Verksamhetsplan 2012/2013
Grundsärskolan, Brickebackens skola Skolnämnd Sydost
Rektor: Christina Karlsson
Sso 244/2012
Innehållsförteckning
1. Inledning sid 3
2. Förutsättningar sid 3
3. Läroplansmål – Normer och värden sid 4
4. Läroplansmål – Kunskaper sid 6
5. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande sid 8
6. Läroplansmål – Skola och hem sid 10
7. Läroplansmål – Övergång och samverkan sid 12
8. Läroplansmål – Skolan och omvärlden sid 14
9. Läroplansmål – Bedömning och betyg sid 15
10. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att sid 17 öka måluppfyllelsen enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse”
1. Inledning
Grundsärskolan på Brickebackens skola, har inriktning träningsskola. På skolan finns elever med varierande grad av utvecklingsstörning kombinerat med olika typer av funktionsnedsättningar t.ex. syn- och hörselnedsättningar, rörelsehinder och autism. I vår skola finns en strävan att varje elev ska bli sedd och bekräftad på ett positivt sätt varje dag och att varje elev ska känna trygghet, tillit och glädje i sin skoldag. Verksamhetens övergripande målsättning är att stödja eleven till en allsidig utveckling som en god grund för ett meningsfullt vuxenliv. Vi har under hösten påbörjat ett utvecklingsarbete som syftar till att säkra kvalitén i undervisningen och ytterligare fokusera på grundsärskolans kunskapsuppdrag och elevernas kunskapsutveckling. Vi har infört Samlad skoldag som innebär att eleverna börjar och slutar skolan samma tidpunkt oberoende av årskurs. Detta för att i större utsträckning möjliggöra
tvärgruppsarbete där lärargruppens gemensamma kompetenser kommer alla elever tillgodo. Vi kommer att arbeta med temabaserad undervisning där eleverna ges möjlighet att undersöka, experimentera och iaktta. Aktivt lärande i många olika former som syftar till samma mål. Temaarbetets innehåll utgår från Läroplan för grundskolan 2011 samt kursplanens ämnesområden: Estetisk verksamhet, Kommunikation, Motorik, Vardagsaktiviteter, Verklighetsuppfattning.
Mer om vår verksamhet finns att läsa på vår hemsida www.orebro.se/brickebackenssarskola
2. Förutsättningar
På skolan finns just nu 23 elever. Eleverna är indelade i 6 grupper utifrån sina förutsättningar och behov. I varje grupp finns 2 - 4 elever. På skolan arbetar 5 specialpedagoger, 3 lärare, 4 fritidspedagoger/förskollärare och 30 elevassistenter. Flera av våra elever har mycket svåra
problemskapande beteenden och är också mycket utåtagerande. Detta gör att vi har fått lov att utöka bemanningen runt dessa elever och vi har även specialanpassat lokalerna för ett par av eleverna.
På grund av behovet av vikarie vid den ordinarie personalens frånvaro har vi anställt några extra
elevassister som rycker in där behovet finns. Skolledningen består av rektor som i sitt arbete har stöd av en biträdande rektor som också har ett övergripande ansvar som specialpedagog. På grundsärskolan erbjuds heldagsomsorg (fritidshem) för eleverna. På vårt fritidshem finns 15 elever i åldrarna 6-12 år.
Från sommaren det år eleverna fyller 13 år erbjuds ungdomsfritids, som drivs via LSS.
Årsbudget: 16 025’ kr
3. Läroplansmål – Normer och värden
Programnämndsmål: Barn och unga, flickor och pojkar, måste få vara trygga och fria från
kränkande behandling. Alla elever ska kunna känna sig trygga och uppskattade. Alla skolor ska ha fungerande trygghetsplaner för att uppmärksamma och hantera kränkande behandling bland elever och personal.
Driftnämndsmål: Högsta prioritet är trygghet och att alla enheter har en väl fungerande trygghetsplan.
Processen och avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Processen och avstämning under året med bedömning av resultat och analys Alla elever ska bli bemötta med respekt.
Alla elever ska bli sedda, hörda och lyssnade på.
Alla elever ska få sina behov tillgodosedda, så väl grundläggande behov som behov av självkontroll, inflytande och egen makt.
Alla elever ska dagligen vara delaktiga i goda möten och berikande samspel.
Alla elever ska erbjudas utmaningar som leder till utveckling och en upplevelse av att jag kan.
Alla elever ska ges möjlighet att delta i temabaserat arbete.
All personal ska vara delaktiga i temabaserat arbete för att skapa medvetenhet om bemötande och utveckla en samsyn kring förhållningssätt. Vilket ska ge en känsla av att alla elever är våra elever.
All personal på särskolan ska fortsättningsvis delta i diskussioner runt bemötande och förhållningssätt.
All personal på särskolan ska ges möjlighet att påbörja etiska diskussioner.
Verksamhetens egna mål:
• Vid läsårets slut har alla elever en känsla av sitt och andras värde.
• Vid läsårets slut har alla elever utifrån sin förmåga utvecklat en medvetenhet om sitt och andras värde.
• Vid läsårets slut har alla elever fått en ökad självkänsla.
Vi kommer att bedöma resultatet genom att titta på följande faktorer:
– minskad stress – ökat välmående – ökad kommunikation – ökad kunskap
– ökad förståelse – ökad arbetsglädje
Vi kommer att dokumentera detta genom att:
– skriva Pedagogiska planeringar där innehållet i undervisningen beskrivs och utvärderas.
– skriva Individuella utvecklingsplaner där varje elevs utveckling och kunskaper beskrivs och utvärderas.
– filma och fotografera.
– skriva ner reflektioner i det dagliga arbetet.
– genomföra observationer med stöd av enkäten aktivitet – och engagemang.
– studera resultaten i medarbetarenkäten.
– föra anteckningar vid samtal med förälder/vårdnadshavare.
– studera resultaten i föräldraenkäten.
Avstämning ska under verksamhetsåret ske i arbetslagen, tillsammans med rektor, vid arbetsplatsträff i november och mars. Utvärdering görs vid verksamhetsårets slut utifrån följande frågeställningar:
Vilka hinder och/eller framgångsfaktorer kan vi se i processen?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Hur har organisation och/eller ledningsstrukturen påverkat resultatet?
4. Läroplansmål - Kunskaper
Programnämndsmål: Läsförmåga är en nyckel i skolarbetet. Varje grundskoleelev ska kunna läsa när de lämnar skolår 1.
Alla barn och ungdomar ska ges förutsättningar att klara minst godkända resultat i skolan. Särskilt ska pojkars möjlighet att nå målen beaktas då behörigheten för pojkar jämfört med flickor var sju procentenheter lägre till gymnasieutbildningarna 2011.
Varje skola har ansvar för att behoven av läxhjälp tillgodoses, i egen regi eller i samverkan med andra aktörer.
Kommunens riktlinjer för mottagning, introduktion och utbildning av flerspråkiga barn och elever:
Förskolan och skola ska i sin kvalitetsredovisning följa upp och utvärdera sina insatser för flerspråkiga barn/elever.
Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. Alla elever ska nå minst godkänt i alla ämnen och ha en skoldag präglad av trygghet.
Processen och avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper inom kursplanens ämnesområden.
Detta sker genom individanpassad undervisning och temabaserad gruppundervisning. Lärarnas kompetens inom ämnesområdena tas tillvara i den temabaserade undervisningen och bidrar därmed till att elevernas möjligheter ökar att uppnå såväl de grundläggande som fördjupade kunskaperna i kunskapskraven.
All personal ska uppmärksamma och bekräfta eleverna och visa tillit till elevens förmågor, skapa utrymme för eleven att ta egna initiativ, erbjuda eleven lustfyllda aktiviteter, ställa krav som utmanar och som är hanterbara för eleven.
Verksamhetens egna mål:
• Alla elever har utifrån sina förutsättningar fått möjlighet att uppnå de grundläggande målen i kunskapskraven.
• Vid läsårets slut har alla elever på särskolan fått ökad tillit till sin egen förmåga.
Vi kommer att bedöma resultatet genom att titta på följande faktorer:
- Individuella utvecklingsplaner och Skriftligt omdöme - Pedagogiska planeringar
- Ökat välmående - Ökad förståelse - Ökad kunskap
Vi kommer att dokumentera detta genom att:
– kontinuerligt skriva Pedagogiska planeringar där innehållet i undervisningen beskrivs och utvärderas.
– kontinuerligt skriva Individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen där varje elevs utveckling och kunskaper beskrivs och utvärderas.
– filma och fotografera.
– skriva ner reflektioner i det dagliga arbetet.
– föra anteckningar vid samtal med vårdnadshavare.
– studera resultaten i föräldraenkäten
Avstämning ska ske kontinuerligt under verksamhetsåret i lärargruppen. Avstämning ska också ske i arbetslagen vid arbetsplats träff tillsammans med rektor i november och mars. Avstämning och utvärdering, som görs vid verksamhetsårets slut ska bedömas utifrån följande frågeställningar:
Vilka hinder och/eller framgångsfaktorer kan vi se i processen?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Hur har organisation och/eller ledningsstrukturen påverkat resultatet?
5. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
Programnämndsmål: Barn och ungdomar ska ges reell delaktighet och inflytande över sin egen skolgång, i stigande grad beroende på ålder.
Driftnämndsmål: En förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan är att den enskilda skola är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer.
Processen och avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Alla elever ska ges möjlighet till ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll.
Alla elever ska ges möjlighet att prova olika arbetssätt och arbetsformer.
Alla elever ska erbjudas möjlighet att arbeta/delta i olika gruppkonstellationer.
All personal ska arbeta för att bekräfta varje elevs intresse och initiativ.
All personal ska arbeta för att skapa en samsyn kring förhållningssätt.
Vi kommer att bedöma resultatet genom att titta på följande faktorer:
– minskad stress – ökat välmående – ökad kommunikation – ökad kunskap
– ökad förståelse – ökad arbetsglädje
Verksamhetens egna mål:
• Vid läsårets slut har alla elever fått ett ökat inflytande.
Vi kommer att dokumentera detta genom att:
– skriva Pedagogiska planeringar där innehållet i undervisningen beskrivs och utvärderas.
– skriva Individuella utvecklingsplaner där varje elevs utveckling och kunskaper beskrivs och utvärderas.
– filma, fotografera och samtala runt aktiviteter.
– skriva ner reflektioner i det dagliga arbetet.
– genomföra observationer med stöd av enkäten aktivitet – och engagemang.
– studera resultaten i medarbetarenkäten.
– föra anteckningar vid samtal med förälder/vårdnadshavare.
– studera resultaten i föräldraenkäten.
Avstämning ska under verksamhetsåret ske i arbetslagen, tillsammans med rektor, vid arbetsplatsträff i november och mars. Utvärdering görs vid verksamhetsårets slut utifrån följande frågeställningar:
Vilka hinder och/eller framgångsfaktorer kan vi se i processen?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Hur har organisation och/eller ledningsstrukturen påverkat resultatet?
6. Läroplansmål – Skola och hem
Programnämndsmål: Samarbetet mellan hemmet och skolan är viktigt för barns utveckling.
Föräldrar ska få ökad möjlighet till bättre insyn över vad barnen för tillfället arbetar med i skolan och det egna barnets kunskapsutveckling. Detta för att föräldrarna på ett enklare sätt ska kunna stötta sitt barn i kunskapsutvecklingen.
Driftnämndsmål: Se programnämndsmål
Processen och avstämning under året med bedömning av resultat och analys Alla vårdnadshavare bjuds in till ett gemensamt föräldramöte under hösten.
Alla vårdnadshavare bjuds in till utvecklingssamtal 2 ggr/läsår.
Alla vårdnadshavare bjuds in till ett öppet hus under våren (feb).
Alla vårdnadshavare ska få ta del av underlaget (dokumentation) för utvecklingssamtalet minst en vecka innan samtalet.
Vi kommer att bedöma resultatet genom att titta på följande faktorer:
– ökad kommunikation – ökad kunskap
– ökad förståelse
Vi kommer att dokumentera detta genom att:
– föra anteckningar vid samtal med förälder/vårdnadshavare – studera resultaten i föräldraenkäten
Avstämning ska under verksamhetsåret ske i arbetslagen, tillsammans med rektor, Verksamhetens egna mål:
• Vid läsårets slut har vi utvecklat en trygg och tillitsfull relation med våra elevers vårdnadshavare.
• Alla vårdnadshavare ska få fortlöpande information om sitt barns kunskapsutveckling
Utvärdering görs vid verksamhetsårets slut utifrån följande frågeställningar:
Vilka hinder och/eller framgångsfaktorer kan vi se i processen?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Hur har organisation och/eller ledningsstrukturen påverkat resultatet?
7. Läroplansmål – Övergång och samverkan
Programnämndsmål: Samarbetet mellan olika grund- och gymnasieskolor stimuleras för att skapa möten mellan elever och personal.
Studie- och yrkesvägledningen ska stärka elever i de val de gör i skolan gällande program och utbildningar.
Driftnämndsmål: Se programnämndsmål.
Processen och avstämning under året med bedömning av resultat och analys
En handlingsplan utarbetas i lärargruppen genom diskussioner. Handlingsplanen ska innehålla rutiner vid mottagande av ny elev och rutiner vid överlämnande av elev. Dokumentationen är handlingsplanen.
Alla dagens skol- och fritidsaktiviteter samplaneras för varje elev.
I alla arbetslag ska en fritidspedagog/person med likvärdiga kunskaper tilldelas ett tydligare ansvar och möjlighet till att planera verksamheten tillsammans med ansvarig lärare.
Särskolan anordnar någon gemensam aktivitet med grundskolan under vårterminen.
Särskolan informerar i grundskoleklasser under höstterminen
Vi kommer att bedöma resultatet genom att titta på följande faktorer:
– minskad stress – ökat välmående – ökad kommunikation – ökad kunskap
– ökad förståelse – ökad arbetsglädje Verksamhetens egna mål:
• Vid läsårets slut har en handlingsplan upprättats för mottagande och överlämnande av elev.
• Vid läsårets slut har vi skapat nya mötesplatser med grundskolan.
Vi kommer att dokumentera detta genom att:
– skriva Pedagogiska planeringar där innehållet i undervisningen beskrivs och utvärderas.
– skriva Individuella utvecklingsplaner där varje elevs utveckling och kunskaper beskrivs och utvärderas.
– filma och fotografera.
– skriva ner reflektioner i det dagliga arbetet.
– genomföra observationer med stöd av enkäten aktivitet – och engagemang.
– studera resultaten i medarbetarenkäten.
– studera resultaten i föräldraenkäten.
Avstämning ska under verksamhetsåret ske i arbetslagen, tillsammans med rektor, vid arbetsplatsträff i november och mars. Utvärdering görs vid verksamhetsårets slut utifrån följande frågeställningar:
Vilka hinder och/eller framgångsfaktorer kan vi se i processen?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Hur har organisation och/eller ledningsstrukturen påverkat resultatet?
8. Läroplansmål – Skolan och omvärlden
Programnämndsmål: Örebros barn och ungdomar ska vara rustade för det kunskapssamhälle vi alla lever i.
Barn och ungas kreativitet ska främjas liksom deras entreprenöriella tänkande.
Driftnämndsmål: Se programnämndsmål
Processen och avstämning under året med bedömning av resultat och analys Diskussioner i lärargruppen vad entreprenörskap innebär för vår verksamhet
Utifrån undervisningen i kursplanens ämnesområden tas elevernas intressen till vara för att stimulera och utveckla elevernas initiativförmåga och självständighet.
Vi kommer att bedöma resultatet genom att titta på följande faktorer:
- ökad initiativförmåga - ökad själständighet - ökad samarbetsförmåga
Vi kommer att dokumentera detta genom att:
- skriva bedömningar utifrån de Pedagogiska planeringarna - skriva Pedagogiska bedömningar inför utvecklingssamtal
Avstämning ska ske i arbetslagen vid arbetsplats träff tillsammans med rektor i november och mars.
Avstämning ska också ske under verksamhetsåret i lärargruppen, i arbetslagen, vid utvecklingssamtal med vårdnadshavare. Avstämning och utvärdering, som görs vid verksamhetsårets slut, ska bedömas utifrån följande frågeställningar:
Vilka hinder och/eller framgångsfaktorer kan vi se i processen?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Verksamhetens egna mål:
• Vid vårterminens slut har vi utvecklat det entreprenöriella lärandet genom att ta till vara på elevernas nyfikenhet, kreativitet och intressen.
9. Läroplansmål – Bedömning och betyg
Driftnämnduppdrag: Det webbaserade verktyget InfoMentor (PODB) ska användas i alla skolor.
InfoMentor stödjer det kontinuerliga arbetet med skriftliga omdömen som ett stöd till elevernas kunskapsutveckling.
Processen och avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Alla lärare får kompetensutveckling kring Pedagogiska planeringar.
Alla lärare diskuterar och reflekterar under höstterminen kring funktionerna i PODB.
All personal informeras om och ges möjlighet att delta i utformandet av Pedagogiska planeringar, där mål och syfte med aktiviteterna diskuteras.
All personal ska ha möjlighet att ta del av de Pedagogiska planeringarna
Alla vårdnadshavare får information om familjewebben och dess användningsområden.
Vi kommer att bedöma resultatet genom att titta på följande faktorer:
– ökad kommunikation – ökad kunskap
– ökad förståelse
Vi kommer att dokumentera detta genom att:
Verksamhetens egna mål:
• Vid vårterminens slut har Pedagogiska planeringar för verksamhetens olika aktiviteter upprättats utifrån läro- och kursplan.
• Vid vårterminens slut har all personal fått ökad kunskap och medvetenhet om processen runt Pedagogisk planering.
• Vid vårterminens slut har vårdnadshavare fått information och tillgång till Pedagogiska planeringar och sitt barns kunskapsutveckling via det webbbaserade verktyget.
Avstämning ska ske kontinuerligt under verksamhetsåret i lärargruppen. Avstämning ska också ske i arbetslagen vid arbetsplats träff tillsammans med rektor i november och mars. Avstämning och utvärdering, som görs vid verksamhetsårets slut ska bedömas utifrån följande frågeställningar:
Vilka hinder och/eller framgångsfaktorer kan vi se i processen?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Hur har organisation och/eller ledningsstrukturen påverkat resultatet?
10. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka måluppfyllelsen enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse”
Processen och avstämning under året med bedömning av resultat och analys Pedagogiska planeringar upprättas för samtliga aktiviteter.
Planering, genomförande, utvärdering och utveckling av den temabaserad undervisning ges stort utrymme i den pedagogiska verksamheten.
All personal deltar återkommande i diskussioner runt orden GLÄDJERIK, KOMMUNICERANDE och UTVECKLANDE.
Vi kommer att bedöma resultatet genom att titta på följande faktorer:
– minskad stress – ökat välmående – ökad kommunikation – ökad kunskap
– ökad förståelse – ökad arbetsglädje
Vi kommer att dokumentera detta genom att:
– skriva Pedagogiska planeringar där innehållet i undervisningen beskrivs och utvärderas – skriva Individuella utvecklingsplaner där varje elevs utveckling och kunskaper beskrivs och Verksamhetens egna mål:
• Pedagogiska planeringar upprättas för samtliga aktiviteter.
• Den Temabaserad undervisningen utvecklas och blir en naturlig del i grundsärskolans arbete.
• Skapa samsyn utifrån orden GLÄDJERIK, KOMMUNICERANDE, UTVECKLANDE som beskriver verksamheten.
– genomföra observationer med stöd av enkäten aktivitet – och engagemang – studera resultaten i medarbetarenkäten
– studera resultaten i föräldraenkäten
Avstämning ska under verksamhetsåret ske i arbetslagen, tillsammans med rektor, vid arbetsplatsträff i november och mars. Utvärdering görs vid verksamhetsårets slut utifrån följande frågeställningar:
Vilka hinder och/eller framgångsfaktorer kan vi se i processen?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Hur har organisation och/eller ledningsstrukturen påverkat resultatet?
