Musiklärares syften med individualisering: En tematisk analys av individualiseringsmetoder och dess syften

Musiklärares syften med

individualisering

En tematisk analys av individualiseringsmetoder och dess syften

Music teacher's purposes with individualization

A thematic anlysys of individualization methods and their purposes

Jonathan Bergendahl

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för konstnärliga studier

Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan

Självständigt arbete 2 – Musiklärare, avancerad nivå, MUAL15, 15 hp Handledare: Joakim Larsson

Examinerande lärare: Tomas Saar Examinator: Ragnhild Sandberg-Jurström Examinationsdatum: 2020-06-12

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att utforska vilka individualiseringsmetoder musiklärare på gym-nasiet och kultur- och musikskolan använder samt i vilket syfte de använder dem. Tidigare forskning berör individualisering, inre motivation och yttre motivation. Studien har individua-lisering- och differentieringsmodeller som utgångspunkt. Studien är kvalitativ och semistruk-turerade intervjuer användes för att samla in data. Tematisk analys användes för att avkoda och analysera all data. I resultatet framkommer musiklärares individualiseringsmetoder och syftet med individualiseringen. I diskussionen relateras resultatet med tidigare forskning och följande teman tas upp. Individualisering för att påverka elevernas motivation, individuali-seringar för att få eleverna att känna sig trygga på musiklektionen och med läraren, individua-liseringar för att få eleverna att känna sig mer delaktiga i undervisningen, individualisering för att möta elevernas kunskaper och färdigheter och att ge dem meningsfulla utmaningar och till sist individualiseringar för att öka elevernas autonomi. Därefter förs en diskussion över studi-ens valda metod. Slutligen diskuteras arbetets betydelse och värde för yrkesområdet samt be-hovet av framtida forsknings- och utvecklingsarbeten.

Nyckelord: Individualisering, Individanpassning, Differentiering, Metoder, Individualise-ringssyften.

Abstract

The purpose of this study is to explore which individualization methods music teacher work-ing in high school and culture- and music schools and what their purpose is with uswork-ing the individualizations. Former research refers to individualization and differentiation. The study is based on individualization and differentiation models. The study is qualitative and semi-structured interviews were used to gather the data. Thematic analysis was used to code and analyse the data. In the result following themes occur. Individualization to affect students motivation, individualization to make the students feel safe in the music class and with the teacher, individualizations to make the students feel more involved in the education, individu-alization to meet the students’ knowledge and skills and to give them meaningful challenges and lastly individualizations to increase students’ autonomy. Afterwards there is a discussion about the chosen method of the study, the study’s meaning and worth for the profession and the need for future research.

Keywords: Individualization, Individuals adaption, Differentiation, Methods, Purposes of individualization.

Innehållsförteckning

2.1.1 Perspektiv på individualisering och differentiering ... 8

2.2TIDIGARE FORSKNINGSSTUDIER ... 9

2.2.1 Forskning om individualisering ... 9

2.3PROBLEMFORMULERING, SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR ... 12

3 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 14

3.1VETENSKAPS- OCH KUNSKAPSTEORETISKA PERSPEKTIV ... 14

3.2INDIVIDUALISERINGS- OCH DIFFERENTIERINGSMODELLER SOM UTGÅNGSPUNKT ... 14

3.2.1 Individualiseringsmetoder ... 14

3.2.2 Differentieringsmetoder ... 14

3.2.3 Syften med att individualisera och differentiera undervisningen ... 15

4 METOD ... 18 4.1METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 18 4.1.1 Val av forskningsansats ... 18 4.1.2 Val av forskningsmetod ... 18 4.1.3 Val av analysmetod ... 18 4.2DESIGN AV STUDIEN ... 19 4.2.1 Urval av respondenter ... 19 4.2.2 Datainsamling ... 19

4.2.3 Bearbetning och analys ... 19

4.2.4 Etiska överväganden ... 20

4.2.5 Reliabilitet och validitet ... 20

5 RESULTAT ... 22

5.1INDIVIDUALISERINGSMETODER OCH DERAS SYFTEN ... 22

5.1.1 Musiklärarnas individualisering för att påverka elevernas motivation ... 22

5.1.2 Musiklärarnas individualisering till elevens psykologiska behov ... 25

5.1.3 Musiklärarnas individualisering för att få eleverna att känna sig delaktiga i undervisningen ... 27

5.1.4 Musiklärarnas individualisering för att möta elevernas kunskaper och färdigheter samt att ge dem meningsfulla utmaningar ... 28

5.1.5 Musiklärarnas individualisering för att öka elevernas autonomi ... 30

5.2SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER ... 32

6 DISKUSSION ... 34

6.1RESULTATDISKUSSION ... 34

6.1.1 Individualiseringar för att påverka elevernas motivation ... 34

6.1.2 Individualiseringar för at få eleverna att känna sig trygga på musiklektionen och med läraren ... 35

6.1.3 Individualisering för att få eleverna att känna sig mer delaktiga i undervisningen ... 35

6.1.4 Individualisering för att möta elevernas kunskaper och färdigheter samt att ge dem meningsfulla utmaningar ... 35

6.1.5 Individualiseringar för att öka elevernas autonomi ... 36

6.2METODDISKUSSION ... 36

6.3ARBETETS BETYDELSE ... 37

REFERENSER ... 38

BILAGA 1 ... 40

INFORMATION OM FORSKNINGSSTUDIE! ... 40

SAMTYCKE TILL MEDVERKAN I FORSKNINGSSTUDIE ... 41

BILAGA 2 ... 42

Förord

Jag vill börja med att tacka min handledare Joakim Larsson som kommit med goda råd och motivation när jag har fastnat eller tappat motivation under arbetets gång. Jag vill även tacka de respondenter som deltagit i intervjuer som lett till att jag kunnat utveckla resultatkapitlet och som gett mig intressanta insikter i deras arbete med individualisering, hur de ser på moti-vation och hur de upplever sin planeringstid. Jag vill även tack Karlstads universitet och Mu-sikhögskolan Ingesund som förberett mig för denna uppsats och hjälpt mig med verktyg som till exempel Zoom. Jag vill tacka bibliotekarierna som hjälpt mig få tag på litteratur genom internet och genom att beställa in litteratur jag själv inte kunnat få tag på. Jag vill även tacka mina klasskamrater som stöttat mig vid insamling av fakta till bakgrundskapitlet genom att ge förslag på intressant litteratur och forskning. Till sist vill jag även tacka min examinerande lärare Tomas Saar som gett mig värdefull tid och feedback för att göra arbetet så bra som möjligt.

1 Inledning

I detta kapitel kommer jag beskriva varför jag har valt att forska på individualisering och mu-siklärares syften med individualisering. Jag kommer även beskriva mitt problemområde där individualisering och dess syfte i musikundervisning i gymnasiet och musik- och kultursko-lan. Till sist presenteras arbetets disposition.

1.1 Valt intresseområde

Jag har valt att studera hur olika lärare upplever att de jobbar med individualisering och vilka syften de har med sina individualiseringar. Jag tycker det är väldigt viktigt att sätta eleven i fokus och att hjälpa eleven hitta motivation till att musicera och öva. Detta tror jag kan upp-nås genom att individualisera för eleven. Detta kan innebära att ge eleven repertoar som hen gillar, att utmana eleven med nya svårigheter eller att göra något som eleven redan är bra på för att ge eleven en känsla av att hen är duktig på något. Enligt mig borde en individualiserad undervisning öka elevens motivation till att öva då undervisningen blir mer speciell för dem. I föreliggande studie är jag intresserad av hur verksamma lärare jobbar med individualisering i sin undervisning. Jag har märkt att jag själv blir mer motiverad att öva på något om det är någonting jag verkligen vill lära mig till skillnad från sådant jag kanske bör lära mig. Detta har jag även märkt hos de elever jag har i min undervisning på gymnasiet.

1.2 Problemområde

Individualisering framstår något som är viktigt i dagens skola. Enligt Skolverkets (2011) läro-plan GY11 ska lärare utgå från enskilda elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tän-kande. Lärarna ska även planera och genomföra undervisningen så att eleverna kan utvecklas efter sina egna förutsättningar och stimuleras att använda och utveckla sin förmåga. I kultur- och musikskolan finns det inte några tydliga läroplaner som kräver att musiklärarna ska an-passa undervisningen till elevernas behov eller förutsättningar. Däremot finns det exempel på vissa kulturskolor som har kursplaner där detta ingår. Ett exempel är Bollnäs kommun (2017) som har kursplaner för deras undervisning där eleverna ska utveckla kunskaper utifrån deras förutsättningar. Det kan därför vara intressant att studera hur musiklärare på gymnasiet ser på individualisering jämfört med musiklärare på kultur- och musikskola. Något som inte nämns så tydligt i dessa dokument är varför lärare ska individualisera. Individualisering för att möta eleven framstår som något självklart vi musiklärare ska göra men hur fungerar det när elever ska uppnå mål som kanske inte är något eleven känner ett behov för? Till exempel kan en elev behöva sjunga en poplåt för att visa att hen kan sjunga olika genrer men elevens behov men sångundervisningen är att sjunga rock. Då måste musikläraren kunna motivera för eleven var-för det är ett mål de behöver uppnå och koppla detta till elevens behov till att klara av kursen och på så sätt motivera eleven till att uppnå målet. Det kan också argumenteras för att indivi-dualisering används för att göra det lättare att uppnå målen genom att anpassa undervisningen till elevernas erfarenheter och förutsättningar. Är då individualisering något lärare använder för att motivera sina elever eller är individualiseringen en metod de använder för att få eleven att närma sig kursplansmålen? Hur skiljer sig detta mellan gymnasiet, som har tydliga kun-skapskrav, och kultur- och musikskola som inte har några egentliga krav som eleven måste uppnå?

1.3 Arbetets disposition

I kapitel ett presenteras valt intresseområde, problemområdet och arbetets disposition. I kapi-tel två presenteras perspektiv individualisering, tidigare forskning på individualisering och differentiering presenteras samt problematisering, syfte och forskningsfrågor. I kapitel tre

presenteras forskning- och kunskapsteoretiska perspektiv och individualiserings och differen-tieringsmodeller. I kapitel fyra presenteras forskningsansats, val av forskningsmetod, val av analysmetod, mitt urval av respondenter, hur jag samlade in data och hur jag sedan bearbetade den och analyserade den. Jag kommer även beskriva vilka etiska överväganden jag tog och diskutera giltigheten och tillförlitligheten till studien. I kapitel fem presenteras lärarnas indi-vidualiseringsmetoder och individualiseringarnas syften samt sammanfattning och slutsatser av resultatet. I kapitel sex diskuteras resultatet i relation till tidigare presenterad litteratur. De teman som lyfts fram är individualisering för att påverka elevernas motivation, individuali-seringar för att få eleverna att känna sig trygga på musiklektionen och med läraren, individua-liseringar för att få eleverna att känna sig mer delaktiga i undervisningen, individualisering för att möta elevernas kunskaper och färdigheter och att ge dem meningsfulla utmaningar och till sist individualiseringar för att öka elevernas autonomi. Därefter förs en diskussion över studi-ens valda metod. Slutligen diskuteras arbetets betydelse och värde för yrkesområdet samt be-hovet av framtida forsknings- och utvecklingsarbeten.

2 Områdesorientering

I detta kapitel kommer perspektiv på individualisering och differentiering presenteras. Senare kommer även tidigare forskning på individualisering och differentiering tas upp. Till sist pre-senteras en problemformulering, syfte och forskningsfrågor.

2.1 Perspektiv på området

I detta kapitel kommer tidigare perspektiv på individualisering och differentiering. 2.1.1 Perspektiv på individualisering och differentiering

Enligt Vinterek (2006), som skrivit en bok där hon samlat forskning om individualisering, kan individualisering synas på olika vis:

”Individualisering kan vara av olika slag och kan gälla så skiftande saker som in-nehåll, omfång, nivå, material, arbetstempo, metod eller hur elevernas arbete skall värderas. Individualisering kan även röra val och anpassning av studiemiljö och frågor om vilket eller vilken grad av ansvar som skall åvila den enskilde eleven.” (Vinterek, 2006, s. 10)

Enligt Vinterek (2006) används termer som anpassning till elevernas läggning, mognad, för-mågor, förutsättningar, erfarenheter, intressen och behov när det skrivs om individualisering. Vinterek menar att elever har individuella behov med undervisningen. Vissa elever kan känna behov av att undervisningen ska vara rolig och stimulerande. Andra elever kan känna behov av att undervisningen ska handla om sådant eleven kan ta nytta av i framtiden som att till ex-empel komma in på en högre utbildning. Elevernas behov kan vara att utveckla kunskaper, intressen och förmågor som är givande och berikande ur olika aspekter och som ger dem en livskvalitet. Enligt Vinterek kan elevers behov innebära att undervisningen anpassas till ele-vernas ork eller andra förutsättningar som till exempel kognitiva, känslomässiga och fysiolo-giska förutsättningar. Det kan också innebära att anpassa undervisningen till elevernas indivi-duella kunskapsläge, erfarenheter och sociala situation. Enligt Vinterek kan de olika elevernas behov i en grupp krocka med varandra. Till exempel kan elevers behov av rörelse krocka med andra elevers behov av lugn och ro. Vinterek menar att det finns olika grader av ansvarsta-gande mellan läraren och eleverna för individualisering. Läraren kan ta initiativet för indivi-dualiseringen av undervisningen men eleven kan även ta ansvaret för indiviindivi-dualiseringen. Ansvaret kan också tas gemensamt där läraren och eleven tar mer eller mindre ansvar. De olika graderna av elevinflytande beror på hur autonom eleven är. De olika paren av inflytande mellan lärare och elev är: Lärare expert/elev novis, lärare målsättare/elev problemlösare, lä-rare vägledare/elev målsättare och lälä-rare utmanare/elev forskare.

Enligt Bodén (2015) kan sånglärares individualisering i sina sånglektioner bidra till att fram-häva elevernas styrkor och att anpassa undervisningens innehåll för att tillgodose elevernas behov. Bodén menar även att anpassade låtval och anpassad svårighetsgrad överlag ökar mo-tivation. Det är även viktigt för eleverna att kunna identifiera sig med låtvalen på ett känslo-mässigt, personligt eller röstmässigt vis då detta ökar deras motivation.

Enligt Dahlkwist (2012) är tanken med individualisering att utgå efter elevens behov, förut-sättningar, erfarenhet och tänkande. Det kan innebära att elever behöver olika lång tid för att klara av en uppgift, personliga studiehandledningar och loggböcker till variationer av den lärostil eller det arbetssätt eleverna använder sig av. Enligt Dahlkwist kan läraren stärka ele-vens självkänsla genom att ge lagom utmanande uppgifter, dela upp eleele-vens mål i mindre steg och sekvenser samt uppmuntra och förstärka varje avklarat steg. Dahlkwist menar att eleverna

även behöver lära sig att ta större ansvar för sin undervisning genom att tränas i att planera, genomföra och utvärdera sitt arbete. Det går att skapa överensstämmelser med eleverna över hur uppgiften ska lösas och där medlen att uppnå målen kan varieras.

Enligt Hanken och Johansen (2014) innebär begreppen differentiering, individualisering och anpassad utbildning i princip samma sak. Anpassningen kan gälla elevers förutsättningar vil-ket kan innebära elevernas kunskapsnivå eller elevens intressen. Hanken och Johansen menar att det finns olika sorters differentiering. Den organisatoriska differentieringen innebär att man fördelar eleverna i olika grupper som till exempel nivåbaserat eller beroende på vad ele-verna vill lära sig. Den pedagogiska differentieringen innebär att läraren försöker tillgodose elevernas behov innanför klassens eller gruppens ramar. Att undervisa med pedagogisk diffe-rentiering kräver mer arbete från läraren då kunskapsskillnaden mellan eleverna kan variera till stor del. Nivådifferentiering innebär att anpassa svårighetsgraden av innehållet i undervis-ningen till elevens förutsättningar. Tempodifferentiering innebär att kraven och förväntning-arna på hur snabbt en uppgift ska lösas anpassas till elevens förutsättningar. Elever med låga förkunskaper kan behöva en långsammare progression än de eleverna med höga förkunskaper. Innehållsdifferentiering innebär att lärare anpassar innehållet i undervisningen efter elevens musikpreferenser och intressen. Dessa anpassningar är enligt Hanken och Johansen särskilt viktiga att göra för svaga elever som kan få problem med självkänsla och försämrad motivat-ion om hen ständigt misslyckas.

Tomlinson (2001) förklarar att differentierade instruktioner är proaktiva då läraren bör pla-nera olika sätt att visa och uttrycka lärande. Genom att variera sätten att visa lärande ökar chansen att det passar fler elever. Tomlinson menar också att differentierade instruktioner är mer kvalitativa än kvantitativa. Det innebär att läraren anpassar formen av uppgifterna efter elevernas behov snarare än att ge dem mer eller mindre av samma uppgifter. Genom att ta reda på mer om sina elever genom konversationer, klassrumsdiskussioner, elevarbeten, obser-vation och formell bedömning får läraren en större förståelse för hur hens olika elever lär sig på bästa sätt. När läraren förstått detta kan hen designa lärandesituationen efter eleverna. En-ligt Tomlinson ger differentierade instruktioner flera sätt att närma sig material eleverna ska lära sig, processen eleverna använder och produkten eleverna skapar för att visa lärande. Det innebär att läraren erbjuder eleverna flera möjligheter till vad de lär sig, hur de lär sig och hur de visar vad de lärt sig. Enligt Tomlinson är lärare i differentierade klasser medvetna om att göra eleverna självständiga. Det kan vara lättare att bara berätta allting för eleverna men de lär sig mer genom att leda dem till att tänka själva och ta ansvar för sitt lärande. I ett differentie-rat klassrum är det viktigt att eleverna är delaktiga i att skapa och utvärdera beslut.

2.2 Tidigare forskningsstudier

I detta kapitel kommer jag presentera tidigare forskning kring individualisering och differen-tiering.

2.2.1 Forskning om individualisering

Enligt en rapport om vad som påverkar resultaten i svensk grundskola från Skolverket (2009) kan en individualiserad undervisning tolkas som att undervisningen anpassas till elevens indi-viduella förutsättningar och behov. Det förutsätter en nära relation mellan lärare och elev där läraren vet hur eleven fungerar i olika sammanhang, elevens intressen, styrkor och tidigare erfarenheter. En god relation mellan lärare och elev och att läraren vet om elevens behov visar sig vara betydelsefullt för elevernas resultat. Enligt skolverket visar forskning att de mest framgångsrika skolor har ett elevfokuserat förhållningssätt och att skolorna kombinerar kun-skap och omsorg. Enligt skolverket finns det några faktorer som är betydelsefulla för att

ele-vers studieresultat ska vara goda. Först, en fokusering och kombinerad satsning på omsorg och kunskap. För det andra, att lärarna är motiverade, pådrivande och omhändertagande. Det innebär att de skapar goda relationer med eleverna och underlättar stödinsatser som är anpas-sade till eleverna. För det sista, att skolorna är småskaliga organisatoriskt eller genom ett be-gränsat antal elever eller både och.

Giota (2013) har gjort en forskningsöversikt vars syfte är att undersöka individualiserad undervisning i skolan. Enligt Giota är det viktigt att medvetandegöra eleverna om lärandets funktion och varför innehållet är viktigt, att arbetssätt och val av ämnen knyts till eleverna, att eleverna blir utmanade med frågor som är öppna och relevanta till eleverna samt att läraren visar engagemang, respekt och tilltro till elevernas kunskaper och förmågor. Dessa faktorer är enligt Giota av stor betydelse för elevers motivation. Om läraren däremot får eleverna att känna sig underställda läraren och inte låter eleverna bli delaktiga och medansvariga i beslut som rör deras lärande, om eleverna ej blir förstådda, känner sig osäkra eller får otydliga an-visningar för uppgifter och blir begränsade av läroböckerna, hämmas elevernas motivation. Enligt Giota ska läraren vara flexibel. Det innebär att läraren kan möta olika individuella be-hov hos eleverna och skapa lärandesituationer som är meningsfulla för varje elev. En flexibel lärare ska också kunna göra eleverna självständiga genom att successivt ge dem mer möjlig-het att ta egna beslut och lära dem att planera, sätta upp mål och utvärdera sina egna framsteg. Backman Bister (2014) har skrivit en avhandling som undersökte hur musiklärare anpassade sina metoder till individuella elever i ensembleundervisning genom att observera undervis-ning och semistrukturerade intervjuer med lärarna. Enligt Backman Bister använde sig lärarna av differentiering genom resultat vilket innebär att eleverna får en uppgift där eleverna själva får välja vilken nivå de vill lägga sig på. Det leder till att eleverna själva utför en individan-passning. Det är en strategi som en lärare valde speciellt för de eleverna i sin grupp då läraren visste att eleverna kan ta ansvar för sin undervisning och att de är studiemotiverade.

Enligt Backman Bister (2014) använde lärarna en annan metod som innebar att låta eleverna själva välja vilka kulturella verktyg de vill använda vid instudering av ny repertoar. Det var tidigare versioner av repertoaren på Spotify eller Youtube eller olika versioner av notationer. En annan form av individualisering var att läraren förändrade sina instruktioner tills eleven förstod vad läraren menade.

Enligt Backman Bister (2014) är det viktigt att individualisering genom att förenkla inte leder till att utmaningar blir för lätta. Detta kan innebära att elevens kunskaper inte utvecklas. Om en förenkling görs för att underlätta bör läraren fortsätta att utmana eleven efter att eleven klarat av den förenklade versionen för att eleven ska fortsätta utvecklas. Backman Bister me-nar att individanpassningar är ett medel för att alla elever ska nå målet sme-narare än att individ-anpassningen är målet. Då kunskapskravet inte förändras är det viktigt att läraren efter den individanpassade förenklingen, som underlättar för musicerandet i stunden, sedan leder eleven mot det reella målet.

Enligt en forskningsartikel skriven av Darrow (2015) kan lärare behöva individualisera läro-planen för enskilda elever. Speciellt när det gäller elever med funktionsvariationer och speci-ella behov. Genom att använda sig av en metod Darrow kallar för Differentiated Instruction eller differentierade instruktioner använder sig lärare av formativ bedömning istället för att fokusera på proaktiv planering vilket leder till att läraren kan vara mer flexibel med läropla-nen. Enligt Darrow fungerar denna metoden med stor fördel till elever med olika funktionsva-riationer.

Enligt en studie, vars syfte var att studera hur individanpassade matematiska uppgifter påver-kar elevernas kognitiva dimension, skriver Walkington och Hayata (2017) att de har kommit fram till att individanpassning kan bidra till att skapa en kontextuell grund. Den kontextuella grunden underlättar den kognitiva belastningen vilket kan underlätta inlärningen av ny kun-skap. Den kontextuella grunden skapar en typ av scaffolding till eleverna. Trots att den kon-textuella grunden kan hjälpa eleverna kan den också missleda dem då den konkon-textuella kun-skapen kan vara olämplig i förhållande till vägen de måste ta för att lösa problemet. Walking-ton och Hayata menar också att i de fall slutresultatet är samma, medan vägen dit är indivi-danpassad, krävs det mer tid från läraren för att anpassa frågorna till individerna. Men om det är eleverna som skapar problematiseringarna får de en känsla av ägande och medverkan i de-ras lärande.

I en fallstudie som undersökte bedömning och individualiserade instruktioner i musiklektion-er på en grundskola genom obsmusiklektion-ervationmusiklektion-er, intmusiklektion-ervjumusiklektion-er och genom att läsa lärarens loggbok fann Salvador (2019) att musikläraren anpassade sina instruktioner som en konsekvens av sina bedömningar. Detta ledde till att läraren tog de individuella behoven hos eleverna i beaktning när hon undervisade och när hon planerade kommande lektioner. Läraren använde sig av be-dömningarna för att anpassa nivån för de olika eleverna. Genom att ha en öppen bedömning av eleverna kunde inte bara eleverna på en lägre nivå visa framsteg på sin egen nivå och delta på ett meningsfullt vis utan även de högpresterande eleverna kunde utvecklas på sin nivå. Bedömningsaktiviteterna ledde till en form av instruktion som hjälpte eleverna att öva på olika färdigheter och uppgifter, att förstå vilka mål de jobbade mot, att träna, höra andra och reflektera över deras inlärning.

Sofia Boo (2014) har gjort en intervjustudie om individualisering. I den framkom det att lä-rare individanpassade genom att skanna av eleven med hjälp av öppna frågor, lyhördhet och genom att observera eleverna, genomföra kartläggningar, teser och prov samt att utgå från elevernas verklighet i undervisningen. Genom att hålla i interaktiva genomgångar kunde lä-rarna få ledtrådar till elevernas förkunskaper, om eleverna missuppfattat något eller vilka be-grepp eleverna använder vilket hjälpte lärarna i sin fortsatta planering. Genom att utgå från kunskapskrav och innehåll, förutsättningarna i den aktuella kontexten och deras förståelse av eleverna kan lärarna göra en värdering av vad som skulle kunna fungera i deras klassrum. Enligt Boo går det att se hur lärare genom deras elevers verklighet kan skapa engagemang och delaktighet hos enskilda individer och hos gruppen. Däremot finns det alltid elever som inte bidrar eller syns. Enligt Boo krävs goda relationer till eleverna, både enskilt och i grupp, för att möjliggöra individanpassning. Det krävs tid och medveten insats från läraren för att relat-ionerna ska skapas. När relatrelat-ionerna är etablerade skapar det anpassningar till planering, ge-nomförande och efterarbete av undervisningen.

Aljaser (2019) har gjort en kvasiexperimentell enkätstudie vars syfte var att undersöka im-plementerandet av differentierade instruktioner för att påverka high school-elevers självför-verkligande. Aljaser kom fram till att differentierade instruktioner kräver att läraren är flexi-bel och att undervisningen ska ha ett elevcentrerat fokus. Genom att uppfylla de organisato-riska, disciplinära, fysiska och sociala krav differentierad instruktion kräver kan läraren möta elevernas varierande behov. I en differentierad undervisningsmiljö kan elever dela sina åsikter fritt, diskutera deras idéer och identifiera deras styrkor och svagheter. Detta leder till att ele-verna ökar sitt självförtroende och sin självacceptans. Genom att läraren använder sig av dif-ferentierade lärandestrategier, lärandeaktiviteter och bedömningsmetoder får eleverna en jäm-lik chans att utvecklas utifrån sina intressen, förmågor och attityder. Det påverkar eleverna positivt både i och utanför klassrummet då de känner sig sedda, omhändertagna och viktiga.

Genom att eleven upplever nöje med sin undervisning ökar deras motivation för lärande och deras självförverkligande förstärks.

Magableh och Abdullah (2020) har gjort en kvasiexperimentell enkätstudie vars syfte är att undersöka effektiviteten av differentierade instruktionsstrategier på elevers kunskaper i Eng-elska. Magableh och Abdullah kom fram till att differentierade instruktioner ökar elevernas prestationer eftersom varje student i klassrummet fick undervisning baserad på deras nivå och får instruktioner och uppgifter baserade på elevens färdighetsnivå. Läraren som använde sig av differentierade instruktioner förenklade eller utmanade med svårare material beroende på elevens behov vilket gav eleverna motiv att uppnå bättre resultat. Magableh och Abdullah märkte även att de elever som fick följa en lärare som lärde ut genom en lärobok som inte anpassar sig till eleverna inte påverkade elevernas resultat då alla fick samma instruktioner som om de vore på samma nivå. Magableh och Abdullah fann även att differentierade in-struktioner även förminskar klassrumsdiversitet.

Hiller (2011) har skrivit en forskningsartikel vars syfte är att utforska principerna bakom dif-ferentierade instruktioner och hur det kan appliceras praktiskt i en variation av musikklass-rum. Enligt Hiller är nyckeln till att alla elever ska kunna prestera på sin nivå att manipulera komplexiteten av aktiviteterna och förväntningarna snarare än kvantiteten av dem. Genom att ständigt göra bedömningar av eleverna får läraren informell data som kan användas för att skapa en förståelse för elevernas intressenivå, förkunskaper, om de är redo att fortsätta i kurs-planen och styrkor i deras inlärningsstilar. Hiller föreslår att lärare även kan låta eleverna be-döma sig själva och andra elever genom att skriva färdighetsjournaler och kamratbedömning-ar för framträdanden eller övningstillfällen. Genom att låta dem göra detta får lärkamratbedömning-aren formativ från eleverna själva som i slutändan underlättar bedömningen för läraren. Genom att göra eleverna delaktiga i undervisningen blir det enklare för läraren att veta vad hen kan förvänta sig av eleverna, vilka mål som kan sättas för framträdanden, underlätta för eleverna att komma med feedback på vad som är för lätt eller för svårt och när deras självförtroende finns för att utmana dem och ge dem mer komplexa uppgifter samt nya möjligheter att skapa musi-kaliska erfarenheter. Detta gör att eleverna blir mer uppmärksamma på hur de lär sig, de blir mer bekväma i att förklara sina behov, att förstå sina färdigheter och utvecklingsområden samt att ta eget ansvar för deras utveckling som musiker och medansvarig i undervisningen. När eleverna får designa sin egen framgång med andra elever och sin lärare ökar deras moti-vation och den personliga meningen med övandet. Det gör också att musikläraren inte behö-ver ta lika stort ansvar för elebehö-vernas arbete med den musikaliska processen.

2.3 Problemformulering, syfte och forskningsfrågor

I problemområdeskapitlet har problemet med individualiseringens syfte berörts. Används det för att hjälpa eleven nå sina mål eller för att motivera dem till undervisningen? Kan det finnas flera syften med en individualisering? Enligt forskningen som presenterats verkar det finnas olika syften med att individualisera och differentiera. Enligt Vinterek (2006) kan individuali-seringen ske till elevens psykologiska, kunskapsmässiga eller färdighetsmässiga behov. Enligt Vinterek har barn och ungdomar olika behov med undervisningen. Det kan vara att de vill att undervisningen ska vara rolig och stimulerande. Ett annat behov kan vara att få kunskap de kan använda sig av i framtiden för at komma in på högre utbildningar. För att musikläraren ska kunna förstå dessa behov behöver läraren, enligt Skolverket (2009) och Boo (2014), goda relationer med eleverna. Genom att läraren lär känna eleverna kan de göra meningsfulla indi-vidualiseringar som passar eleven. Enligt Hiller (2011) kan läraren kan även ta reda på ele-vens olika förutsättningar genom att ständigt bedöma dem och att låta eleverna bedöma sig själva och klasskamrater. Det verkar som att individualiseringen kan hjälpa eleverna

internali-sera motivationen för ämnet genom att anpassa undervisningen efter deras behov. Enligt Gi-ota (2013) är det viktigt att eleverna får vara delaktiga i undervisningens uppbyggnad ef-tersom deras motivation kan hämmas om de känner sig underställda lärare, icke delaktiga i beslut om undervisningen eller oförstådda. Enligt Walkington och Hayata (2017) skapar indi-vidualisering en känsla av ägande och medverkande i undervisningen för eleverna. Hiller (2011) föreslår att elevernas medverkan även kan hjälpa läraren att ta reda på vad hen kan förvänta sig av eleverna, vilka mål som kan sättas för framträdanden, underlätta för eleverna att komma med feedback på vad som är för lätt eller för svårt och när deras självförtroende finns för att utmana dem och ge dem mer komplexa uppgifter samt nya möjligheter att skapa musikaliska erfarenheter. Några individualiseringsmetoder som använts i tidigare forskning är individualisering av repertoar, anpassade instruktioner och nivåanapassningar genom indivi-dualiserad bedömning samt nivå- och instuderingsdifferentiering. Enligt Bodén (2005) verkar individualisering av repertoar påverka elevernas motivation positivt. Enligt Salvador (2019) kan lärare ge anpassade instruktioner och nivåanpassningar genom bedömningar av de olika eleverna i grupp vilket gör att både de lågpresterande och högpresterande eleverna får me-ningsfulla utmaningar. Enligt Magableh och Abdullah (2020) påverkar nivådifferentiering även elevernas prestationer positivt. Enligt Backman Bister (2014) kan musikläraren låta ele-verna själva bestämma vilken nivå de vill utmana sig själva på och hur de vill instudera nytt material. Detta leder eleverna till att skapa en större självständighet eller autonomi. Att göra elever mer autonoma kan också vara ett syfte med individualiseringen. Enligt Giota (2013) kan individualisering användas för att ge elever förmågan att ta egna beslut, lära dem planera, sätta upp mål och utvärdera egna framsteg. Ett annat problem med den tidigare forskningen är att det inte finns särskilt mycket information om hur individualisering används i kultur- och musikskolan. Eftersom detta perspektiv saknas kan det vara intressant att se hur musiklärare på kultur- och musikskolan jobbar med individualisering. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur musiklärare i gymnasiet och musik- och kulturskolan använder individua-lisering i undervisningen.

Forskningsfrågor:

1. Vilka individualiseringsmetoder använder musiklärare i gymnasiet och kultur- och musikskolan?

3 Teoretiska utgångspunkter

I detta kapitel kommer jag beskriva vilka vetenskaps- och kunskapsteoretiska perspektiv jag valt att grunda uppsatsen på samt Self Determination Theory som används som utgångspunkt vid arbetet med uppsatsen.

3.1 Vetenskaps- och kunskapsteoretiska perspektiv

Enligt Bryman (2018) är interpretativism ett perspektiv som bygger på förståelse och tolk-ning. Interpretativismen är en motreaktion till positivismen då de forskare som stödjer inter-pretativismen ställt sig kritiska mot naturvetenskapliga metoder vid förståelsen av den sociala verkligheten. Inom interpretativismen är hermeneutik och fenomenologi två stora tanketradit-ioner som dominerat. Enligt Bryman är konstruktionism en ontologisk ståndpunkt som ”ifrå-gasätter åsikten att kategorier som organisation och kultur är på förhand givna enheter eller att de sociala aktörerna uppfattar dem som en yttre verklighet som de inte kan påverka eller styra” (s. 58). Däremot är det inte omöjligt att kultur eller organisation kan forma människors perspektiv. De kategorier som människor använder sig av för att förstå den naturliga och soci-ala verkligheten är socisoci-ala produkter. Detta innebär att olika kategorier kan betraktas som en social konstruktion. Det är dock viktigt att förstå att dessa sociala konstruktioner förändras beroende på tid och rum. I denna studie har jag valt att använda mig av det interpretativistiska perspektivet då jag upplever att det fungerar bra för att ta reda på hur respondenterna upplever att de arbetar med individualisering och hur de upplever att det påverkar deras elever. Genom att använda mig av interpretativismen kan jag få en djupare förståelse för lärarnas syften med individualiseringarna.

3.2 Individualiserings- och differentieringsmodeller som

utgångspunkt

I detta kapitel kommer olika metoder för individualisering och differentiering presenteras. Olika syften med att individualisera och differentiera kommer även presenteras.

3.2.1 Individualiseringsmetoder

Enligt Vinterek (2006) kan finns det flera olika metoder för att individualisera. Individualise-ringsmetoder kan vara att anpassa innehåll, nivå, omfång, material, arbetstempo samt hur ele-vernas arbete skall värderas. Individualisering kan också innebära val av studiemiljö och vil-ken grad av ansvar eleven har för sin undervisning. Enligt Backman Bister (2014) kan mu-siklärare anpassa sina instruktioner tills de märker att eleverna har förstått. Enligt Salvador (2019) kan musiklärare anpassa sina instruktioner som en konsekvens av sina bedömningar av eleverna. På det viset kan musikläraren nivåanpassa för eleverna. Enligt Boo (2014) kan lä-rare skanna av elever genom att ställa öppna frågor, vara lyhörda, observera dem, genomföra kartläggningar, teser och prov samt utgå från elevernas verklighet i undervisningen. Genom att hålla interaktiva genomgångar kan lärare få ledtrådar till elevernas förkunskaper, om ele-ver förstått eller vilka begrepp eleele-verna använder sig av.

3.2.2 Differentieringsmetoder

Enligt Hanken och Johansen (2014) finns det olika sorters differentiering. Det finns organisa-torisk differentiering som kan innebära att eleverna fördelas i olika grupper utifrån deras kun-skapsnivå eller intressen. Den pedagogiska differentieringen innebär att musikläraren försöker anpassa för elevernas behov inom klassens ramar. Tempodifferentiering innebär att anpassa hur snabbt en uppgift ska lösas till elevernas förutsättningar. Innehållsdifferentiering innebär

att musikläraren anpassar undervisningen efter elevernas musikpreferenser och intressen. En-ligt Backman Bister (2014) kan musiklärare differentiera genom att ge uppgifter där eleverna själva får välja vilken nivå de vill utmana sig själva på. Musiklärarna kan även ge eleverna alternativ till vilka verktyg de vill använda för att lära sig ny musik. Det kan innebära att de lär sig efter en notbild eller genom att lyssna på musiken genom till exempel Spotify eller Youtube. Enligt Darrow (2015) kan musikläraren förändra läroplanen för vissa elever. Detta kan musikläraren göra genom sina formativa bedömningar. Enligt Hiller (2011) är nyckeln till att alla elever ska kunna prestera på sin nivå att manipulera komplexiteten av aktiviteterna och förväntningarna snarare än kvantiteten av dem. Enligt Tomlinson (2001) bör lärare som diffe-rentierar undervisningen variera sätten att visa lärande då det passa fler elever. Läraren bör ta reda på elevernas förutsättningar genom konversationer, klassrumsdiskussioner, elevarbeten, observation och formell bedömning.

3.2.3 Syften med att individualisera och differentiera undervis-ningen

Enligt skolverket (2009) är en god relation mellan lärare och elev samt att läraren visar att de bryr sig om eleven betydelsefullt för elevens resultat. Skolverket menar att de skolor som har ett elevfokuserat förhållningssätt och kombinerar kunskap med omsorg visar sig vara de mest framgångsrika. Detta kan ses som att individualiseringens syfte är att skapa en god relation mellan musikläraren och eleven vilket leder till framgång för eleverna.

Enligt Vinterek (2006) har elever individuella behov som musikläraren behöver ha i åtanke när hen ska individualisera. Vissa elevers behov kan var att ha en rolig och stimulerande undervisning och andra elevers behov kan vara att undervisningen ska innehålla kunskap som eleverna kan få nytta av i framtiden när de ska söka högre utbildningar eller jobb. Elevernas behov kan även vara att utveckla kunskaper, intressen och förmågor som är berikande och ger dem en livskvalitet. Detta kan innebära att syftet med individualiseringarna är att möta ele-vernas psykologiska och pedagogiska behov.

Enligt Vinterek (2006) kan elevers behov innebära att undervisningen anpassas till elevernas ork eller andra förutsättningar som till exempel kognitiva, känslomässiga och fysiologiska förutsättningar. Det kan också innebära att anpassa undervisningen till elevernas individuella kunskapsläge, erfarenheter och sociala situation. Syftet med individualisering kan då ses som att möta elevernas förutsättningar och anpassa utbildningen efter dem.

Enligt Backman Bister (2019) är det viktigt att individualiseringar som används för att för-enkla i stunden inte gör att eleverna fastnar där och inte blir utmanade. Individualiseringen ska vara en metod för att nå målet och inte tvärt om. Enligt Walkington och Hayata (2017) kan individanpassning hjälpa eleverna skapa en kontextuell grund vilket underlättar den kog-nitiva belastningen. Enligt Darrow (2015) kan differentiering leda till att läraren blir mer flex-ibel med läroplanen vilket kan underlätta för elever med särskilda behov. Enligt Salvador (2019) kan formativ bedömning hjälpa musiklärare att se elevernas behov och inkludera det i sin planering. Genom att ha en öppen bedömning kan elever på olika nivåer visa framsteg och delta på ett meningsfullt vis. Bedömningsaktiviteterna kan leda till en form av instruktion som hjälper eleverna att öva på olika färdigheter och uppgifter, att förstå vilka mål de jobbar mot, att träna, höra andra och reflektera över sin inlärning. Syftet med individualisering kan då ses som att möta elevernas kunskaper och färdigheter och att ge meningsfulla utmaningar till ele-verna

Bodén (2005) menar att anpassade låtval och anpassad svårighetsgrad överlag ökar motivat-ion. Det är även viktigt för eleverna att kunna identifiera sig med låtvalen på ett känslomäss-igt, personligt eller röstmässigt vis då detta ökar deras motivation. Syftet med individuali-sering kan då ses som ett sätt att öka elevernas motivation.

Walkington och Hayata (2017) förklarar att om eleverna får vara delaktiga i skapandet av problematiseringar får de en känsla av ägande och medverkan i deras lärande. samt att få ele-verna att känna sig delaktiga. Syftet med individualisering kan då ses som att få eleele-verna att känna sig delaktiga.

Enligt Aljaser (2019) kan en differentierad studiemiljö tillåta eleverna att dela sina åsikter, diskutera idéer och identifiera sina styrkor och svagheter. Detta leder till att eleverna får en större självacceptans och ett större självförtroende. Då kan syftet med differentieringen ses som att eleverna blir mer autonoma och att öka deras självförtroende och självacceptans. Genom att läraren använder sig av differentiering anser Aljaser (2019) att alla elever får en chans att utvecklas utifrån sina intressen, förmågor och attityder. Det påverkar eleverna posi-tivt både i och utanför klassrummet då de känner sig sedda, omhändertagna och viktiga. Ge-nom att eleven upplever nöje med sin undervisning ökar deras motivation för lärande och de-ras självförverkligande förstärks. Genom att använda sig av differentiering kan syftet bli att få eleverna att känna sig sedda, omhändertagna och viktiga, att öka elevernas motivation samt att förstärka deras självförverkligande.

Enligt Dahlkwist (2012) kan läraren stärka elevens självkänsla genom att ge lagom utma-nande uppgifter, dela upp elevens mål i mindre steg och sekvenser samt uppmuntra och för-stärka varje avklarat steg. Dahlkwist menar att eleverna även behöver lära sig att ta större an-svar för sin undervisning genom att tränas i att planera, genomföra och utvärdera sitt arbete. Det går att skapa överensstämmelser med eleverna över hur uppgiften ska lösas och där med-len att uppnå måmed-len kan varieras. Syftet med individualisering kan då ses som att möta ele-vens kunskaper och färdigheter och ge meningsfulla utmaningar för att förhöja elevernas självkänsla, att öka elevernas autonomi samt att få eleverna att känna sig delaktiga i undervis-ningen.

Enligt Hanken och Johansen (2014) kan differentiering användas för att fördela elever i grup-per beroende på nivå eller vad de vill lära sig, att tillgodose elever inom klassens ramar, an-passa nivån till elevernas förutsättningar, ge olika tidsramar för att klara utmaningar samt att anpassa innehållet i undervisningen till elevernas musikpreferenser och intressen. Syftet med differentiering kan då ses som att möta elevernas kunskaper och färdigheter och ge menings-fulla utmaningar samt att få eleverna att känna sig delaktiga i undervisningen.

Enligt Magableh och Abdullah (2020) gör differentierade instruktioner att eleverna presterar bättre då det anpassas till deras nivå. Differentierade instruktioner kan användas för att möta elevernas behov och för att skapa motiv för högre prestationer. Det kan även leda till mindre klassrumsdiversitet. Det kan innebära att syftet med differentierade instruktioner är att möta elevers behov och för att motivera dem. Syftet skulle även kunna vara att skapa mindre diver-sitet mellan eleverna.

Enligt Hiller (2011) kan bedömningar av eleverna ge läraren information om elevernas intres-senivå, förkunskaper, om de är redo att fortsätta i kursplanen och styrkor i deras inlärningssti-lar. Genom att låta eleverna bedöma varandra får läraren formativ bedömning från eleverna

själva vilket i slutändan underlättar bedömningen för läraren. Genom att ta reda på mer om sina elever genom konversationer, klassrumsdiskussioner, elevarbeten, observation och for-mell bedömning får, enligt Tomlinson (2001), läraren en större förståelse för hur hens olika elever lär sig på bästa sätt. När läraren förstått detta kan hen designa lärandesituationen efter eleverna. Detta kan ses som syftet med en differentierad bedömningsstil kan leda till en större förståelse för elevernas förutsättningar och lärandestilar samt att om eleverna bedömer

varandra förminskas arbetsbördan för musikläraren och gör eleverna mer autonoma.

Genom att göra eleverna delaktiga i undervisningen blir det enligt Hiller (2011) enklare för läraren att veta vad hen kan förvänta sig av eleverna, vilka mål som kan sättas för framträdan-den, underlätta för eleverna att komma med feedback på vad som är för lätt eller för svårt och när deras självförtroende finns för att utmana dem och ge dem mer komplexa uppgifter samt nya möjligheter att skapa musikaliska erfarenheter. Detta gör att eleverna blir mer uppmärk-samma på hur de lär sig, de blir mer bekväma i att förklara sina behov, att förstå sina färdig-heter och utvecklingsområden samt att ta eget ansvar för deras utveckling som musiker och medansvarig i undervisningen. När eleverna får designa sin egen framgång med andra elever och sin lärare ökar deras motivation och den personliga meningen med övandet. Syftet med differentiering kan då ses som att få eleverna att känna sig delaktiga i undervisningen, få större förståelse för elevernas förutsättningar, skapa autonomi hos eleverna samt att öka deras motivation.

För att sammanfatta har följande syften framstått som viktiga vid individualisering: • Att skapa en god relation mellan musikläraren och eleven.

• Att möta elevernas psykologiska och pedagogiska behov. • Att möta och förstå elevernas förutsättningar.

• Att möta elevernas kunskaper och färdigheter och dem meningsfulla utmaningar. • Att öka elevernas motivation.

• Att få eleverna att känna sig delaktiga. • Att skapa mindre diversitet mellan eleverna. • Att öka elevernas autonomi.

4 Metod

I detta kapitel presenteras studiens metodologiska utgångspunkter och val av metod. Här re-dogörs också för studiens design beträffande urval av respondenter, studiens genomförande samt dess reliabilitet och validitet.

4.1 Metodologiska utgångspunkter

I detta kapitel kommer jag presentera mitt val av forskningsansats, val av forskningsmetod och val av analysmetod.

4.1.1 Val av forskningsansats

Detta arbete baseras på en kvalitativ grund. Enligt Bryman (2018) är kvalitativ forskning mer inriktad på ord än på siffror. Den kvalitativa forskningen har en induktiv syn på förhållandet mellan teori och praktik. Det innebär att en teori skapas av forskningsresultaten. Den kvalita-tiva forskningen har en kunskapsteoretisk ståndpunkt som beskrivs som tolkningsinriktad eller interpretativistisk. Det innebär att tyngden ligger på förståelsen för den sociala verklig-heten och hur forskningsdeltagarna tolkar denna verklighet. Den kvalitativa forskningen an-vänder sig av en ontologisk ståndpunkt som beskrivs som konstruktionistisk. Det innebär en-ligt Bryman att ”… sociala egenskaper är resultatet av ett samspel mellan individer och inte av företeelser som finns ’där ute’ och som är åtskilda från dem som är inbegripna i konstrukt-ionen av dem.” (s. 455) Jag har valt att använda mig av den kvalitativa forskningsgrunden då arbetet riktar sig mot hur musiklärare upplever att de använder sig individualisering och vilka syften de har med individualiseringarna.

4.1.2 Val av forskningsmetod

Enligt Bryman (2018) är kvalitativa intervjuer flexibla. Det viktiga med intervjun är hur inter-vjupersonen uppfattar och tolkar frågor. Det är dessutom önskvärt att intervjun får röra sig i olika riktningar då intervjupersonens upplevelser är relevant och viktigt. Bryman förklarar att ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer är två kvalitativa intervjustrukturer. I en ostrukturerad intervju använder sig forskaren av ett PM för att minnas olika teman som ska diskuteras under intervjun. Det kan hända att bara en fråga ställs och att intervjupersonen sva-rar och associesva-rar fritt kring ämnet. Intervjuaren reagesva-rar bara på de punkter som verkar värda uppföljningsfrågor. Den ostrukturerade intervjun liknar mer ett vanligt samtal. I den semi-strukturerade intervjun har forskaren en lista med förhållandevis specifika teman kring det som intervjun ska beröra. Trots detta har intervjupersonen stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Forskaren kan välja om hen vill ställa frågorna i den ordning som hen skrivit ner dem eller inte. Oftast följer forskaren den ursprungliga ordningen av frågorna men det kan även tillkomma frågor som knyts till det intervjupersonen sagt. Enligt Cronqvist (2019) blir forskningsintervjun ett möte mellan forskaren och respondentens livsvärldar som ska leda till en ökad förståelse för fenomenet för både forskaren och respondenten. Respondenten bidrar med sina erfarenheter och det är forskarens uppgift att med olika frågor möjliggöra reflektion kring fenomenet. I denna studie skulle jag föredra en semistrukturerad intervju då forsknings-frågorna har flera teman. För att intervjun ska bli användbar behöver alla teman besvaras. Det fungerar även bra med syftet som är att utforska vilka individualiseringsmetoder musiklärarna upplever att de använder och i vilket syfte de använder dem.

4.1.3 Val av analysmetod

Enligt Bryman (2018) kan tematisk analys användas vid kvalitativ forskning. Vid tematisk analys söker forskaren efter ett eller flera teman. Ett tema är en kategori som identifieras av analytikern utifrån hens data. Temat är kopplat till forskningens fokus och forskningsfrågor.

Temat bygger på koder som identifierats i utskrifter eller fältanteckningar. Temat förser fors-karen med en grund för teoretisk förståelse av hens data som kan utgöra ett teoretiskt bidrag till litteraturen på det aktuella området. Genom att använda den tematiska analysen kan jag hitta olika teman som återkommer och som kan vara viktiga i intervjupersonernas syn på in-dividualisering och hur det kan motivera elever samt om i vilken utsträckning de upplever att de kan individualisera för sina elever.

4.2 Design av studien

I detta kapitel kommer jag beskriva mitt urval av respondenter, hur jag samlade in data och hur jag sedan bearbetade den och analyserade den. Jag kommer även beskriva vilka etiska överväganden jag tog samt diskutera giltigheten och tillförlitligheten till studien.

4.2.1 Urval av respondenter

Jag valde att intervjua tre musiklärare. Jag ville främst höra hur lärare på gymnasiet och kul-turskolan jobbade med individualisering vilket ledde till att jag valde följande personer. Jag har valt att anonymisera lärarna jag intervjuade vilket innebär att jag inte kommer skriva namnet på staden de jobbar i samt att jag kommer byta deras namn. Den första läraren har jag valt att kalla Maja. Hon är sångpedagog på ett estetiskt gymnasieprogram i en större stad. Maja har jobbat som musiklärare i 25 år. Den andra läraren jag valt att intervjua har jag valt att kalla Kristoffer. Han är en trum- och gitarrpedagog på en musikskola i en mindre stad. Kristoffer har varit verksam musiklärare i 11 år. Den tredje respondenten har jag valt att kalla Kajsa. Hon är en sångpedagog på en musikskola i en svensk ort. Kajsa har jobbat som mu-siklärare i nio år. Alla dessa lärare jobbar främst med enskild undervisning men har även viss gruppundervisning i sin tjänst.

4.2.2 Datainsamling

Först kontaktade jag respondenterna och frågade om de var intresserade av att delta i min stu-die. Jag berättade kortfattat om studiens syfte och de fick efter det bestämma om de var tresserade. De fick vid intervjutillfället tillgång till ett dokument (bilaga 1) där ytterligare in-formation om studiens syfte, metod och etiska aspekter förtydligades samt ett dokument som de fick signera för att visa samtycke till medverkan i forskningsstudien. Efter opponering av detta arbete behövdes syfte och frågeställningar ändras vilket förklarar de skillnaden på do-kumentet och denna uppsats. Sedan hade vi intervju via Zoom, som är en videosamtalstjänst, eller i samma rum. Intervjuerna varade mellan ca 40 minuter och 1 timma och 18 minuter. Under intervjun använde jag mig av en intervjuguide (bilaga 2) anpassad till en semistrukture-rad intervju. Intervjuerna spelades in på min iPhone genom appen Röstmemon, genom Logic pro X på min Macbook air och datormikrofonen samt genom Zooms inspelningsfunktion av möten.

4.2.3 Bearbetning och analys

Jag började med att lyssna på intervjuerna och transkribera dem genom att använda mig av en app som heter Amazing slow downer. Med denna appen kunde jag höja och sänka hastigheten på inspelningarna för att snabbare kunna transkribera intervjuerna. Medan jag transkriberade skrev jag in olika teman jag upplevde som blev tydliga i ett separat dokument. När jag sedan transkriberat färdigt alla intervjuer och sorterat in de olika teman jag upplevde var intressanta sorterade jag de olika teman jag fann i förhållande till mina forskningsfrågor som större te-man. Jag fann då följande teman:

• Musiklärarnas individualisering för att påverka elevernas motivation • Musiklärarnas individualisering till elevens psykologiska behov

• Musiklärarnas individualisering för att göra eleverna delaktiga i undervisningen • Musiklärarnas individualisering för att möta elevers kunskaper och färdigheter samt

att ge dem meningsfulla utmaningar.

• Musiklärarnas individualisering till pedagogiska mål

• Musiklärarnas individualisering för att öka elevernas autonomi • Syften med att använda mindre individualisering

• När individualisering inte räcker till för att motivera elever

Dessa teman framkom genom att använda mig av de modeller och syften som presenteras i kapitel 3.2 och genom att sortera in respondenternas svar i de teman där de passade in samt andra intressanta tema jag märkte i respondenternas svar. Alla dessa teman kom inte med då alla teman inte passade forskningsfrågorna eller syftet men jag upplevde att de var intressanta vilket förklarar varför jag hittade dem. En längre diskussion om detta finns i kapitel 6.2. 4.2.4 Etiska överväganden

De etiska överväganden jag gjort i detta arbete är följande. Jag informerade deltagarna i stu-dien om stustu-diens syfte både när jag frågade dem om de ville delta och innan intervjun. Delta-garna fick även skriva under ett samtyckesdokument där information om mig, studiens syfte, vad jag ville undersöka, hur studien har för insamlingsmetod, hur intervjun skulle gå till, en garanti på att deltagarna skulle bli avidentifierade, att deltagandet är frivilligt samt att de kan välja att avbryta deltagandet i studien när de ville. De fick även mina kontaktuppgifter för att kontakta mig både via telefon och via mail. Enligt Johansson och Svedner (2010) ska exa-mensarbeten bygga på respekt för deltagarna. Deltagarna ska få korrekt information när det kommer till undersökningens syfte. Deltagarna ska ha fått tillfälle att avböja sitt deltagande och fått information om att de kan välja att avbryta sitt deltagande utan att behöva oroa sig för negativa konsekvenser. Deltagarna ska vara övertyga om att deras identitet skyddas och om deltagarna är omyndiga skall målsman informeras om barnets medverkan.

4.2.5 Reliabilitet och validitet

Enligt Bryman (2018) finns det två sorters reliabilitet och två sorters validitet i kvalitativ forskning. De två sorternas reliabilitet som finns är extern och intern reliabilitet. Den externa reliabiliteten innebär hur väl undersökningen kan upprepas eller replikeras. Enligt Bryman är det svårt att uppfylla dessa kriterier då det inte går att frysa en social miljö och de sociala be-tingelser som gäller vid studiens tidpunkt. För att forskningen ska kunna replikeras behöver den nya forskaren gå in i en liknande roll som den första forskaren. Den interna reliabiliteten innebär att alla inom ett forskarlag kommer överens om hur de ska tolka det de ser och hör. De två sorternas validitet som finns inom kvalitativ forskning är intern och extern validitet. Den interna validiteten innebär att det ska finnas en god överensstämmelse mellan forskarens observationer och dess teoretiska idéer. Extern validitet innebär i vilken utsträckning resulta-ten kan generaliseras till andra social miljöer och situationer.

Denna studie har en ganska låg extern reliabilitet om en forskare skulle göra den men kanske en högre extern reliabilitet om en lärarstudent skulle göra den då de är närmre den roll jag är i just nu. Den interna reliabiliteten är inte en faktor då jag är ensam forskare på arbetet. Den interna validiteten är god då det finns en god överensstämmelse mellan mina observationer och de teoretiska idéer jag utvecklat. Den externa validiteten är mindre god då enskild musik-undervisning är ganska speciell då få andra ämnen har enskilda lektioner på samma sätt. Där-emot skulle det kunna finnas samband mellan gruppundervisningen och klassrumsundervis-ning.

5 Resultat

I detta kapitel presenteras resultatet av analyserna gjorda på de kvalitativa intervjuerna. I kommande kapitel presenteras musiklärarnas individualiseringsmetoder och deras syften med individualiseringarna.

5.1 Individualiseringsmetoder och deras syften

I detta kapitel kommer musiklärarnas olika individualiseringsmetoder och deras syften med individualiseringarna presenteras.

5.1.1 Musiklärarnas individualisering för att påverka elevernas motivation

Enligt musiklärarna är det viktigt att se individen. Speciellt hur eleven är som människa. Det kan vara hur de lär sig på bästa sätt, hur utåtriktade de är, vilken koncentrationsförmåga de har eller vilka intressen de har. Genom att ta reda på detta kan de anpassa hur de lägger upp undervisningen. Genom att de lär känna och möter eleven upplever musiklärarna att eleverna känner sig trygga. Ibland kan det till och med gå så långt att syftet med lektionen förändras. Detta förklarar Kristoffer med denna berättelsen:

Jag vet för en massa år sen hade jag en elev. Det va en kille som bara prata tv-spel. Hela trumlektionerna bara rann bort för att han prata så mycket. Och jag sa till min chef då ”shit, jag vet inte vad jag ska göra. Det blir ingen undervisning.” men då sa chefen att ”ja men behåll eleven för att uppenbarligen har han behov av nån vuxen som lyssnar och bekräftar.” och då är vi inne på ett helt annat spår egentligen än musik. Men då märkte man att där fanns ett behov. [Kristoffer]

I detta citatet berättar Kristoffer om en elev han hade som hade ett behov att prata med en vuxen om det som eleven ville prata om. Det viktiga i detta uttalande är att se hur Kristoffer valde att individualisera efter elevens behov vilket kan gjort att eleven känner sig trygg. Det kan tolkas som att elevens behov sattes före undervisningen. Elevens motivation för att komma till musikundervisningen var snarare att få prata med en vuxen än att spela trummor. Genom att ta reda på elevens intressen kan även Kristoffer ta reda på repertoar som skulle kunna passa eleven och på så sätt motivera eleven att fortsätta komma till lektionerna. Denna individualisering skulle kunna ses som en innehållsanpassning. Syftet med denna individuali-sering verkar vara att hålla eleven motiverad till att komma till lektionen. Det kan även tolkas som att musikläraren ville skapa en god relation med eleven.

Kristoffer berättade också att han jobbat med elever som har ADHD. Han förklarade hur han behövde anpassa undervisningen genom att ha många fler moment för att eleverna inte skulle bli uttråkade eller tappa fokus. På detta vis förklarade han sina upplevelser med dessa elever:

Men dessa elever med ADHD. Man kan inte hålla på en lång stund. Kort stund också kör vi det och sen en kort stund så kör vi det och sen helt plötsligt måste man ha jättemånga fler moment än vad man egentligen normalt har. Och det händer jät-temycket. Dom pratar jätjät-temycket. Man måste liksom bryta av dom hela tiden för att hålla uppe intresset. [Kristoffer]

I detta citat går det att tolka hur Kristoffer behövt anpassa sin planering genom att lägga till fler moment för att möta elevernas behov. De individualiseringar Kristoffer behövde göra är innehållsanpassningar och arbetstempoanpassning. Syftet med dessa individualiseringar kan vara att hålla uppe elevernas motivation och för att de ska känna sig stimulerade.

Kajsa upplever att hon får göra skillnader i sin undervisning när hon möter elever från särsko-lan. Med en av eleverna har hon släppt det traditionella konceptet av en sånglektion då det inte kändes värdefullt för den eleven. Det som var viktigt för den eleven var att få komma till musikskolan och uppleva musik snarare än att bli bättre på att sjunga. På detta sätt förklarar Kajsa sin upplevelse:

Och där har jag ju, med en elev till exempel så har jag ju väldigt tydligt släppt... Hela sånglektionskonceptet på något vis. För att jag kände att det var inte riktigt värdefullt med henne. Det var inte viktigt liksom. Utan det viktiga för henne, det var att få komma till musikskolan och uppleva musik en stund tillsammans med mig. … Jag tycker ju att det känns viktigt att kunna ha olika nivå på undervisning-en för att kunna tillåta många typer av personer och elever att komma hit och få undervisning. [Kajsa]

Enligt detta citat verkar individualiseringen av nivå för eleverna vara särskilt viktig då alla ska få en möjlighet att syssla med musik. Även individualisering av innehåll verkar vara viktigt för Kajsas elev. Detta kan tolkas som att Kajsa uppfattar elevens behov och ser att motivat-ionen inte nödvändigtvis ligger i att bemästra sitt instrument utan snarare att få uppleva mu-sik. Syftet med denna individualisering blir då att motivera eleven att musicera efter sina för-utsättningar. Ett ytterligare syfte kan vara att skapa en rolig och stimulerande undervisning för eleven.

Kristoffer som jobbar på musikskolan behöver inte följa någon speciell kursplan eller läroplan och kan därför sätta lite lägre krav på sina elever när han upplever att deras motivation sviktar på grund av till exempel stress eller andra faktorer. Det kan tolkas som att Kristoffer då an-passar innehållet, arbetstempot, bedömningen och elevernas ansvarsgrad. Syftet med denna individualisering blir då att försöka inte påverka elevernas motivation negativt. Det kan också tolkas som att syftet kan vara att göra undervisningen mer rolig och stimulerande än utma-nande.

Maja tycker, som de andra två lärarna, att det är viktigt att individualisera men att för mycket individualisering kan göra eleverna mindre förmögna att anpassa sig till samhället vi lever i idag. Maja föreslår istället att vi ska lära, träna och hjälpa eleverna anpassa sig till det sam-hället. På detta vis förklarar Maja hennes upplevelser:

Och det är också en bra träning för dom eleverna som har… om jag säger individu-ella anpassningar på riktigt. Som behöver ha det. Så skulle man ju kunna köra den individuella anpassningen hela livet exakt. Men om man långsamt hjälper dom att dom också träna sig så utvecklas dom jättemycket. Och det har jag ju flera exempel på. … Som har väldigt starka individuella viljor i sin… liksom, sina… ah nämen sina diagnoser. Men som faktiskt utvecklas utifrån det till att ändå kunna spela med i samhället att… följa, liksom, den här kollektiva regeln som finns och det fören-klar ju väldigt mycket för dom att kunna göra det. [Maja]

I detta citat förklarar Maja hur hon upplevt att denna träning har hjälpt eleverna justera sig till samhället vilket i sin tur har hjälpt elevernas vardag. Detta kan tolkas som att Maja försöker hjälpa eleverna förstå att det inte går att ha en inre motivation till allt de gör. På detta sätt kan eleverna jobba med att ha en yttre motivation till aktiviteten. Syftet med denna individualise-ringsmetod kan tolkas som att Maja vill träna elever att hantera och delta i aktiviteter som inte är i deras bekvämlighetszon eller som de ej har en inre motivation för. Det kan även tolkas

som att Maja vill göra eleverna mer autonoma för att möta samhällets krav och de ansvar ele-verna kan behöva ta samt att de får lära sig lyssna på andra.

Individualiseringen av material varierar enligt musiklärarna till vad eleverna gillar, vilken nivå de ligger på och vad de behöver jobba på. Med material syftar musiklärarna på vilken repertoar de använder sig av. Detta sa Kristoffer angående att anpassa materialet till vad ele-verna gillar:

Sen så mycket… anpassar jag efter elevens önskemål. Om en elev e liksom ”jag vill kunna den här låten, jag vill spela det här.” då har man ju en idé att utgå från och anpassa sin planering då. [Kristoffer]

I detta citat verkar elevens önskemål hjälpa Kristoffer med sin planering då han kan utgå från att eleven valt repertoar som eleven gillar. Genom att ta reda på information om elevens låt-önskemål kan Kristoffer anpassa sin planering. Detta kan tolkas som att Kristoffer försöker möta elevernas inre motivation och att göra eleverna delaktiga i undervisningen. Syftet med denna individualisering blir då att ta vara på elevens inre motivation och att göra dem delakt-iga i undervisningen.

Enligt Kajsa och Maja är det motiverande för dem att få nytt material att jobba med. Maja gillar det för att hon vill möta ny musik och för att det motiverar eleverna att sjunga något som är speciellt för dem. Kajsa upplever att eleverna visar positiva signaler när de får välja repertoar. Så här beskriver Kajsa det:

Jag tycker ju det här är extremt motiverande. För att det är ju väldigt roligt att, lik-som, ”jaha, du ville sjunga den här låten. Av kapten röd. Då ska vi se. Då löser vi det på nåt sätt.” asså det är ju väldigt olika då vad dom kommer med och det är väldigt kul. - - - . Om jag hade känt av på dom att blir precis lika spralliga av att jag kommer med nånting som om dom kommer med nånting, då hade jag ju valt själv. För att det är ju alltid mycket lättare att jag väljer. För mig. Arbetsbördan blir lät-tare. Men det är ju det att jag upplever det som en enorm boost i det, att dom själva får va med och välja. Så det överskuggar allt faktiskt. [Kajsa]

I detta citat märks det hur Kajsa gillar att få förslag från sina elever då det ger variation i undervisningen och för att det kan vara utmanande. Anledningen till att Kajsa tar sig an utma-ningen är att det ger motivation till både henne och hennes elever. Detta gör även eleverna delaktiga i undervisningen. Det kan då tolkas som att syftet med denna individualisering är att motivera eleverna och att göra dem delaktiga undervisningen.

Enligt Maja är det viktigt att eleverna känner att de får repertoar som är anpassade till dem och att de känner att den repertoaren är speciellt utvald till dem. Maja förklarar hur hon upp-levde detta på ett negativt sätt när hon själv studerade:

Maja:

Man va visste ju då ”ah nu har jag fått… eh… vad heter den… A child is born.” Då fick man ju vet att det hade ju liksom åtta andra i klassen också fått i läxa så man upplevde ju inte att det var individanpassat.

Jonathan (intervjuare):

Nä. Men va det… upplevde du att du blev mindre motiverad när du hörde att det var åtta andra som också hade fått den?