ANDERS CONTRACTET,

M. C. IL M. _{H. G.}

AFHANDLIN

G

OM

\Y

A

X

E

L-CONTRACTET,

förstadelen,

MED

JURIDISKA FACULTETENS

_SAMTYCKE,

UNDER

ÅDLEoch _{WJD TLAGFARNH}

Herr

_ANDERS

BERCHS,

T.U.DOCT.JÜK1SPK.

OECONOM.ochCOMM.

PKOFESS. REG. och ORD.

SAMT

Kongl. Svensk* Wetensk. Acad. LEDAMOTS

Inseende,

WID _{KONGL. ACADEMIEN I UPSALA}

7ILL _{ALLMÅN7 OMPRÖFtVANDE}

UTQIFlVEN

AF

ISAAC

_JOHAN

_HELLMANSSON,

angermanlânning.

I GUSTAVIANSKA _LÄROSALEN.

få vanlig tid

DEN XXX. OCTOB. MDCCLIV.

^ _{}iß (} t

Wàlàrenobrât^eoch Högwällärde

HERRE,

COMMINISTER i Gudmumå och _Hôgfiô,

4

Herr

HANS

_HELLMAN,

_'

Samt

Dygâàila MAIRONA

Mad.

ANNA

_FORZELIA,

Mine _{Kårafte FÔKÂLDRAR.}

Når,

å_{daga lågga}

Kårafte

Föräldrar,

_{then wordfamma}

jag

för Allmänheten

_{ärkånfla och innerli¬}

wille

ga kårlek, hwarmed jag bor bemöta Edra ftora och

o-råkneliga migbewiftawålgårningar; fattasmigord, them

wärdeligen att _{utföra. Ty nårjag efterfinnar MinHulde} Faders oeh ömfinta Modersförundrans wårda

oförtruten-het, att_{på allt fått}foka min wålfård, biifwer en

wörd-ha-ds full _{tyfthet mitt tackfamma hjertasrenafte tolk. Til¬} låten _{likwål, Huldafte Föräldrar, att jag}

uppoffrarEder *

theffe _{ringa blad, fåfom ett nitfult prof af then}

fonliga

wördnad och _{genkärlek jaghyfer. Thekunna icke kai¬}

las _{gengåfwa t annat affeende, ån therföre,}

attthefram¬ bäras afett tackfamt finne: _{jag wet ock thefsförutan,}

att Eder kårlekej annat_{begårer, ånbarnsligwördnad}

> Then

fkal _{jag ock till minyttrrfta andedrågt wifa,}

igenom the

innerliga fuckningar, fom för Mine Kårafte Föräldrars

wålgång och beftåndteafållher jagdageligen fkall fälla. All-magten giore Mine Kärade _{Föräldrars, nu inågon tid} genom fjukdom, befwåriga _{lefnad,hädanefterbådeljuflig}

och _{lång,till min och Mme K. Syfkonsunderftodcch}

hug¬

nad, Ônfkar af troget h jeita

Sme Kårafte _FÖRÄLDRARS

LyJtgHe Son,

M. Q: IL

4 %

i

_J.

_n.

* *

edan månnifkorne icke _långre

funno _{fig belåtnemed, att}

fam-fålc och medlika rått_{aga, nyt¬}

tja och bruka alla the _{ting i}

wcrlden, lom kunde tjena

them till _{någon nytta, utan}

twert om förenade _{dg, att}

hwar och en fkulle få _njutaen

lå egenrått ôfweralt hwad han med the _ôfrigas

lam-tycke gjorde til fitt, att alla andra fkulle wara

ther-ifrån _{uteflutne, och hwar ochen enlam åga rnagt att} therôfwerefter_{behag (lyra och råda, kunde the} lik-wål icke _{begå hg utan inbördes bitråde. I fynnei}

het

bleflefnaden _{belwårlig, fedan flågter och familier} fammanfatte _{fig i Borgerliga Samfund}

, och thefta,

igenom rumrika landamåren och

_{följackteligen}

_oli¬

ka _{Climat, blefwo ifrån hwar annan wida fkilde.}

Therfôre, emedan then Allwifo _{Förfynen behagar,}

) 18 (

)4C &&

hwad till mânnifkornas _{tjenfl: fkapat år, fåledesutde¬}

la, att thet ena landet har öfwerfiödaf _{thet, fomett}

annat laknar _{; Altfå kunde}

ingen annan _{utwåg fin¬}

nas, ån ätten hwar förekom then andras briff affitt

ôfwerflôd, fåatt wahra _{gafs for wahra, hwiiken för¬}

ening kallas Skifte eller _{byte. Men emedan byte}

hade _{många olågenheter med}

fig,

_{befynnerligen}

theruti, att wahror icke kunna lå _{jåmt wårderas}

e-mot _{hwarannan, icke eller then}

enaalltid kan _wara

belåten med _{thet, fom then andra har att i fiållet}

af-låta, och få _{widare; Tyuptånktes mynt och pennin¬}

gar, iSfbni en allmån måttftock, hwar emot _alla

wahrors wårde måtte kunna _{jämföras, och tå}

antogs

then _{förening, fom kallas Kjöp}

ock Sål, eilerhan-del, hwiiken fker, tå wahror och _ågendomar

gif-was emot _{mynt och penningar.}

Thenna utwåg

lindradewål _{then inlånd/ka handelen i}

mårkelig måt¬

to, men

handelsomgångetemellanfråmmandefolck-flag war ånnu lika

_{befivårligit,}

_{i fynnerhet}

_therföre>

att hwart _{land har fict egit}

mynt _måfiedeles

fkiljak-tigt ifrån alla andras, både i inwårtes_{godhet och} ut-wårtes wårde; Utom _{thet, art mynt utförfel anfes} merendels ialla Stater fåfom

_fkadeligit,

_{och år}

ther-före _{genom Lagarhåmmat. Till att uplifwa}

all han¬

dels _{rörelfe, år then förening}

uphittad, fom kallas

WåxeL hwilkee _{Contrat, fom thethos alfa}

uphyfc

fade _{foîkfîag år i brrk, och}

genom lagar bundit ef¬

ter the _{reglor, fom råtrwifan, Folks-Rått och}

hande-lensjegenfkap

förefkrifwa;

Såår _mittnpfåt, att

korte-ligen afhandla thecta Contra&ets bcikaffcnhet i _ge¬

M. C. IL

; r (

men, i tben wôrdfàmma

_{tillförfigt,}

_{att thet hos}

then

_{Gunftbenågne}

_Låfaren

winner etc _{mildc om'}

dôme.

2.

Nårmanwånder_finat'tankar

påorden

Wåxel.wax-lande och _{wåxla, tillika med the}

orden for och om₇

med _{flera, lom framför thefla orden}

plåga brukas,

finner man them _{hafwa en}

garika widlîràkt bemår-kelie i

_dageligit

_{tal, fålom når}

man _nåmner

månni-fkors, leders, tiders och _{lyckans, famt}

wåderle-kens, kjöld och hettas _{wåxling, omwåxling,}

för¬

ändring och

_omfkifcning.

_{Samma olika}

betydelfè,

fom thefla orden iwårt _{fpråk åga i}

dageligit

tal, före¬

kommeråfwen hos the _{Latin/ka Auftorerne,}

uti or¬

det _Cambire,

camp[are;

_Ty

_{hos Apulejnm in}

Apo-log. låfe wi thenna utlåcellen:

_Ego

_{adeo, (ervos}

anha¬

bens ad agrum

cclendum,

an _{ipfe nmtuarias operascum}

iicims t ut s _camhias,

ne_{que Jcio neque laboro, a) Thet}

är: Således om tu _{fjelf har}

nödige arbets _{hjon till}

titt _{åkerbruk, eller ock}

gjör arbetes byte med tine grannar, thet wet

_jag

_{icke, och icke eller}

frågarjag

therefter. _{Men ther uti komma likwå!}

chefle tale-iåtf öfwerens med _{thet, fom}

egenteligen förflåsmed

wåxel och _{wåxla, att}

pä bågge ftållen utmårkesen

förändring

uti thet _{ting, eller årende} man _omtalar,

iå att ett annat _{kommer i flållet för thet}

förra:

Hwar-före_{o^k, Ar man nyttiar}

thetta ordet i _{mål, fom}

ankomma_{på betingande och}

ôfweremkommelfè,

ut.

fråreker ther ett _{fkifte och}

byte, tå _någon

öfwerlå-ter _{enägendom,ait}

Lik-) ig c <&»

)6C

wål förflås med wåxel _{egenteligaft fådant byte,fom}

fer med _{penningar emot penningar c). Ty}

fkif-te och _byte

fer,

_{efter the Lagklokas tankar, med}

wahror och falla _{Egendomar, undantagande i thet}

fall, lorn _{Lagen i 3.53. III. Gap. <$. 3. ffadgat om}

Arfwejord. Thenna art _{afwåxel, når thet} ena

mynt/laget bytes emot ett annat, i en och famma ort, kallas hos ofs _{penninge-wåxling, och hos the}

Latin/ke Auflorer Cambium minutum och matinale:

Minutum, efter fom hår förekomma _{gemenligenfmå} fummor, och manuale, emedan thet kan fke hand ifrån hand _{d). Sådant mynt-byte år mycket gam¬} malt, ty nöden harfå fordrat, och fker antingen

lå-ledes, att fult _{gifwesgen fullo, faflån i olika /lag, eL} 1er ock afkortas _{någon del afwårdet uti etthera /la¬} get, hvvilken afdragning kallas hos Italienare _AgU,

il _{agio, hwadan thet ledan kommit att kallas}

Lage,

Upgåkl, och år _{hivad JCti kalla Collybusoch} merces.

Sådan _{penninge-handel war hos the Rqmare}

myc¬ ket i bruk: Then idkades

_ofFentekgen

_på

torgeni

/fäderne, hwareff the få kallade _Menfarii, Menfula-rit, Numularit , CoHybiflœ, Irapezitce, Colleäarii,_och

Argentarii hade fina penninge bodar, _{banqver el¬} ler _{bord,, ther penningar, för en wifl}

wind,kjöptes

och fåldes , förbyttes och till fåkerher infattesm.

m.

e), Att ock lådan Cambium minutum wäret i _bruk hos _{Judarna, /luter man af Math. XXf\}

Cap. 12.

w. hwareff omtalas _{wåxlare bordens}

omkuilkaftande

M. G. IL

ta® ) ?( «a®

-p.. '■ "■. . 5'*

/?)

Laurenberg,

antiqvar.pag. fy.ä. b) Jacob.

Dit _{Pùy de LaSerra Traft, de Art\ lit. Camb.}

Cap. /.

t)Sigismund. Scaccia Juriscotif. Roman. _{Traft. aeComm.}

0 Camb. 0 d.i.

_quœft.j.

_{d) Matth.}

_Bode

_{Dt/p. de}

Camb. Thel. 111. /,_{i. Sigism. Scacc. 1. jf, jg. /. n. 2. e}}

Cujacius, Comment, de Paftis, ubi offic. _Argentarior,

defirib.

3. <S.

En annan are af wåxel år _{then, fom the}

Lag¬

kloka kalla Camlium _{trajjatttm, Cambiumde loco}

adlo-tum

, Cambium proprium, Cambium reale, Cam¬

lium _{per literas: Therta flaget af Wåxel,}

tip-kommer, når twenne perloner fålunda förena _fig,

att then ena _{gifwer then andra}

penningar, medthe

wilkor , att penningar åter i en annan _ort, påwifl

dag, fkola betalas, antingen till honom, fom pengar¬

na _{utgifwit, eller åt then, fom han i firr flålle ther}

till _{förordnar, emoten wifl betingad}

wedergållning.

/?).

Hårmed

inftåmmer Math. Bode, _{b) fom fager,}

att Wåxel år en _{genom lamrycke fluten,}

förening,

till att _{gifwa och betala lika}

mycket penningar,,uti

åiikilde orter. Men _{tttförligaft finnes Wåxel*} Con-tra&et _befkrifwit uti Wåxel _{Stadgan d. 21. Jan.}

1748: Art. i. 5.i. _nemligen:

_{Wåxelårenpenninge}

_han' dely eller lyte af ihet _ena Landets eller Stadens

mynt

èmot then andras, fom på god trofint_es; la _en gif¬

wer

_{anwisning på}

wfj van å annor ort\ att ther på

Sagda11 dag

y

betsla

en Jim.ma penningar, uti utfått

vytity och therjo e utej then _y fom (amma

penningar

ther _{(kall få lyfta, eilet lyfta låta}

kom-) Iß (

) 8 ( &&

mit

_Waxel'-pris,

_{eller Cours, undfår fin}

betalning

uti

ßdant mynt, ßrn à then orten

_gångbart

_{år, bwarcft} anvisningen _{eller Waxel-Brefwrt utgifwes. Thenna}

art af Wåxel år _{twåfaldig: Thec förfia flaget}

kal¬

las Cambium Platear_{um, tion Nundinale &}

Irreguläre

%

når Wåxel-Bref _{gifwas och tagas, fom /kola}

löpa

i-från then ena Staden och _{Landet till then}

andra, ti¬ tan att wara med fin

betalning

bundne till någramark¬

nader : _{Tyfdatea kallas}

en wifl plats, fiad eller ort, hwareft Waxeln bor betalas _{r). Thenne artaf} Wå-xel år _{brukelig i Swerige. Thet andra}

flaget

kal¬

las _{Nundinale, Feriarum& Reguläre}

; d) Ty then art af Wåxel fluten 1:0 ifrån tnen ena _{marknaden til}

then andras 2:0 ifrån _{någon marknad till}

någon fiad: och 3:0 ifrån _{någon fiad till någon marknad : Och}

år thennä _{Wåxel-Handel hos ois}

obrukelig, men

nyttjas måfti Lion, _{Befancon, Genua, och flere Sta¬}

ter, hwarefi wifia marknader endafi för penninge-liandel åro _{inrättade, och wåxlar}

följakteligen,i

och

for marknadens _{fkuld, utgifwas, men}

gålla ickel

andra _{platler. The kallastherföre}

Cambiaregulariay

efter fom the handlande _{pä wifia tider mötas,}

men

jcke _{therfore, lom /kulle hår wid fiörre}

ordning

i

akt _{tagas , ån wid Gambia irre}

gularia, hwilka fä

kallas, emedan _{ingen Regel-hunden tid år utlatt till}

theras Hutande. _{Förnåmfia åtfkiinaden}

emellan

thefie förenåmde arter_{af wåxel befiår}

theruti, att

I:o Hutas Gambia Nundinalia _{på wifiafafifiålcatider}

om

åhret, men Cambium Platearum _{all tid lå ofta hand¬}

lande hafwa

_nödigt.

_2.0Uti

_{Wåxel-Marknaderfam*}

man-M. c: H.

mw ) p (

markomina handlande ifrån flera orter , att fflota

wåxel,mencanibiumplatearum in gås allena medthem,

fom på (amma ort bo och wiftas. 3:0 Når wåxdi fl jtes wid marknader, ar prifet på Waxcl-Courfen

af maiknads Senaten .fôre(kri(wet, men i thet

fed-nare lemnactill thehandlandes betingande. 4:0Skall betalningen fke på wifla fattflålca dagar i

mafknaden,

men i tambioplate_arum

(ker betalningen

eher

egit

betingande è).

Till

att

förtiga,

att

for

Cambium

nun•

Äinale år en lårfkild Lag fladgad , -bwarigenom hela

wåxel-handelen år undergifwen wiïïa :regior, fotn

förbinda the handlande på marknaden,, dJs att up-råtta Bilantia _{fuplatfer) på} the himmor,

hwarpl

'Wåxel _{gifwes och} tages ,

delsock,

att

wid made*

■nådens flattill Rådet inlånda fina bilancer, hwaréf»

ter bilantiumunivcrfale, eller hufwud upfatfen, in¬

rättes, f) att man må fe om alt Jagligen gåt till, famttillefterråttélfe, om twifleryppas (kulle; Med Tnera, (om hit hörer och mitt upfåt icke år hårflå»

des förklara, emedan jag icke årnar afhandla annat ån thet, fom hörer till cambium non mtndinale, eller traflerade AVåxlar.

a) Wolflii Infiit. ffur. Hat. & Gent. §. &$(). F)

Di_{ff. de Camb. Thef. 1. c) Stryk, de}

_Camb,

lit.ac-Cept.Cap,

III,

fi.4.11. ig.

d)

Math.Bod, Thef II.

e)

Math. Bod. TheJ.iL /) Math,Bod, ihef, Ii, cJ XVU

4. §.

The _{Lagkloke om&ala åfwen en arc} af Wàxeî,

thenthekallaCambium Sitcumoch Adulterinum, och

) Ig(( <&Ä®

; io ( §$3

Sr wSl tillfin form enahanda , fom om traderade

wåxlar _{lagt år, men med then åtfkillnad, att betal¬} ningen af wäxel-fumman fker i famma orr, ther wåxel brefwet är _{utgifwit, ther dock wårdet af} fras-terade wåxlar, _{nodwåndigt fkall betalas i-} annan ort. 5iccum kallas han _{therföre, att en lådan wåxel icke}

gåt utom Lands, hwilket merendels mäde dve

öf-wer watn och _{haf, hwarmed lånder åro Ikilda ifrån}

bwarandra: Hwarföre the ock _{plåga kallas}

ränßens-wåxlar, emedan the icke paderat mera watn, ån

ther _{plågar finnas. Men adulterinum kallas han,} ef-terlom en lådan wåxel är af oåkta _{flag, ehuru lian}

äger fin tillbörliga fkapnad. Ty lådane wåxlar

ut-gifwas icke i annan afdgt, ån att, under Wåxel-rätts

förfwar, begå ett fkåndeligit ocker uti låntans be¬

räknande; Hwilket fom thet år dridande emot wä-xels _{ändamål, l.å åro ock lådane wåxlar oloflige ocb} ftraffbare. _ä)

a),Math. Bod. Tbef. XlV.aJ

5■

§•

Med Wåxlar hafwa ock Skuld-Sedlar _{nog lik*}

bet, bwiika lå wål Manufsctur idkarewid

rudema-teriersinkjöp, fom the handlande, tå rhe åro

afnå-mare af_{färdige mannfaftur wahror, och ickedraxc}

hafwa _{lågenhet till Contant betalning, utan ther}

pä

åffunda _{credit, hafwa frihet, att i wåxelform}

utgiT-wa, lamt ther wid _åtnjuta lamma förmons rått _ocb läker_{het, fom Wåxlar. Ffcordn. cgJt- Skuldsedlars} Bruk (I n. _{San.ij^f). Att theda fkuld-fcdlur, i tom}

M c: iL

sa® 3 « ( tssm

hwad _{angår formons råtten}

_och

_{dcyndfamheten}

îbc-talning ,åro wida

ârfkilda ifrån Wåxlar, fkal

afhand-lingen wrfa,

och kan

medelft

jâmfôrelfe

emot

Wâi

xel _Stadgan

_låtteligen

_finnas.

Af fàmma befkaflenliet åro åfwen Inrikes

IVåxlar, fom emellan underfåtare inom riket kun¬ na_{löpaj Ty} them_år wåxel rått

förund,

når alla rhs requifica therwid i akt tagas,

fom

Wåxel-Stadgan

påbjuder: Dockfå, att

under

Wåxel-Rått ej

begii-pes fådane (edlar,

hwilka

emellan the

perfoner

ut-gifwas, lom pä en ort

boende åro,

att

jåmwål

på

famma ort betalas, fadån the kallas och åro ftålte i

Wåxel Form; Refolut.

_{få Stal}

_Befwår

/754 $.4, Så-dane Wåxlar kunna _{ingen annan förmän njuta, ån}

fkyndfamhet och

företräde i betalning,

men all

båtnad, lom af Wåxel-Cours kan flyta iWåxlar, fom

åro flålte _{på utlånfk mynt, kanna thylika inrikes} wåxlar icke _njuta.

7- §•

Skuldébref, Forfkrifniugar ock: /■nmsmngar går jag med flit förbi, efterfom the,hwarkentill fin form, eller till fina _{rättigheter, åro lika befkaftade fom} Wåxlar, ehuru the argå fordringar

och

gåid.

8'

5-Att _{gifwa fåker}

_kunfkap

_{af hwem och påhwad} tid Wåxel förd blifwit _{uphittad, år få mycket}

fwå-rare, fom ingen

fädant,

for otwifwelakcigr,

lemnat till

^ iß y ce#»

&3)1) iM-.Ç.«9

tîllEfcerwerlden, och Wåxel-Scribentcrne ljelfwe

åro ther om mycket _{oenfe.. Mathias Bode lager,}

Thef L1._hi, att en del räkna thefs ålder ifrån Ari-ftotelis_{-tid, efterfom han fkrifwit:något- angående}

étrsnumalaria Andreåter ifrån the _{Romares, eme¬} dan arsCampfori_{a tå. redan omtalas. Men, lom}

Art-ftoteleis med arte numularia forflod:_{kjôp och-fål,}

få-löm thet båfta låttatt winna _penningar

, och the Ro¬

mare med arte _{campforia urmåikt Cambinm}

Minu-curn,. hwiiket hos them war i bruk;. Och uti_Jure Romano,_{ingen Titul finnes,, fom om någon}

annan; wåxel talar_{5* få förfalla rhe omtalte meningar affig;}

fjelfwa; Samma lk fkaffenliet år rhet ock med

the-ras _{mening, fom tillagna Judarna wåxeb}

påfundet,,

tå_{the,. uti: Dbgoherti I:mi;tid, åhr 640-, och under.}

Fhilippo Augufto- åhr 1:1gr, lamt under _Philippo*

Longo, ålir 13'6, blefwo utdrefpe tilf Lombardiet

tyinga riktiga bewis finnas har till. Eetrus _Augv/fu* Mor. _{Empor,pirispart.1 tir. $ quœftïzp;}

n.tf. påftår,.

att Goterne och _{Longobarderne upfunrtet wåxel,,}

och _{menar^atf then fèdaniItalien och} Hifpanienblif-wit antagen. Enannan anförer att De Rubisx fint liifloria o wer Staden Lion_{pag. 289}

tilîfkn'fwerFlo--rentineme thenna_{heder,- bwilke,nårthe genom}

Gi--bellinernesuprpr hkfwo från fine hemwiffer

utdref«-ne, och af FranföEn _{emorragne, hafwa begynt:}

Waxel-Handel, och på fådant fåctutur

Fådernes-Landef, drag;t tid dg både fummanoch

Råntanaffi-re:-redba< heter Och cherra_{gillar Auffor fåfom läm¬}

ningen

likiuåtigaft

på

anfarderuim

Men ehuruman*

M G:IL

) 1 i ( &&

uti thcnna laken rnåfle famlauti mörkret, tordedock

thet wara lannolikafl, att wåxel _{tagit fin början i;Ita¬}

lien, fåfömthe, hwilke drefwo en ganfka widlyfcig;

handel, halft fom tlie flatta ordalag;, fom i wåxel före¬

komma, åro Italienfka.. Geh att handlande kunnat âfladkomma fådant medeTtiil fin fördel, ar ej fwårt

att tro, emedan; hiflorien wifär, hwad underbara:

ting fluge1 och kloke kjöpmån undertiden

uträttat.-Frågar man efter thet tidehwart, tå Wåxel-Conrra-Étet blifwit lått'i _{fullkomlig.it bruk och (tand, få-la«}

rer mar: förmodligen _fâ lof, _att låna _{fwaret af/<<?•}

fhaël(le Turri)

hwilken

i

fin

Dtfpnt: de Crnib. qnaefl. 4. m ₂₄.Çf feqqi _{menar, att} thet

_XII

_{feculum hår till}

kan_{utfåttjasy oeh på fàmma Aålle n. 24 wittnar, att} waxel _{något tiliförene, men få fom ofullkomlig, blif¬} wit brukad, f_{börjanaf thet Xi V tidehwarfwet,war} waxel pä_många orter bekant,i flod af J&lHi

wictnes-börd _{Gonf 34$, voln hwilken anförer ett foriYiulaire} af WâxeliBref,, iomåhr 1328: d. 9* Märtii blifwit i

Meyland'upfàtr.. I Venedig finnes något om wåxel

faflflålt, åhr 1357 d. 29. Mårtir, fom Ntc. De Puffer

lib. _{3. tit.35;de Lit. Cambî numi itT. fkrifwer. Sålun¬} da bfèf Cimbium _{platearum, fom flûtes emellan han¬} dels Stad och _{Land, bekant;: men CämbiuM} nundina-le för A (ecu16 XVL Thettalednare _{flaget af wåxel:}

becyntes förft öfwasutifladén Geneveeller Genf,men;

federmera

_inrättades^

_fådan

_{pennings marknad uti} Mon i Frankrike b); Åhr _{1537 i KejfarGarlthen Vis}

tid bltfrhen ther _{ifrån, med Genueférnes tillhjelp,}

flytucLiU BizantzA Burgundien^utilammaRike.Men

m *a& a te <7 $#?)

; *4 c

fedati efter _{någon tid kom then ock: tiîl Placentzài} Italien. Sidft ar Wåxel, _{med handelens}

tilltagan¬

de , icke aliénait afalla Handlande

Magter i Euro¬

pa wedertagen, utan _{then flyttade} fnart härifrån till Aflen och Africa. *YHwad _{Swerige angår, hafwa} wi icke wetat af _{Waxel-Handel forr}

_ån'på

16 hun¬

drade åhra _{talet; menthen förfta}

Waxel-Stadgan'ut-korn d. 10 Martii _{1671. och then Förnyade,}

fom nu år gällande, _{titgafs d. 21. Januarii}

1748.

a) Jacob. Du PuydeLa ferra _Cap,2. b) _Sivism.

Scacc. 2, _(T. GioJJ._{4. n.J. 4. *) Hwaditbenna ffl. äu߬}

res

, lafesdels hos Jacob. Du Puy. de La Serra

Caj\ t. dels ockbos Matb.Bode _{Thcfi. çj 2.}

•9. $■

När WSxel blef _{bekant, bemödade fîg b.ldfe}

Juris C:ti a) och Theologi, ntt upleta fjelfwa grun¬ den och beskaffenheten af thenna _{förening, jfàmt att} utfinna, hurudant ContraftWaxel månde wara. Wid

forum Canonicum i _{(ynnerhet mitte waxel undergå} hårt öde , b) når then blef anfedd (åfom oanttåndigt,

fkadeligt och olofligtContraffr). Menfå _fnart

princf-pia utilitatis förbindas med principlisjufti & honeifi,

förfalla thefle tankar. Therföre kunnafheras hårdamt-Jåteifer _{lampas parhe mifsbruk, fom under} utöfwan-det töreföllo. Orfakenhår till _{war,nttthe anlågo wa¬} xel, fäfbm ett mutuum, borgat lån, eller

_{förttråckning;}

tvalla, fom thec _{gjordt, hålla wåxel for oloflig, fager}

ffacob.

DuPuyde LaSerra, Cap. 3. Thetta förtjänar

når-xnare fkjårfkådas. Med _{mutuoi eller borgat län fön»}

m. G: H.

m3 ) n(

M the _{Ligkloke then afhandling emellan twenne}

perforier, hwarmedelft

then ena lamnar åt

then

an¬

dra bruket afett _{ting eller agendom, fom. genom}

nyttjandet förfwinner, men likwäi efter betingadtid Jfkall i fimma _{flag återhållas. Når ett iädant låd} låmnas utan_{wedergållning , kallas thet mutuum} gva-tuitum : men når _{något therföre} ikall betalas, kådas

thec _{mututflnfveneratitiwn. Hårafår klart, att alt} hwad fom _{lånas, eller}

_borgas],

_bor

_återhållas

_i

_km«

ma flag, quantitet _{,och quaTitet, fom} thct _år

unfåa-git. Sådant alt _{paffar dg likwål icke på wåxel : T>r}

I:o fkall i _{borgat län och förhråckning thct låntagne} återhållas i fmima _{flags mynt och lika hort:. IX'.}

Cap. 2. g.Sj. 23>, men traherad wåxel fkall nöd-ivånriigt ike på annat futlåridfkt nemligenj, och

wo-re annars cambium fucumoch olohig, undantagande

hwad _{angår fkuîdfèdlar och inrikes wåxlar;}

thefsu-tan kan i wåxel återhållas _{hörre, mindre eller lika} Clor fum_{ma, efterfom} thet _ena landets _{mynt Iwarar}

emot ther andra, hwilket dock _i förhräckning helt

annorlunda fker- d) 2:0 Skall borgat lån.

egenteli-gen återhållaspå (amma ort; men penningarne,hwar

på Wåxel Bref gifwas , eftertheft egenfkap , på ea

annan, _{e) 3:0 Kan wåxel icke wara}

_{förhräckning-,}

emedan man underhundom icke kan _weta, hwik

kenthera af Contrahenterne år _Lån-gifware eller-fa-gare; Ty Wåxel-Gifwaren får hundom valuta wid

j wåxel gifwandet, _men hnndom icke _förrån

långt efreiå : S3 att om wåxel/kalle waraborgat lån, bör man

_mcdgifwa,.

_att

_(amma

_{traffent kan wara en}

A »o ((

lângîfware,

en

låntagare

,

i

ett

och^amma

Comraöt,

forn ar orimmeligit.f) _4:0 Ocker kan fke i

förftråck-ning, nar man

handlar

emot IX. Cap 6. jf. JF).

23.

men winftharrum iiwåxel; _{Ty then winning, forn}

âf_{loflig handel kommer,}

_(kall

_{ej ocker kalfas}, flår i

Manama Cap. 9.5, och chefï utom tillägnar then För¬

nyade

Waxel Stadgan

obetalte eller med proteft

åter

gångne

Waxel-ßret

12

proCent

om

åhret i

ranta,

VVåxehStadganXI Art. 1. §, hwilket icke ?har rum i

borgat lån. The , fom med granlyntare ögon anis

laken, ;gjöra

wåxel,tilletcv*fhgs

byte, af penningar

emot _{peningar, g) men}

(ådant har

aliénait fin riktig¬

het uti Cambio minuto eller manualt, och åfwen uti Cambiotraßato, tåWaxel-Courlenarpari, lom Kjöp-månner thet kalla, thetar, nåringen annan fkillnad förekommer emellan ther in-och utlåndfka myntet., ån _{then, fom hårflyter affkrod och korn:}

Tytågif-wesfult_gen fullo, hwifket årbytes Contra&ets _na¬ tur. Hwaremot når Wåxel-Courlen år högre, eller

Jågre, ån myntets

ikrod.och korn

å

båda fidor

med-gifwa , får

enthera

mindre,

eller

mera,

ån

han

ut-gifwit,

och fSledes

icke fult

gen

fullo: hwarfôreCon¬

tractée icke eller tå kan kallas _byte.

a) Bal. hb.z.n.2. Cap. de ufur. rei jurulidem Bal <fjfSel_Ig.in

_{lib. inftitutor. inf}

_ni.

_plur.

_vid.

_{Siginn. Scacc.} Ord. 1. _{q. 2.tu /.} b) Conrad. Medin. Michael Sali. Leo. nar.

Lej/,

vid. Sigis.Scacc.

Ord,

_{/. q. 2.} c) Sot. Lraél.

de_/fuß. CJ ffure lib.6- q.z.cS

feqq.

art. y.

col

7. Mi¬

chael. Sal. adD. 7kom 2 2 _{poß. qiaeß. yS-}

_InDifp.de

Camb. art. 2, n.6. Loin. 2.fol.j2$> Jo.Bapt- in

Cap

ult.

na-m. g: it

§23) ) >7 C <5*#

naviganti jf. 2.Joan. de Anan,Cap. ult,_{navigant, d) Ja¬} cob. Du _{Puy de La Ser. Cap.j e) Vid\ lit. e), f). eod.} loc, _{g) Card. T.oiet. hb. f. Cap.go Fabian. Genuetîfl}

Jracl. de Camb, n.i.fol, _/pu,

ro, §,

Ândteligen uro ock the, fom fora Wåxel-Con*

trajet ibland then artafföreningar, _{fom kallaskjôp}

och falu ; Och theticke utan fkjål. Thet bôr icke

wågra ofs, att anfe Wâxel-Contrartet for en artaf

kjôp, therfôre, att hårutinnan _gifwes myntoch pen¬

ningar â begge fidor, når likwål kjôp i gemen for¬ drar _{penningar â ena fidan, och wahror å then an¬} dra. _{Jacob. Du Puy de La Serra a) har thet med mån¬} ga fkjål bewilb Men for ofs år thet,for korthetens

fkuld, nog att anmärka, att fart ån mynt och pen¬ ningarä båda fidor förekomma i wåxel, anfes Iik¬ wål icke mera ån enthera for _{mynt, utan thet andra}

hållesfor nudares, corpus, eller handels wahra i _Ty then, lom i Swerige remitterar till _England , kjöper

lig med Swenfka penningar rättighet till att få

En-gelflct mynt,hwilket dock i Swerigeicke anfes fåfom

mynt, utan fom en handels wahra.

a) _Cap, i. Sigism• Scacc. Ord, i.q.4.

11. _$.

I _{följe hårafgjöres thet /lut, fom ockår}

öfwetf-ens flammande med Wåxel _{Stadgan 1748- i- art. 1.} $. Lwareft wåxel kallas en Penninge-Handel _eller

Byte, att når Wåxel-Courfe år i_{jåmwigt, eller pari,}

A tO Y

) ig C (S2®

fom handlande kaïîa, tå bor wåxel komma under

namn afByte (permntj; Ty eh lika fumma

inland-fka _penningar

_gifwes

_tå

_{emot en}

_utlånfk.

_Mentwert

onyiår Wåxel-Course, icke årparr,

Kjöper thcn

ena,

för en (bmma inlånd/ka penningar, en qnantitet ftôrre eller mindre utlåndfka, och tå börwåxel ko

n-ma under namn af handel ellerkjöp: Ty mynt

kon

anfès både (a/orrr quanritas och fpecies u) Och fafl egenreliga

ånd imålet af

mynt ar, att

thet

/kall

wa*

ra pretfi _menfura eller _en mårrdock,

få

kan

therdock

ibland iklåda_{fig wahrors eget/kap och wårderas}

_af

andra _{penningar, men}

_tillika

_{fullgjora thet}

befyn-nerliga

fyf;errålet.

b) O

.

h

år tå

emellan

wåxel

och

kjöp i gemen ingen annan

fkdlnad,

ån i

thet

förra

fkail wara m-och utrikes mynt emotbwart annat,,

men i thet fednare, wahror _emot penningar.

a) Herr Lä_{gm. KuNIG 9}

_Ldrd.'ôfiu

_{H Tom.fog*}

i$f.

b)

Ahlb.

Bode

2

be

f. V,

12. Ç.

"Wåxel, få wål fom all annan handel, måftefldw

tas med inbördes famtycke, hwilket få framt rhet

ickeblifwer _{uttryekeligen}

_förklarade,

_år

_föreningen

ofullkomlig, och uran

förpliktelfe

å ena,

och

utan

rättighetåandra frdarr. Thetta famtyckekunna the tingande.perfoner

fielfwe /luta,

om theiå

wiljar Men

till att _{betaga a}fl _egennyfta, och _att the

Contrahe-rande icke /kola wara till fine namn bekanta, för åi handölen ful I_{kündigen fluten år, år meren¬} dels _{brukeligic, atc wåxel Hutes genom M}

åk-M. G. H.

) * 9 (

lare. a) Och får _{ingen annan låta}

_Kruka

_{fïg till Mäk¬} lare, ån the., fomhår till åro fàtte, hwilka ock hora wara-edfw-ome. Muhl Ord, _{iyzo. §.} /. The fkala

wara _trogne

, och icke uppenbara hwad hemligen

bör hållas., Måkl. Ord. 1710.3. jf. b) Och når the Contraherande, tå theffe, enligic htt gjörorriål, till.

hålla them en upfàts under theras_namn,

medtwån-ne. bökffåfwer teknat, af hwilken, till hwilken,och

till hwad wårde wåxelen fluten år, fig å bida fidor år_{nöja j år thet ett fullkomligit flut, fom icke uran} theras inbördeswiljakan uprifwas,

Wåxel-Stadg.

174$

XII an. / _j)\lagenfar wid Cambium hundinaleutöfwa

jnåklare åmbete, tom icke af marknads Senatenther

till blifwit förorchiad* och thdlutom nediatt en w fî

penntnge fumma, 15fom borgen, att hantroget 0J1

rått, efter marknads lagen, lin fy/la will foriåtta. c)

Men fom Gambia mndinalia icke åro ibruk hos _ofs, fâ fåttes ock _{ingen borgen. Twång och lift har} hår få mycket mindre rum, (om Lagen aldrig

gif-wer en fådan handel heflånd /. _{Cap. /. jf. Jf).}S$. _och

thenne handel fker _{på god tro, Waxcl-Suidg. 174$.}

art, i. C, i. Föreningen fkall _nödwåndigt

Tyda

_på

penningar, inlåndfkaför utiåndfka, om then

egente-ligen fkall komma undernamn afwåxel,och kanicke

fke_{på wahror,utanthenfkall miffa firtnamn och råtta}

egenflcap. Såkan dock thet,likafom i kjop, icke för¬

ändra_{föreningensnaturoch wåfende,omperfonerne,} forn Huta wåxel, fedan komma _{öfwerens., att}

full-giöra wurdet med wahror. hwilken betalning man någon gång., men ganfka fållan, ufi ett wåxel bref

MB A 31 A ,o(( K*?J

) 20 C

har funnit omröras, _{d) Lika nödwåndigtår ockthet,}

att wåxel flûtes _{pâthen ena orten, att betalas påen}

annan, e) annars blifwer thet ett Cambium _Siccum,

emot wåxels wålende och _{(yftemSl. Wåxels wårde}

eller _{pretium, fom i föreningen fkall warawifl: utfått,} år hår icke taxatum eller _Ultimum,

_fåfom

_{i marknads}

wåxel, utan _{conventionale, eller lemnat till the hand¬}

landes _{betingande, hwilketlikligaft (tåminer}

öfwer-ens med thenne wåxel-handels _{naturliga frihet. Ef¬}

ter hwar och en har fåkerhet, _{anten genom pant,}

borgen eller löfte, fä hindrarju intet, attock wåxel,

åfwenfom

_{förfhåckning}

_{och andre föreningar,}

ther-emor gifwes, _f)

a) P^oxeneta} Mediatores, b) Math. Bode Thef. /.

/. _{f) Math. Bode Thef.i. / r. rf) Jacob. Du Buy de} La Ser. _{Cap. IV. adj.exemp. valde rarum. e) Jacob.} Dû_{Buy de La S r. Cap. III. f) Sigism. Scacc. /,jf,} q.y. part. 2.ampl. 12. not.i. 2.

13. $.

Förpliktelfen emellan perlonerne , fom iett

wå-xel-bref _{förekomma, åcages genom olik förening,} therföre bör hår i _{lynnerhet måikas, att i tbenne} handel fammanftöca twenne Contrafler, _nemJigen

wid thefl flutande förekommer _{Kjöp eller jfkifte, och} wid thefl _{fullgjorande förefaller mandatumellerom¬} bud. _{a). Ty når wåxel fluces , kjöper then, fom} wåxelen _{åfkar, och kallas Wåxel-Tagare, och i}

WåxelStadg. 1671, farnc jf). S8- _{Cap. XVII.} $. 14.

Wåxlare, eller Remittent, b) wåxelen for ett will

M. C. IL

) 21 ) &&

pris , af

then

, form

penningarna

emottager, att

5

annan ort återflålla, hwilken kallas Wåxel-Gifware

eller _{Traffent. c) Men når wåxei}

_{(kall fullgjoras}

_{i (in} beftåmda ort, _updrager å ena (idan

Wåxel-Gifwa-ren, tå hanicke kommer tillflådes i chen andra or¬

ten, någon perfon, (om wiftas på

then

_ort,

hwareft

penningarna (kola lyftas,

then utgifne wåxelen

att

betala, hwilken kallas Wåxel-Gifwarens Man,

Wå-xel-God kännare, Wåxel-Betalare ellerAcceptant,och

under tiden _{Faäor\ Men å andra (idan} befullmågti-gas genom

Wåxel-Tagarens endofernem,

eller

ôt-werlatande, i fall han icke på then andra Orten(jelf

tillflådes kommer, hans Ombud penningarnaattut*

kråfja och emot taga, (om kallas Wåxel-Tagarens, eller Wåxlarens Man, Wåxel-Innehafware och

Fre-fentanu

Thefle

åro

the

fyra perloner,

hwilke

ge-menligeti

hafwa

med ett

wåxel-href

att

fkafla.

IVâ-xel-Staåg,

i6ji. g.z.

och

1J48. art.i. g, 3.

och kun¬

na icke wara flere; Ty når wåxel (lûtesemellan bo¬

lag, och till

bolag,

(å

blifwer thet (om

en

perfori

anfedt. Samma fak år ock, når någon (ålom

Lôf-tes-man andra elleriredje wåxel-brefwet

under/krif-wer; Ty han och

then, for hwilken han gådt

i

bor¬

gen , gjôra ett.

Lika

få når

wåxel-brefwet

år

(fålt

på

ordres , och wåxel-tsgaren kan ther lålja, och trans¬

portera fin rått på enannan,

och

rhen påihen tredje

o.f. w; Ty tå hafwa mandatafuccefftva rum, och then ena (åtter en _{ny i} (icc ftålle _{, lå att} then (idfta

(n-nehafwaren lyfter (umman , hwarpå wåxel-brefwet

är

_utgifwit.

_Men

_{thet händer}

_{ock, att}

_icke

_flera

_ån

tren-m a «ß r éêêÊê

) a ₍

trenne _{perloner uti ett wåxel-bref namngifwas}

; 'SS-iorn når Wåx_{el-tagarenellerRemittenten låter fittnamn}

inforas,till penningarnas anammande, i}tan

tillagg-ning afrhet ordet -Ordres eller Ombud, och fåledes Jjelf kommer att _{emottaga betalningen, eller blifwa}

fin egen man och _{Prefintant. Sålom ock når}

Wä-xelcagaren eller Remittenten gjôr Wåxebbetalarea eller _{Acceptanten till fin man, eller fre[entant och} låter honom betala till _{fîg fjelf Lika få, tå} Wå-xel-Gifwaren eller Trafienten _{drager wåxel på lin}

man, eller _{Acceptant, å} annor ort, att betalas till honom _{ljelf och thefiombud. Under tiden händer}

ock, att aliénait twenne _{pertoner i wåxel-bref}wet

namngifwas., nemligen tå en 7mjfent urgifwer wå¬ xel-bref _{på hg ljelf, -att å annan ort, ther}

lian tå _{icke wiftas, betala och fullgjora thefî in¬} nehåll till en annan man: Eller ock tå Tras*

[entenfox fut egic hehof drager

_{på Acceptant}

_{en, att}

han till

_dgfielf

_{betala må. Uti allarheflafall lon t.a*}

der en twenne perfoners _{(fållen , få att tbe åntå all¬}

tid vircualiter åro _fyra.

_WåxeUStadg.

_{iôji. §,2 och} ty48* art. /. f. 4.

a) Herr Lagm.

KÖNIGS

Lärd

ö[m

IL Tom. 3* DeL/5. Gap. _{pag. 234.} not.b. %acob. _{Du Puy deLa Ser.}

Cap. 111. h) Remittens, Numerans, Camp)or. _c)

Iras-fansyCampfarins, Trabens, Trac!ans, Seribens

dirons-portans, Receptor

.0 Dator

Lit. Cambial.

14. Ç.

Hwad

_wåfentelige

_{omfländgheterettwaxel bref}

r

M. C. IL

) 2 ? C

f)6r innehålla, utfå:tas i W

_axel-Stadgan

_{ijjg. art, sr.}

§. 2, Ther förekommer 1:0 Orren, hwareft thet

ut-gifwes; Ty

ändock

att

Rebitffus, Scaccia,

Strach'a

med ffere WaxebScribenter, äro af chen tanka, att

ortens nä_{nnande, hwarefï wåxel-brefwee är}

utgif-wit, icke är någonwåfentelig

ornftändighet,

eme¬ dan, efter theras mening, then, fomntgifwir

ettwä-xekbref, hwilket återkommer med prorefl, icke kan _{wågra thefl betalning} , i

brift

af

ortens utnäm¬

nande, utan hålla före, att omi/fwloci viftat contra

icribenrcM ne in ejus favörem probet, non zérovitiat

pro

fcribente

, quia contra eum

probat; Sä

bör

1

kwäl

har anmâikas^ att ortens nämnande icke ailena ft är

en _fpecies

probationis

_emot

Waxel-Gifwaren,

i

fall

wå-xelen återkommer med _{protefb Ty thet}tryter

icke

bewis af andra omftåndighcter, art öfwerryga ho¬

nomwaranphofsman till

wåxel-brefwet.utan

år_ortens

tillfäftjande enkannerligen nod

wand

igt för Acceptant

Ten_y fom bôrweta

hwad

Wäxel-Gifwaren

är

för

_en man, och hwarhans hemwill är, efterfom mänga

perfoner kunna

hafwa

famma namn,

och

böra åt~

ikiljas genom fin bemwiff. Och fafiän famma Träs-fent icke uppehåller fig i

famma

ort, utan

kan

ut-gi:wa wäxel-bref

ifrån âîfkillîga

orter,

fä

wet

lîkwâî

then ena kjöpmannen _noga then andras

omftändig-heter, fom med honom ä^ i handel', ottr han ock

kein /lita, hwarföre hans Carrefponäent ärtherflädes,

och fäledcs w ira föiwidad om fikens riktighet. 2:0

Tiden, ' ä wäxe'-brc w t utgifwes, medåhr,

manad

och _{dag^ Ty fä,ia.it t}

_je

_nar

_tili

_uplysriing

_{för Acce*}

paii-«*ai A «o(( rü«ü93

) *4 C

ftanten, hälft uti

fâdane

wäxlar, fom bôra accepte¬

ras wid wifl _{dag, och betalas wid någon wifl tid ef¬}

ter _{fôrtalie-dagen. Utom thefl kunna flere wäxlar}

på lika fumma wara utgifne af famma Traflenr, _fom icke _{annorlunda, än igenom tiden kunna årfkiijas.} 3:0Bor uti wäxebbrefwetnämnas, om thetär _enfamr, fom _{fallas.ßla w'ixd, eller om flera bref}

urgifwas

på en och (amma lumma, famt hwilketthera i ord¬

ningen rhet tå är, antingen -prima, fecunda, ter_tia,

och (å widare- När flera Wäxel bref _utgifwas,

n åfte the alla ord ifrån ord wara lika _lydande

, un¬

dantagande hwilketthera i _{ordningen thet} ar ; Ty

the äro _{fullkomliga originaler, (om förbinda}

Wä-xel-Gifwaren, till thefl ert af them är inlöft, tå the

öfrige blifwakraftlöle. Then allraminfta

fkilijsktig-het emellan wäxel-brefwen kan icke _{annat, än hos} wäxel-betalaren förorlaka miflrar.ka om _riktigheten,

cch (åledes _{gifwa anledning till wägrande} afgod-kännande. Men _{hwarföre flera wäxel-brefgifwas} och tagas på en och famma (umma, ther till är or(a-ken _{thenna, att emedan prima wävel-bref, fom förft} tagas och af(ändas, kunna afhwarjehandatillfällen för¬

loras. Förthenfkuld mäfle_{fecunda ellertertia wexlen,} ithen _{händelfen, tjena fåfom original, få the i flället} utländas. Och therlore _{giöra the förflkngt, fom} taga prima och fecunda wäxlar: _{Ty the} (kada aldrig traflenten, efter (om thet fednare alltid dö¬ dar thet förra med the _{ord, fom ther flå införde,}

prima nicht, prima undfecunda nicht, och (å widare.

Theremot äro _{Jola wäxlar farlige; Ty}

om the för¬

korn-M C. IL

<&Xä) ) $5 (

komma,kan wåxel-tagarenicke få något nyttoriginal,

få franat han icke flâiier full _{borgen, halft i fall thet} förkomne kommer till _{råtta, bor thet lika fullt}

inlô-fas, lomthet fedan _{uegifne. 4:0 Måfleett wåxeibref}

utlåtta_{tiden, tå thefi tnnehåld fkaflbetalas ;T}

yeîjelî: kan _{wåxel-tagaren komma att lida, igenom tidens}

utdrågt. betalnings-tiden ankommer på Traflentens

och Kemittentens af_{tal,och förekommather} widflere-handa rnmenta_{temporisi Ty antingen (1vi ifera}

s

wåx-larfimpliciter attbetalas, utan _{någon utfått} tid, och

tå år _{meningen,attacceptanten fkall themfiraxt beta¬}

la, hwilketdock merendelsexprimerasgenom thes-fe _{orden, efterfigt, widfigt, fomutmärka, att lå fnart} acceptante« fått fe wåxel brefwet, eller för honom

upwifes, bor han thet _{inlöfa, dock lå,} att Prefentans

non debet venirecum_{Jacco paratus, efterfomett} måtte-ligit uplkåf bor lämnas, efter thetbruk, fom i hwar

handels _{platsår ledwanlig: Eller ffylileras}

betalnings¬

tiden till _{wiffjdagar, råknade dels ifrån then}

dagen

wåxel-brcfwet år_{utgifwit och daterat, dels ifrån chen} dagthetför Acceptanten blifwit prefenterat, fålom till

exempel, 5 weckorefterdato, eller 14

dagar

_efterfigty och fåwidare: Stundom_{ftylifèras betainings-tiden till}

någon wifl _dag uti någon wifl månad, och rå ar

tern-pusjolutioniscertumoch determinatum för_{Acceptante«,}

öm eljeft _{wåxelbrefwet blifwer honom till then da¬}

gen prefenterat, Stundomblifwer och _betalnings ti-den låmnad till _{prelcntantens ock}

acceptantens

öf-werenskommande , och tå år wå!icke tiden explicirc

Utlatt, utan innehåller

_{WâxeI-bvdvtcttempusimertim,}

&*9i } iß ï

y 761

fom dock blifwer ceytum^ ledan

the

förenat

frg

orn

wiff _dag:

_Undertiden

_ftylileras

betalnings-tiden

tili

ußnce^enkel,dubbeld

1-er

triple

ttfancejbalf

u/ance

eller

fom

Italienare i_{åga ad ufo}

_eller

a

fuo

tempo,

hwarmed

fôrftâs

thentid, fom brukochfedwana i

hwarje

handels

plats

ftadgac wid wåxlars

betalande,

råknad

ifrån

dato

tå

wåxelen _utgafs,eller

_ifrån

_figc,

och hwarom

under-råttelfe, huru ufancer i

alla

handelsplatfèr

räknas,

kan

lafas hos _{Jac. DuPuy}

_Ca

_p.,4.

och

Phoonfens

Wißelßyt

tot Amßerdam,Cap. 14.

Jndtcligen

ftylileras

ocklå

be¬

talnings-tiden i

wåxlar

a

feriis

ad

feriat,

ifrån

mark¬

nad till marknad, hwiiket angår

endaft

cambia

nundi*

nalia uti Lions,Francfurt, Bolzano,

Lintzs

och

fle-re fläder ,dom icke år mitt åmne nu att

omröra.

5:0

Bör ett wåxel bref innehålla

thens

namn ,

till

hwilkenbetalning bör fke ,

eller

till

hwilkens.nyt¬

ta wåxel brefwet år

utgifwit.

Thetta

ftylife-raspå_twâh

anda

fått;

Ty

antingen

ftålles

wåxelen på

wifî manr utantilfåttning

af

thet

ordet

ordres,

och

tå

kan» ingen annan, ån

then

rtgmngifne,

bet/ena

hg

therafiellerockårwåxelen

ftåldpå

wiftmanochhansör-dre^Com betyder,attlam maman

åger

magt

att

igenom

etidojjement öfwerlåta

fin rått

till

någon

annan

yhwilkera

tå dattes ithenförras Dålle.

6:oBörpenninge

fumman

urfattas,på thetacceptanten

må

weta,

huru

mycket

hanbör betala. Och bör

wåxel

nödwåndigt

lyda på

penningar, men

icke

utgifwas på

wahror;

Ty

fom

wåxel år _påfunnen

_till

handelens

hjelp,

få

behöfdes

icke wåxel, om thet

contraDet

fkulle

flutas

om

wah¬

ror, efcerfibm then,

hwilken

wille

öfwerftyra

wahror

ffillmågon

plats,

kan

gjöralådant

Ijelf,

ochbehöfwer

•

M C. IL

1&2) ) l1 (

kke anlita andra therom ; Theremot ar thet omôje•

ligit, att hwar

och

en

jtift(kulle

Sga

penningar

på

alla

orter, att hanju inarare

bchöfwer

kjôpa them ther, till _fln^tjenft.

_{Penninge-lurr}

_man

_{bor in uti}

wåxel-bref-wet ikrifwas med tulla bokflåfwer, och ofvvanfore

teknasmed flffror, hwilket dubbla

(krifwefått

påfyf-tar hindrande afforfalfkande; Men på bagge hållen

bor iumman wara enahanda; Tyeljeft, _om

miflfkrit-ning iker, år acceptanten

i

owiflhet

om

fumman,

och

kan icke förtånkasomhan wågrar acceptera,(fårdeles

om thet åren /o/rf-wåxel eller något advis-bref icke

medföljer. Efter ufance

(krifwes ockiå

iumman

med

fiffror ofwerh in margine, menicke inunder, påthet ickeförfalikande må ikegenom afklipning, och cn ny iummas

tilllåttjande, (om

kunde

wara

lika med

then, fom in comextu

blifwie raderad och fôrfalfkad;

Ty

ofwantill

Iåmnas

icke hor

re

marginal,

ån

att

flft-rorne fom knappad kunna få _rum, lå _att ingen af¬

klipning

ther

fke kan. Men hos

ois år

flffrornes

(kri-wande icke widare någon fri

will

ig ting; Ty

wåxel-hadgan bjuder att the

(kola ikrifwas ofwanfôre.

7*0

Måhe Wåxel-brefwet innehålla thensnamn, afhwil-ken _{betalningen blifwit årlagd,}

_thet

_år Remitten-tens; Tytherigenom

bewifes,

att

wåxelen icke

årfin¬

gerad, utan att

Traflenten

wårkeligen undfått valutai

for fitt _{utgifne wåxel bref, iå att,i}

_fall

_wåxelen

_fkuf*

le återkomma med _proteh,kan remittenten

medijclf-wa wåxel-brefwet bewiia fln råtttill återbetalning af

Traflenten, hwilket icke med iamma lätthet kunde fice, i

fali'Remkterttens

namn wore

utflutit. 8:0Skall

y iß rr tsa®

&& y 28 ( &&

ut?wåxelbrefwetnämnas,huruledes_{betalningen kom¬}

mitTraficnten til?

godo,hwilketutrnårke$påfIerahan-da _{lått, nnderthet allmänna ordet valuta, lombetyder}

wårde, nemligen-valutacontant, tåbetalningfkedt i re¬ da_{penningar; Die valuta ^etaufebt lavaleur}

_changée,

_når

RemittentengifwitTrafîenten en annan wåxeli betal¬

ning^//^ valutaanmikrfelbß,la valeuren/my memeydemoy tneme, la valeur rencontréeen_{moy mimey} hwiiket _bety¬

der alt thet (amma, _{nemligen att Tralîenten år Cré¬} diter bos _{Aceeptanten, och att, fedan wåxclens} in-nehåld år betalt af _{remittenten, fom åfwen bar han¬} del med them _{bågge, fkall liimman qvittas på thelî} /kuld hos tralîenten: Och brukas the fidllnamde ter¬

mer befynnerligaff _{når wäxelen fkall betalastil Traf}

ientens _{Correfpondent, och then fàmmaafhållasifrån,}

att miflbrnka wåxelen eller _{tillägna fig then famma,}

fålom worevaluta af honom _{betalt, når then likwål}

bor kommaTralîenten till _{godo, gio Fordras , att}

tbensnamn,uppåhwilken wåxel-brefwetårflåldt,thet

år _{Aceeptanten, må wara utfått, efter fomelieli kan} Remittenten och Prefentanten deke _{weta, tillhwem} hanbor wånda_{lig, att få betalning. Att något} Wåxel-breficke bortraderas _{pä någon af en aldeles okånd}

Trafîent, innan han thertill af _{Aceeptanten fått}

till-fi2nd,fådantår klart af Contra&ers _{egenlkapigemen»}

ioro År likanodigt, _{att orten, ther Aceeptantenbor}

och wifias, må i waxekbreftyet utnämnas. Sådant år

hufwudfakeligen nödigt for famma fkjål,

f0mi9.de

momentet _{åronåmde; Ty Ibm fiere perfoneraf lika} namn kunna finnasi olika orter, _{lå målte the fkiljas}

-M C. H.

Igenom ortens namn, ther hwarochen bor.

Hwar-fôre _{ock, itall flere perfoneraframma namn bo uti}

en ort _{tillfammans, fordrar fördgtigheteti, attther}

böra wara angelägne_{om, a-1 (kil ja%ifrån bwar an¬}

nan, antingen genom namnens olika _{fkrifwelått,}w„ mints _{proprii och patronymici tilläggande}

, eller ock

till namnens _{förändrande, om annorlunda icke fke}

kan. 11:0 Bör orten utlärtas hwareft _{betalningen fke}

fkalf; Ty wåxei-brefwetkan antingen dållas, att

god-hånasaf_{Äcceptantenuti locqDomicilii,therhanharlite} råtta_{tillhåll, eller ockutiloco comnorattonis,h waredhan} fî_{g riågon tid uppehåller, få(om uti någonmarknad,} eller _{pä annan ort. Hwüketthera afral må wara}

gjordt, lä måde thet therwid förblifwa, och kan

wäxel-betalaren icke

_twingas,

_{att betala på annan} ort, få frarnt han icke fördimmatatt _{fullgjörafin}

fkyldighetpå then ortoch tidy fom utfåttwar* 12:0

Måde wäxel-brefwet wara _{underfkrifwit} af

wäxet-gifwaren, icke alienalt till ett bewis om

hansfarrc-tycke öfwer then gjorde afhandlingenT utan ock till

råttelfe för_{wäxel-betalaren, fom utafunderfkriftens}

jämförelfe emot annan

correfpondnncé

ifrån lamma

man, kan finna, om wåxelen har fin _riktighet»

Hwarföre ock är nödigt, att Traftenterc behåller

ett lika fkrifw< fått i fitt namn: Hwarwid docken

föi_{dåndig Acceptant hör tillfé , huru wida the för¬} ändringar,. fom tillfälligt wis kunna hända af han¬

dens _{darrande, blå kits, pennans eller papperets}

Ciliaknghet, och

_{dring tillmidtanka»}

(å widare

_Underdriften

,

må! gifwa honom

fkall ock ira-

am*

;

m+m } tu (( Gern

J 30 (

ta gjord

egenhändigt

_:

Men

_om någon _{annan 11n;}

dcrfkrifwer med Traflentens _{fullkomliga lamtycke,'}

år thet likakraftigt. Therföre ock i Bolag

under-Xkrifwa icke alla _{Bolagsmän, utan en, på allas}

wag-nar. Likwål hånder thet, _att råtta _mannen icke

un-derfkrifwer för _fiukdom, frånwaro eller annat hin¬

der, utan låteren annan på fina wågnar

underfkrif-wa. Sådant kan likwål Acceptanten icke gilla, få

framt icke Trafîenten förut _{gifwit honom lidant till¬}

känna, ochinloco publice, införwederbörlig

Dom-ftolförklarat_{(igwilja tillförordna then, fom} om hans handel fkall _{hafwa procuram, antingen i gemen}

eller i _{något wift årende. Men når}

Tå

_{iker, bör}

then, fom blifwit lagligen till fått, icke fimplicitet

fkrifwafitt namn, utan förft fin hufwudmans, och

fèdan ther under fitt egic> med the tillagde orden,

f,ar

procuration.

Thefie

åro

the

wåfentelige

om-ftåndigheter, iom uti

hwart wåxelbref

böra aktas.*

Men thefiutan förefalla åfwenflera,hwaröfwerLagen

wål _{ingen ting}

_ftadgat.,

_{dock åro the genom bruk} och fedwana fåiom _{lag antagne, och af then}

wår-kan, att om the forfummas, låtta the

wåxel-bref-wet i fara att återkomma med _proteft,

eileråtmin-ftone, att acceptantenupfkiuter med -betalningen.

Theribland år _{fpråket, fom i wåxel brefwet bru¬} kas, hwilket nödwåndigt måfte wara fådant, att

acceptanten thet

förftår.

Naturligen tyckes thet

fpråk

böra brukas,, (om

Acceptanten år

född

uti,

eller allmänt _{brukeligit i thet Land} han wiftas:

Men fådant ankommer likwål måft på

fedwana;

Ty