1
Detaljplan för Eksjöhovgård 7:4 m.fl.
Sävsjö kommun LAGAKRAFTHANDLING
Planhandlingarna består av:
plankarta med planbestämmelser
denna planbeskrivning (inkl miljöbedömning)
fastighetsförteckning
Äldre flygbild
Allmänt Aktuellt område är beläget omedelbart öster om Sävsjö samhälle och utmed gamla Häradsvägen mot Vallsjö kyrka. I södra delen av planområdet finns befintliga bostäder som är belägna utanför detaljplanelagd mark, s.k. utomplansbebyggelse.
Området norr om Häradsvägen består av mark för bete och odling samt mindre partier med lövträd. Under en period har delar av området använts för koloni- /odlingslotter. På området finns naturliga källor. Källvatten har tidigare överförts med självfall till Eksjö Hovgård, där det använts till ladugård och hushåll. I en träddunge mitt på åkern finns en annan synlig källåder.
2 Befintlig tillfartsväg mot Djurgårdsstugan är på östra sidan uppbyggd på en mur av natursten. Stensättningen ska bevaras. Vägens ålder är inte känd men eftersom området tillhört Eksjö Hovgård och angränsande fornåker varit del av och använts av slottet på 1600-talet kan vägen och den kallmurade vägbanken vara
månghundraårig.
Syfte I kommunens gällande översiktsplan har aktuellt område norr om Häradsvägen pekats ut (område B12 i projektkatalogen, se nedan) som lämpligt för nya bostäder samt som tomtreserv för framtiden. Den gång- och cykelpassage som föreslås i detta planförslag har markerats i översiktsplanen såsom en konfliktpunkt mellan gång- och cykeltrafikanter och bilister på väg 128 (sid 13 i projektkatalogen).
Syftet med den här detaljplanen är således att pröva lokaliseringen av gång- och cykelpassage samt av bostäder norr om Häradsvägen.
För befintliga byggnader söder om Häradsvägen gäller att dessa ingår i en sammanhållen bebyggelse där det enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen (PBL 4:2) krävs detaljplan för att reglera bebyggelsens lämplighet. Utan detaljplan finns ingen byggrätt varken för huvudbyggnad eller för komplementbyggnader.
Bygglovpliktiga åtgärder ska – då det saknas detaljplan – vid varje tillfälle föregås av en planmässig prövning med bl.a. grannehörande.
Syftet med den här planen för befintliga bostäder söder om Häradsvägen är att legalisera den pågående markanvändningen samt underlätta framtida hantering av bygglov och ev. andra tillstånd.
3 FÖRUTSÄTTNINGAR
I västra delen av planområdet finns två gällande detaljplaner fastställda/lagakraft 12 nov 1954 resp. 15 augusti 1963. Resten av planområdet saknar detaljplan eller områdesbestämmelser.
Detaljplanen från 1954, som föregick byggandet av väg 128, anger stora sikttrianglar på mark som föreslås bli GC-väg för att nå tunneln under väg 128. Berörd fastighet, Kaplanen 5, saknar
sålunda byggrätt på stor del av tomten.
I gällande översiktsplan, lagakraft 21 maj 2012, benämns området ”B12- Djurgårdsstugan”.
Området är avsett för bostäder ”samlad bebyggelse där vyerna ner mot Eksjöhovgårdssjön kan användas”.
I översiktsplanen beskrivs också den barriäreffekt som väg 128 innebär. Ett flertal olika konfliktpunkter mellan bil och gång- och cykeltrafik pekas ut utmed väg 128.
I översiktsplanen redogörs för angränsande riksintresset Eksjö Hovgård. Riksintresset bedöms inte bli påverkat av aktuell detaljplan.
Översiktsplanen tar upp vägsträckan mellan Norra Ljunga till Vallsjön såsom ett
kommunintresse. Häradsvägen är en del av Njudungs historia. Ett projektarbete som syftar till att skapa upplevelser och synliggöra de unika natur- och kulturvärden som följer vägen genomfördes under 2014 med ett lyckat resultat som följd.
Djurgårdsstugan är IFK Sävsjös klubbstuga och byggdes av klubbens medlemmar 1979.
Byggnaden är utgångspunkt för ett antal motionsspår i området norr och nordost om
fritidsstugan. Motionsspåren används året om, på vintern som skidspår. Det finns elljusspår och området används även för blandade friluftsaktiviteter och äventyrssporter
Hela planområdet är kommunägt förutom de privatägda fastigheterna Domaregården 1, 2, 3, och 4 samt Kaplanen 5 (prästgården som tillhör Sävsjö kyrkliga samfällighet). Den senare fastigheten blir berörd av intrång för den gång- och cykelväg som ska säkra en trafiksäker passage av väg 128 genom anläggandet av en GC-passage.
Norr om planområdet finns ett område med fossil åkermark, som numera utgör skogsmark.
Fornåkern dateras från bronsåldern och senare. Åkermarken har bland annat samband med tiden då åkern ingick i herresätet Eksjö Hovgård.
4 Den planerade GC-passagen är förprojekterad - se skiss nedan – upprättad av Pontarius
genom Henrik Karlsson.
FÖRSLAGET
Familjebadet
Grönområden som sparas Nya bostäder
Befintlig bebyggelse Ny GC-passage
5
Bilden ovan är en orienterande panoramabild (perspektivet är felaktigt- gatan och staketet är i en rak linje) Tomten och miljön vid prästgården (Kaplanen 5) blir berörd av ett mindre ingrepp för att det ska bli möjligt att anordna den önskade - och för det nya området nödvändiga – GC-passagen. Enligt förprojekteringen behöver det befintliga vinklade staketet längs med 128:an flyttas in ca 5 meter från dagens läge.
För planering av grönområden inom planen har kommunen anlitat landskapsarkitekt Johanna Posch vid Pontarius AB. Planeringen som också innefattar ett område med vägbank från 1600- talet har genererat i ett gestaltningsprogram, se illustration nedan alternativt bilaga för fullständigt program.
Illustrationsplan från gestaltningsprogrammet
6 En trafikbullerberäkning har utförts av WSP Environmental genom Jesper Lindgren.
Skyddsavståndet mellan vägen och nya bostäder har – i detta planförslag - anpassats efter det som föreslås för en oskyddad tvåvåningsbyggnad och 55 dBA ekvivalent ljudnivå. Se utdrag nedan.
Hela området ska ansluta till det allmänna VA-nätet.
Utöver tomtmark för bostäder innehåller förslaget tomtmark för klubbstugan samt för gång- och cykelpassage på väg 128.
I den arkeologiska utredning som utförts under oktober 2014 påträffades sex nya lämningar, tre stenmurar, två områden med fossil åker och en vägbank, äldre färdväg. Enligt Länsstyrelsens bedömning föreslås att vägbanken, som kan ha ingått i miljön kring slottet Eksjöhovgård, bevaras. Samtliga murar som framgår av bilaga 1 till arkeologiska utredningen ska bevaras, även den som Länsstyrelsen särskilt nämnt. Bevarandet och anpassningen i omgivande terräng ingår i det uppdrag som tidigare nämnts och som utförts av Pontarius AB.
Förslaget redovisar allmänna grönområden som i väster utgör buffert-/ bullerzon mot väg 128. I anslutning till vattenkällan redovisas grönområden, dessa utgörs av befintlig vegetation som ska bevaras och utvecklas.
Utmed väg 128 redovisas grönutrymme som kan inrymma en ev. framtida GC-väg.
Planbestämmelserna redovisar för bostäder att dessa får uppföras i högst två våningar. Eftersom utbyggnadstakten kan bli relativt långsam har det undvikits att göra alltför många
detaljregleringar. Sådana frågor som kan och bör avgöras i bygglovskedet har utelämnats.
7 GENOMFÖRANDE
Planen handläggs med så kallat normalt förfarande vilket innebär att planen efter genomfört samråd kommer att granskas under minst tre veckor. Granskningstiden ska kungöras och efter granskningen kan planen antas. Antagandebeslutet vinner laga kraft om det inte överklagas.
Planens genomförandetid slutar femton år efter det att planen vunnit laga kraft. Planen får anses vara långsiktig och bör därför gälla under en så lång tid som PBL föreskriver.
Kommunens kostnader består av planläggning samt utbyggnad av infrastrukturen såsom gator, VA-anslutning, GC-passage och GC-vägar.
Kommunens intäkter består av tomtförsäljningar och anslutningsavgifter.
Fastighetsbildningsåtgärder - vad gäller nya bostadsfastigheter enligt planförslaget - ska ske med förrättningar enligt fastighetsbildningslagens regler.
Fastigheten Kaplanen 5 ska enligt förslaget avstå ett markområde till kommunens allmänna gatumarksfastighet. Detta ska ske med förrättningar enligt fastighetsbildningslagens regler.
Regleringen behövs för att skapa en trafiksäker passage vilket inte bara är avhängigt detta planförslag. Vägen har sedan länge varit en barriär mellan samhället och de aktiviteter som finns öster om den. Hela det aktuella markområdet av Kaplanen 5 utgör sådan mark som saknar byggrätt enligt gällande detaljplan (s.k. prickmark).
Kommunen ska vara huvudman för allmän platsmark.
MILJÖBEDÖMNING
I kommunens översiktsplanering har området pekats ut som ett framtida bostadsområde.
Länsstyrelsen har inte haft några erinringar mot detta.
Ny kvartersmark har placerats på öppen betesmark. Befintliga områden med träddungar samt ett område med synligt källvatten ska bevaras. Befintlig bebyggelse görs planenlig.
Det finns inga riksintressen eller övriga objekt med höga naturvärden inom planområdet.
Riksdagen beslutade 1999 om införandet av miljökvalitetsmål som ett led i arbetet med att utveckla en bättre och tydligare struktur för miljöarbetet. Strukturen har under åren
vidareutvecklats i flera steg till det vi idag kallar miljömålssystemet. Miljömålssystemet består av ett övergripande generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och i dagsläget 24 etappmål. Syftet med miljömålssystemet är att skapa goda förutsättningar för ett strukturerat miljöarbete och en systematisk uppföljning av miljöpolitiken. Uppföljningen av miljökvalitetsmålen och tillståndet i miljön ger regeringen, länsstyrelserna, kommuner, statliga myndigheter och andra kunskap som används både i den strategiska planeringen och i åtgärdsarbetet.
Detta planförslag omfattas av miljömålet ”God bebyggd miljö”.
Tänkbara effekter av förslaget är att nya bostäder kan byggas i ett attraktivt område och därigenom också bidra till ett genomförande av den GC-passage som ska trafiksäkra passagen mellan samhället och de målpunkter som finns öster om vägen.
Förslaget är helt anpassat efter den utredning om trafikbuller som tagits fram.
8 Sammanvägd bedömning
Enligt PBL ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Genomförandet av aktuellt planförslag innebär – enligt kommunens uppfattning - inte någon betydande miljöpåverkan i den betydelse som avses i miljöbalken. Någon MKB behöver därför inte upprättas för detta planförslag.
MEDVERKAN
Bennie Gunnarsson och Karolina Rellme har medverkat vid planens upprättande.
Upprättad 2015-11-26
Antagen 2016-03-21
Laga kraft 2016-04-25
Kennert Gustafsson Jan-Olof Olson
Planhandlingarna finns tillgängligt på www.savsjo.se under länken samhällsplanering.
