STRATEGI OCH BUDGET 2019-2020

(1)

STRATEGI OCH BUDGET 2019-2020

Äldrenämnden

(2)

Innehållsförteckning

ÄLDRENÄMNDEN ... 1

1. INLEDNING ... 3

1.1FÖRORD ... 3

1.2NÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE ... 4

1.3LAGSTIFTNING OCH STYRDOKUMENT ... 4

2. FÖRUTSÄTTNINGAR ... 5

2.1OMVÄRLDSANALYS ... 5

2.2INVÄRLDSANALYS ... 9

2.3AKTUELL EKONOMI OCH VERKSAMHET INNEVARANDE ÅR ... 12

2.4FÖRVALTNINGENS ORGANISATION ... 12

3. FULLMÄKTIGES MÅL, INDIKATORER OCH NÄMNDENS STRATEGIER ... 13

MÅL 1.GOD FOLKHÄLSA ... 14

MÅL 2.TRYGGA INVÅNARE MED INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET ... 14

MÅL 3.STÖD OCH OMSORG SOM GER MERVÄRDE FÖR INDIVIDEN ... 15

MÅL 4.MÖJLIGHETER TILL UTBILDNING I LIVETS ALLA SKEDEN ... 15

MÅL 5.MENINGSFULL FRITID... 16

MÅL 6.ETT VÄXANDE NÄRINGSLIV MED FLER I EGEN FÖRSÖRJNING ... 16

MÅL 7.GOD LIVSMILJÖ FÖR NUVARANDE OCH KOMMANDE GENERATIONER ... 17

MÅL 8.NYA BOSTÄDER I BRA LÄGEN ... 17

MÅL 9.HÖG TILLGÄNGLIGHET ... 18

MÅL 10.ORDNING OCH REDA PÅ EKONOMIN ... 19

MÅL 11.HÖG KVALITET I KOMMUNENS TJÄNSTER ... 19

MÅL 12.EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE ... 20

NÄMNDENS STRATEGIER FÖR ATT NÅ FULLMÄKTIGES MÅL ... 20

4. KF UPPDRAG ... 20

4.1NYA UPPDRAG 2019-2020 ... 20

5. EKONOMISKA RAMAR ... 21

5.1DRIFTBUDGET 2019 ... 21

5.1.1BAKGRUND/FÖRUTSÄTTNINGAR ... 21

5.1.2FÖRDELNING AV DRIFTBUDGET 2019 ... 22

5.1.3RISK OCH KÄNSLIGHETSANALYS ... 22

5.2INVESTERINGSBUDGET 2019 SAMT PLAN FÖR 2020-2022 ... 23

6. KVALITETSARBETE ... 23

7. INTERN KONTROLL ... 23

8. UPPFÖLJNING OCH ÅTERRAPPORTERING ... 24

8.1MÅNATLIGA BOKSLUT ... 24

8.2DELÅR (TERTIAL) OCH ÅRSREDOVISNING ... 24

Har du frågor kring strategi och budget 2019 Kontakta:

Eva Ingemarsdotri, förvaltningschef tfn 08 – 606 47 38 eva.ingemarsdotri@haninge.se

Kurt Johansson, controller tfn 08 – 606 82 28 kurt.johansson@haninge.se

Morgan Norberg, stabschef tfn 08 – 606 81 06 morgan.norberg@haninge.se

(3)

1. Inledning 1.1 Förord

Haninge växer och allt fler människor och företag väljer att flytta till vår kommun. Från att ha varit en anonym förort till Stockholm går Haninge mot att bli en ledande tillväxt- kommun och egen stad. I ett växande Haninge prioriterar vi bostadsbyggandet, jobben och välfärden.

Äldreomsorgen är en av framtidens stora utmaningar. Antalet äldre med behov av insatser från äldreomsorgen ökar för varje år. En bra bostad har avgörande betydelse för de äldres möjlighet att leva ett gott liv. Många äldre har bostäder som inte är rätt anpassade för deras behov. Därför är det viktigt att kommunen på olika sätt aktivt verkar för att det skapas fler bostäder som är praktiskt och ekonomiskt tillgängliga för våra äldre.

Vi ska verka för en fortsatt kraftig nybyggnation av bostäder och arbetsplatser samt en utveckling av handel, service och kultur. Genom en god samhällsplanering kan vi minska de negativa effekterna av segregation och klyftorna mellan olika kommundelar och verksamheter. När vi bygger ska vi inte bara tillgodose en kvantitativ efterfrågan utan skapa hållbara och trivsamma livsmiljöer.

I Haninges utveckling ska ingen lämnas efter utan varje individ ska ha möjligheter att växa och känna livskvalitet och delaktighet. För att fortsätta främja ett Haninge som hål- ler ihop satsar vi på det gemensamma. Ett mångsidigt förebyggande arbete stärker de äl- dres möjligheter att leva ett aktivt och meningsfullt liv. Aktivitetslokaler för möten mellan och över generationsgränser bör utvecklas. Träffpunkter bör finnas där det är natur- ligt för olika organisationer och kommunala verksamheter att mötas och ta ett gemen- samt ansvar för aktiviteter som kan rikta sig till alla besökande oavsett ålder. Ett mångsidigt förebyggande arbete stärker de äldres möjligheter att leva ett aktivt och meningsfullt liv.

Att vara en kommun som växer innebär också ett ökat behov av investeringar i vår gemensamma välfärd och fysiska miljö. Dessa investeringar är viktiga framtidssatsningar som möjliggör en fortsatt hög utvecklingstakt.

Kompetent och engagerad personal är grundläggande för att upprätthålla en hög kvalitet i våra kommunala verksamheter. För att klara framtidens kompetensförsörjning måste Haninges attraktivitet som arbetsgivare öka. Vi kan behöva våga prova nya metoder för att öka vår attraktivitet och säkra att dagens och kommande medarbetare trivs och får chans att utvecklas i sitt arbete.

Haninge växer och utvecklas, vårt gemensamma ansvar är att ta vara på de möjligheter detta medför men också att se till att alla kan följa med på resan och får chans att bidra till vår gemensamma utveckling.

Med satsningar på bostadsbyggande, nya arbetstillfällen och en jämlik välfärd tillsam- mans med kompetenta och engagerade medarbetare bygger vi ett Haninge som håller ihop.

Annett Haaf Eva Ingemarsdotri

(4)

1.2 Nämndens ansvarsområde

Äldrenämnden ansvarar för kommunens vård och omsorg till personer 65 år och äldre.

Vården och omsorgen utövas i form av förebyggande verksamhet, seniorboende, dagverksamhet, hemtjänst, korttidsboende och vård- och omsorgsboende.

1.3 Lagstiftning och styrdokument

Äldreförvaltningens/nämndens ansvarsområden regleras främst i:

 Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453).

 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017:30)

 Patientsäkerhetslagen (PSL, 2010:659)

 Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.

 Lag om (1997:736) om färdtjänst

 Lag (1997:735) om riksfärdtjänst

 Äldreplan 2019-2026

 Digital strategi 2020+

(5)

2. Förutsättningar 2.1 Omvärldsanalys

2.1.1 Lagändringar och betänkanden

Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)

Regeringen beslöt i juni 2015 att tillsätta en särskild utredare för att ta fram ett förslag till en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Utredningen presenterade och överläm- nade sitt betänkande Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer i mars 2017.

Den nationella kvalitetsplanen ska genomföras under fyra mandatperioder – åren 2019- 2034. Planen ska inte vara detaljstyrande, utan strategiskt och långsiktigt stödja den lokala och regionala utvecklingen samt bidra till stöd inom de områden där det krävs ett nationellt ansvar.

Effektiv vård (SOU 2016:2)

Regeringen beslutade den 21 november 2013 att tillsätta en nationell samordnare med uppdrag att göra en analys av hur hälso- och sjukvården kan använda professionernas re- surser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. Betänkande lämnades till regeringen under januari 2016. I utredningen framhålls betydelsen av en välfungerande och förstärkt primärvård. Utredningen föreslår att primärvården delas upp på en allmän primärvård med bibehållet vårdval och en riktad primärvård med ansvar bland annat för de mest sjuka äldre. Primärvården och kommunernas insatser för äldre ska vara väl integrerade.

God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild (SOU 2017:53)

Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården.

Ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) Den 1 januari 2018 trädde en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) i kraft. I samband med detta upphävdes nuvarande lagstiftning om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Den nya lagstiftningen syftar till att säkerställa en trygg, säker och smidig övergång från sluten- vård till öppen vård och omsorg så att personer som vårdas i sluten hälso- och sjukvård inte ska behöva stanna på sjukhus längre än nödvändigt. Lagstiftningen kommer att ställa höga krav på samverkan och ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting.

Inför den nya lagstiftningens införande antog Stockholms läns landsting (SLL) och Stockholms läns kommuner en överenskommelse om samarbetet kring den nya lagen.

Överenskommelsen är tidsbegränsad och gäller t.o.m. 2019-12-31. Riktlinjer och rutiner har arbetats fram. Under den begränsade tiden behålls det antal dagar som var gällande i tidigare betalningsansvarslagen, 5 vardagar inom den somatiska vården och 30 vardagar inom den psykiatriska vården, innan betalningsansvaret för kommunerna träder in.

Under 2018 - 2019 kommer en ny överenskommelse arbetas fram under ledning av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (SLL) och StorSthlm.

(6)

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom är under revidering och slutgiltig version kommer att publiceras under hösten 2017. Den nationella riktlinjen beskriver evidensbaserade och utvärderade behandlingar, åtgärder och metoder inom vård och omsorg för personer med demenssjukdom och för stöd till deras anhöriga. Riktlinjen ger rekommendationer för åtgärder och kan ge underlag för priorite- ringar inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Rekommendationerna gäller utredning och uppföljning, multiprofessionellt arbetet, stödinsatser, läkemedelsbehandling och utbildning.

Nationell strategi för demenssjukdom. Underlag och förslag till plan för prioriterade insatser till år 2022

Den nationella strategin är framtagen i samverkan med flera andra myndigheter, profess- ionsföreträdare, pensionärs- och patientorganisationer, akademiska experter samt Sveri- ges Kommuner och Landsting, Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga samt Svenskt Demenscentrum. Arbetet är samordnat med de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom.

2.1.2 Ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106)

Den 1 januari 2018 trädde en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) i kraft. I samband med detta upphävs nuvarande lagstiftning om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Den nya lagstiftningen syftar till att säkerställa en trygg, säker och smidig övergång från slutenvård till öppenvård och omsorg så att personer som vårdas i sluten hälso- och sjukvården inte ska behöva stanna på sjukhus längre än nödvändigt. Den kommande lagstiftningen kommer att ställa höga krav på samverkan och ansvarsfördelning mellan kommun och landsting.

En överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län och Stockholms läns landsting har antagits. Överenskommelsen är tidsbegränsad och gäller fram till 31 december 2019. I den tidsbegränsade överenskommelsen behålls det antal dagar som var i tidigare betalningsansvarslagen 5 vardagar inom den somatiska vården och 30 vardagar inom den psykiatriska vården innan betalningsansvaret för kommunerna träder in.

2.1.3 Tillgänglighet och den nya funktionshinderpolitiken Riksdagen antog i november (2017) regeringens förslag till ny funktionshinderspolitik.

Det nya målet är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions- nedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Vidare presenterades fyra mål som arbetet ska inriktas mot:

- principen om universell utformning, - befintliga brister i tillgängligheten,

- individuella stöd och lösningar för individens självständighet, och - att förebygga och motverka diskriminering.

Principen om universell utformning

Med principen om universell utformning avses ett tankesätt där samhället utformas uti- från vetskapen om de variationer i funktionsförmåga som finns hos befolkningen och

(7)

gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning att delta på lika villkor som den övriga befolkningen. Principen ses av regeringen som central för genomförandet av funktionshinderspolitiken.

Befintliga brister i tillgängligheten

Att identifiera och åtgärda befintliga brister i tillgängligheten är ett arbete som måste fortsätta samt intensifieras. Genom systematik och analys samt genom att tillämpa ett funktionshindersperspektiv kan tillgänglighetsbrister tas bort vilket regeringen bedömer som prioriterat för att genomföra politikens intentioner.

Individuella stöd och lösningar för individens självständighet

För att säkerställa oberoende, självbestämmande och självständighet samt möjliggöra delaktighet i samhället kan individuellt stöd och individuella lösningar krävas där gene- rella lösningar enligt principen om universell utformning inte räcker till. Att samhället tillhandahåller individuellt stöd är även det en av regeringen prioriterad inriktning för funktionshinderspolitiken.

Att förebygga och motverka diskriminering

I FN:s människorättskonventioner är frågan om icke-diskriminering fundamental. Bris- tande tillgänglighet är även, sedan 2015, en lagstiftad diskrimineringsgrund. Ett arbete som inriktas mot att förebygga och motverka diskriminering, utifrån funktionsnedsätt- ning, behöver enligt regeringen ges en framflyttad position.

Den nya funktionshinderspolitiken utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Därmed får tillgänglighetsområdet en tydlig koppling till de mänskliga rättigheterna och varje individs möjligheter att, utifrån sina förutsättningar, delta i samhällslivets alla delar.

Inom människorättsområdet brukar begreppen skyldighets- respektive rättighetsbärare användas. Med detta menas att samhället, i detta fall kommunen, har en skyldighet gentemot kommuninvånarna att uppfylla konventionens föresatser eftersom Sverige har ratificerat den. I Haninge kommun har FN-konventionen, sedan 2013, varit en del i led- ningssystemet genom handledningen Lätt och rätt för alla.

Med ökande ålder försämras kroppens funktioner vilket kan leda till behov av tillgänglig- hetshöjande insatser och hjälpmedel för att kunna bibehålla sin självständighet. Den ökande andelen äldre drabbas även i större utsträckning av flera funktionsnedsättningar som kan kräva mer omfattande åtgärder. Detta sammantaget kommer på sikt att leda till att äldreförvaltningen får en ökande belastning av kunder med behov av insatser och att insatserna för varje enskild individ ökar.

2.1.4 Välfärdsteknik

Förvaltningen driver sedan tidigare flera digitala utvecklingsprojekt som ligger i linje med kommunens digitala mål- och fokusområden. De flesta av projekten har av naturliga skäl ett starkt beroende till de befintliga IT-stöden för verksamhetens processer. Vid upp- handlingen går det att inkludera vissa av målen i den digitala handlingsplanen som till exempel anslutning till Nationell patientöversikt samt IT-stöd för arbete enligt Individens behov i centrum. Under perioden fram till 2020 kommer förutom eventuellt nya IT-stöd för verksamhetens processer, även viss välfärdsteknik implementeras, som tillsyn med hjälp av t.ex. bildteknik, sensorer och olika typer av larm. De digitala utvecklingsprojekt

(8)

som ska genomföras och levereras under de närmaste åren kommer att ha starka beroen- den till både befintliga och nya IT-stöd samt andra digitala utvecklingsprojekt. Den situ- ationen kräver särskild avvägning vid prioritering och genomförande för att leverera av- sedd nytta för verksamheten och den enskilde privatpersonen.

2.1.5 Kompetensutveckling

Arbetet med att kompetensutveckla personalen inom Kravmärkt Yrkesroll (KY) fortsät- ter. I dagsläget rekryteras alla vårdbiträden och undersköterskor via en fördjupad yrkes- intervju som baserar sig på yrkeskraven och kriterierna enligt KY. Vidare sker en grund- läggande kompetenskartläggning av all timanställd personal som också ska leda vidare till kompetensutveckling av den timanställda personalen. Från den gruppen rekryteras ofta ordinarie personal och därför behöver kvaliteten stärkas.

All tillsvidareanställd personal valideras enligt KY, vilket också gäller våra LOV-leveran- törer.

KY innehåller en nyutvecklad modul kring psykiska tillstånd och demens. Behovet av kompetens kring det området ökar.

Kompetensutvecklingen sker sedan i huvudsak inom konceptet arbetsnära lärande, där arbetsplatsen är utgångspunkten i kompetensutvecklingen. Framgången med KY är bland annat att kunna behålla personal, öka kvaliteten och stärka oss som attraktiva arbetsgivare inför framtidens prognostiserade brist på vårdpersonal.

En uppdatering av personalens språkkunskaper har påbörjats för att kunna anpassas efter de olika behov som uppstår. Tidigare inventeringar måste förnyas och förbättras.

För att kunna var med i kommunens arbete med att snabbt integrera nyanlända flyk- tingar gick äldreförvaltningen under 2016 in och stöttade nyanlända genom att aktivera språkstödjare som redan fanns i verksamheten.

Äldreförvaltningen hoppas att den kompetens som finns inom Kravmärkt Yrkesroll även fortsättningsvis nyttjas för att stödja nyanlända.

2.1.6 Boende för äldre Det finns olika boendeformer för äldre:

Vård- och omsorgsboende är till för de äldre som har störst behov av vård och omsorg. Per- sonaltätheten är hög med tillsyn dygnet runt. I denna typ av boende svarar kommunen för hälso- och sjukvårdsinsatser (förutom läkarinsatser). Denna typ av boende kallas även vårdboende eller äldreboende i en del kommuner. Den juridiska termen är särskilt boende.

Korttidsboende är till för personer som är i tillfälligt behov av boende med stort inslag av vård och omsorg. Möjlighet finns att under en tidsbegränsad period bo på ett korttidsboende.

Mellanboende är till för de personer som klarar ett mer självständigt liv. Olika former finns av mellanboende: Trygghetsboende, seniorboende och serviceboende. Begreppen varie- rar kraftigt liksom definitionerna.

(9)

Ordinärt boende avser ”vanliga” lägenheter, villor och andra bostäder som man hyr eller äger på egen hand. Personer som bor i ordinärt boende kan ansöka om hemtjänstinsat- ser. Detta gäller även personer som bor i seniorboende.

Nedanstående faktorer är betydelsefulla för att man som äldre ska uppleva trygghet:

• tillgängliga bostäder och närmiljöer

• möjlighet till bostadsanpassning i befintligt boende

• närhet till träffpunkter för social samvaro

• möjlighet att få kvalificerade insatser från hemtjänst och hemsjukvård när behov upp- står

• tillgång till plats i vård- och omsorgsboende även för makar och sammanboende.

2.2 Invärldsanalys

2.2.1 Hemtjänst

Efterfrågan på insatser från äldreomsorgen har ökat kraftigt de nio senaste åren. De in- satsformer som ökat mest är insatser i ordinärt boende i form av hemtjänst, korttidsboende och dagverksamhet inriktad mot personer med demens.

Antalet biståndsbedömda hemtjänsttimmar på dag/kvällstid har ökat från 261 760 år 2009 till 611 850 timmar under 2017 eller med 134 procent.

Äldrenämnden beslutade inför 2016 om korrigeringar i riktlinjer och avgiftssystem för att både dämpa efterfrågan och höja intäkterna för utförda insatser.

Dessa förändringar har bidragit till att äldrenämnden både 2016 och 2017 har redovisat mindre överskott jämfört med tilldelad ram.

Under 2017 ökade antalet hemtjänsttimmar med 33 900 timmar vilket var mer än beräk- nat, samtidigt var ökningen mindre än beräknat vad gällde behovet av att köpa vårdplat- ser för särskilt boende och korttidsboende.

Volymförändring 2019

Utökat behov av hemtjänstinsatser med 25 000 timmar under 2019. Kostnadsökning under 2019 cirka 9 mnkr.

Hemtjänsttimmar fördelat per utförare 2015-2017

218359 206077 223073

68419 61446 59548

303569 310427 329229

0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000

2015 2016 2017

Privata

Anhörigvårdare Egna utförare

(10)

Den egna utförarorganisationen har inte berörts av volymökningen vad gäller insatser på dagtid i form av hemtjänst de senaste åtta åren utan har i stort samma volym i december 2017 som i december 2008. Volymökningen har fördelats mellan de privata utförarna enligt LOV samt att fler timmar utförs av anhörigvårdare.

Under 2017 utfördes 53,8 procent av hemtjänstinsatserna av LOV- utförarna.

2.2.2 Vård- och omsorgsboende/korttidsboende/växelvård Vad gäller särskilt boende och korttidsboende har antalet utnyttjade platser under 2017 uppgått till i genomsnitt 530 platser/dygn.

Utifrån en förskjutning mot de äldre åldersintervallen ser förvaltningen att behovet av platser kommande tio år kommer att öka betydligt snabbare än vad som varit fallet de senaste tio åren.

Utifrån nuvarande andel av befolkningen som behöver plats i olika boendeformer ser förvaltningen ett behov av i genomsnitt minst 25 nya platser varje år de kommande tio åren. Kostnadsökning under 2019 cirka 18 mnkr.

Sammantaget årsgenomsnitt utnyttjade platser särskilt boende och korttidsboende

399 391 395 417 422

440 485 493 496 520 530

0 100 200 300 400 500 600

År 2007

År 2008

År 2009

År 2010

År 2011

År 2012

År 2013

År 2014

År 2015

År 2016

År 2017

(11)

Antal betalda platser i vård- och omsorgsboende 2010-2016

Under 2012 och 2013 var det mycket kraftiga upp- och nedgångar vad gäller behovet av boendeplatser i form av vård- och omsorgsboende och korttidsboende. I maj 2012 upp- gick behovet till i genomsnitt 421 platser/dygn. I september 2013 var behovet under några veckor över 520 platser/dygn eller nästan 100 platser större per dygn.

2.2.3 Fördelning egna platser – externa platser 2010–2016 Under 2016 köptes 44 procent av vårddygnen av annan utförare.

Under perioden 2013-2015 svarade andra utförare för 41 procent av vårddygnen. Under 2012 var det 33,5 procent, 2011 27,3 procent och 2010 var andelen 18,2 procent.

Årsskiftet 2017/2018 köptes cirka 50 av vårdplatserna hos utförare i annan kommun, det är samma antal som årsskiftet 2016/2017.

2.2.4 Dagverksamhet

Förvaltningen ser ett fortsatt behov av utbyggnad av dagverksamheten med inriktning mot personer med olika former av demenssjukdomar.

Efter att under flera år arbetat med att förtäta på befintliga enheter planerar förvalt- ningen att under 2018 ta fram ett konkret förslag till utbyggnad med en eller två enheter som förhoppningsvis kan komma igång runt årsskiftet 2018/2019.

Utökat antal platser med 16 per dag i dagverksamhet med demensinriktning.

Kostnadsökning på årsbasis cirka 4 mnkr.

Bedömningen är att ytterligare utbyggnad behövs senast 2021.

2.2.5 Utökad bemanning av beställarenheten och staben Den ökade ärendemängden år för år vad gäller biståndsbeslut om hemtjänst, dagverksamhet och boende har också medfört en ökad belastning för handläggarna.

300 350 400 450 500 550 600

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

(12)

Det är inte bara antalet ärenden som har blivit större. Det gäller även komplexiteten. In- slaget av psyk- och missbruksrelaterade ärenden har ökat liksom antalet äldre som drabbas av vräkning från sin bostad.

Utökad bemanning av beställarenhet och staben under 2019 Nya tjänster, kontorslokaler m.m.

Kostnadsökning cirka 1 - 2 mnkr.

2.2.6 Behovsökning av insatser 2020 och framåt

Utifrån de befolkningsprognoser som finns framtagna för de närmaste åren kan man se att det finns stora skillnader i befolkningstillväxten mellan olika åldersintervall. Antalet invånare 65 år och äldre i Haninge beräknas 2027 vara drygt 16 procent fler än 2017.

Om man bara tittar på gruppen 80 år och äldre är ökningstakten mycket mer dramatisk.

Antalet invånare 80 år och äldre beräknas öka från 2 677 personer 2017 till 4 805 personer 2027 eller med knappt 80 procent. Gruppen över 85 år kommer samma period att öka med knappt 69 procent. Detta kommer att kräva utbyggnad av alla delar av äldre- omsorgen de kommande åren.

Eftersom behovet av insatser ökar stadigt ju äldre man blir, kan inte resursbehovet de kommande åren kopplas till ökningstakten i äldregruppen som helhet. Förvaltningen har därför brutit ner befolkningsutvecklingen i både 1-års och 5-års intervaller 65-69, 70-74 o.s.v. och beräknat resursbehovet för respektive åldersgrupp.

Bedömningen är att utöver det resursbehov som redovisats för 2019, kommer vo- lymökningar under 2020 att kräva ett resurstillskott med ytterligare 37 mnkr.

2.2.7 Lokaler

Behovet av nya lokaler och anpassning av befintliga redovisas mer i detalj i lokalresurs- planen.

Behov av nya lokaler gäller i första hand behovet av fortsatt utbyggnad av vård- och omsorgsboende i kommunen samt behov av lokaler för utbyggnad med fler enheter vad gäl- ler dagverksamhet med demensinriktning.

Andra viktiga lokalfrågor är behovet av större kapacitet vad gäller köket på Hagagården alternativt flytt av verksamheten till annan enhet.

2.3 Aktuell ekonomi och verksamhet innevarande år

I tertialrapport II 2018 redovisar äldreförvaltningen sammantaget i stort balans mellan budget och utfallet fram till augusti månad.

Prognosen för 2018 visar dock ett underskott på 2 mnkr i första hand beroende på kraftigare volymutveckling än beräknat vad gäller hemtjänstinsatser i eget boende.

Hemtjänsten har i timmar ökat med 38 000 timmar eller med 9,4 procent jämfört med volymen samma period 2017.

2.4 Förvaltningens organisation

Äldreförvaltningen är organiserad i fyra avdelningar och en stab vars främsta funktioner är att stödja förvaltningsledningen och avdelningarna samt genomföra utredningar:

(13)

3. Fullmäktiges mål, indikatorer och nämndens strate-

gier

(14)

Mål 1. God folkhälsa

En bättre folkhälsa bidrar till friskare och mer aktiva invånare. Ur ett kommunalt perspektiv är det främst invånare som tar del av kommunens tjänster som kan stimuleras till ett friskare liv. Samtidigt kan alla kommunala verksamheter bidra på något vis inom sitt område till att alla invånare i kommunen får möjlighet att förändra sina livsvanor i en positiv riktning.

Fullmäktiges resultatindikatorer

Mål 1 2014 2015 2016 2017 2022

Målvärde

Andel fyraåringar med övervikt (%) 12,4 - 10,7 9,0

Möjlighet att komma utomhus i särskilt boende

för äldre (%) 46 43 51 55 57

Andel elever som inte använ- der alkohol, narkotika, tobak, dopingmedel (ANTD)

Åk 9 58 - 59 - 66

Gymnasiet åk 2 27 - 33 - 35

Nämndens strategier för att nå fullmäktiges mål

1.1 Genom att metodiskt arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser på individ- och gruppnivå stärker vi individens egna förmågor.

1.2 Genom att samverka med landstingsfinansierad hälso- och sjukvård, pens- ionärsorganisationerna, ideella organisationer samt socialförvaltningen bidrar vi till en bättre folkhälsa.

Mål 2. Trygga invånare med inflytande och delaktighet

Ökat inflytande ger individen större makt över sitt liv och därmed en större upplevd trygghet. Inom samhällsplaneringen och genom aktiva insatser och uppsökande verk- samhet kan den faktiska tryggheten i kommunen öka.

Mål 2 2014 2015 2016 2017 2022

Målvärde

Trygghet i skolan, årskurs 8 (%) 86 90 89 89 90

Anmälda brott om skadegörelse per 1000 invånare 17,5 20,6 22,2 25,6 20,0 Nämndens strategier för att nå fullmäktiges mål

2.1 Genom att utveckla befintliga arenor för dialog med invånarna, t.ex. fram- tidsgrupperna och KPR, bidrar vi till delaktighet och inflytande i samhället.

2.2 Genom att ge seniorerna inflytande över beslut och utförande av insats ökas möjligheten till att bibehålla kontrollen över sitt eget liv.

(15)

Mål 3. Stöd och omsorg som ger mervärde för individen

Kommunens stöd- och omsorgsverksamhet är en kärnverksamhet som alltid ska präglas av värdighet. Fokus ska alltid ligga på individens möjligheter till utveckling så att dennes frihet ökar.

Mål 3 2014 2015 2016 2017 2022

Målvärde Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år

efter avslutad insats (%) 66 69 75 83 85

Nöjdhet bemötande i hemtjänst under 65 år 96 91 97

Hur mycket har du kunnat påverka den hjälp

du har fått av socialtjänsten (%) - - 68 69 70

3.1 Genom att använda oss av välfärdsteknik och kognitiva hjälpmedel i verksamheten bidrar vi till ökad trygghet och självständighet för de äldre.

3.2 Genom att systematiskt arbeta med personcentrerad vård och omsorg ska den upplevda kvaliteten på äldreförvaltningens verksamhet och service för- bättras.

Mål 4. Möjligheter till utbildning i livets alla skeden

Utbildning ger möjligheter för människor att uppnå sina livsmål. Alla barn växer upp med olika bakgrund och förutsättningar. Skolan i Haninge ska bidra till utjämning av ele- vers olika förutsättningar. Inget barn eller elev ska hindras att nå sin fulla potential i Ha- ninges skolor. Kommunen ska arbeta målmedvetet och förebyggande för att minska andelen elever som hoppar av sin utbildning. Vuxenutbildningen och SFI ska utformas med utgångspunkt i att individen på kortast möjliga tid ska få reella möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.

Mål 4 2014 2015 2016 2017 2022

Målvärde Andel elever i åk. 9 som är behöriga till yrkespro-

gram, kommunala skolor* 81,2 87,4 84,8

Genomsnittligt meritvärde, åk 9 214 215 223 216 221

Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%)**

52,9 55,8 54,9

*KKIK-mått från och med 2018.

**Har tidigare mätts på tre år

4.1 Genom att samarbeta med olika utbildningsanordnare säkerställer vi goda möjligheter till yrkesinriktad praktik.

4.2 Genom att bedriva träffpunktsverksamhet och stödja pensionärsorganisat- ioner bidrar vi till ett fortsatt lärande.

(16)

Mål 5. Meningsfull fritid

Innebörden av en meningsfull fritid är olika för alla. Kommunen ska i utformningen av kultur- och fritidsutbud anpassa sig till efterfrågan så att det kommer så många invånare som möjligt till del.

Mål 5 2014 2015 2016 2017 2022

Målvärde

Andel unga nöjda med sin fritid (%) - - 91,7 90,1 94

Andel elever som deltar i musik- eller kulturskola

7-15 år (%) 8,0 9,0 14,0 10,0

Bibliotekens utlåning inkl. e-böcker (antal per in-

vånare) 4,4 4,0 3,8 3,9

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, (antal/invå-

nare i åldern 7-20 år) 25 24 26 29

5.1 Genom att främja ett engagemang och bedriva ett aktivt tillgänglighetsarbete möjliggör vi tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter för alla.

Mål 6. Ett växande näringsliv med fler i egen försörjning

Haninge ska vara en attraktiv företagskommun och ta tillvara på de naturliga förutsätt- ningar som kommunen har inom olika branscher. Servicen till befintliga företag och nye- tableringar ska vara enkel, snabb och hålla en hög kvalitet.

Kommunen ska verka för att fler invånare ska ha ett arbete att gå till. Det ska finnas en stark koppling mellan ekonomiskt bistånd och krav på aktivitet samtidigt som nya samarbeten med företag och andra organisationer skapas för att utveckla utbudet av arbets- tillfällen. Det ska finnas goda möjligheter att börja om i livet. Arbete eller meningsfull sysselsättning är en av de viktigaste faktorerna för att kunna vara delaktig i samhället.

Kommunen kan samarbeta med näringslivet och genomföra riktade insatser för att öka delaktigheten på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.

Mål 6 2014 2015 2016 2017 2022

Målvärde

SBAs nöjd kund index för företagare 67 69 72 69 73

Antal arbetstillfällen i kommunen 27 179 27 764 28 479 29 000 Antal företag i kommunen per 1000 invånare 74,7 74,6 74,6 75,0 Andel hushåll med långvarigt ekonomiskt bi-

stånd av alla hushåll med ekonomiskt bi- stånd(%)

32,7 35,1 33,1 29,0

(17)

6.1 Genom att samverka med skolverksamheten och kommunens arbetsinrik- tade verksamheter skapar vi möjligheter för unga och nyanlända till syssel- sättning och arbete.

6.2 Genom att underlätta för etableringar av vård-, omsorgs- och serviceföretag- samhet, bidrar vi till en utveckling av det lokala näringslivet.

Mål 7. God livsmiljö för nuvarande och kommande generat- ioner

Klimat- och miljöutmaningarna är inte begränsade till kommunens geografiska område, men de åtgärder som bidrar till att miljön i kommunen förbättras ska ha hög prioritet. I det större perspektivet ska kommunen genom samarbete med främst närkommunerna uppnå samarbeten som kan bidra till minskade utsläpp och förbättrad miljö. Kommu- nens egen verksamhet ska inspirera invånarna till att ta ett större ansvar för sin närmiljö.

Mål 7 2015 2016 2017 2022

Målvärde

Andel inköpt fossilfritt bränsle (%) 36,5 50

Energianvändning i kommunala lokaler resp bo-

städer (kWh/m2)* 177

resp. 149 Antal antagna detaljplaner som medför negativ påver-

kan på områden som finns upptagna i Naturkatalogen *

0 0 0

Fördröjd regnvolym från hårdgjorda ytor på mark som detaljplanelagts *

Andel ekologiska livsmedelsinköp 33 35 37 60

Andel inköpt ren köttråvara från djur uppfödda enl.

svensk djurskyddslagstiftning (%)

9,6 5,5

*värden per år och förslag på målvärden år 2022 ska tas fram

7.1 Genom att i planering och utförande av verksamhet väga in betydelsen av en miljövänlig avfallshantering, miljövänligt resande samt transporterande och användande av energi, bidrar vi till minskade utsläpp och förbättrad miljö.

7.2 Genom att vid upphandling, inköp och förbrukning av livsmedel, väga in betydelsen av ekologiska val, bidrar vi till ökning av andelen ekologiska livsmedel.

Mål 8. Nya bostäder i bra lägen

Haninge ska hävda sig i konkurrensen mellan kommunerna i Stockholmsregionen som en attraktiv inflyttningskommun. Utvecklingen av Haninges stadskärna och be- byggelse runt pendeltågstationerna ska prioriteras samtidigt som Haninges olika unika

(18)

miljöer för attraktivt boende ska utvecklas. För att möta den ökade efterfrågan på bo- städer måste hantering av detaljplaner och bygglov vara snabb och effektiv.

* Värden 2014-2017 är ackumulerat antal lägenheter.

8.1 Genom att informera fastighetsbolag om behovsbilden, uppmuntra till rör- lighet inom fastighetsbestånd, informera seniorer om egenansvar, bygga ut vård- och omsorgsboende i enlighet med behovsbilden och genom att införa biståndsbedömt trygghetsboende som insats säkerställer vi en god tillgång till bra bostäder för Haninges seniorer.

Mål 9. Hög tillgänglighet

En viktig del i att skapa en attraktiv kommun för invånare och besökare är att öka till- gängligheten till olika målpunkter i Haninge och att utveckla gemensamma offentliga utrymmen. De åtgärder och investeringar som kommunen inte kan göra själv måste uppnås genom samarbete med de aktörer som är ansvariga.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning handlar om mänskliga rättigheter och varje individs möjligheter att utifrån sina förutsättningar delta i samhällslivets alla delar. Den fysiska tillgängligheten ökas bland annat genom att säkerställa att plan- och byggprocessen följs vid byggnation och att de egna verksamheterna är tillgängliga.

* Indikatorn är ny från 2018

9.1 Genom att strategiskt arbeta med samtliga former av tillgänglighetsfrågor, delta i planprocesser och samverka med olika aktörer säkerställs en god till- gänglighet i bostäder, den offentliga miljön och kommunens lokaler.

Mål 8 2014 2015 2016 2017 2022

Målvärde Antal färdigställda lägenheter (per år) * - 891 1 654 2 418 600 Ledtider för bygglov (% färdigställda inom 10

veckor)

- - 17 74 100

Mål 9 2014 2015 2016 2017 2022

Målvärde Indikator funktionshinders perspektiv; maxvärde

100 % (Samtliga frågor i Myndigheten för delaktig- hets kommunenkät, andel positiva svar ska öka)*

- - - - 95

(19)

Mål 10. Ordning och reda på ekonomin

Kommunen har en skyldighet att förvalta skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Kom- munens verksamheter ska vara så effektiva som möjligt och leverera högsta möjliga kvalitet per skattekrona. För detta krävs flexibilitet inom våra egna verksamheter och ett koncerntänkande där samordning av tjänster och lokaler bidrar till lägre kostnader.

Externa aktörer som utför kommunala tjänster bidrar till en ökad mångfald och ökad effektivitet genom konkurrens, men framför allt ökad valfrihet hos dem som måste ut- nyttja tjänsterna.

Mål 10 2014 2015 2016 2017 2022

Målvärde Resultat (%) av skatteintäkter och statsbidrag 2,0 2,0 2,3 2,8 >=2 Budgetföljsamhet (avvikelse %) 0,0 -0,3 0,8 0,2 +0,5 till -0,5

Soliditet (%) 33,0 29,1 45,9 46,3 >= 47

Soliditet inkl pensionsåtagande (%) -5,2 -1,6 2,7 7,5 >= 15

Avtalstrohet (%) 87 82 84 85 90

10.1 Genom att metodiskt följa upp och ompröva alla delar av verksamheten sä- kerställer vi största möjliga kundnytta och ett effektivt nyttjande av resur- serna.

10.2 Genom att samverka över förvaltningsgränser när det är lämpligt, uppnår vi en ökad grad av kostnadseffektivitet.

Mål 11. Hög kvalitet i kommunens tjänster

Kvalitet i en tjänst är ofta något man upplever. Därför betyder bra bemötande och fokus på service mycket för kvaliteten i kommunens tjänster.

Mål 11 2014 2015 2016 2017 2022

Målvärde

Antalet tjänster som omfattas av LOV 4 4 5 6 8

Andel av medborgarna som via telefon till kommunen får ett direkt svar på en enkel fråga (%)

- 48 59 51 56

Andel som får svar på e-post till kommunen inom två dagar (%)

- 89 90 93 95

11.1 Genom att bemöta alla med omtanke, ödmjukhet och engagemang, skapar vi förutsättningar för att kunna leva ett värdigt liv utifrån individuella förutsätt- ningar.

11.2 Genom att metodiskt arbeta med ett systematiskt förbättringsarbete ska äldreförvaltningen höja kvalitén i våra verksamheter.

(20)

Mål 12. En attraktiv arbetsgivare

Kommunen behöver attrahera och behålla ledare och medarbetare som kan utveckla en serviceinriktad kultur genom ett tydligt ledarskap och interna utvecklings- möjligheter.

Mål 12 2014 2015 2016 2017 2022

Målvärde Hållbart medarbetarindex (HME) 78,2 78,5 78,8 79,4 83,0

Sjukfrånvaro (%) 7,0 7,6 7,8 7,5 5,0

Frisknärvaro (%) 59,8 60,2 60,2 61,5

Nämndens strategier för att nå fullmäktiges mål

12.1 Genom att systematiskt arbeta med kompetensförsörjning och arbetsmiljö skapar vi goda förutsättningar för att rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare.

12.2 Genom att fokusera på uppdraget, bemötande och ett närvarande ledarskap samt en nära samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer kommer vi att uppnå en lägre sjukfrånvaro.

4. KF Uppdrag

4.1 Nya uppdrag 2019-2020

2019 ÄN 1: Utreda behovet av arbetskläder inom nämndens egna verksamheter.

2019 ÄN 2: Utreda på vilket sätt en arbetstidsförkortning skulle kunna genomföras i syfte att säkerställa en god arbetsmiljö.

(21)

5. Ekonomiska ramar 5.1 Driftbudget 2019

Äldrenämndens driftbudget för 2019 är 808,0 mnkr enligt KF beslut 2018-06-11 §100.

Den tilldelade ramen ska inom nämndens ansvarsområde täcka volymförändringar, lokalkostnader, pris- och löneökningar samt uppdrag givna av fullmäktige i Mål och budget 2019-2020. Den totala ramökningen mellan slutlig budget 2018 och budget 2019 är 41,5 mnkr.

5.1.1 Bakgrund/förutsättningar

Nettokostnaden för äldrenämndens verksamhet ökade från 2016 till 2017 med 36,1 mnkr eller med 5,2 procent från 691,3 mnkr till 727,4.

Resultatet för 2017 blev ett budgetöverskott med 2,9 mnkr. Resultatet innebar att hu- vudparten av överfört underskott från tidigare år kunde täckas i bokslutet.

Budgetramen för 2018 uppgår till 766,5 mnkr, kommunfullmäktige beslutade i maj 2018 om att reducera 2018 års ram med 0,9 mnkr vilket motsvarar återstående underskott från 2015, ramen för 2018 uppgår efter reduceringen till 765,6 mnkr.

I tertialuppföljning II 2018 redovisar äldreförvaltningen en prognos för 2018 på 767,6 eller 2,0 mnkr mer än den justerade budgeten för 2018.

(22)

5.1.2 Fördelning av driftbudget 2019

1. Förändringen mellan den ursprungliga och den justerade budgeten består av två större poster. 1 279 tkr avser överförda medel för införande av heltidsresan, 1 700 tkr avser flyttning av systemförvaltningen från beställaravdel- ningen till en egen enhet inom den centrala administrationen.

2. Förändringen mellan den ursprungliga och den justerade budgeten är kopplad till sänkta lokalkostnader.

3. Förändringen mellan den ursprungliga och den justerade budgeten består i flyttningen av systemförvaltningen.

5.1.3 Risk och känslighetsanalys

De två senaste boksluten 2016 och 2017 har inte visat några större avvikelser mot den totala budgetramen. Däremot finns det alltid en osäkerhet om hur volymökningen kommer att fördelas mellan hemtjänsten och särskilt boende.

Den kraftiga ökningstakten vad gäller invånare över 75 år gör också att äldreförvalt- ningen räknar med en ökad osäkerhet om volymutvecklingen de närmaste fem åren.

Ett enskilt år kan det ge en avvikelse i storleksordningen upp till 40 mnkr.

(23)

5.2 Investeringsbudget 2019 samt plan för 2020-2022

Äldrenämndens investeringsbudget för 2019 är 16,5 mnkr enligt KF beslut 2018-06-11

§100.

Investeringsram exklusive Tornbergets

(tkr) 2019 2020 2021 2022 Totalt projekt

Nytt verksamhetssystem 2 500 5 000 2 500 10 000

Ny teknik i vården 2 000 2 000 2 000 2 000

Reinvesteringar i möbler och inventarier 3 000 3 000 3 000 3 000 Totalt exklusive Tornbergets investeringar 7 500 10 000 7 500 5 000

Investeringar inom Tornbergets ram

Vård och omsorgsboende 130 000 130 000

Dagverksamhet med demensinriktning 9 000

Totalt investeringar inom ram för Tornberget 9 000 130 000 130 000

Totalt äldrenämnden 16 500 140 000 7 500 135 000

6. Kvalitetsarbete

Kvalitetsarbete är att kontinuerligt arbeta med förbättringar av verksamheter. Det är ett arbete som sker i årliga processer men även i det dagliga arbetet med ständiga förbätt- ringar. Medborgarnas, kundernas och medarbetarnas idéer och förslag på hur verksamheten kan utvecklas ska tas tillvara. Ett exempel är att använda brukardialoger och ar- betsplatsträffar för att diskutera förslag på förbättringar.

Kvalitetsstyrningen beskrivs i kvalitetspolicyn som fastställdes av kommunstyrelsen i december 2017.

Genom att arbeta med kvalitetsstyrning skapas goda förutsättningar för att fullfölja olika uppdrag. Det kan handla om en förutsättning som måste finnas på plats i form av stöd- jande processer som fungerar t.ex. effektiv ärendehandläggning, synpunktshantering, projektstyrning eller insamling av data. Arbete som inte är direkt styrt av kommunens mål och budget men som är viktigt för att kommunen ska lyckas med sitt helhetsupp- drag.

Kommundirektör och förvaltningschef/VD anger inriktning och krav för kvalitetsut- veckling, kommunövergripande respektive inom förvaltningen/bolaget.

Varje förvaltning och bolag ska ta fram en årsberättelse som redovisas senast den 31 maj året efter.

7. Intern kontroll

Nämnden ansvarar för att se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Alla nämnder och kommunstyrelsen ska varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Den interna kontrollplanen skall ses som ett hjälpmedel för att uppnå de uppsatta målen för verksamheten. Interna kontrollplanen ingår inte strategi och budget, utan är ett eget ärende till nämnden eller styrelsen. Den följs upp och återrapporteras till nämnden.

(24)

Intern kontroll handlar om tydlighet, ordning och reda, att veta hur det går i verksamhet och ekonomi. Den interna kontrollen handlar om att på en rimlig nivå säkerställa:

• att verksamheten lever upp till målen och är kostnadseffektiv, det vill säga god ekonomisk hushållning

• att informationen om verksamheten och om den finansiella rapporteringen är ända- målsenlig, tillförlitlig och tillräcklig

• att de regler och riktlinjer som finns följs

• att möjliga risker inringas, bedöms och förebyggs

För att allt detta ska kunna säkerställas behöver den interna kontrollen vara en integrerad del av det vardagliga arbetet, inte en isolerad aktivitet. Den vävs in i och berör många delar och processer i verksamheten.

8. Uppföljning och återrapportering

Strategi och budget följs upp och återrapporteras till nämnd /bolagsstyrelse enligt nedan:

8.1 Månatliga bokslut

Månadsbokslut görs alla månader utom januari och juli. Dessa uppföljningar har störst fokus på ekonomisk uppföljning, prognos samt risk och känslighetsanalys, men bör även omfatta viss analys av de ekonomiska förutsättningarna i förhållande till verksamheterna.

8.2 Delår (tertial) och årsredovisning

Nämnderna följer upp och rapporterar fullmäktiges mål och uppdrag tre gånger per år, delårsuppföljning 1 per april, delårsuppföljning 2 per augusti och i nämndens årsredovis- ning.

Fullmäktige-uppdrag som ges till nämnderna under året återrapporteras till nämnd och fullmäktige i delårsrapport 2 eller årsredovisning. Undantag är om annan återapporte- ringstid anges i beslut om uppdrag.

Om nämnden har gett förvaltningen särskilda uppdrag (i avsnitt 5) återrapporteras dessa i delårsrapporter och årsredovisning.

(25)

Foto omslag: Mostphotos • Liten bild: Johan Alp, scandinav.se