FALKENBERG Kommunstyrelsens

(1)

FALKENBERG

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Närvarande

Ledamöter Mari-Louise Wernersson (C), ordförande Jan Dickens (S), 2:e vice ordförande Claes-L Ljung (M), 1 :e vice ordförande Ingemar Johansson (C)

Björn Jönsson (S) Tjänstgörande ersättare

Ersättare Lars Fagerström (FP) Marcelle Farjallah (S) Övriga förtroendevalda

Tjänstemän Rolf Landholm, kommunchef

Jenny Antonsson, utredningssekreterare

Sofia Hedberg Broberg, översiktsplanerare §§ 195-196 Jörgen Högdin, mark- och exploateringsstrateg §§ 197-198 Inge Emanuelsson, stadsbyggnadschef § 199

Angelica Forsaeus, lokalsamordnare § 199 Lina Weetman, upphandlingsjurist § 199 Jan Fritz, ekonomichef § 200

Katarina Löfberg, controller § 200 Ola Götesson, verksamhetschef § 202 Tor Jacobsen, enhetschef § 202 Heinrich Schöpf, planeringschef § 203 Malin Krantz, socialchef § 203

Paragrafer §§ 195-203

Justering Ordföranden samt Jan Dickens Underskrifter Sekreterare

Jenny Antonsson

(2)

Ordförande J.L

:ari⁷LQuise Wernersson Justerare ...

Jan Dickens

Protokollet justerat 2014-06-23 och anslaget 2014-06-23

Underskrift

/ / Jenny Antonsson

2(16)

(3)

3 (16)

§ 195 Begäran om planläggning för Skrea 7:5, KS 2014-227 KS

Beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Avslå begäran om planändring.

Beslutsunderlag

Beslutsförslag från stadsbyggnadskontoret, 2014-05-28 Kart- och fotobilaga

Ansökan från fastighetsägarna Sammanfattning av ärendet

Fastighetsägarna till Skrea 7:5 har inkommit med förfrågan om upprättande av ny detaljplan för en camping på fastigheten.

Ekonomi

Ett eventuellt planarbete förutsätts finansieras helt eller till större delen av sökanden. De kostnader som uppkommer för genomförandet förutsätts även bekostas av annan än Falkenbergs kommun.

Bakgrund

Vid framtagandet av den fördjupade översiktsplanen för centralorten så diskuterades nya campinglägen utefter kusten i Falkenbergs stads närhet. Bland annat fanns en lokalisering utpekad söder om det tänkta planområdet, se kartbilagan tillhörande yttrandet.

Länsstyrelsen motsatte sig nya campinglägen utan hänvisade till möjlig utvidgning av befintliga campingplatser. Närboende var också mycket negativa till en ny tänkt campingetablering. Det tänkta campingläget togs därför bort inför antagandet av den fördjupade översiktsplanen för centralortsområdet. Den fördjupade översiktsplanen antogs juli 2007.

2008 ansökte fastighetsägarna till Skrea 7:5 om detaljplaneläggning för camping på samma fastighet som idag. Kommunstyrelsen sade då nej, med hänvisning till det resonemang som fördes vid framtagandet av den fördjupade översiktsplanen för centralortsområdet.

Fastigheten omfattas i söder av avstyckningsplan från 1939 (S1). Området, som är blå- streckat på regleringskartan i kartbilagan till yttrandet, är utpekat som ”öppen plats”

Det tänkta området för detaljplan gränsar i väster till utpekat område 10 i kommunens Naturvårdsprogram. Det gränsar även till utpekade ängs- och betesmarksområden och området utgörs idag av hästbete.

(4)

4 (16) Vidare gränsar planområdet till hästgård.

Berörd fastighet ligger delvis inom strandskydd för havet samt strandskydd för den bäck som rinner ut söder om planområdet, se rödprickigt område på regleringskartan i kartbilagan till yttrandet. Vid framtagande av ny detaljplan återinträder strandskyddet i det området som idag är detaljplanelagt. Inget av de särskilda skäl som finns angivna i lagen kan appliceras på ett upphävande av strandskyddet i området, varför endast drygt 40% av området skulle kunna nyttjas för camping.

Det utpekade området omfattas av hushållningsbestämmelserna i miljöbalkens 4 kapitel där området i sin helhet är utpekat för friluftslivet, främst det rörliga, men även för sina natur- och kulturmiljövärden. Området omfattas även av riksintresse för friluftslivet.

Länsstyrelsen hänvisade bland annat till dessa värden när man avslog ytterligare campinglägen i den fördjupade översiktsplanen för centralortsområdet.

Området kan anslutas till kommunalt vatten och avlopp men dagvattenfrågan måste lösas lokalt då Ringsegård idag inte omfattas av VIVABs verksamhetsområde för dagvatten.

Eftersom havet inte uppfyller god ekologisk status kommer det att krävas extra åtgärder för dagvattnet.

Överväganden

Camping är ingen verksamhet som i höjd tar mycket av synfältet i anspråk, men då campingplatser tenderar att valla in, alternativt ha högt staket mot sitt område, kommer campingen att få stor landskapsbildspåverkan, se foton i kartbilagan till yttrandet.

I jämförelse med den begäran som inkom från fastighetsägarna 2008 så har det inte skett några avgörande förändringar sett till översiktsplanen eller riksintressena.

Sammantaget kan konstateras att etablering av en camping i området inte är förenligt med riksintressena, intentionerna i den fördjupade översiktsplanen för centralortsområdet, landskapsbildspåverkan och till stora delar strandskyddet.

Stadsbyggnadskontoret föreslår mot bakgrund av ovanstående att ansökan om planläggning ska avslås.

(5)

5 (16)

§ 196 Start av arbetet med den Fördjupade Översiktsplanen KS (FÖP) för kusten. KS 2014-273

Beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

1 Ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att starta arbetet med den fördjupade översiktsplanen (FÖPen) för kusten.

Beslutsunderlag

Stadsbyggnadskontoret förslag till beslut 2014-06-10 Utkast till projektbeskrivning daterad 2014-06-10 Sammanfattning av ärendet

Översiktplan, ÖP 2.0, för Falkenbergs kommun har antagits i kommunfullmäktige, 2014- 05-27. I översiktsplanen kan man utläsa att den fördjupning som är mest angelägen att ta fram är den fördjupade översiktsplanen för kusten. Stadsbyggnadskontoret har därför för avsikt att starta detta arbete snarast. Arbetet börjar med att formulera en projektbeskrivning och att informera internt på kommunen om att arbetet startas.

Ekonomi

Arbetet med den fördjupade översiktsplanen påverkar kommunens ekonomi i det att tid måste avsättas internt på samtliga förvaltningar och bolag. Extra kommunikationsinsatser måste avsättas för att en tillfredsställande dialog med invånarna ska kunna ske.

Övervägande

Det är angeläget att arbetet påbörjas snarast.

Yrkande

Jan Dickens (S) yrkar bifall på liggande förslag.

(6)

6 (16)

§ 197 Köp av fastigheten Tröinge 6:22. KS 2014-263 KS

Beslut

1 Godkänna förslag till överenskommelse om fastighetsreglering mellan Tröinge 6:22 och Tröinge 15:1.

2 Godkänna förslag till hyreskontrakt för bostadsbyggnaden inom Tröinge 6:22 Beslutsunderlag

Förslag till överenskommelse om fastighetsreglering mellan Tröinge 6:22 och Tröinge 15:1 – upprättat av SBK

Förslag till hyreskontrakt för bostad inom Tröinge 6:22- upprättat av SBK

Värdering av fastigheten Tröinge 6:22 – utförd av Värderingsinstitutet under mars 2014 Stadsbyggnadskontorets yttrande 2014-06-04

Sammanfattning av ärendet

Stadsbyggnadskontoret har fått in en förfrågan om köp av fastigheten Tröinge 6:22.

Fastigheten, om 15 330 kvm, ligger utanför detaljplanelagt område. Fastigheten är bebyggd med ett enbostadshus runt vilket det finns en hävdad tomt på ca 3 500 kvm. Resterande mark utgörs av äldre betesmark som korsas av allmän väg och kraftledning. En mindre del av fastigheten är i delöversiktsplan för centralorten utpekad som framtida

verksamhetsområde (under ändring till framtida bostadsområde).

Stadsbyggnadskontoret har ställt sig positiv till inköp av fastigheter och upprättat förslag till överenskommelse om fastighetsreglering. Hela fastigheten Tröinge 6:22 överförs enligt överenskommelsen till den kommunala exploateringsfastigheten Tröinge 15:1. Kommunen ska utge en ersättning om totalt 1,8 miljoner kronor för fastigheten vilket följer den

fastighetsvärdering som är gjord. De nuvarande ägarna till fastigheten ges möjlighet att hyra tillbaka bostaden inom fastigheten under förutsättning av att hyresnämnden godkänner att besittningsskyddet avtalas bort. Hyresavtalet tecknas när Falkenbergs kommun tillträder fastigheten Tröinge 6:22. Tillträdesdag är den dag då kommande fastighetsreglering (lantmäteriförrättning) vunnit laga kraft. I övrigt innehåller överenskommelsen vanliga punkter.

Ekonomi

Kostnaderna för kommunen är utöver de 1,8 miljonerna i markavgift även en

förrättningskostnad på ca 25 000 kr. Det bokförda värdet på fastigheten Tröinge 15:1 ökas med markavgiften och förrättningskostnaden.

Yrkande

Ingemar Johansson (C) yrkar bifall på liggande förslag.

(7)

7 (16)

§ 198 Information om att fastigheterna Tröinge 6:29 och Tröinge 6:36 är till salu. KS 2014-275

Beslut

Arbetsutskottet beslutar

1 Ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att förhandla om inköp av rubricerade fastigheter.

Beslutsunderlag Kartor tillhörande ärendet

Stadsbyggnadskontorets yttrande 2014-06-09 Sammanfattning av ärendet

Fastigheterna Tröinge 6:29 och Tröinge 6:36 är till försäljning via mäklare. Fastigheterna, om 56 635 kvm, ligger utanför detaljplanelagt område men helt inom område som utpekas i delöversiktsplan för centralorten utpekad som framtida verksamhetsområde (under ändring till framtida bostadsområde). Fastigheterna är bebyggd med enbostadshus med stall för 6 hästar.

Bostadshuset består av 90 kvm boarea och stallet är på 110 kvm. Även uthus inrett för garage och gårdsbutik ingår. Objektet säljes som hästgård med utgångspriset 3 500 000 kr. Budgivning pågår.

Stadsbyggnadskontoret ställer sig positiv till inköp av fastigheterna och begär uppdrag att förhandla om inköp.

Yrkande

Ingemar Johansson (C) och Jan Dickens (S) yrkar bifall på liggande förslag.

(8)

8 (16)

§ 199 Beställning av projektering brandstation Ullared.

KS 2013-375

Beslut

1 Ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att genomföra en förstudie på de i underlaget presenterade alternativen A och C3.

Beslutsunderlag TKN 2014-04-16 § 22

Stadsbyggnadskontorets rapport Ny brandstation Ullared

Stadsbyggnadskontorets rapport Ny brandstation Ullared, tillägg Sammanfattning av ärendet

Förstudien redovisades i Ksau den 20 maj. Stadsbyggnadskontoret fick till uppdrag att återkomma med totalbudget för brandstationen i Ullared där kostnader för tomter,

detaljplan, eventuella kostnader för att lösa trafiksituationer redovisas för alternativ A samt C2 och C3.

Arbetsmiljöverket har gjort en genomgång av situationen vid Ullareds brandstation och har påtalat ett antal brister i byggnadens funktion samt placering. I underrättelsen från

Arbetsmiljöverket föreslås förbud att använda stationen för sitt ändamål från 1 juli 2016.

Stadsbyggnadskontoret har gjort en studie av tre alternativa lösningar och tekniska nämnden förordar att ny brandstation byggs i egen regi.

I budgetarbetet för 2014 förespråkades alternativet att hyra brandstation istället för nybyggnation varför driftmedel för hyra budgeterades från och med andra halvåret 2014.

Vid nybyggnation kommer dessa medel frigöras och ger således täckning för utgift för projektering 2014. Utgiften för nybyggnation är beräknad till15 mkr, vilket motsvarar en årshyra på 997 tkr/år. Det ligger på samma nivå som budgeterad kostnad för hyra av brandstation.

Ekonomi

Investeringsutgiften är beräknad till 15 mkr för nybyggnationen. Övriga eventuella utgifter, exempelvis för detaljplan, markinköp eller trafikåtgärder ingår inte. Investeringen ger en beräknad driftkostnad på 997 tkr/år inklusive kapitalkostnader, drift och skötsel. I budget är det avsatt 900 tkr/år för hyra och denna kostnad motsvarar beräknad kostnad per år vid nybyggnation. Investeringsalternativet påverkar kommunens ekonomi likvidmässigt och förändrar kommunens finansieringsmöjligheter av beslutade investeringar. Detta tas i beaktande i samband med kommande budgetprocess.

(9)

9 (16) Övervägande

Två inhyrningsalternativ har studerats. Det första alternativet är en nybyggd

verksamhetslokal, vilken ägs av Bertil Svedberg Gräv AB. Lokalen, cirka 400 m², är förberedd för vatten och avlopp samt ventilation. Stora anpassningar krävs, vilka har kostnadsbedömts till 11 mkr. Med 15 års avskrivning ger det en kostnad på 1411 tkr/år.

Det andra inhyrningsalternativet är vägverkets tidigare lokal. Byggnaden är av sämre skick och läget vid Gekås incheckning gör att lokalen inte är lämplig.

En inhyrd lokal kan innebära verksamhetsbegränsningar då en del aktiviteter sker utanför lokalen. Det kan dessutom finnas risk att till- och utfartsväg blockeras om området inte är inhägnat.

En nybyggnation är fördelaktig utifrån kostnadsbilden samt för att det ger en bra långsiktig lösning för verksamheten. Genom att äga fastigheten finns större möjligheter för framtida anpassningar och verksamhetsförändringar.

Yrkande och beslut

Claes Ljung (M) yrkar på att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att genomföra en förstudie på de i underlaget presenterade alternativen A och C3. Mari-Louise Wernersson (C) instämmer i yrkandet.

Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner det antaget.

(10)

10 (16)

§ 200 Redovisning av uppdrag – Beakta komponent- KS, KF avskrivningar i ekonomistyrningen. KS 2014-29

Beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Anteckna att uppdraget har redovisats

2 Hela budgeten för planerat underhåll ska ligga i investeringsplan samt att budget för akut underhåll inklusive skadegörelse skall delas upp så att 2 mkr läggs som

driftsbudget och resten i investeringsplan 2015

3 Anta principen att en underhållsåtgärd på en fastighet ska överstiga 20 tkr för att den ska definieras som en investering

4 Anta principen om att utrymmet som frigörs i driftbudgeten, till följd av reglerna för komponentavskrivning, ska nyttjas för avsättning till pensionsförpliktelsen inom linjen samt att en modell för detta ska presenteras i samband med budgetberedningen

5 Avsättningen för pensionsförplikter i balansräkningen ska börja lösas upp fr.o.m. 2015 samt att en modell för detta ska presenteras i samband med budgetberedningen

Beslutsunderlag

Strategienhetens tjänsteskrivelse Uppdragsredovisning – Utredning av hur komponentavskrivning ska hanteras i ekonomistyrningen, 2014-06-10 Kommunstyrelsen, 2014-01-14 § 5

I samband med budget 2014 lämnades ett uppdrag till kommunstyrelsen att utreda hur effekterna av övergången till komponentavskrivningar ska beaktas i ekonomistyrningen.

Uppdraget omfattade 5 punkter:

1. Visa hur komponentavskrivningar, på kort och lång sikt, kan hanteras i ekonomistyrningen på ett ekonomiskt hållbart sätt.

Beslutet att tillämpa komponentavskrivningar innebär bl.a. att de medel som tidigare år varit budgeterade i tekniska nämndens resultatbudget för underhåll av byggnader, vägar och industrispår har, fr.o.m. 2014, lyfts över till investeringsbudgeten. De frigjorda medlen förstärker i nuläget driftsbudgeten men då avskrivningarna successivt kommer att öka behöver ett regelverk skapas för att en långsiktig ekonomisk hållbarhet i budget kan åstadkommas. Förslaget är att kommunen årligen avsätter medel till kommunens pensionsförpliktelse inom linjen (utbetalningar för pensioner intjänade före 1998) enligt

(11)

11 (16)

en modell där pensionsavsättningen är hög i början och sjunker i takt med att avskrivningarna för underhållsinvesteringarna ökar. På så vis garanteras det

driftutrymme som lyftes ur budget 2014. Förslaget har en resultatpåverkan men ingen likviditetspåverkan för kommunen, dvs. utbetalningarna påverkas inte.

Den senaste pensionskostnadsprognosen visar enligt KPA Pension att kommunen nått toppen avseende kostnader för pensionsförpliktelser intjänade före 1998.

Pensionsutbetalningarna kommer enligt prognosen att ligga mellan 35-40 mkr fram till 2030 och därefter sakta minska. Utifrån detta föreslås att kommunen årligen ska börja lösa upp avsättningen i balansräkningen och alltså minska de årliga kostnaderna för pensionsutbetalningarna.

Detta (förslagen enligt punkt 1) föreslås utredas vidare och en modell för detta presenteras i samband med budgetberedningen inför 2015.

2. Redovisa en plan för uppföljning av komponentavskrivningar i budget.

I samband med budgetarbetet kommer strategienheten varje år att presentera en

simulering som visar kapitalkostnadsökningen på lång sikt till följd av underhållsposten som flyttats över till investeringsbudgeten.

3. Redovisa hur komponentavskrivningar ska påverka anläggningsregistret.

Det befintliga anläggningsregistret har anpassats till de nya reglerna genom att befintliga byggnader delats upp i komponenter med olika lång avskrivningstid. En simulering visar att kapitalkostnaderna 2014 blir lägre efter omläggning till komponentavskrivning.

4. Visa om medel ska finnas kvar i tekniska nämndens resultatbudget för mindre underhållsåtgärder.

Från 2015 och framåt föreslås att hela budgeten för planerat underhåll ska ligga i

investeringsplan. Budget för akut underhåll inklusive skadegörelse skall delas upp så att 2 mkr läggs som driftsbudget och resten i investeringsplan. För att en underhållsåtgärd ska definieras som en investering skall utgiften för en enskild åtgärd skall överskrida 20 tkr.

5. Utreda om internhyressystemet behöver förändras med anledning av komponentavskrivningar.

Internhyresmodellen behöver inte förändras med anledning av komponentavskrivningar.

Ekonomi

Beslutet i sig har ingen påverkan på kommunens ekonomi.

Förslaget att vidare utreda en modell för avsättning till kommunens pensionsskuld syftar till att garantera budgetutrymme för ökade kapitalkostnader.

(12)

12 (16) Övervägande

Då de förändrade redovisningsreglerna endast innebär en temporär lättnad för kommunens driftbudget är det av stor vikt att garantera driftkostnadsutrymmet för de i framtiden ökande kostnaderna. Förändringen av reglerna påverkar endast kommunens resultat och inte kommunens likviditet, dvs. utbetalningarna för underhållsåtgärderna påverkas inte.

Därför är det viktigt att kommunen inte använder driftutrymmet som uppstått till aktiviteter som ökar utbetalningarna. Därmed är förslaget att avsätta driftutrymmet till framtida pensionskostnader att föredra då detta enbart påverkar kommunens resultat och inte

innebär någon utbetalning för kommunen. Strategienheten ska till budgetberedningen inför 2015 återkomma med ett förslag på hur detta kan genomföras i kommunens budgetmodell.

Strategienheten ska samtidigt lämna förslag på hur kommunen kan börja lösa upp den avsättning som gjorts avseende framtida pensionsutbetalningar.

(13)

13 (16)

§ 201 Revisionsrapport: översiktlig granskning av IT- KS verksamheten. KS 2014-247

Beslut

1 Anteckna revisionsrapporten Översiktlig granskning av IT-verksamheten till protokollet.

2 Uppdra åt kommunstyrelseförvaltningens IT-avdelning att åtgärda revisionens påtalade och prioriterade svagheter inom IT-driften och att till kommunstyrelsen framlägga förslag till formaliserad inriktning avseende IT, samt att genomföra en ny risk- och sårbarhetsanalys med avbrotts- och kontinuitetsplan.

3 Uppdraget redovisas skriftligen till kommunstyrelsen i november 2014.

Beslutsunderlag

Revisionsrapport: Översiktlig granskning av IT-verksamheten 2014-05-15.

På uppdrag av revisorerna i Falkenbergs kommun har PwC genomfört en översiktlig granskning av IT-verksamheten. Revisionens bedömning är att Falkenbergs kommun har en god och effektiv IT-styrning, men granskningen har utmynnat i några områden där man anser att ytterligare förbättringar kan genomföras.

Bland annat efterfrågas en formaliserad viljeriktning avseende IT och risk- och sårbarhetsanalys och ett uttalat ansvar för informationssäkerheten.

Ekonomi

Förslaget påverkar inte kommunens ekonomi.

Övervägande

Kommunkansliet har tagit del av rapporten som i allt väsentligt konstaterar att Falkenbergs kommun har en bra och effektiv IT-styrning. Kanslienheten noterar dock samtidigt att revisionen lämnar ett antal förslag till åtgärder och förbättringsområden.

Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att uppdrag lämnas till förvaltningen att åtgärda prioriterade förbättringsområden, särskilt vad gäller formaliserad viljeinriktning, risk- och sårbarhetsanalys, förtydligande av ansvar för informationssäkerheten och krav och mätning av IT-leveransen.

(14)

14 (16)

§ 202 Nytt avtal – barn utan vårdnadshavare som söker asyl i KS Sverige. KS 2014-279

Beslut

1 Teckna avtal med Migrationsverket om anordnande av boende för såväl asylsökande ensamkommande barn som ensamkommande barn med uppehållstillstånd utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn.

2 Att teckna avtal med Migrationsverket om mottagande för såväl asylsökande ensamkommande barn som ensamkommande barn med uppehållstilstånd utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn.

3 Att uppdra åt socialnämnden att ta emot 9 asylsökande ensamkommande barn samt 12 ensamkommande barn med uppehållstillstånd, PUT.

4 Att ge socialnämnden i uppdrag att samordna och genomföra mottagande av ensamkommande flyktingbarn.

Sedan 2006 skall boendet för ensamkommande barn tillhandashållas av kommuner.

Motivet till detta är att kommunens vana och kompetens vid arbete med barn i behov av samhällets stöd tas bäst tillvara med ett kommunalt huvudmannaskap för boende, utbildning och annan sysselsättning.

Falkenbergs kommun har tecknat avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla 8 boendeplatser för ensamkommande barn varav 3 platser är asylplatser, barn som är under asylutredning, samt 5 platser är s.k. PUT- platser, barn med permanent uppehållstillstånd.

Falkenbergs kommun tar enligt avtal emot asylsökande barn över 16 år.

Behovet av kommunala platser för ensamkommande barn är stort. Under 2014, januari – april, har 1 405 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige, vilket är en ökning med 63 procent i förhållande till samma period 2013. Falkenbergs kommun föreslås medverka i detta arbete och utöka verksamheten för anordnande och mottagande av ensamkommande flykting barn och teckna nytt avtal med Migrationsverket.

Ekonomi

Kommuner får ersättning av staten för mottagande av ensamkommande barn såväl under tiden de är asylsökande som tiden efteråt för de som beviljats uppehållstillstånd.

Den årliga grundersättningen är 500 000 kronor per kalenderår. Kommuner erhåller dessutom ersättning per dygn per överrenskommen plats. Kommunen kan även söka

(15)

15 (16)

ersättning för betydande extraordinära kostander vid exempelvis omhändertagande av barn enligt LVU.

Övervägande

Antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige för att söka asyl fortsätter att öka.

Av Migrationsverkets prognos från den 24 april framgår bl.a. att prognosen avseende asylsökande ensamkommande barn höjs från 4 100 till att 4 400 barn årligen uppskattas söka asyl under 2014 och 2015.

Den första januari 2014 ändrades lagen om mottagande av asylsökande för att ge Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa en kommun att ordna boende för ensamkommande barn. Genom lagändringen kan alla kommuner anvisas för att ta emot ensamkommande barn oavsett om kommunen har en överenskommelse om att ta emot ensamkommande barn eller inte. I förberedelsearbetet har verket samarbetat med

länsstyrelserna och fört dialog med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och i delar Barnombudsmannen.

Falkenbergs kommun berörs av de utvidgade möjligheterna att anvisa ensamkommande barn utifrån steg 3c. Steg 3c omfattar huvudsakligen kommuner med överenskommelse, men vars antal överenskomna platser är färre än kommunens fördelningstal. Fördelningstal för Falkenbergs kommun är 9 asylsökande. Kungsbacka kommun, 12 asylplatser, och Laholms kommun, 5 asylplatser, har tecknat nytt avtal om asyl platser för

ensamkommande barn utifrån det givna fördelningstal enskild kommun har erhållits.

Halmstads kommun skall teckna avtal om 10 asyl platser med möjlighet till ytterligare 4 asylplatser. Varbergs kommun skall teckna avtal om 10 asylplatser. Hylte kommun skall teckna avtal om 5 asylplatser.

Falkenbergs kommun bör teckna nytt avtal med Migrationsverket för att bemöta den nya lagändring och därmed säkerställa ett professionellt bemötande vid anordnande och mottagandet av ensamkommande barn som av Migrationsverket anvisas till Falkenbergs kommun.

(16)

16 (16)

§ 203 Information – hemsjukvården i Region Halland 2015.

KS 2013-138

Beslut

1 Anteckna information om hemsjukvården i Region Halland till protokollet.

I arbetet med Framtidens hemsjukvård har ett förslag till överenskommelse mellan Region Halland och länets kommuner tagits fram. Huvuddragen i överenskommelsen är:

-

kommunerna ska ansvara för all hemsjukvård utanför Region Hallands vårdenheter.

- Överenskommelsen omfattar en gemensam nämnd som ansvarar för frågor inom hemsjukvården.

- Regionen ansvarar för läkarmedverkan och viss kvalificerad rehabilitering.

- Kommunerna finansierar hemsjukvården, men Region Halland ersätter kommunerna för den övertagna verksamheten.

Överenskommelsen föreslås gälla från och med 2015-01-01 och till och med 2018-12-31.

Förslaget är för tillfället på remiss i berörda kommunala nämnder. Efter förankringen ska beslut tas av samtliga kommuners fullmäktigeförsamlingar.

Tidplan för arbetet med överenskommelsen i Falkenbergs kommun:

17 juni Kommunstyrelsens arbetsutskott 24 september Remiss tas upp av socialnämnden 1 oktober Kommunstyrelsens arbetsutskott

7 oktober Kommunstyrelsen

28 oktober Kommunfullmäktige