BESLUT Dnr LiU Budget

(1)

2013-10-29 Dnr LiU-2013-01444

Budget

a) Budget för forskning och forskarutbildning Styrelsen beslutar

- att fastställa forskningsbudget 2014 enligt bilaga samt ge uppdrag till prodekanus att besluta om smärre justeringar.

- att fastställa planeringsförutsättningar för 2015 och 2016

b) Budget för grundutbildning Styrelsen beslutar

- att fastställa budget för grundutbildning 2014 enligt bilaga samt ge uppdrag till dekanus att besluta om mindre justeringar.

- att anslag under institution xxx fördelas efter studenternas val v 50.

- att fastställa planeringsförutsättningar för 2015 och 2016.

Beslut i detta ärende har fattats vid SUVs sammanträde 2013-10-29. I beslutet har deltagit undertecknad dekanus, ordförande, ledamöterna Thomas Östholm, Andreas Fejes, Brith-Inger Aspgård, Louise Malmström, Linnea Bodén, Tobias Karlsson och Mats Werme samt

tjänstgörande ersättare Polly Björk-Willén, Lotta Holme och Hans Nilsson.

Därutöver har närvarit programansvariga utbildningsledare Maria Arvidsson och Monica Sandlund, kanslichef Anderz Grunnesjö, fakultetskoordinator Caroline Kelly, facklig representant Lars Lilieqvist och controller Samuel Zethson, den sistnämnda föredragande.

Karin Mårdsjö Blume Samuel Zethson

Dekanus Controller

(2)

BUDGET 2014, Dnr LiU-2013-01444

x Budget för forskning och forskarutbildning 2014 x Budget för grundutbildning 2014

(3)

arbete IBL, IKK och ISV, Pedagogik i utbildning och skola samt Läs- och skrivforskning IBL, Vuxenpedagogik och folkbildning, Mimer samt Yrkesdidaktik IBL, Matematikens didaktik MAI och IBL, Teknik, naturvetenskap och didaktik ISV, Samhällsämnenas didaktik ISAK och IEI. Medel tilldelas dessa miljöer under förutsättning att nyantagning av doktorander, inrättande av post.doc- anställningar samt tillsättning av professorsanställningar sker efter samråd med Styrelsen för

utbildningsvetenskap. Den långsiktiga utvecklingen inom området är beroende av extern finansiering av forskning och forskarutbildning.

Sammantaget omfattar den utbildningsvetenskapliga forskningen en stor bredd. Som en följd av genomförandet av en ny lärarutbildning ökar kraven på den utbildningsvetenskapliga forskningens relevans ytterligare. Starka forskningsmiljöer som tar ansvar för grundutbildningen är en förutsättning för en forskningsbaserad lärarutbildning av hög kvalitet.

Inför 2014 års budget genomfördes budgetsamtal mellan fakultet och forskningsmiljöer. Underlag för samtalen utgjordes av miljöernas verksamhetsberättelser och planer för framtiden. I årets dialoger fokuserades särskilt de överskott som många av miljöerna genererat, där detaljerade planer för hur överskottet skall användas diskuterades. Miljöerna som beskrivs nedan finansieras delvis av medel från SUV. Därutöver finansieras de genom strategiska satsningar såsom professors- och karriärkontrakt, forskningslektorat och andra satsningar. Vidare finansieras verksamheten med anslag från VR och andra forskningsråd. I beskrivningar av miljöerna nedan nämns endast de tjänster som fakulteten bedömer att fakultetsanslaget skall täcka för de enskilda miljöerna. Utöver dessa tjänster, har miljöerna fler forskande medarbetare finansierade via andra interna och externa anslag.

Fakultetsanslaget för 2014 innefattar inte tillräcklig kompensation för löne- och prisomräkning. För framtiden kan detta betyda att verksamheten måste minska i volym. Varken doktorandanställningar post.doc. anställningar eller professorsanställningar kan i så fall inte självklart återbesättas.

FORSKNINGSMILJÖER INOM OMRÅDET UTBILDNINGSVETENSKAP Beslut och anslagsram 2014

1. Pedagogiskt arbete IBL, rad 11

Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostnader för en professor, en doktorand och två licentiander delfinansierade av Linköpings kommun.

Fakultetsanslag 2014 (2 518 tkr).

2. Pedagogiskt arbete IKK, rad 12

Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostnader för en professor, en doktorand och två

licentiander delfinansierade av Linköpings kommun. Från och med 1 september höjs anslaget med syfte att täcka kostnaderna för en professor och två doktorander, vilket får fullt utslag i budgeten 2015. Om planerad antagning av två doktorander med start september 2014 förskjuts, minskas anslaget med motsvarande kostnad.

3. Pedagogiskt arbete ISV, rad 13

Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostnader för en professor och sju doktorander.

(4)

Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostnader för en professor och två doktorander.

6. Vuxenpedagogik och folkbildning, rad 21

Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostnader för en professor, en biträdande lektor/forskarassistent och fyra doktorander.

7. Vuxenpedagogik och folkbildning, Mimer, rad 23

Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostnader för en föreståndare, en doktorand samt löpande verksamhet för det nationella uppdraget.

8. Yrkesdidaktik, rad 25

Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostnader för del av ett lektorat.

Fakultetsanslag 2014 (629 tkr).

9. Matematikens didaktik MAI, rad 5

Fakultetsanslaget syftar till att täcka delar av kostnaden för en professor och en doktorand.

10. Matematikens didaktik, IBL rad 4

Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostnaden för del av ett lektorat samt en halv doktorandtjänst.

Fakultetsanslag för 2014 (738 tkr).

11. Teknik, naturvetenskap och didaktik, rad 19

Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostnaden för två professorer/biträdande professorer, 3 postdoc och 8 doktorander.

12. Didaktik i samhällsämnena, ISAK rad 16

Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostanden för delar av ett lektorat. Från och med 1 september höjs anslaget med syfte att täcka kostnaderna för två doktorander, vilket får fullt utslag i budgeten 2015. Om planerad antagning av två doktorander med start september 2014 förskjuts, minskas anslaget med motsvarande kostnad.

Fakultetsanslag 2014 (933 tkr).

13. Didaktik i samhällsämnena, IEI rad16

Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostnaden för en adjunkts kompetensutveckling till doktorsexamen. Anslag utgår även för 2015, därefter har IEI fullt ekonomiskt ansvar för att möjliggöra att forskarutbildningen slutförs.

Anslag 2014 (484 tkr)

(5)

forskningForskningsbudget2014

SUV

LINKÖPINGSUNIVERSITET ABCDE

Forskningsbudget SUV

BudgetårForskningsmiljö/forskningsområdeInstFakultet/krBudgetkr2013 2014MatematikensdidaktikIBL742869718692 MAI15525641470463 MatematikensdidaktikSumma22954322189155 PedagogikiutbildningochskolaIBL4328937 PedagogikiutbildningochskolaSumma43289374536243 Pedagogikiutbildningochskola;LäsͲochskrivforskningIBL2746710 Pedagogikiutbildningochskola;LäsͲochskrivforskningSumma27467102606533 PedagogisktarbeteIBL25225332389881 IKK25945902389881 ISV60293035865725 PedagogisktarbeteSumma1114642610645487 SamhällsämnenasdidaktikIEI480898348817 ISAK939826644576 SamhällsämnenasdidaktikSumma1420725993393 Teknik,naturvetenskapochdidaktikISV11213797 Teknik,naturvetenskapochdidaktikSumma1121379711038129 VuxenpedagogikochFolkbildningIBL4992958 VuxenpedagogikochFolkbildningSumma49929585009283 VuxenpedagogikochFolkbildning,MimerIBL2052102 VuxenpedagogikochFolkbildning,MimerSumma20521021986313 YrkesdidaktikIBL634356 YrkesdidaktikSumma6343561337573 2014Summa4083144240342109 Totalsumma40831442 Fakultetsanslag201441478000 Anslagtillforskningsmiljö/forskningsområde40831442 Summa646558 Ͳ10Ͳ22

(6)

Budget 2014 grundutbildning

Universitetsstyrelsens beslut

Utbildningsuppdrag till Styrelsen för utbildningsvetenskap för perioden 2014 – 2016

Gemensamma planeringsförutsättningar för fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap

Inom anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå finns 1 347 223 tkr att fördela till universitetets fakultetsstyrelser (motsv.) i form av takbelopp för budgetåret 2014.

Till detta skall läggas universitetets anslagssparande som vid ingången till 2013 uppgick till 22 587 tkr. Beroende på utbildningsvolymens storlek när budgetåret 2013 summeras kan detta belopp komma att reduceras. Den del av anslagssparandet som eventuellt återstår vid

ingången till 2013 kommer, givet att universitetet har en större utbildningsvolym än takbeloppet, att fördelas till berörda fakultetsstyrelser när 2014 års resultat föreligger.

Takbeloppen till respektive fakultetsstyrelse och Styrelsen för utbildningsvetenskap inkluderar ersättning för lokaler.

Universitetets gemensamma ändamål finansieras i huvudsak genom införandet den s k SUHF- modellen som i korthet innebär att kostnaderna för dessa ändamål fördelas på kostnadsbärare på institutionsnivå. När fakultetsstyrelser och Styrelsen för

utbildningsvetenskap, institutioner och andra arbetsenheter fastställer sin respektive budget måste detta beaktas.

Fakultetsstyrelser och Styrelsen för utbildningsvetenskap kommer därutöver att faktureras för kostnader avseende

- antagning (nationell) av studenter (*)

- upphovsrättslig ersättning för kopiering (**) - stöd till studenter med funktionshinder (***)

(*) LiU:s avgift för den samordnade, nationella antagningen beräknas under 2014 uppgå till ca 8 500 tkr (inkl. de internationella masterutbildningarna).

(**) LiU.s avgift för upphovsrättslig ersättning för kopiering uppgick under 2012 till ca 2 700 tkr.

(***) Den andel som lärosätena avsätter till funktionshindrade studenter bör enligt regleringsbrevet uppgå till 0,3 procent av anslaget till grundutbildning.

(7)

Vidare skall löneökningar täckas av respektive enhet.

Kårobligatoriet avskaffades fr o m 1 juli 2010. Detta innebär att universitetet skall avsätta medel till bl a studentrepresentation och studiesociala frågor kopplade till studenternas

studiesituation. För varje år i perioden 2014 – 2016 skall därför respektive fakultetsstyrelserna bidra med 320 kr/helårsstudent till respektive studentkår för denna verksamhet samt i

förekommande fall ersättning därutöver för annan verksamhet som prioriterats av

fakultetsstyrelserna. De medel som universitetet erhåller för respektive budgetår i perioden 2014 – 2016 som kompensation för kårobligatoriets avskaffande fördelas till fakulteterna efter utfallet av antalet helårsstudenter två år innan aktuellt budgetår och därmed i analogi med hur regeringen fördelar denna kompensation till universitet och högskolor.

Ytterligare utgångspunkter för universitetsstyrelsens fördelning av styrelsernas takbelopp utgör takbeloppen för verksamhetsåret 2013 samt regeringens synpunkter i övrigt i budgetpropositioner m m.

Detta beslut det andra med ”rullande” treårsbudgetar där det första årets (2014 års) belopp är fast medan år två (2015 års) och år tre (2016 års) utgörs av planeringsförutsättningar.

Beloppen för samtliga år i perioden 2014 – 2016 anges i 2014 års pris- och lönenivå.

Förutsättningarna ovan innebär att de nationella ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer inte behöver reduceras till interna ersättningsbelopp då några avsättningar inte längre görs till lokaler och särskilda åtaganden. Detta betyder att de interna

ersättningsbeloppen = nationella ersättningsbeloppen (kronor), vilka framgår av sammanställningen nedan.

(8)

Utb. omr. grp Ersättning för helårsstudent Ersättning för helårsprestation

2014 2014

Humanistiskt, Teologiskt, Juridiskt

Samhällsvetenskapligt 28 950 19 649

Naturvetenskapligt,

Tekniskt, Farmaceutiskt 51 415 43 359

Vård 54 661 47 344

Medicinskt 61 082 74 299

Undervisning (*) 32 622 38 420

Verksamhetsförlagd utbildning (**) 42 817 50 427

Övrigt (***) 41 291 33 543

Design (****) 145 697 88 769

(*): Avser utbildning inom det allmänna utbildningsområdet och den utbildningsvetenskapliga kärnan.

(**) Avser verksamhetsförlagd utbildning inom lärar- och förskollärarutbildningar.

(***): Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar samt praktiskt- estetiska kurser inom bl a lärarutbildningar (exklusive kurser som tillhör konstnärliga områden).

(****) Avser de utbildningar vid Carl Malmstens skola som den 1 juli 2000 överfördes till Linköpings universitet. Regeringen har infört ett tak som innebär att Linköpings universitet för avräkna högst 50 helårsstudenter inom utbildningsområdet design under respektive budgetår i perioden 2014 – 2016. 2014.

Universitetsstyrelsen uppdrar åt fakultetsstyrelser och Styrelsen för utbildningsvetenskap att med utgångspunkt i universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag till respektive styrelse dels fatta beslut om styrelsens egen budget, dels genom egna utbildningsuppdrag (eller på annat sätt) förse institutionerna med underlag till respektive institutions budgetarbete.

Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap fastställer fasta budgetramar för institutionerna för 2014 och övergripande ramar, som planeringsförutsättningar, för år 2015 och 2016. Respektive institutions budgetram avstäms av fakultetsstyrelsen årsvis och

(9)

avvikelser kan påverka resursramarna för påföljande år. Skarp avräkning mot institutionsnivån med retroaktiva återkrav respektive tilläggsersättningar från fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap skall ej tillämpas..

Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap skall lägga ut uppdrag på berörda institutioner och till dessa uppdrag koppla resurser. Uppdragen sammanställs i komprimerad form i en för alla fakulteter (motsv.) gemensam presentation, i vilken varje enskild institution kan se samtliga sina uppdrag och till dessa knutna resurser.

Inom ramen för respektive styrelses takbelopp skall Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap anordna kurser inom det s k Sommaruniversitetet respektive år i perioden 2014 – 2016. För dessa kurser skall fakultetsstyrelsen och Styrelsen för

utbildningsvetenskap beakta vad som sägs i universitetsstyrelsens beslut (daterat 2000-06-05;

dnr: LiU 820/00-40) om Sommaruniversitetet.

Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap skall i sina respektive budgetar beakta behovet av särskilda medel för verksamhetsområdets kvalitetsarbete och framtida utvärderingar av utbildningsresultat som en del av det nationella kvalitetssäkringssystemet.

Vid respektive års slut kommer en direkt avräkning att göras utifrån antalet ”utförda”

helårsstudenter och helårsprestationer inom respektive verksamhetsområde för Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap

Riktlinjer för hantering av balanserad kapitalförändring skall ske enligt universitetsstyrelsens beslut daterat 2013-04-12 med diarienummer LiU- 2013- 00528.

Gemensamt uppdrag till fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap skall anpassa utbildningsutbudets sammansättning och inriktning till områden där behovet av välutbildad arbetskraft bedöms öka.

Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap skall bedriva fort- och vidareutbildning. Fakultetsstyrelsen skall också i övrigt öka sin beredskap för livslångt lärande och utveckla flexibla studieformer.

Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap skall beakta behovet av pedagogisk utveckling och förnyelse.

Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap skall fortsätta sitt arbete med att utveckla och säkra kvaliteten inom fakultetens utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt förbereda för en redovisning och bedömning inom ramen för

Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem.

(10)

Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap skall bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja utbildningens kvalitet samt förståelsen för andra länder och internationella förhållanden. Fakultetsstyrelsen skall även verka för ett ökat internationellt utbyte av lärare och studenter.

Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap skall vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen studenter från underrepresenterat kön till fakultetens utbildningar.

Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap skall aktivt främja och bredda rekryteringen till sina utbildningar.

Fakultetsstyrelsen skall erbjuda information och vägledning om utbildningsvägar och om framtida möjligheter på arbetsmarknaden,

Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap skall uppmärksamma att vissa studenter kan behöva extra stöd.

Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap skall planera antagningen av studenter med utgångspunkt i anvisat takbelopp.

Under varje enskilt budgetår skall respektive fakultetsstyrelse och Styrelsen för

utbildningsvetenskap ta initiativ till och genomföra dialoger mellan fakulteten och berörda institutioner. Dialogerna skall fokusera på utbildningsverksamhetens kvantitativa och kvalitativa utveckling samt det ekonomiska utfallet och kan med fördel äga rum i anslutning till tertialboksluten.

Utbildningsuppdrag till Styrelsen för utbildningsvetenskap för perioden 2014 – 2016 Examina

Av de examina som universitetet enligt högskoleförordningen har rätt att utfärda avser följande Styrelsen för utbildningsvetenskaps verksamhetsområde.

Examina - 2002 års examensordning Examina - 2006 års examensordning Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundnivå

Folkhögskollärarexamen

Grundskollärarexamen 1-7 Yrkesexamina

Grundskollärarexamen 4-9 Lärarexamen (3-3,5 årig utbildning)

Gymnasielärarexamen Folkhögskollärarexamen

Slöjdlärarexamen (*) Förskollärarexamen

Lärarexamen Yrkeslärarexamen

(11)

Specialpedagogexamen Magisterexamen

Kandidatexamen Generella examina

Högskoleexamen Kandidatexamen

Yrkeshögskoleexamen Högskoleexamen

(*) med inriktning mot Avancerad nivå

trä- och metallslöjd

Yrkesexamina

Grundlärarexamen (förskola – åk 3) Grundlärarexamen (åk 4-6)

Lärarexamen (minst 4-årig utbildning) Speciallärarexamen

Specialpedagogexamen Ämneslärarexamen (åk 7-9) Ämneslärarexamen (gymnasiet) Generella examina

Masterexamen Magisterexamen

Anm 1: Den som före 1 juli 2007 påbörjat en utbildning enligt de äldre bestämmelserna i examensordningen och den som dessförinnan antagits till en sådan utbildning, men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2015.

(SFS 2006:1053)

Anm 2: Den som före 1 juli 2011 påbörjat en utbildning till lärarexamen eller

speciallärarexamen enligt de äldre bestämmelserna i examensordningen och den som

dessförinnan antagits till en sådan utbildning, men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få lärarexamen eller speciallärarexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2018. (SFS

2011:186)

Specifika planeringsförutsättningar

Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (styrelsens takbelopp) under budgetåret 2014 kan högst uppgå till 151 600 tkr. Som

planeringsförutsättningar för budgetåren 2015 och 2016 gäller 151 500 tkr respektive 152 800 tkr. (Här har förutsättningarna ändrats för 2015 och 2016, se nedan)

(12)

Universitetsstyrelsen ger Styrelsen för utbildningsvetenskap i uppdrag att planera för ett utbildningsutbud som utifrån antalet helårsstudenter till minst 85 procent består av utbildningsprogram. Vidare skall styrelsens planering utgå från att minst 20 procent av det totala utbildningsutbudet (utbildningsprogram och fristående kurser) skall finnas på den avancerade nivån.

Särskilda åtaganden

Nationellt resurscentrum för teknik

Universitetsstyrelsen ger Styrelsen för utbildningsvetenskap i uppdrag att som ett särskilt åtagande ansvara för det särskilda åtagande som universitetet fått av riksdagen i form av det nationella resurscentrumet för teknik (i skolan), CETIS. För detta särskilda åtagande tilldelas Styrelsen för utbildningsvetenskap under verksamhetsåret 2014 1 832 tkr utöver sitt

takbelopp. Finansiering sker via det särskilda anslaget ”Särskilda medel till universitet och högskolor”. (Här har förutsättningarna ändrats för 2014, se nedan)

Följande särskilda åtaganden skall finansieras inom ramen för den s k SUHF- modellen.

Utvecklingsarbete för den nya lärarutbildningen

Universitetsstyrelsen ger Styrelsen för utbildningsvetenskap i uppdrag att genomföra erforderligt utvecklingsarbete i samband med utvecklingen av den ”nya” lärarutbildningen.

För detta särskilda åtagande tilldelas Styrelsen för utbildningsvetenskap ersättning med 1 020 tkr för respektive budgetår i perioden 2014 – 2016.

Utveckling av samarbete med skolan

Universitetsstyrelsen ger Styrelsen för utbildningsvetenskap i uppdrag att utveckla samarbetet mellan utbildningsvetenskap och skolan samt att utveckla former för fort- och

vidareutbildning av lärare. Uppdraget inkluderar samarbeten med andra delar inom universitetet. För detta särskilda åtagande tilldelas Styrelsen för utbildningsvetenskap ersättning med 1 020 tkr för respektive budgetår i perioden 2014 – 2016.

Resursfördelning till institutionerna av medel för grundutbildning i samband med genomförandet av tre-årsbudget

En särskild arbetsgrupp på LiU-nivå med förstärkt fakultetsrepresentation tog fram

nedanstående förslag, som legat till grund för ett beslut av rektor den 19 mars 2012. De tre första punkterna är överlämnade till fakulteterna för hantering. De två återstående punkterna kommer att behandlas inom ramen för det inrättade Strategiska ledningsrådet för utbildning (LR-U).

(13)

Gruppens förslag kan sammanfattas i följande satser:

. Fakulteterna ger institutionerna fasta budgetramar för det första året i

treårsperioden och övergripande ramar för de senare åren. Budgeten avstäms årsvis och avvikelser påverkar resursramen påföljande perioder. Skarp

avräkning mellan fakultet och institution upphör.

Fakulteternas resursfördelning sker genom att man till institutionerna lägger ut uppdrag och resurser kopplade till dessa uppdrag. Dessa uppdrag

sammanställs i komprimerat format i en för fakulteterna gemensam

presentation där institutionerna ser sina åtaganden och resurserna kopplade till dessa.

. Under varje budgetår sker dialoger mellan fakulteter och institutioner, t.ex. i anslutning till tertialboksluten, som fokuserar på utbildningsverksamhetens utveckling både kvantitativt och kvalitativt.

. Institutioner och fakulteter bör tillsammans med det utbildningsstrategiska rådet få ett gemensamt uppdrag att ansvara för en planering för att hantera de alltför stora över- /underskott som idag finns på institutionsnivån.

. Rektor bör fastställa en största tillåten nivå av balanserade medel på såväl fakultets- som institutionsnivå t.ex. uttryckt som andel av årsomsättning.

En s.k. skarp avräkning behålls i relationen mellan rektorsnivån och fakultetsnivån, men rektor beslutar om hur avvikelser från interna takbelopp ska hanteras efter att det strategiska utbildningsrådet behandlat ärendet.

(14)

Kommentarer budget 2014-16

Denna budget avser år 2014 med planeringsförutsättningar för 2015 och 2016.

Vi har inför 2014 erhållit ett takbelopp om 151 600 tkr. Antal studenter inom

utbildningsvetenskap ger en volym som motsvarar 157 500 tkr. Det innebär att vi även för 2014 lägger en budget med ett för stort antal HST i förhållande till takbelopp. Vi för en löpande dialog med institutionerna för att anpassa oss successivt till givna takbelopp. Det är främst fristående kurser som påverkas och för 2014 lägger vi 10 % lägre budget för fristående kurs (ca 1 600 tkr). För 2015 och 2016 krävs ytterligare justering mot ett lägre takbelopp.

Fördelningsprinciper

Prislapparna har varit instrumentet för att balansera budgeten mot takbeloppet. Den alltför stora volymen i förhållande till takbelopp medför prislappar som är lägre än rektors men högre än 2013. Kostnader för särskilda åtagande som stöd till IKK (1 000 tkr), kulturnatten i Norrköping (70 tkr), Fenomenmagasinet (80 tkr) samt kvalitetsarbete (942 tkr) har området som helhet delat på.

Programmen gör omfördelningar av strategisk betydelse för kärnverksamheten. Del av anslag fördelas således till kärnverksamheten dels som fasta anslag för ämnes- och klusteransvar och dels som anslag ut till kurs enligt programmens prislappar.

Avseende omfördelningar inom programmen, t ex stöd till kurser med få deltagare,

ämnesansvariga, examensarbete mm är målet att programmen ska klara det själva inom ramen för den tilldelning de fått. Några av programmen är dock i sin struktur uppbyggda så att priset för omfördelning blir högt, det gäller t ex Ämneslärarprogrammet som måste förstärka en del ämnen som har små studerandegrupper. Att fasa ut Lärarprogrammet 01 är också

kostnadsdrivande. Andra program har då bidragit med medel.

För att komma till rätta med strukturella problem, när det gäller ekonomisk och akademisk bärkraft, inom programmen genomförde SUV en småämnesutredning under 2013.

Filosofiska fakultetsstyrelsen har ställt sig bakom utredningen och vi har gemensamt överlämnat frågan till rektor.

I 2014-2016 års budgetarbete har våra programansvariga utbildningsledare haft en viktig roll.

Genom ett gediget och grundligt arbete har vi idag en god överblick över våra program och deras utveckling. Då flera av programmen är under uppbyggnad har det många gånger varit vanskligt att se tre år fram i tiden. Arbetet har präglats av diskussioner om planeringstal, studieuppehåll, beställningar, omfördelningar, prognoser och analyser som sammantaget skapat en budget för tre år framåt

(15)

Lokalanslag

I den modell som SUV väljer är det de interna prislapparna som styr fördelningen av de medel som tidigare var lokalanslag.

Effekten av denna modell är att tidigare lokalanslag nu kan användas för att stärka utbildningsinsatserna i kurs både kvalitativ och kvantitativt.

De av regeringen fastställda prislapparna bildar tillsammans med programmens volym och utbildningsområden utgångspunkt för fördelning av anslag till kärnverksamheten.

Satsningar VFU

Under ett flertal år har en effektiv och omfattande VFU-organisation vuxit fram. Kostnaden för VFU-organisationen har burits av samtliga program som innehåller VFU. I samband med reformeringen av lärarutbildningen 2011 minskade omfattningen av VFU i programmen och det blev tydlig att organisationen är alltför kostsam. Till det kommer en förändrad logistik gällande VFU vilket innebär att VFUn, och därmed intäkterna, kommer senare i utbildningen.

Effekten blir att vår organisation, som till stora delar består av fasta kostnader, blir kostsam även 2014.

För 2015 och framåt ökar VFUn och därmed intäkterna.

Under 2012 gav SUV en grupp i uppdrag att se över VFU-organisationen med särskilt fokus på kostnadssidan. Utredningen har presenterats i SUV och beslutats i enlighet med lagda förslag, vi är nu inne i en implementeringsfas. Ett inspel från utbildningsministern avseende

”Försöksverksamhet med övningsskolor” innebär att förutsättningarna för vår organisering av VFU påverkas än en gång. Det har inte avsatts några medel i budget 2014 för kostnader i samband med ett eventuellt införande av övningsskolor.

För att finansiera VFU fullt ut belastas balanserade medel.

Sedan 2012 är VFU en kostnadsbärare på fakultetsnivå som fullt ut ska bära OH-kostnader.

Kostnadsbäraren VFU kan jämföras med en ”institution” och bär tillsammans med dessa både central- och fakultets-OH.

(16)

Examensarbeten

Förändrade kvalitetskrav och villkor för studenternas examensarbete gör att vi fortsätter vår kvalitetssatsning på dessa. Den förhållandevis höga ersättningsnivån för examensarbeten, oavsett utbildningsområde, innebär att medel omfördelas från övriga prislappar till examensarbeten. Enligt principbeslut i styrelsen ska det utgå två olika prislappar för de lärarprogram som startade 2011. En för konsumtionsarbete, som skrivs i par, och en högre för produktionsarbete. De övriga programmens examensarbete har nuvarande prislapp.

Konsumtionsarbete 15 hp (2011) 17100 kr/student Produktionsarbete 15 hp (2011) 18100 kr/student Övriga examensarbeten 15 hp 17600 kr/student

Fördelat på 30 hp blir ersättningsnivån den samma för samtliga examensarbeten.

Utveckling av lärarprogrammen

Inom utbildningsvetenskap pågår ett ständigt utvecklingsarbete inom ett flertal program och här bidrar för 2013 Rektor med 1 020 tkr.

Takbelopp 2014-2016

Budgetåret 2014 får SUV ett takbelopp om 151 600 tkr. Pris och löneomräkning (PLO) är 2,06 %. I budgetpropositionen 2014 tilldelas LiU 10 platser inom speciallärarutbildningen från 2015 och framåt vilket ger ett utökat takbelopp om 700 tkr. Som

planeringsförutsättningar för budgetåren 2015 och 2016 gäller 152 200 tkr respektive 153 500 tkr.

Enligt OH-modellen delar rektor ut hela LiUs anslag till fakulteterna utan avdrag. Rektors kostnader bildar central OH som belastar verksamhetens lön och drift. SUV följer samma princip och hela SUVs takbelopp går ut till program, institutioner och kostnadsbäraren VFU.

SUVs kostnader bildar fakultets-OH som belastar verksamhetens lön och drift.

SUV får 2 040 tkr för stöd till ny lärarutbildning samt samverkan mellan SUV och skolhuvudmännen i regionen.

(17)

Nedan ser man vad rektor väljer att dra av respektive dela ut jämfört med tidigare år.

(18)

Volym 2014-2015

I nedanstående dokument presenterar vi de ramar som program och fristående kurser har att arbeta inom år 2014 samt planeringsförutsättningar för 2015-2016. Då flera program är under uppbyggnad har det ej ännu beslutats till vilken institution vissa beställningar av t ex kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna och examensarbete skall läggas. Ett arbete pågår kring detta och styrelsen kommer inför budgetarbetet 2015 att fatta beslut.

Då många av studenterna ej ännu gjort sina val av examensarbete och andra- och tredjeämne ligger dessa ofördelade under institution XXX.

Då vi även för budgetåren 2015-16 kommer att ha för stor volym i förhållande till takbelopp måste en anpassning till givna takbelopp göras. Detta för att med hjälp av högre prislappar höja kvalitén i utbildningen. Framtida verksamhets- och budgetdialoger tillsammans med institutionerna kommer att präglas av diskussioner kring detta.

Fördelning HSToch kr per program

(19)

HST Summa

2014

Folkhögskollärarprogrammet, 60 hp, Halvfart 36,00 2 463 323 Folkhögskollärarprogrammet, 60 hp, Helfart 16,50 1 132 079

Fristående kurs 302,61 15 378 200

Förskollärarprogrammet 396,00 23 297 292

Grundlärarprogrammet F-3, Nkpg 124,00 7 003 823

Grundlärarprogrammet F-3/Lkpg 191,00 10 731 084

Grundlärarprogrammet, Fritid 127,45 7 697 751

Grundlärarprogrammet 0,00 1 614 970

LU 90 hp, Halvfart, Allmän 1,75 120 098

Lärarprogrammet 01 308,12 20 283 892

Yrkeslärarprogrammet, 90 hp 32,38 2 056 822

Ämneslärare-kpu (L1GRK, L1GYK) 22,38 1 683 885

Ämneslärarprogrammet 7-9 181,17 9 709 094

Ämneslärarprogrammet, Gymn 405,50 21 504 265

Ämneslärarprogrammet 0,00 3 537 335

Mag, Adult learning, 60 hp 31,78 1 419 305

Speciallärarprogrammet, 90 hp 54,50 3 439 345

Specialpedagogprogrammet, 90 hp 41,25 2 577 014

Masterprogram UV 61,25 3 507 894

Master one year Outdoor Environmental Education 60 HP 14,00 985 080

Grundlärarprogrammet, 4-6 165,10 9 089 138

Medel för senare fördelning program/fristående kurs 0,00 1 300 000

2014 Summa 2512,72 150 531 691

(20)

HST Summa

2015

Lärarprogrammet 01 132,05 8 088 087

2015 Summa 2691,22 158 525 144

2016

Lärarprogrammet 01 6,75 635 245

2016 Summa 2672,29 158 097 595

Totalsumma 5363,51 316 622 739

(21)

Fördelning HST och kr per institution HST Summa

2014

IBL 771,51 43 467 835

IDA 0,00 0

IEI 68,00 3 428 268

IFM 34,88 2 598 317

IKK 533,68 29 484 320

ISAK 78,13 3 874 858

ISV 597,03 34 671 364

KFU 227,03 19 649 033

MAI 77,10 5 119 470

TEMA 50,75 2 997 696

XXX 74,63 5 240 532

2014 Summa 2512,72 150 531 691 2015

IBL 761,42 42 062 930

IEI 65,50 3 110 597

IFM 46,13 3 254 905

IKK 555,75 29 798 064

ISAK 66,00 3 232 481

ISV 575,73 33 364 581

KFU 264,58 22 628 529

MAI 76,92 5 060 538

TEMA 50,13 2 913 205

XXX 229,08 13 099 313

2015 Summa 2691,22 158 525 144 2016

IBL 737,58 40 132 125

IEI 63,50 3 053 209

IFM 45,00 3 194 273

IKK 505,63 27 343 596

ISAK 46,25 2 235 179

ISV 555,68 31 946 243

KFU 283,99 24 188 879

MAI 84,36 5 550 299

TEMA 48,88 2 833 056

XXX 301,43 17 620 737

2016 Summa 2672,29 158 097 595 Totalsumma 7876,23 467 154 430

(22)

Fakultetens intäkter och anslag till program och fristående kurser

Våra intäkter är fördelat på takbelopp (151 600 tkr) och särskilda åtagande (2 040 tkr),

Utvecklingsarbete för den nya lärarutbildningen med 1 020 tkr samt Utveckling av samarbete med skolan 1 020 tkr. Dessutom har SUV som ett särskilt åtagande att ansvara för det uppdrag som universitetet fått av riksdagen i form av ett nationellt resurscentrum för teknik (i skolan), CETIS. För detta tilldelas SUV 916 tkr för vt 2014, utöver sitt takbelopp.

Från och med hösten 2014 kommer nationella resurscentrum avvecklas och ersättas med ett nationellt ämnesdidaktiskt centrum för naturvetenskap och teknik. LiU har ansökt om att få detta centrum vilket skulle innebära ett större åtagande än tidigare. Placeras ett

ämnesdidaktiskt centrum på LiU kommer det att administreras på rektors nivå. CETIS i nuvarande form kommer att fasas ut oavsett placering av ämnesdidaktiska centrum

Våra anslag är fördelade på program och fristående kurser. Kostnaden för VFU redovisas här därför att VFU är en egen kostnadsbärare.

Finansiering2014 GUtkr

Takbeloppfrånrektor 151600

Särskiltstödlärarutbildning 1020

Särskiltstödförattuvecklasamarbetet

mellanUVochskolansamtattutveckla

formerförfortͲochvidareutbildningav

lärare 1020

CETIS 916

Summafinansiering 154556

Anslagtillprogramochfriståendekurser Ͳ131152

VFU Ͳ19381

SamarbeteUVͲskola Ͳ1020

CETIS Ͳ916

Summagrundutbildning Ͳ152469

Fakultetsgemensammaavsättningar

Kvalitetsarbete Ͳ942

Fenomenmagasinet Ͳ80

Kulturnatten Ͳ65

StödIKK Ͳ1000

Summaavsättningar Ͳ2087

SUMMATOTALT 0

(23)

OH-kostnader SUV 2014

I och med OH-modellens införande 2009 förändrades vår redovisning av kostnader. Alla högskolor och universitet skall redovisa sina kostnader enligt samma modell vilket innebär att kostnaderna blir jämförbara mellan lärosätena. Alla indirekta kostnader ska delas in i fem olika ”boxar”: Ledning, utbildnings- och forskningsadministration, ekonomi och

personaladministration, infrastruktur och nivåspecifikt.

I OH-modellen finns begreppen ”kärnverksamhet och ”stödverksamhet”. Kärnverksamhet är i huvudsak undervisning och forskning medan stödverksamhet utgörs av den administration som krävs för att möjliggöra undervisning och forskning. SUV och KfU redovisar sina

kostnader som indirekta kostnader då dessa anses vara stödverksamhet. Vi har dock kostnader som är att betrakta som kärnverksamhet då medel utgår till institutioner för utveckling av kurser, förstärkning av utbildningsvetenskaplig forskning mm. Dessa medel fördelas då ut som anslag.

Våra OH-kostnader fördelas på tre verksamheter; grundutbildning, forskning och annan finansiering t.ex. diverse satsningar från departement, skolverket, kommuner, rektor mfl. Då denna typ av finansiering har ökat får den bära sin del av OH, vilket minskar institutionernas OH-kostnad för SUV.

Sedan länge har forskningen haft svårt att bära sina administrativa kostnader och även i år bidrar SUV med en ”kudde” om (2 000 tkr) för att minska effekten av forskningens höga OH.

Detta finansieras av ingående balans för forskning,

I nedanstående uppställning finns samtliga kostnader presenterade. Då det gäller lönekostnader och driftskostnader är de uppdelad i de boxar där kostnaden uppstår.

(24)

SUV Budgetunderlag OH 2014

Fördelning av indirekta kostnader 2013 2014

OH inst efter avdrag annan

finansiering ^GU ^% ^FO ^%

Diff mellan 2013-14

Annan finansierin

g

LEDNING

1 Kostn Styrelsen för utbildningsvetenskap (SUV) 150 150 150 ¹³⁵ ^90% ¹⁵ ^10% ⁰

2 Till Dekanus disposition 50 50 50 ⁴⁵ ^90% ⁵ ^10% ⁰

3 Lönekostnader inkl akademisk återhämtning dekaner 3 924 4 408 4 408 ^{2 575} ^58% ^{1 832} ^42% ⁴⁸⁴ ⁰

4 Driftskostnader inkl komp.utv kansli 116 122 122 ⁷¹ ^58% ⁵¹ ^42% ⁶

5 Lokalkostnader 218 229 229 ¹³⁴ ^58% ⁹⁵ ^42% ¹¹

SUMMA 4 458 4 959 4 959 2 961 1 998 501 0

UTB- och FO.ADM

6 Programgemensamma kostnader 1 438 1 460 1 460 ^{1 460} ^100% ⁰ ^0% ²²

7 Studentcentrum 2 100 2 550 2 550 ^{2 550} ^100% ⁰ ^0% ⁴⁵⁰

8 Central antagning VHS 1 160 1 160 1 160 ^{1 160} ^100% ⁰ ^0% ⁰

9 Stöd till studerande med funktionshinder 500 500 500 ⁵⁰⁰ ^100% ⁰ ^0% ⁰

10 Upphovsrättslig kopiering 385 385 385 347 90% 39 10% 0

11 Information, rekrytering, alumni 600 600 600 ⁵⁴⁰ ^90% ⁶⁰ ^10% ⁰

12 Forskarutbildnings- och docentnämnden 20 20 20 ⁰ ^0% ²⁰ ^100% ⁰

13 Internationaliseringsnämnden 425 425 425 ³⁸³ ^90% ⁴³ ^10% ⁰

14 Grundutbildningsnämnden 100 100 100 ¹⁰⁰ ^100% ⁰ ^0% ⁰

15 Genusperspektiv i grund.utb ( 2007 Lektor Genus) 191 199 199 ¹⁹⁹ ^100% ⁰ ^0% ⁸

16 StuFF 787 920 672 539 100% 0 0% 133 248

17 Studievägledarnätverk 30 30 30 ³⁰ ^0% ⁰ ^0% ⁰

18 Examenshögtid 60 60 60 ⁶⁰ ⁰ ⁰

19 Lönekostnader 14 703 14 959 14 004 ^{13 576} ^97% ⁴²⁸ ^3% ²⁵⁶ ⁹⁵⁵

20 Driftskostnader inkl komp.utv kansli 557 585 557 ⁵⁴⁰ ^97% ¹⁷ ^3% ²⁸

21 Lokalkostnader 1 044 1 097 1 044 1 012 97% 32 3% 53

SUMMA 24 100 25 049 23 766 22 995 638 950 1 203

EKONOMI- & PERSONALADM

22 Ersättningar och arvoden sakkunniga 250 250 250 ²²⁵ ^90% ²⁵ ^10% ⁰

23 Lönekostnader 1 683 1 297 1 178 ⁸²⁶ ^70% ³⁵² ^30% ^-386 ¹¹⁹

24 Driftskostnader inkl komp.utv kansli 65 60 60 ⁴² ^70% ¹⁸ ^30% ^-5

25 Lokalkostnader 122 113 113 79 70% 34 30% -9

SUMMA 2 120 1 720 1 601 1 173 429 -400 119

INFRASTRUKTUR & SERVICE

26 Driftsstöd till data- och labsalar 210 210 210 ²¹⁰ ^100% ⁰ ^0% ⁰

27 IKT-studio 820 820 820 ⁸²⁰ ^100% ⁰ ^0% ⁰

28 Avskrivningar investeringar datasalar, kansli och IFM650 650 650 ⁵⁰⁷ ^78% ¹⁴³ ^22% ⁰

29 Investeringar och datasupport kansliet 340 340 340 265 78% 75 22% 0

30 IT-abonnemang 517 512 512 ³⁹⁹ ^78% ¹¹³ ^22% ^-5

31 Utskrifter/kopiering 150 150 150 ¹⁴⁵ ^97% ⁵ ^3% ⁰

32 Systemägarstyrelsen 1 200 1 198 1 198 ^{1 198} ^100% ⁰ ^0% ^-2

33 Lönekostnader 564 680 680 ⁶⁸⁰ ^100% ⁰ ^0% ¹¹⁶

34 Driftskostnader inkl komp utv kansli 31 33 33 33 100% 0 0% 2

35 Lokalkostnader 58 61 61 ⁶¹ ^100% ⁰ ^0% ³

SUMMA 4 540 4 653 4 653 4 318 335 113 0

36 Balanserade medel -2 000 ^{-2 000} ^{2 000} Forsk.anslag

SUMMA 0 0 -2 000 0 -2 000 2 000

2013 2014 OH inst ^GU ^FO Extern finansiering

Summa indirekta kostnader 35 218 36 382 32 979 0^{31 446} ^{1 400} ^{1 051} ^{3 321}

Summa OH-kostn för inst 32 575 32 979 ⁴⁰⁴

(25)

Kommentarer OH 2014

Fakultetens indirekta kostnader indelas i fyra olika ”boxar”.

I samtliga fyra boxar finns lönekostnader, driftskostnader samt lokalkostnader fördelade. Vad gäller lönekostnader så är beloppet fördelat till den box där kostnaden uppstår. Budgeterade lönekostnader uppgår till 21 535 tkr.

För att fördela kostnader för drift och lokaler har antal heltidsekvivalenter per box använts. Totalkostnaden för drift kansliet är 800 tkr och för lokaler 1 500 tkr (oförändrat jmf med 2013), vilket ger nedanstående fördelning i procent/box:

Ledning 15%

Utbildnings- & forskningsadministration 73%

Ekonomi- & personaladministration 8%

Infrastruktur & service 4%

Ledning

1 Kostnader för Styrelsen

Skall täcka sammanträdeskostnader och arvoden.

Här ingår även kostnader för ev arbetsgrupper kopplade till styrelsen.

2 Till dekanus disposition

Avsett för oförutsedda utgifter, representation vid utländska besök etc.

3 Lönekostnader ledning och akademisk återhämtning dekan & prodekaner Avser lönekostnader för dekanus, prodekaner, kanslichef och sekr i styrelsen samt akademisk återhämtning dekan och prodekaner.

4 Driftkostnader inkl kompetensutveckling kansli

Avser kostnader för bl a kontorsmaterial, porto, resor, kurser och konferenser.

5 Lokalkostnader

Kontorsrum, datasalar och LOKE-salar.

Utbildnings- och forskningsadministration

6 Programgemensamma kostnader

Avser medel till bl a programansvarig utbildningsledares disposition, kursutveckling och utvärdering.

(26)

7 Studentcentrum

Avser kostnader för lokal antagning, central studievägledning, examenshantering m m.

8 Central antagning VHS

Kostnader som fördelas ut på resp fakultet efter beslut från rektor.

9 Stöd till studenter med funktionshinder

10 Upphovsrättslig kopiering (Bonus)

11 Information

Annonsering, studentrekryteringsprojekt m m.

12 Forskarutbildnings- och docentnämnden Skall verka för att en kvalitativt högtstående och effektiv forskarutbildning bedrivs inom området utbildningsvetenskap.

13 Internationaliseringsnämnd Avser kontakt – och marknadsföringsresor men framförallt satsningar på studenters och lärares mobilitet såsom utveckling av kursmoduler m m.

14 Grundutbildningsnämnd

Utvecklingsmedel, sammanträdeskostnader och arvoden.

15 Genusperspektiv i grundutbildningen

Lönekostnader 25% för genuslektor vars huvuduppgifter rör utbildning och handledning av undervisande lärare i genusperspektiv.

16 StuFF

Fr o m 1 juli 2010 avskaffades kårobligatoriet. Detta innebär att universitetet skall avsätta medel till bl a studentrepresentation och studiesociala frågor kopplade till studenternas studiesituation. För varje år 2014-2016 skall därför resp fakultetsstyrelse bidra med 320 kr/helårsstudent till respektive studentkår för denna verksamhet.

17 Studievägledarnätverk

Avser kostnader för studievägledarnätverk inom Utbildningsvetenskap och Filosofiska fakulteten.

18 Examenshögtid

Lokalkostnad, musik mm vid fakultetens årliga examenshögtid

(27)

19 Lönekostnader, Utb- & fo.adm

Avser lönekostnader för Utbildningsledare, utredare, studievägledare, Fakultetskoordinatorer och fakultetssamordnare.

Kontorsrum, datasalar och LOKE-salar.

Ekonomi- och personaladministration

22 Ersättningar och arvoden sakkunniga

Avser kostnader för anställningsärenden, befordringsärenden och docenturärenden.

23 Lönekostnader, Ekonomi-& pers.adm

Avser lönekostnader för controller, fakultetssamordnare/ekonomi samt 30% av en personalintendent.

Kontorsrum, datasalar och LOKE-salar.

Infrastruktur och service

26 Driftstöd data- och lab.salar

Reservdelar, program, teknisk säkerhet, nätsupport m m datasalar Key och D.

27 IKT-studio

Medel för drift IKT-studio (700 tkr), IT-kurser för studerande (40 tkr), ersättning för IT-expert (40 tkr), utrustning datasalar (40 tkr).

28 Avskrivningar investeringar KFU och IFM

Avskrivningskostnaden IFM 400 tkr/år fram t o m 2015 samt avskrivningskostnader.

29 Investeringar och datasupport kansliet

Kostnader för drift och utveckling av Valwebb, inköp av möbler och datorer samt datasupport kansliet.

30 IT-abonnemang

31 Utskrifter/kopiering

(28)

32 Systemägarstyrelsen

Systemägarstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar div datasystem som studentportal, fillager, kursdatabas mm.

33 Lönekostnader, Infrastruktur & Service

Avser lönekostnader 10% fakultetskoordinator inom IT samt 16% datatekniker i datasalarna samt SL-funktion 100%.

Kontorsrum, datasalar och LOKE-salar.

36 Balanserade medel

2 000 tkr tas av balanserade medel forskning för att täcka delar av forskningens OH.