Vision om att skapa en sagomiljö på delar av gården

Beslutade mål och förbättringsåtgärder

Mål Åtgärder för förbättring, kort sikt (lå 2015-16)

1. Att barnen ska få ett ökat inflytande och ansvar i planeringen av verksamheten.

2. Förbättra utemiljön med sagoinriktning som grundtanke

3. Kompetensutveckling inom sago/litteraturinriktningen 4. Utveckla arbetet med hållbar utveckling.

5. Att utveckla arbete med NO-orienterade ämnen.

6. Att utveckla samspel och social kompetens.

7. Genomföra kontinuerliga barnråd

8. Att förbättra utvecklingssamtalets innehåll utvärderas med föräldrarna

Åtgärder för förbättring, kort sikt (lå 2015-16)

1. Genom att regelbundet vid måltider fråga upp vad barnen vill göra och är intresserade av. Även genomföra barnråd kontinuerligt. Vid fler tillfällen ge dem utrymme att välja ute/inne verksamhet. Genomföra barnråd kontinuerligt.

2. Genom att bjuda in naturskolan för att titta på utemiljön. Fixarkväll för pedagogerna. Ta upp på höstens föräldramöte om det finns tips för att förbättra gården och om

(7)

föräldrarna kan bistå med material. Diskutera utemiljön med barnen på barnråd. Få hjälp med uppbyggnaden av Forslund gymnasium

3. Bjuda in kompetent och inspirerande föreläsare/pedagog inom t.ex. boksamtal. Att alla läser litteratur om sagoinriktat arbete i förskolan.

4. Ta hjälp av Barbazoo och göra barnen medvetna om vikten av att värna om vår miljö.

Byta ut lekmaterial (plast) med mer hållbar mtrl t.ex. trä. Minska pappersförbrukning.

Använda mer natur mtrl t.ex. pussel och bygg.

5. Att arbeta med experiment med Barbaflink, lägga in naturruta i hargruppens verksamhet. Temaarbete inom olika element under en period ex en vecka med olika experiment. Planera in en period i årshjulet. Att arbeta intensivt med NO och utnyttja våra lådor.

6. Arbeta aktivt med kompistema med hjälp av Barabafin. Varje höst börjar vi kompistema när inskolningen är klar.

7. Lägga in i årshjulet för systematiskt kvalitetsarbete

8. På höstens föräldramöte tar vi upp diskussionsfrågor kring utvecklingssamtalets innehåll, föräldrarna får sitta i små grupper.

Mål lång sikt

1. Utemiljö

Åtgärder för förbättring, lång sikt (budget och uppdragsperioden 2015-17)

1. En uppfräschning gården med sagoinriktning som grund ska skapas. En ute och innemiljö byggd på sagans värld är vårt långsiktiga mål.

2015-09-15 Roger Andersson Förskolechef

Mail Roger.andersson@umea.se Tfn 070-2515777

(8)

Bilagor

Bilaga 1:

Bedömningsschema Styrkor= mycket

tillfredställande

God kvalité tillfreds- ställande

Svagheter = ej tillfredsställande

Ej påverkbara Påverkbara På kort sikt På längre sikt

Trygghet och trivsel Stabila och inarbetade arbetslag, arbetar aktivt för ett bra arbetsklimat. En trygg arbetsmiljö för barnen genom

trygghetsvandring och barn och kompistema.

Arbetat fram en ny DKB-plan. Delar upp barnen i mindre grupper

Barngruppens storlek och

ljudnivån, lugn och ro behöver

förbättras än mer.

Barnsamtal och barnråd på utsatt tid.

Lärandemiljö Bra och varierande

utemiljö och omgivningar. Vi erbjuder stimulerande språk och matematik material som leder till nyfikenhet och lust att lära och som är tillgängligt för barnen.

Innemiljön är anpassad efter barnens intressen och behov.

Att bygga vidare på barnens egna idéer och lek.

Självständighet och tillit Vår uppmuntran till samarbete, samspel, kommunikation och vi uppmärksammar det barnen gör. Det i sin tur resulterar i god självständighet och tillit.

Ge barnen tid och utrymme vid tex på/avklädning. Ge de mindre barnen för lite tid till att försöka själva.

Lärande Språklig inlärning

utifrån språkplanen och sagoinriktning.

Utematte och primaarbete som är levande. LHU-arbetet har påbörjats.

Matte och no- ämnena. Finns inte utrymme för att spinna vidare på barnens idéer eller dela upp barnen i mindre grupper

(9)

Inflytande och ansvar Barnråd med valkort.

Uppmuntrar till ansvar för sina handlingar i vardagliga situationer

Att ta tillvara barnens idéer och intressen. Pojkar mindre inflytande än flickor.

Vardagskontakter med föräldrar Bra närvaro av

pedagoger vid lämning och hämtning som visar sig i

förskoleenkäten.

Svårt att ge känslig information när det är låg

personaltäthet.

Bättre på att uppdatera

föräldrarna utifrån målen i IUP Utvecklingssamtal Bra innehåll och

information på samtalen. Bra upplägg med alla samtal under samma kväll. Som styrks av svaren på förskoleenkäten.

Uppföljning av samtalen behöver bli bättre. Filmer och pedagogisk dokumentation i god tid innan samtalen. Håll tiden på samtalen.

Kunskaper enligt Lpfö Personliga /sociala och demokratiska färdigheter Likvärdig utbildning

(10)

Bilaga 2: Resultat förskoleenkäten 2015

Resultat förskoleenkäten 2015

Hörnan

Sammanfattning

Tabell 1 - Kvalitet i utbildningen (%)

Hörnan Umeå kommun

1-3 år

4-5

år Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min

Trygghet och trivsel 92 94 94 94 94 89 90 100 80

Lärandemiljö 96 96 96 96 96 88 89 100 83

Självständighet och självtillit 92 91 91 92 92 84 85 100 60

Lärande 89 87 89 86 88 78 77 99 48

Inflytande och ansvar 81 83 85 81 83 77 76 97 41

Vardagskontakter med föräldrar 99 94 95 95 95 88 88 100 72

Utvecklingssamtal 90 94 99 89 93 80 78 100 60

Medelvärde 91 91 93 90 91 84 83 99 65

Kvalitetsområden

Tabell 2 - Trygghet och trivsel (%)

Hörnan Umeå kommun

1-3 år

4-5

år Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min

Ditt barns trygghet 100 100 100 100 100 97 96 100 86

Ditt barns trivsel 100 100 100 100 100 99 98 100 93

Ditt barns möjlighet till lugn och ro 85 78 81 77 79 68 73 100 51

Barnet blir respekterat 85 98 93 97 95 93 94 100 81

Medelvärde 92 94 94 94 94 89 90 100 80

(11)

Kommentar:

Samtliga tabeller redovisar de positiva svarsalternativen.

Max och Min är de högsta och lägsta resultat för en förskola i undersökningen.

SO = Förskolans skolområde.

UK = Umeå kommun.

Tabell 3 - Lärandemiljö (%)

Hörnan Umeå kommun

1-3 år

4-5

år Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Stimulerar till nyfikenhet och lust att lära 92 96 96 94 95 92 93 100 69

Stimulerande innemiljö 100 96 96 97 97 92 91 100 85

Stimulerande utemiljö 92 94 93 94 94 80 86 100 78

Naturen, kulturlivet och samhället nyttjas 100 98 100 97 98 88 86 100 71

Medelvärde 96 96 96 96 96 88 89 100 83

Tabell 4 - Självständighet och självtillit (%)

Hörnan Umeå kommun

1-3 år

4-5

år Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min

Ger ditt barn bekräftelse/beröm 77 84 78 86 82 79 81 100 56

Ger ditt barn stimulans och utmaningar 100 94 100 91 95 87 85 100 63

Ger ditt barn stöd för utveckling 100 98 100 97 98 88 85 100 56

Uppmuntrar till samspel/samarbete 100 92 89 97 94 85 88 100 69

Stödjer självständighet/tillit till egen förmåga 85 90 89 89 89 83 83 100 56

Medelvärde 92 91 91 92 92 84 85 100 60

(12)

Tabell 5 - Lärande (%)

Hörnan Umeå kommun

1-3 år

4-5

år Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Talspråk, kommunikation och argumentation 100 90 96 89 92 84 85 100 56

Motorik 100 100 100 100 100 92 92 100 63

Skapande förmåga 100 100 100 100 100 88 88 100 44

Matematiskt tänkande 85 82 81 83 82 74 72 100 31

Förmåga att bygga och konstruera 92 100 96 100 98 86 86 100 63

Intresse för natur och hållbar utveckling 92 88 93 86 89 78 73 100 49

Kulturell identitet och modersmålet 69 63 70 60 65 56 53 100 31

Identitet/intressen utan begränsningar i kön 77 76 78 74 76 68 68 100 38

Medelvärde 89 87 89 86 88 78 77 99 48

Tabell 6 - Inflytande och ansvar (%)

Hörnan Umeå kommun

1-3 år

4-5

år Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Uppmuntrar till inflytande och delaktighet 92 84 93 80 85 82 79 100 56 Tar tillvara önskemål, idéer och synpunkter 69 76 74 74 74 72 71 92 31

Stimulerar till att ta egna initiativ 77 84 81 83 82 77 76 100 31

Uppmuntrar att ta ansvar för egna handlingar 85 90 93 86 89 78 79 100 44

Medelvärde 81 83 85 81 83 77 76 97 41

(13)

Tabell 7 - Vardagskontakter med föräldrar (%)

Hörnan Umeå kommun

1-3 år

4-5

år Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min

Bemötande vid lämning/hämtning 100 100 100 100 100 92 93 100 81

Ger möjlighet till frågor/önskemål/synpunkter 100 96 96 97 97 94 94 100 82 Ger möjlighet till delaktighet/inflytande 100 92 93 94 94 87 85 100 64 Ger information om hur ditt barn har det 100 98 96 100 98 91 91 100 75 Ger information om kvalitet i ped. verksamhet 95 84 90 83 86 78 76 100 48

Medelvärde 99 94 95 95 95 88 88 100 72

Tabell 8 - Utvecklingssamtal (%)

Hörnan Umeå kommun

1-3 år

4-5

år Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Information om barnets utveckling/lärande 100 92 100 89 94 85 84 100 69 Innehållet i utvecklingssamtalen är

meningsfulla 92 96 100 91 95 84 82 100 67

Det som bestämts genomförs/följs upp 77 94 96 86 90 72 67 100 43

Medelvärde 90 94 99 89 93 80 78 100 60

Använd fliken ”Bilaga” i Excel-filen som ni fått i återrapportering från enkätundersökningen vt 2015.

References

Related documents

Förskolan Rymden eftersträvar mångfald och jämlikhet genom kunskap och medvetenhet om att alla människor är och får vara på många olika sätt, och att alla människor ska

Förskolan hämtar inspiration från Reggio Emilia och har som mål att vara stimulerande och utmanande för barns utveckling och lärande.. Viktigast är en trygg

Detta gör vi genom att läsa för barnen i stort sett varje dag samt att vi uppmuntrar alla barn att använda sitt språk när de kommunicerar med andra barn och vuxna.. Rim, ramsor

Våra små lokaler gör att vi inte kan erbjuda allt material hela tiden, istället har vi försökt att ständigt byta ut och variera materialet barnen möter på förskolan

Förskolan har ljusa lokaler och avdelningarna delar parvis på våtutrymme för vattenlek och även en ”snick”, varje avdelning har en egen ateljé.. Förskolan har också

Resultatet i föräldraenkäten och det goda resultatet av arbetslagens arbete med de prioriterade utvecklingsområdena ligger till grund för bedömningen.. Nedan

Våra egna utvärderingar visar att Trygghetsvandringen behöver förändras, det är inte ett optimalt verktyg för att säkerställa barnens trygghet och trivsel på

Våra egna observationer visar på att barnen kan leka fritt under en längre tid tillsammans, sammanhängande utan avbrott för konflikter och behov av stöttning från