Allmän Studieplan för utbildning på forskarnivå i Data- och systemvetenskap

Allmän Studieplan för utbildning på forskarnivå i Data- och systemvetenskap

Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet

Fastställd av fakultetsnämnden 2011-03-08 (tidigare rev: 2007-05-31, 2008-01-08).

Forskarnivå

1 Mål för utbildningen

För doktorsexamen skall doktoranden uppvisa Kunskap och förståelse

- visa brett kunnande inom Data- och systemvetenskap och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och

- visa god förtrogenhet med vetenskaplig metodik.

Färdighet och förmåga

- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

- visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,

- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,

- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och

- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och

- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

För licentiatsexamen skall doktoranden uppvisa Kunskap och förståelse

- visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt

fördjupad kunskap i

Färdighet och förmåga

Forskarnivå

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och

- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,

- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

2 Behörighet och förkunskapskrav

2.1 Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har - avlagt en examen på avancerad nivå,

- fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller

- på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

Fakultetsnämnden får för enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl.

Övergångsregler

Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015.

2.2 Särskild behörighet

Särskild behörighet till utbildningen på forskarnivå har den som har minst 90 hp i data- och systemvetenskap eller motsvarande varav minst 15 hp skall vara uppsats/projektarbete.

Undervisningen sker i huvudsak på engelska, doktoranden måste behärska detta språk såväl muntligt som skriftligt för att kunna tillgodogöra sig undervisningen och kurslitteraturen.

Forskarnivå

3 Antagning

Ansökan om antagning till studier på forskarnivå ställs till institutionens prefekt. Utlysningen sker normalt två gånger per år med fast ansökningsdatum 30/4 och 15/10.

Aktuella platser till utbildningen på forskarnivå annonseras i samband med utlysningen på institutionens webbplats, samt i media vilka fastställs i särskild ordning.

Ansökningshandlingar skall innehålla dokument som styrker den sökandes behörighet.

Antagningsprocedurer beskrivs närmare i samband med utlysningen.

Före antagningsbeslutet skall institutionen ombesörja att en plan för finansiering finns.

Finansieringsplanen skall undertecknas av den blivande doktoranden, handledare och prefekten.

4 Urval

Urvalskriterier vid bedömning av de sökande är:

- självständighet i analys och upplägg i tidigare arbeten,

- problemformulering och stringens i tidigare arbeten och forskningsplan, - tidigare visad förmåga att hålla givna tidsramar,

- metodmässig och vetenskaplig mognad, och - kommunikations- och samarbetsförmåga.

5 Utbildningens innehåll och uppläggning

5.1 Utbildningens uppläggning

Vid varje läsårs början utger institutionen en sammanställning över planerad undervisning.

Undervisning ges i form av föreläsningar, övningar, seminarier och handledning, avvägd på lämpligt sätt med hänsyn till tillgängliga resurser, antalet doktorander, kursernas karaktär, handledarnas önskemål mm. Undervisningen avser att främja doktorandens möjlighet att självständigt tillägna sig litteraturen. Som ett led i utbildningen skall doktoranden regelbundet delta i seminarier under hela studietiden.

5.2 Handledning samt studie- och yrkesorientering

Doktorand har rätt till handledning under den tid som kan anses behövas för den föreskrivna utbildningen om 120 respektive 240 högskolepoäng.

Två handledare skall utses vid studiernas början eller snarast därefter, varav minst en skall ha

Forskarnivå

Handledarna skall ge doktoranden råd och anvisningar för hur kurser skall väljas och för hur avhandlingsarbetet skall inriktas, planeras och genomföras. Doktoranden skall genom

regelbundna kontakter hålla handledarna underrättade om arbetets fortskridande och inhämta råd om den vidare uppläggningen.

Institutionen skall ombesörja att doktoranden har givits studie- och yrkesvägledning under sin doktorandtid.

5.3 Individuell studieplan

Vid studiernas början, dock senast tre månader efter denna, skall doktoranden tillsammans med sina handledare upprätta en individuell studieplan på fastställd mall över de kurser och moment som skall medtagas i utbildningen. Den finansieringsplan som är fastställd skall biläggas studieplanen och utgöra en del av denna. Studieplanen skall följas upp minst årligen och kan successivt revideras under studiernas gång. Handledarna svarar för att den individuella studieplanen har en ändamålsenlig sammansättning och följs upp på adekvat sätt. Den individuella studieplanen skall undertecknas av doktoranden, handledarna och prefekten.

6 Kurser och tillgodoräknande

Undervisningen består av en kursdel om 90 högskolepoäng för doktorsexamen samt 60

högskolepoäng för licentiatsexamen. I kursdelen får högst 60 högskolepoäng tillgodoräknas från avancerad nivå, varav 15 hp skall vara metodkurser.

Avhandlingsdelen för doktorsexamen omfattar 150 högskolepoäng respektive 60 högskolepoäng för licentiatsexamen. Det självständiga arbetet/arbetena på avancerad nivå kan med handledares medgivande integreras i avhandlingsarbetet. Likaledes kan licentiatsavhandlingen med

handledares medgivande helt eller delvis ingå som del av avhandlingen för doktorsexamen.

I kursdelen för doktorsexamen ingår obligatoriskt:

- vetenskapsteori, 7,5 hp

- kvantitativa och kvalitativa metoder, 7,5 hp

- vetenskaplig kommunikation och forskningsmetodik, 7,5 hp.

I kursdelen för licentiatsexamen skall två av de obligatoriska kurserna ingå.

För att säkerställa att alla doktorander har grundläggande kunskaper i ämnets fem centrala områden – systemutveckling, data- och informationshantering, människa-dator-interaktion, programmering och informations-/IT-säkerhet – görs i samband med antagningen en individuell prövning av doktorandens behov av komplettering. Denna prövning görs av studierektor, som upplyser huvudhandledaren och doktoranden om aktuella kurser att komplettera med

(motsvarande 7,5 hp per område).

För licentiat- och doktorsexamen krävs att anvisad komplettering genomförts i sin helhet och tillgodoräknats utbildningen.

Kompletteringskurserna är normalt på grundnivå. Endast halva poängantalet får tillgodoräknas för dessa kurser.

I de fall en engelskspråkig kompletteringskurs saknas och doktoranden ej behärskar

Forskarnivå

Resterande högskolepoäng inhämtas från valfria kurser och projektarbeten. Dessa regleras i den individuella studieplanen som upprättats i samråd med handledarna så att bredd och djup i utbildningen tillgodoses med hänsyn till doktorandens bakgrund och förutsättningar. Kurser på grund- och avancerad nivå respektive kurser inom andra än angivna utbildningsprogram på forskarnivå, måste vara klart relevanta för den studerandes inriktning.

I samband med varje kurs anordnas individuella prov. Dessa kan vara såväl skriftliga som muntliga. Resultaten bedöms med betygen godkänd respektive underkänd.

7 Avhandling och disputation

7.1 Avhandling

Doktorsavhandlingen baseras på ett självständigt forskningsarbete och skall dokumentera doktorandens förmåga att behandla ett vetenskapligt problem genom att utveckla eller tillämpa relevant metodik. Avhandlingens kvalitet skall vara jämförbar med uppsatser i goda

vetenskapliga tidskrifter. Avhandlingen skall utformas antingen som ett enhetligt

sammanhängande verk (monografiavhandling) eller som en sammanläggning av vetenskapliga uppsatser (sammanläggningsavhandling). Även arbeten där doktoranden är medförfattare kan få ingå i avhandlingen. Det skall då klart framgå vad som utgör doktorandens del av arbetet.

Licentiatsavhandlingen skall visa doktorandens förmåga att utnyttja vetenskaplig metodik och presentera problem och resultat på ett precist och ändamålsenligt sätt.

7.2 Disputation

Doktorsavhandlingen skall försvaras vid en offentlig disputation och bedömas av en

betygsnämnd enligt högskoleförordningen kap 6. Opponent och betygsnämnd utses av dekanus.

Som betyg används något av uttrycken underkänd eller godkänd.

7.3 Licentiatseminarium

Licentiatuppsatsen skall, vid ett seminarium som äger rum på terminstid, granskas av en

opponent med lägst doktorskompetens och som har goda kunskaper om för uppsatsen väsentliga ämnesområden och metoder. Huvudhandledaren är normalt ordförande vid seminariet, men institutionsstyrelsen kan utse en annan lärare till ordförande. Om det finns särskilda skäl får rektor medge att seminariet äger rum på annan tid är terminstid och att den vetenskapliga uppsatsen får göras tillgänglig på annan tid än terminstid.

Uppsatsen skall ha funnits tillgänglig på Stockholms universitetsbibliotek och institutionen minst två terminsveckor innan seminariet äger rum. Meddelande om uppsatsen skall sändas till övriga institutioner i samma ämne vid landets universitet och högskolor. Betyg på uppsatsen bestäms av en professor, eller eventuellt av en betygsnämnd bestående av tre lärare, varav minst

Forskarnivå

8 Examen

För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om 150 högskolepoäng godkänd samt godkända betyg på samtliga däri ingående moment enligt individuell studieplan. Examensbevis utfärdas av rektor efter anmälan av institutionen.

För licentiatsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats om 60 högskolepoäng godkänd samt godkända betyg på samtliga däri ingående moment enligt individuell studieplan.

Examensbevis utfärdas av rektor efter anmälan av institutionen.