Mikael Dehlin
Camilla Widén
Redovisning av forskning och
utveckling inom läkemedelsindustrin
Accounting for research and development in the
pharmaceutical industry
Företagsekonomi
D-uppsats
Förord
Valet av ämne var relativt okomplicerat, eftersom redovisning är båda författarnas huvudämne. Den bransch uppsatsen skulle rikta sig mot var däremot ingen självklarhet. Vår handledare Hans Lindkvist rekommenderade läkemedelsbranschen, en bransch som visade sig vara minst sagt intressant och väldigt speciell i ett flertal hänseenden. Skrivandet har inneburit en lärorik och rolig tid och det har varit oerhört intressant att sätta sig in i hur de olika företagen hanterar redovisning av FoU.
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Hans Lindkvist som under pro-cessen öppnat upp våra ögon för olika möjligheter, givit oss stort stöd och inspiration i vårt skrivande. Vi vill även rikta ett stort tack till de respondenter som medverkat i vår undersökning.
Karlstad 2010-05-31
Sammanfattning
Olikheter mellan länder och deras olika regelverk gör att företags års-redovisningar skiljer sig åt och intressenter får svårare att jämföra finansiell information. Olikheter leder i sin tur till olika definitioner och värderingar vid redovisning, vilket gör att jämförbarheten mellan företag och värdering av ett företag blir en komplicerad verksamhet. (FAR 2009). Immateriella tillgångar har diskuterats flitigt och det finns argument både för och emot huruvida företagen skall aktivera tillgången i balansräkningen (Sundgren et al 2007). FoU inom läkemedelsindustrin är en mycket riskfylld verksamhet, eftersom endast cirka 10 procent av alla läkemedel som når utvecklingsfasen kommer ut på marknaden till slut och cirka 20 procent av de marknadsförda läkemedlen är tillräckligt lönsamma för att så småningom täcka den investering som gjorts i dem (Nickisch et al 2009).
Undersökningen ämnar svara på följande frågor: Vilka är de huvudsakliga faktorer som begränsar företagen vid redovisning av FoU? I vilken omfattning aktiverar företagen kostnader för FoU som en tillgång? Vilka är de tänkbara orsakerna bakom läkemedelsföretagens val av redovisning av FoU?
Syftet med uppsatsen är att identifiera hur företagen inom läkemedels-branschen redovisar FoU i sina räkenskaper, samt vilka begränsningar och möjligheter företagen står inför i och med gällande regelverk och rekommen-dationer.
Uppsatsen är i huvudsak konstruerad med hjälp av den kvalitativa metoden. Dock har den även inslag av kvantitativ metod, eftersom omfattningen av tillgångsföring av kostnader för FoU inom läkemedelsindustrin är av stort intresse.
För att skapa en rimlig omfattning på problemet och på undersökningen i övrigt avgränsades undersökningen till att omfatta svenska börsnoterade företag inom läkemedelsbranschen med forskning, utveckling och tillverkning i egen regi.
I teorikapitlet beskrivs historik avseende det regelverk som läkemedelsföretagen redovisar enligt. Dessutom presenteras aktuella regelverk i dagsläget, teorier kring risk, värdering och läkemedelsindustrin samt de faser som framställningen av ett läkemedel kan befinna sig i.
Abstract
Differences between countries and their different sets of rules also differentiate the companies' financial statements and stakeholders find it more difficult to compare financial information between companies. Differences in definitions and valuation in accounting, makes the comparability between companies and the valuation of a company a complicated business. (FAR 2009). Intangible assets have been discussed extensively and there are arguments both for and against whether the companies should account for these assets in their balance sheets (Sundgren et al 2007).
Research and development (R&D) in the pharmaceutical industry is a very risky business, as only about 10 percent of all drugs that enters the development phase will be marketed in the end and about 20 percent of the advertised drugs are profitable enough to eventually cover their investment (Nickisch et al 2009).
The study intends to answer the following questions: Which are the main factors that limit the firms in accounting for R&D? To what extent does the companies account for R&D costs as an asset? What are the possible causes of pharmaceutical companies' choices of accounting methods for R&D?
The purpose of this paper is to identify how companies in the pharmaceutical industry accounts for R&D and limitations and opportunities they face in the current rules and recommendations.
The paper is mainly designed with the qualitative method. However, it was also designed with the quantitative method, since the scope of the accounting of R&D costs in the pharmaceutical industry is of great interest.
To create a reasonable scale of the problem and the study as a whole it was designed to include Swedish publicly traded companies in the pharmaceutical industry with own research, development and manufacturing. The theory chapter involves the history of the framework for accounting standards in pharmaceutical companies. In addition, the current framework is presented along with theories of risk assessment the pharmaceutical industry and the research phases of drugs.
Innehållsförteckning 1 Inledning ... 1 1.1 Problembakgrund... 1 1.2 Problemformulering ... 2 1.3 Syfte ... 2 1.4 Avgränsning ... 3 2 Metod ... 4
2.1 Kvantitativ eller kvalitativ metod ... 4
2.2 Konstruktion av avgränsning och problemformulering ... 5
2.3 Urval av population och teorier ... 7
2.4 Trovärdighetsdiskussion ... 7
3 Teori ... 9
3.1 Historik ... 9
3.2 IAS 38 – Immateriella tillgångar ... 9
3.2.1 Immateriella tillgångar ... 9
3.2.2 Redovisning av immateriella tillgångar ... 10
3.2.3 Internt upparbetade immateriella tillgångar ... 11
3.2.4 Redovisning av FoU ... 11
3.3 Risk ... 12
3.4 Värdering ... 13
3.5 Läkemedelsbranschen... 14
3.6 Ett läkemedels utvecklingsfaser ... 15
4 Empiri ... 16
4.1 Läkemedelsföretag på Stockholmsbörsens Large Cap ... 16
4.1.1 AstraZeneca ... 16
4.1.2 Meda ... 17
4.2 Läkemedelsföretag på Stockholmsbörsens Mid Cap ... 18
4.2.1 Active Biotech ... 18
4.2.2 BioInvent... 19
4.2.3 Biovitrum ... 19
4.2.4 Q-MED ... 20
4.3 Läkemedelsföretag på Stockholmsbörsens Small Cap ... 21
4.3.1 BioGaia ... 21
4.3.2 Diamyd Medical ... 22
4.3.3 Karo Bio ... 22
4.3.4 Medivir ... 23
5 Analys ... 25
5.1 Antal projekt inom Läkemedelsföretagen ... 25
5.2 Börsvärde/Eget kapital ... 26
5.3 Årets resultat ... 26
5.4 Läkemedelsföretagens tillämpning av IAS 38 ... 26
5.5 Risk ... 27
5.6 Värdering ... 28
6 Slutsats och reflektion ... 30
6.1 Förslag till fortsatt forskning ... 31
Källförteckning ... 32
1
1 Inledning
I det inledande kapitlet presenteras bakgrunden till det specifika problemet, de frågor uppsatsen ämnar besvara samt syftet med uppsatsen och de ramar den verkar inom i form av avgränsningar.
1.1 Problembakgrund
Olikheter mellan länder och deras olika regelverk gör att företags årsredovisningar skiljer sig åt och intressenter får svårare att jämföra finansiell information. Olikheter leder i sin tur till olika definitioner och värderingar vid redovisning, vilket gör att jämförbarheten mellan företag och värdering av ett företag blir en komplicerad verksamhet. Harmonisering av regler underlättar beslut avseende investeringar i företag och syftar till att tillgodose ett brett informationsbehov hos ett företags intressenter. Från och med den 1 januari 2005 ska alla svenska börsnoterade företag redovisa enligt International Accounting Standards/International Financial Reporting Standard (IAS/IFRS) (FAR 2009).
Under senare år har det gjorts betydande satsningar inom läkemedel och bioteknik vilket har bidragit till att immateriella tillgångar har ökat i form av bland annat patent, varumärken och licenser. (LIF 2009). Immateriella tillgångar har diskuterats flitigt och det finns argument både för och emot huruvida företagen skall aktivera tillgången i balansräkningen (Sundgren et al 2007). Många av de problem som uppstår vid värdering av internt upparbetade tillgångar är relaterade till att identifiera och bedöma framtida kassaflöden samt på ett tillförlitligt sätt bedöma tillgångens anskaffningsvärde (FAR 2009). Investeringarna ska beskrivas i företagens finansiella rapporter för att ge en rättvisande bild av bolagets tillgångar, vilket regleras i IAS 38 (FAR 2009). Inom forskning och utveckling (FoU) uppstår ett antal frågor: Existerar en internt upparbetad tillgång? Kan anskaffningskostnad beräknas på ett tillförlitligt sätt? Är det sannolikt att den kommer att generera framtida kassaflöden och kommer fördelarna av tillgången att tillfalla företaget? (Öhrlings PricewaterhouseCoopers 2002).
2
är tillräckligt lönsamma för att så småningom täcka den investering som gjorts i dem (Nickisch et al 2009).
Generellt är företagsledare konstant pressade att rapportera intäkter som uppnår specifika mål (Osma 2008). Ett sätt att justera ett företags intäkter är att öka eller minska kostnaderna för FoU och i en undersökning genomförd av Graham et al. (2005) uppger 80 procent av de tillfrågade ekonomiansvariga att de skulle kunna tänka sig att justera kostnaderna för FoU för att uppnå de satta målen. Tillväxttakten i företagens kostnader för FoU är hög och högst är den i läkemedelsindustrin som även är den sektor som bedriver mest FoU av alla sektorer (Osma 2008).
I svenska företag har man under årens lopp haft stor frihet vid bedömning av huruvida en Fou-kostnad skall aktiveras som en tillgång eller inte. Syftet med att tillämpa IAS 38 är att det ska ge en rättvisande bild över företagets tillgångar (Sundgren et al 2007).
1.2 Problemformulering
Med stöd i ovanstående problemdiskussion har följande frågor formulerats: Vilka är de huvudsakliga faktorer som begränsar företagen vid redovisning av FoU?
I vilken omfattning aktiverar företagen kostnader för FoU som en tillgång?
Vilka är de tänkbara orsakerna bakom läkemedelsföretagens val av redovisning av FoU?
1.3 Syfte
3
1.4 Avgränsning
4
2 Metod
I metodkapitlet beskrivs teorier bakom de huvudsakliga metoder som använts i undersökningen samt övriga metoder som författarna använt inom ramen för denna uppsats. Därefter förklaras de val som gjorts och varför dessa ansetts vara mest lämpliga. Avslutningsvis motiveras det urval som använts, hur uppsatsen har avgränsats samt en diskussion om trovärdigheten i använda källor.
2.1 Kvantitativ eller kvalitativ metod
I stora drag kan skillnaden mellan kvantitativ metod och kvalitativ metod ses som att vid kvantitativ metod arbetar undersökaren i huvudsak med siffror medan kvalitativ metod avser undersökning med ord som utgångspunkt (Jacobsen 2002). Fördelar som nämns med den kvalitativa metoden är att den innebär en stor grad av öppenhet det vill säga att resultatet inte är givet på förhand, resultatet har en stor intern giltighet, vilket innebär att informationen kommer från de som är ansvariga för fenomenet som undersöks samt att metoden är väldigt flexibel i sin utformning. Nackdelar som Jacobsen (2002) nämner är att kvalitativ metod är resurskrävande och komplex samt att generaliseringar är svåra att göra enbart med hjälp av en kvalitativ metod. En kvantitativ metod bör till exempel användas när undersökaren har en relativt klar bild av problemet och vill mäta frekvensen eller omfattningen av ett visst fenomen (Jacobsen 2002).
Dokumentundersökning är en form av kvalitativ metod som innebär att undersökaren hämtar sin information från företagens publikationer (Jacobsen 2002). Fördelen med denna metod är bland annat att tolkningen sker utan påverkan av något annat än det aktuella materialet, dokument i regel är objektiva och har högt bevisvärde samt att metoden kan vara lämplig när informationen inte direkt får ges till undersökaren eller kräver viss bearbetning innan den kan levereras. Bland nackdelar med metoden nämns bland annat att man inte får ut mer information än den som står samt att företagen kan anpassa informationen till sin fördel så att den inte uppger mer än vad som är nödvändigt (Jacobsen 2002).
5
metoderna kan vara att rekommendera, eftersom metoderna på så vis kan balansera upp varandras fördelar och brister på ett optimalt sätt. Tänkbara fördelar med en kombinerad metod är ökad giltighet, förstärkt tillit till analysens resultat samt att den ger en nyanserad och helhetsinriktad bild av ett fenomen (Holme & Solvang 1997).
Uppsatsen är i huvudsak konstruerad med hjälp av den kvalitativa metoden. Dock har den även inslag av kvantitativ metod, eftersom omfattningen av tillgångsföring av kostnader för FoU inom läkemedelsindustrin är av stort intresse. Metoden kan minimera de nackdelar Jacobsen (2002) nämner i samband med användning av en kvalitativ metod, eftersom resursinsatsen minskar och generaliserbarheten ökar. En tidig insikt var att undersökningen skulle komma att omfatta ett område där företagen står inför svåra bedömningar. Det mest intressanta är vilka val människorna som hanterar detta problem står inför samt vilka val de gör. För att öka generaliserbarheten har undersökningen riktats mot samtliga företag på Stockholmsbörsen vars verksamhet är forskning, utveckling och tillverkning av läkemedel i egen regi. Fokus ligger på regelverken, omfattningen av aktivering av FoU-kostnader och orsaker och motiv bakom de redovisningsansvarigas (och således företagens) ageranden. Med hänsyn tagen till sammanhanget och urvalet har dokumentundersökning med kompletterande telefon- och e-postintervjuer ansetts vara en lämplig metod. I huvudsak har vi fått svar via e-post. De fördelar intervju via e-post medför är bland annat: enkelhet, kostnadseffektivitet, ett exakt svar som vid behov kan följas upp på ett enkelt sätt och att intervjuarens effekt på den intervjuade reduceras. Nackdelar med metoden är bland annat att det är svårare att få svar då ett e-brev är enkelt att sålla bort i mängden och att det är svårare att resonera kring de olika frågorna med den intervjuade. Författarnas åsikt är ändock att fördelarna väger tyngre än nackdelarna. Vissa antaganden har gjorts om hur det förhåller sig och ett antal teorier har presenterats. I uppsatsen eftersträvas dock ett öppet sinne och inte en viss sanning, utan snarare en så objektiv sanning som möjligt.
2.2 Konstruktion av avgränsning och problemformulering
6
rimliga antaganden om ett område, medan omedvetna avgränsningar kan vara baserade på fördomar eller löst verklighetsförankrade antaganden (Jacobsen 2002).
Darmer (1995) beskriver problemformuleringen som en riktning och nödvändig precisering av vad undersökningen ska leda till och anser att problemformuleringen innehåller en del av lösningen på problemet. Det som styr problemformuleringen enligt Darmer (1995) är de avsikter som ligger bakom problemformuleringsprocessen och dessa kan ändras under undersökningens gång allt eftersom undersökaren får mer kunskap om den kontext företagen befinner sig i och de omständigheter som råder där. Mycket viktiga egenskaper vid formulering av problemet är fantasi och kreativitet och därför är det viktigt att motivera varför just den eller de frågor som valts är mest lämpliga i sammanhanget (Darmer 1995).
Holme & Solvang (1997) uppger att det viktiga är att ”Frågeställningen ska vara spännande, fruktbar och enkel”. De anser att det är viktigt att inte begränsa problemet till ett av yttre faktorer tydligt definierat problem utan hävdar att det finns en hel värld av uppenbara eller dolda problem i vårt samhälle, som väntar på att bli upptäckta (Holme & Solvang 1997).
I ett tidigt skede stod det klart för oss att ett problem nästan inte kan bli för ”smalt”. Däremot är det vanligare att i en undersökning angripa ett för stort område eller problem. Med hjälp av diskussioner och dokumentundersökningar (mestadels på internet) uppstod embryot till problemet. Värdering av immateriella tillgångar innebär komplikationer och svårigheter och värdering av FoU bör innebära ännu större svårigheter på grund av det osäkra sambandet mellan erlagda utgifter för FoU och framtida kassaflöden till företaget. Detta innebar helt klart en spännande utmaning och ett problem började formuleras.
7
2.3 Urval av population och teorier
En tidig insikt är att ämnet kan vara ett kontroversiellt sådant, eftersom det i hög grad är uppbyggt kring bedömningar och uppskattningar och människor kan hållas ansvariga för eventuella missbedömningar. Vid utformning av urvalet har hög generaliserbarhet eftersträvats, med hjälp av en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Urvalet är därför brett och omfattar samtliga svenska börsnoterade läkemedelsföretag som själva tillverkar läkemedel i form av tabletter, flytande substanser eller motsvarande. Fokus har varit på de företag vars verksamhet är bland annat utveckling av läkemedel och därför har de företag som till exempel tillhandahåller kringprodukter inom sjukvården valts bort. För att identifiera de företag som är aktuella har Nasdaq OMX (Stockholmsbörsen) använts. Där finns de företag som bedömts vara aktuella för uppsatsens syfte under kategorin Health Care (sjukvård). De företag som ansågs vara aktuella följdes upp genom en kartläggning av de olika verksamheterna via företagens hemsidor. När de aktuella företagen identifierats var det uppenbart att intervjuer som huvudsaklig metod kunde uteslutas, eftersom det var ett för omfattande urval för detta. Utgångspunkten för undersökningen har varit av företagen publicerade dokument som sedan kompletterats med ett fåtal frågor till de ansvariga som i huvudsak besvarats via e-post. Företag ur samtliga kategorier på Stockholmsbörsen (large, mid och small cap) har använts i undersökningen.
De teorier undersökningen skulle luta sig mot stod klart för oss i ett ganska tidigt skede. En kort bakgrunds- och branschbeskrivning är alltid på sin plats för att sätta in läsaren i den kontext som undersökningen utförs i. Lagar och regler som avser redovisning av FoU-kostnader är centrala och beskrivs därför tidigt i teoriavsnittet. Den process som läkemedelsföretagen genomgår för att via FoU få ut en produkt på marknaden är viktig att förstå och teorier om risk och värdering är centrala för att kunna närma sig vad de redovisningsansvariga hanterar i sitt arbete.
2.4 Trovärdighetsdiskussion
De källor som använts är i huvudsak böcker, vetenskapliga artiklar, debattartiklar i facktidningar, hemsidor och årsredovisningar och motsvarande dokument.
8
9
3 Teori
Inom ramen för uppsatsens teorikapitel beskrivs historik avseende det regelverk som läkemedelsföretagen redovisar enligt. Därefter presenteras aktuellt regelverk i dagsläget, varpå teorier kring risk och värdering beskrivs. Avslutningsvis skildras läkemedelsindustrin och de faser som framställningen av ett läkemedel kan befinna sig i.
3.1 Historik
Standarden IAS har sin början på 1970-talet och stadgades efter att organisationen International Accounting Standard Commitee (IASC) bildades. IASC övergick senare till att vara nuvarande International Accounting Standards Board (IASB). De rådande redovisningsstandarder som IASB skapade heter IFRS. Målsättningen med IASB:s verksamhet är att publicera normer för redovisning, det vill säga standarder som IAS/IFRS. Inledningsvis var den Europeiska Unionen (EU) inte positivt inställd till IASC och deras regler men på senare år har de anslutit sig till redovisningsstandarden (Sundgren et al. 2007). Den första januari 2005 beslutade EU att samtliga börsnoterade företag inom EU ska redovisa enligt IFRS i sin koncernredovisning. Syftet med detta var att harmonisera företagens redovisning och öka transparensen inom de börsnoterade företagen i Europa (PWC 2010). Man kan även välja att tillämpa IFRS om företaget inte är börsnoterat. Med fördel så ska samma redovisningsregler tillämpas i en koncern så långt det är möjligt (Nilsson 2005).
3.2 IAS 38 – Immateriella tillgångar
3.2.1 Immateriella tillgångar
10
Med identifierbarhet avses att tillgången i fråga ska vara avskiljbar, det vill säga att man ska kunna sälja eller på annat vis överlåta tillgången ur företagets tillgångsmassa, även om avsikten med tillgången inte är att sälja den. Dessutom måste en tillgång för att anses vara identifierbar vara hänförbar till företaget ur juridiska eller avtalsenliga rättigheter. Ett företag anses ha kontroll över en tillgång om det med säkerhet kan fastställas att framtida ekonomiska fördelar av tillgången kommer att komma företaget till godo. Kunskapsrelaterade tillgångar måste ha rättsligt skydd och vara specifika för företaget för att kontroll ska kunna hävdas.
Med framtida ekonomiska fördelar menas direkta eller indirekta ekonomiska fördelar av en tillgång, till exempel intäkter av försäljning, reduktion av framtida kostnader eller andra fördelar vid användande av tillgången (FAR 2009).
3.2.2 Redovisning av immateriella tillgångar
För att ett företag ska kunna redovisa kostnaden för en immateriell tillgång som en tillgång i balansräkningen krävs att den uppfyller den ovan angivna definitionen för en immateriell tillgång. Det ska också vara troligt att de framtida ekonomiska fördelarna härstammande från tillgången kommer att tillfalla företaget och att anskaffningsvärdet för tillgången kan fastställas på ett pålitligt och säkert sätt. Sannolikheten för att de ekonomiska fördelarna utfaller och tillfaller företaget ska grunda sig på rimliga antaganden som i sin tur är ett resultat av företagsledningens bästa tänkbara bedömningar angående tillgångens värde under dess nyttjandeperiod (FAR 2009).
Vid första redovisningstillfället ska en immateriell tillgång alltid värderas till anskaffningsvärde, vilket motsvarar det belopp som ett företag betalar för tillgången eller det verkliga värdet av andra betalningsmedel för tillgången i samband med anskaffning eller uppförande av tillgången (FAR 2009).
11
3.2.3 Internt upparbetade immateriella tillgångar
Internt upparbetade immateriella tillgångar (FoU) är svåra att bedöma enligt ovanstående kriterier, eftersom identifiering och bedömning av framtida kassaflöden kan vara svårt att genomföra. Dessutom är det svårt att fastställa anskaffningsvärdet. IAS 38 stadgar därför särskilda regler för redovisning av FoU (FAR 2009). Enligt Artsberg (2003) finns det traditionella anledningar till att inte tillgångsföra en immateriell tillgång i balansräkningen då det kan uppfattas som att företaget har dålig lönsamhet.
3.2.4 Redovisning av FoU
För att kunna göra korrekta bedömningar kring internt upparbetade immateriella tillgångar och redovisningen av dem är det nödvändigt att dela upp bildandet av tillgången i två faser: forskningsfas och utvecklingsfas.
Forskning definieras i IAS 38 som ”planerat och systematiskt sökande
med utsikter till att ge ny vetenskaplig eller teknisk kunskap och insikt”
Utveckling definieras i samma regelverk som ”att tillämpa
forskningsresultat eller annan kunskap för att åstadkomma nya eller väsentligt förbättrade material, konstruktioner, produkter, processer, system eller tjänster innan kommersiell produktion eller användning påbörjas” (FAR 2009).
Dock har begreppen forskningsfas och utvecklingsfas en lite annorlunda betydelse än FoU i redovisningshänseende (FAR 2009).
Vid redovisning av internt upparbetade immateriella tillgångar gäller att de tillgångar som man inte kan skilja forskningsfasen från utvecklingsfasen för, alltid ska betraktas som att de befinner sig i forskningsfas. Tillgångar som är i sin forskningsfas får aldrig tas upp som en tillgång i företagets balansräkning. De kostnader för FoU som inte får redovisas i balansräkningen ska redovisas som en kostnad i resultaträkningen (FAR 2009).
Om en immateriell tillgång kan anses vara i sin utvecklingsfas eller har uppkommit som ett resultat av utvecklingsarbete inom företaget, får tillgången tas upp som en tillgång i balansräkningen under förutsättning att:
12
Företaget har för avsikt att sälja eller använda tillgången.
Företaget har rätt förutsättningar för att kunna sälja eller använda tillgången.
Företaget kan påvisa på vilket sätt tillgången kommer att generera framtida kassaflöden eller andra ekonomiska fördelar.
Företaget på ett pålitligt sätt kan fastställa de utgifter som kan hänföras till tillgången under tiden för tillgångens utveckling (FAR 2009).
Till anskaffningsvärdet för en internt upparbetad immateriell tillgång kan hänföras alla utgifter som fordras för att generera, tillverka och färdigställa tillgången i enlighet med det syfte företaget har med tillgången. Några exempel på kostnader som kan inräknas i anskaffningsvärdet är utgifter för: material, löner, rättigheter och avskrivningar på patent och licenser. Några exempel på kostnader som inte kan räknas in i anskaffningsvärdet är utgifter för: försäljning, administration som inte är möjliga att hänföra till färdigställandet av tillgången och utbildningskostnader relaterade till användning av produkten (FAR 2009).
3.3 Risk
Risk och osäkerhet sätter sin prägel på FoU från projekt till strategi och från tidig till sen fas (Moehrle & Walter 2008). Investerare i bioteknik upplever en ökande oro inför investeringsbeslut inom FoU av läkemedel, då investering i läkemedel alltid är förknippat med en viss risk. Samtidigt är läkemedelsbolagen fullt sysselsatta med att upprätthålla en hög lönsamhet genom åren. FoU inom läkemedelsindustrin är en mycket riskfylld verksamhet, eftersom endast 10 procent av alla läkemedel som når utvecklingsfasen kommer ut på marknaden och cirka 20 procent av de marknadsförda läkemedlen är tillräckligt lönsamma för att så småningom täcka den investering som gjorts i dem (Nickisch et al 2009).
13
värdet av portföljerna och minimera riskerna. Trots det så är det ett betydande antal företag som baserar sin verksamhet på ett fåtal stora projekt (Nickisch et al 2009).
Moehrle & Walter (2008) anser att en betydande utmaning för FoU-baserade företag är att upptäcka, utvärdera, planera och kontrollera risk och osäkerheter på ett effektivt sätt. En del av riskerna ligger i sakens natur medan andra orsakas av externa faktorer.
Ett förvirrande fenomen inom de teoretiska diskussionerna kring risk är att de flesta personer tror på att ta risker men ändå helst undviker risk. Företagsledare tenderar till att underskatta riskerna och överskatta sannolikheten för att ett projekt lyckas. Bedömningarna är dock mer verklighetsnära allt eftersom ett projekt närmar sig utvecklingsfasen. Det sätt på vilket människor reagerar på risk beror på den enskilda individens uppfattning om risk och uppfattningen påverkas ofta av den kontext som risken betraktas i. Det är viktigt för företagen att förstå vilka faktorer som påverkar den enskilda organisationen och utifrån förutsättningarna hantera de risker som föreligger (Case 2010).
3.4 Värdering
Enligt svenska redovisningsregler ska företag värdera sina poster i årsredovisningen enligt försiktighetsprincipen. Försiktighetsprincipen innebär att värderingen av posterna skall utföras med rimlig försiktighet i åtanke. Mer specifikt innebär det att endast de intäkter som konstaterats under räkenskapsåret får tas upp som intäkter, hänsyn ska tas till alla ekonomiska förpliktelser som kan hänföras till det specifika räkenskapsåret och att företagen ska ta hänsyn till alla värdeminskningar, oavsett om årets resultat är negativt eller positivt (Årsredovisningslagen SFS 1995:1554).
14
tillgänglig. Avseende internt upparbetade immateriella tillgångar (FoU) är det inte speciellt vanligt med aktiva marknader (FAR 2009).
Verkligt värde är relaterat till marknaden och inte till det enskilda företaget och på så vis måste företaget vid värdering ta hänsyn till alla tänkbara risker och andra faktorer, även sådana som kan vara svåra att sätta en siffra på (Katz & Olsen 2008).
En stor andel av skillnaden mellan bokfört värde och marknadsvärde på internt genererade immateriella tillgångar kan förklaras med den höga tillväxttakten i icke tillgångsförda immateriella tillgångar och särskilt den stora tillväxten i FoU-aktiviteter som resulterar i nya eller förbättrade produkter och ny eller förbättrad teknologi. Trots att immateriella tillgångar är en viktig beståndsdel av ekonomin, är det väldigt få företag som redovisar dem i sina balansräkningar (Shortridge 2004).
3.5 Läkemedelsbranschen
15
3.6 Ett läkemedels utvecklingsfaser
16
4 Empiri
De företag som valts bedriver verksamhet som i någon form är baserad på läkemedelstillverkning eller FoU av läkemedel i egen regi. Företagen är indelade utifrån den kategori de tillhör på Stockholmsbörsen (large, mid eller small cap) och presenteras kort varpå resultatet av undersökningen framställs för respektive företag. De värden som presenteras är avrundade.
4.1 Läkemedelsföretag på Stockholmsbörsens Large Cap
Kategorin Large Cap omfattar de företag på Stockholmsbörsen som har ett högre marknadsvärde än en miljard euro (Nasdaq OMX 2010).
4.1.1 AstraZeneca
Källa: (AstraZeneca 2009, Nasdaq OMX 2010). AstraZeneca är ett bioläkemedelsföretag med fokus på forskning, utveckling, tillverkning och marknadsföring av diverse receptbelagda läkemedel. De områden AstraZeneca arbetar inom är cancer, hjärt-/kärlsjukdomar, infektionssjukdomar, mage/tarm, neurovetenskap (forskning om hjärnans funktioner från molekylnivå till samhällsnivå (Karolinska Institutet 2009a)) andningsvägar och inflammation (AstraZeneca 2010).
AstraZenecas forskningsportfölj innehöll vid tidpunkten för årsredovisningens publicering 146 projekt varav 43 befann sig i preklinisk fas, 44 var i fas I, 34 i fas II och 11 projekt befann sig i fas III. Dessutom befann sig 14 av projekten i utvecklingsfas (AstraZeneca 2009).
Under året investerade koncernen 31 745 MSEK inom FoU. Inga av AstraZenecas FoU-kostnader uppfyllde kriterierna för aktivering som tillgång och endast kostnaderna bokfördes i bokslutet för 2009 års verksamhet (AstraZeneca 2009).
17
AstraZeneca kostnadsför nästan undantagslöst sina FoU-kostnader utan att aktivera dem, innan dess att läkemedlen godkänts av registreringsmyndigheten. Bland de faktorer som står i vägen för aktivering av FoU-kostnaderna nämns ”rättsliga eller andra osäkerheter”. Produkter som licensieras in i verksamheten eller läkemedel genererat av tredje part aktiveras i balansräkningen. (AstraZeneca 2009).
4.1.2 Meda
Källa: (Meda 2009, Nasdaq OMX 2010). Meda är ett läkemedelsföretag som specialiserat sig på att utveckla och expandera genom förvärv av produkter och företag samt samarbeten med andra läkemedelsföretag och ett medicinskt utvecklingsarbete fokuserat på sen fas. Meda har specialiserat sig inom astma/allergi, smärta/inflammation, hjärt-/kärlsjukdomar, dermatologi (hudsjukdomar såsom eksem, psoriasis och hudcancer (Karolinska Institutet 2009b)) och centrala nervsystemet (Meda 2010).
Medas projektportfölj innehöll vid tidpunkten för årsredovisningens utkomst 16 projekt. Ett av projekten befann sig i fas I, fyra projekt var i fas II, fyra projekt var i fas III, två projekt var i registreringsfas och fem av projekten lanserades under året (Meda 2009).
Kostnader för FoU framgår inte direkt i årsredovisningen trots att Meda uppger att ”Kostnader för forskning kostnadsförs omedelbart”. Medicin- och affärsutvecklingskostnader för 2009 uppgick till 2 175 MSEK och inga utvecklingskostnader uppfyllda kraven för att få tas upp som en tillgång i balansräkningen under 2009 (Meda 2009).
Utgifter för utveckling tas upp som en tillgång om de med stor säkerhet kan antas generera framtida kassaflöden eller andra ekonomiska fördelar (Meda 2009).
Meda kostnadsför strikt sina FoU-kostnader. Vid bedömning och värdering följer företaget försiktighetsprincipen och praxis i övrigt bland läkemedelsföretagen. Kostnaderna resulterar förhoppningsvis i vinst men inte i några immateriella tillgångar1.
1 Henrik Stenqvist Chief Financial Officer Meda, e-post 29 april 2010.
18
4.2 Läkemedelsföretag på Stockholmsbörsens Mid Cap
Kategorin Mid Cap omfattar de företag på Stockholmsbörsen som har ett marknadsvärde mellan 150 miljoner och en miljard euro (Nasdaq OMX 2010).
4.2.1 Active Biotech
Källa: (Active Biotech 2009), (Nasdaq OMX 2010). Active Biotech utvecklar läkemedel i huvudsak riktade mot att stärka och vårda immunförsvaret. Läkemedelsutvecklingen är fokuserad på immunologi och den strategi som företaget valt för att fördela sina risker och optimera verksamheten är att använda sig av samarbetspartnerföretag inom läkemedel och biomedicin. Active Biotech är verksamma inom områdena multipel skleros samt lung-, njur- och bukspottskörtels-cancer (Active Biotech 2010). Active Biotechs forskningsportfölj vid bokslutstidpunkten 2009 innehöll 8 forskningsprojekt varav två projekt befann sig i fas I, tre i fas II och två projekt befann sig i fas III. Dessutom befann sig ett projekt i upptäcktsfas (Active Biotech 2009).
Redovisade kostnader för FoU under 2009 uppgick till 212 MSEK. Active Biotech ägde inga immateriella tillgångar 2009-12-31 och inga utgifter för FoU har aktiverats som tillgång under året (Active Biotech 2009).
Active Biotech tillgångsför FoU-kostnader om de leder till tekniskt och kommersiellt användbara tillgångar i verksamheten och endast i den mån företaget har resurser för utveckling och användning eller försäljning av tillgången. Active Biotech uppger sig arbeta under stor osäkerhet avseende framtida ekonomiska fördelar till företaget, eftersom förväntad registrering av läkemedel ligger långt fram i tiden. Utgifter för patent, varumärken och liknande kostnadsförs löpande och aktiveras inte som tillgångar (Active Biotech 2009).
Magnus Svensson2 uppger att ”Utgifter för våra läkemedelsprojekt kommer att aktiveras då kriterierna enligt ovan är uppfyllda vilket enligt vår mening sannolikt kommer att infalla då en registreringsprocess inleds eller eventuellt
2 Magnus Svensson Active Biotech, e-post 4 maj 2010.
Nettoomsättning 11 MSEK Eget kapital 189 MSEK
19
då en viss typ av öppen fas III studie kan uppvisa så bra resultat att det är stor sannolikhet att kriterierna kommer att uppfyllas”
4.2.2 BioInvent
Källa: (BioInvent 2009b, Nasdaq OMX 2010). BioInvent är ett läkemedelsföretag som utvecklar antikroppsbaserade läkemedel inom områden där möjligheten till behandling är otillräcklig. Produkt- och tekniksamarbeten är viktiga faktorer för företaget i sin utveckling. Företaget arbetar för närvarande med produkter som ska behandla trombos, cancer och åderförkalkning (BioInvent 2009a).
Bioinvents forskningsportfölj innehöll 2009 ett antal projekt i preklinisk fas, vilka i sin tur är ett resultat av eget forskningsarbete och diverse samarbeten. Företaget har fyra projekt som befinner sig i forskningsfas, varav ett projekt befann sig fas I i slutet av 2009, två projekt var på väg in i fas II och ett projekt befann sig i fas II. Utöver dessa så har företaget fyra projekt som befinner sig i utvecklingsfas (BioInvent 2009b).
FoU-kostnader under 2009 redovisades till ett värde av 229 MSEK. Biotech har inte aktiverat några kostnader för FoU som tillgång i balansräkningen under verksamhetsåret (BioInvent 2009b).
Ingen information uppges om tillämpningen av IAS 38, utöver att Bioinvent aktiverar FoU-kostnader endast i den mån kriterierna i IAS 38 är uppfyllda (BioInvent 2009b).
BioInvent hade dessvärre inte möjlighet att svara på våra frågor i dagsläget.
4.2.3 Biovitrum
Källa: (Biovitrum 2009, Nasdaq OMX 2010). Biovitrum bedriver forskning och utveckling inom protein och är inriktade på nya läkemedel för autoimmuna sjukdomar/inflammationer (åkommor där det egna immunförsvaret angriper kroppens vävnad (Phadia 2009)),
Nettoomsättning 81 MSEK Eget kapital 56 MSEK
Årets resultat -177 MSEK Börsvärde 1 414 MSEK
Nettoomsättning 1 297 MSEK Eget kapital 1 353 MSEK
20
blodsjukdomar samt sjukdomar där patienten har ett försämrat fettupptag. Företagets strategi är att från FoU vara med i hela värdekedjan och slutligen nå patienten. Biovitrum tillverkar protein för egen produktion och för andra företags användning (Biovitrum 2009a).
Biovitrums portfölj innehåller sex projekt i fas II och ett projekt i fas III. Utöver detta har företaget ett flertal projekt som befinner sig i forskningsfas (Biovitrum 2010).
Biovitrums FoU-kostnader under 2009 uppgick till 569 MSEK. Då Biovitrums forskningsverksamhet bedrivs i ett tidigt stadium har inga FoU-kostnader aktiverats under året (Biovitrum 2009b).
Kostnader för FoU aktiveras endast om det finns teknisk och ekonomisk möjlighet att slutföra projektet och om utgifterna kan mätas på ett säkert sätt (Biovitrum 2009b).
4.2.4 Q-MED
Källa: (Q-MED 2009b, Nasdaq OMX 2010). Q-MED tillverkar och utvecklar medicinska inplantat för medicinsk och estetisk användning. Företaget fokuserar bland annat på att ta bort ögonkonturer(rynkor), förbättra hudens kvalitet och bröstförstoring. Inom den estetiska grenen handlar det om att göra kroppsliga förbättringar utan kirurgi. Med medicinsk användning syftar företaget på läkemedel som behandlar knä och höftartros, missbildningar i urinblåsan hos barn och behandling gällande inkontinens (Q-MED 2009a).
Q-MED har valt att undvika att redovisa forsknings- och utvecklingsprojekt alltför detaljerat. Det motiveras med att de dels måste följa börskontraktet som säger att när de väljer att redovisa något bör de göra det via pressmeddelanden för att nå hela marknaden samtidigt. Dels har de ett intresse av att hemlighålla sina projekt gentemot sina konkurrenter3.
3Camilla Schartau Administrative Assistant & IR Co-ordinator Q-med, e-post 5 maj 2010.
Nettoomsättning 1 364 MSEK Eget kapital 1 953 MSEK
21
Företagets kostnader för FoU uppgick under 2009 till 231 MSEK. Inga kostnader för FoU aktiverades som tillgång under verksamhetsåret 2009 (Q-MED 2009b).
Bedömningen vid aktivering eller kostnadsföring av FoU-kostnader är i Q-Meds fall gjord utifrån ekonomiska, marknadsmässiga och tekniska förutsättningar. I övrigt nämns inga ställningstaganden utöver den information som framgår i IAS 38 (Q-MED 2009b) .
Q-MED hade dessvärre inte möjlighet att svara på våra detaljfrågor i dagsläget i större utsträckning än som anges ovan.
4.3 Läkemedelsföretag på Stockholmsbörsens Small Cap
Kategorin Small Cap omfattar de företag på Stockholmsbörsen som har ett lägre marknadsvärde än 150 miljoner euro (Nasdaq OMX 2010).
4.3.1 BioGaia
Källa: (BioGaia 2009b, Nasdaq OMX 2010). BioGaia bedriver i första hand utveckling av probiotiska produkter för att förbättra hälsan. Probiotiska produkter innebär en nyttig bakterie som används för att förbättra mag-tarmkanalen genom att ämnet motarbetar skadliga mikroorganismer i tarmen. Företaget har lång erfarenhet utav forskning i ämnet och har ledande specialister och forskare inom området (BioGaia 2009a).
Företaget vill inte gå ut med de projekt inom FoU som kostnadsförts, eftersom de inte är officiella ännu4.
Företagets kostnader för FoU uppgick till 27 MSEK under 2009. Aktivering av FoU-kostnader har inte gjorts under det gångna året. Företaget gör en individuell bedömning kvartalsvis utav de FoU projekt som finns och utifrån det fastställs om företaget kan aktivera kostnaden som en immateriell tillgång i sin balansräkning(BioGaia 2009b).
4 Margareta Hagman Executive VP Accounting & Finance i Investor Relation BioGaia, e-post 4 maj 2010. Nettoomsättning 199 MSEK Eget kapital 154 MSEK
22
BioGaia följer kraven i IAS 38 förhållandevis ordagrant. ”Finns det möjlighet att vi kommer att kunna sälja produkten i framtiden? Kommer vi kunna få tillbaka våra satsade pengar? Uppfyller vi kraven tar vi upp det i balansräkningen. Annars kostnadsför vi utgiften” Företaget gör individuella bedömningar för varje projekt. Den största anledningen till att FoU-kostnader inte aktiveras som tillgång är att det är svårt att bedöma framtida ekonomiska fördelar5.
4.3.2 Diamyd Medical
Källa: (Diamyd Medical 2009c), (Nasdaq OMX 2010). Diamyd Medicals verksamhet inriktar sig på att motverka alla former av diabetes. Målet för företagets verksamhet är att få fram ett vaccin för att motverka och stävja att diabetes breder ut sig i samhället och att produkten ska kunna bromsa utvecklingen av diabetes (Diamyd Medical 2009a).
Diamyd har tre läkemedel i klinisk fas varav ett är i fas I och ett i fas II och ett i fas III. Företaget har också ett antal projekt i preklinisk fas. Ett av läkemedlen mot Diabetes tros vara lanserbart 2012 (Diamyd Medical 2009a). Företagets kostnader för FoU uppgick till 48 MSEK under 2009. Inga kostnader för FoU aktiverades i balansräkningen under året (Diamyd Medical 2009a).
4.3.3 Karo Bio
Källa: (Karo Bio 2009b, Nasdaq OMX 2010). Karo Bio forskar kring kärnreceptorer som målprotein som i sin tur skall leda till nya läkemedel. Receptorerna kontrollerar genernas aktivitet och proteiner är oerhört betydelsefulla när man ska behandla ett stort antal sjukdomar. Under åren har Karo Bio byggt upp en betydande kompetens inom forskningsområdet. Karo Bio verkar främst inom området
5 Margareta Hagman Executive VP Accounting & Finance i Investor Relation BioGaia, e-post 4 maj 2010.
Nettoomsättning 1 MSEK Eget kapital 71 MSEK
Årets resultat -82 MSEK Börsvärde 2 181 MSEK
Nettoomsättning 6 MSEK Eget kapital 215 MSEK
23
metabola(ämnesomsättning)(Karolinska Institutet 2009)), kardiovaskulära (Hjärt-kärlsystemet(Karolinska Institutet 2009d)) och inflammatoriska åkommor samt kvinnosjukdomar (Karo Bio 2009a).
Karo Bios forskningsportfölj innehåller två projekt i forskningsfas, ett projekt i prekilinsk fas, ett projekt i fas I och två projekt i fas II (Karo Bio 2009b). Företagets kostnader för FoU uppgick till 132 MSEK. Koncernen har hittills kostnadsfört sina utvecklingskostnader i resultaträkningen då inga av kriterierna i IAS 38 uppfyllts för att aktivering av dem ska vara möjlig (Karo Bio 2009b).
Bevisningen för aktivering ska vara hög för att den ska kunna genomföras (Karo Bio 2009b).
4.3.4 Medivir
Källa: (Medivir 2009b, Nasdaq OMX 2010). Medivir bedriver FoU med fokus på behandlande medel mot infektionssjukdomar som föranleds av virus. Områden som företaget forskar inom är munherpes, hepatit C, benrelaterade sjukdomar. Medivir har stora samarbeten med både etablerade och mindre etablerade läkemedelsbolag inom bioteknik. (Medivir 2009a).
Medivir har en produktportfölj som består av både projekt i preklinisk forskningsfas och klinisk utvecklingsfas. Under 2009 fanns det i företagets projektportfölj 15 olika forskningsprojekt, ett av dessa projekt är i lanseringsfas. Fem av projekten befinner sig i klinisk utvecklingsfas, ett i fas I och fyra i fas II. Avseende återstående projekt återfinns fyra i preklinisk utveckling och sju i preklinisk fas (Medivir 2009b).
Under året tog Medivir inte upp några kostnader avseende FoU, däremot har företaget gjort en produktlansering som i sin tur resulterat i att projektet aktiverats som en immateriell tillgång i balansräkningen till ett anskaffningsvärde av 4 MSEK (Medivir 2009b).
Tiden för aktivering av en tillgång bedöms först kunna inträffa efter genomförd fas III-prövning, men också efter fullbordade fas III-studier kan
Nettoomsättning 26 MSEK Eget kapital 154 MSEK
24
flertalet säkerhetsfaktorer finnas kvar så att bedömningsgrunderna för aktivering inte kan anses vara uppfyllda. Aktivering sker inte förrän läkemedlet godkänts av registreringsmyndigheten. (Medivir 2009b).
Medivir hänvisade till årsredovisningen som svar på våra frågor.
4.3.5 Orexo
Källa: (Orexo 2009b, Nasdaq OMX 2010). Orexos verksamhet fokuserar på smärta och inflammationer. Företaget arbetar för att hitta nya behandlingsformer för inflammatoriska luftvägssjukdomar, smärtlindring vid cancer och behandling av magsår. I företagets projekt finns också forskning inom områden som astma och KOL(rökarsjuka)(Orexo 2009a).
Orexo strävar efter en projektportfölj som omfattar projekt i sena utvecklingsfaser. Orexo har fyra kommersialiserade produkter och en utvecklingsportfölj som består av prekliniska och kliniska projekt. Ett projekt är i en fas där avtal skall skrivas, två i preklinisk fas, ett projekt i fas III, ett projekt i fas II, två projekt i formuleringsfas och ett projekt i forskningsfas (Orexo 2009b).
Kostnader för FoU var 224 MSEK för 2009. Under 2009 har företaget inte tillgångsredovisat någon FoU på grund av att de pågående projekten inte med exakthet har kunnat uppfylla kraven för att få redovisas som en tillgång. Däremot har företaget ett flertal projekt som under kommande år eventuellt kommer att kunna aktiveras som en tillgång i balansräkningen (Orexo 2009b). Orexo kostnadsför FoU-kostnader när de uppstår och kostnader som kan härledas till utvecklingsprojekt tas upp som en immateriell tillgång först när man kan konstatera att tillgången kan generera framtida ekonomiska fördelar (Orexo 2009b).
Nettoomsättning 236 MSEK Eget kapital 549 MSEK
25
5 Analys
Analysen inleds med en sammanfattning av de observationer som gjorts. Därefter värderas observationerna i termer av tänkbara orsaker och sedan jämförs utfallet med den teoretiska bild av fenomenet som har beskrivits i teorikapitlet.
26
5.2 Börsvärde/Eget kapital
27
5.4 Läkemedelsföretagens tillämpning av IAS 38
Vissa skillnader i tillämpningen har kunnat urskiljas i och med undersökningen. Försiktighetsprincipen genomsyrar samtliga företags ageranden och ställningstaganden vid redovisning av FoU. Alla företag utom ett har under året kostnadsfört alla FoU-kostnader och motiverat detta på olika sätt. Ett generellt intryck är att aktivering av kostnader som tidigast är aktuellt i fas III och i vissa fall inte ens då. En återkommande anledning till svårigheterna med redovisning av FoU ligger i svårigheten att bedöma framtida kassaflöden. Flera av företagen hänvisar till att de redovisar FoU som en tillgång i verksamheten endast om kriterierna är uppfyllda enligt IAS/IFRS. En förklaring utöver detta är nödvändig, då reglerna är långt ifrån självklara. I flera fall har denna önskvärda förklaring uteblivit i årsredovisningarna. Det kan tänkas bero på konkurrensskäl eller på att värderingen och redovisningen av FoU är en kontroversiell och mångtydig uppgift som är långt ifrån enkel och att företagen därför helst förklarar så lite som möjligt för att försäkra sig om att de inte går ut med felaktig information.
Levi et al (2010) hävdar att läkemedelsbranschen inte gärna går ut med mer information än vad som är nödvändigt. Undersökningen visar att påståendet har en viss substans och att redovisningen av FoU inom läkemedelsbranschen ger allt annat än en rättvisande bild. Ett antal av företagen har medvetet valt att inte presentera all tillgänglig information kring pågående forskningsprojekt. Agerandet motiveras av konkurrensmässiga skäl. Det är märkligt att företagen i så liten utsträckning aktiverar sina kostnader för FoU. En intressant fråga är varför företagen inte tror mer på sina projekt. Enligt vår uppfattning kan det tänkas vara så att företagsledarna i verkligheten tror mer på projekten än vad årsredovisningarna visar, men att företagen finner det enklast och minst riskfyllt att falla in i ledet och följa den praxis som är etablerad inom branschen.
5.5 Risk
28
under det gångna året. Det är i sammanhanget uppenbart att flera av företagen kommer behöva genomföra nyemission inom en snar framtid för att kunna fortsätta med verksamheten. Det tycks vara på detta sätt som företagen med fokus på läkemedelsutveckling överlever fram till dess att de lyckas etablera sig och generera vinster.
Av undersökningen framgår att en majoritet av företagen har projekt i sin portfölj som befinner sig i fas III. Många av företagen förlitar sig på ett förhållandevis lågt antal projekt som således resulterar i låg diversifiering i portföljen. Resultatet ligger i linje med det resonemang som Nickisch et al (2009) för. En tänkbar anledning till att projekten generellt sett är få är att tekniken hela tiden utvecklas och företagen på så vis kan satsa på ett färre antal projekt och fortfarande ha en god chans att lyckas. En anledning till att sannolikheten för att misslyckas är så hög, kan vara att företagen helt enkelt inte vågar satsa tillräckligt mycket för att kunna förvalta en bred och väldiversifierad forskningsportfölj.
Case (2010) har kommit fram till att företagsledarna har en tendens till att överskatta sannolikheten för att ett projekt lyckas och att de flesta personer tror på att ta risker men ändå helst undviker att ta risker. Riskbenägenheten framgår av att alla företag har ett flertal projekt och det faktum att risker undviks är tydligt i redovisningen av FoU. Det tycks ha utvecklats till någon form av praxis att i huvudsak kostnadsföra FoU inom läkemedelsföretagen, trots att syftet med IAS/IFRS är det motsatta.
Endast ett av företagen har valt att aktivera kostnader för FoU, trots att ett flertal företag bedriver projekt som befinner sig i fas III och ibland är på väg att lanseras. Ofta dröjer det en tid innan nya upptäckter inom forskningen etablerar sig bland företagen och det kan mycket väl vara så att resultatet visar sig i framtida årsredovisningar.
Då endast ett av företagen har lyckats skapa tillgångar av sina investeringar kan det tyckas lite märkligt att de undersökta företagen sammanlagt har satsat 35 592 MSEK på FoU under verksamhetsåret 2009.
5.6 Värdering
29
verksamhet i termer av verkligt värde. I sammanhanget bör nämnas att värdering av den här sortens tillgångar är en mycket svår uppgift. Katz & Olsens (2008) resonemang styrker detta, då de hävdar att verkligt värde är relaterat till marknaden och att företagen måste ta hänsyn till alla tänkbara faktorer, inte endast de som går att sätta ett penningvärde på. Eftersom många läkemedel är helt nya finns det ingen aktiv marknad för den sortens tillgång. Det försvårar jämförbarheten och värdering med hjälp av jämförelser blir då inte aktuell. En grundlig och utförlig förklaring till hur företagen hanterar värderingen skulle vara en önskvärd komponent i samtliga läkemedelsföretags årsredovisningar.
30
6 Slutsats och reflektion
De begränsande faktorer som identifierats i och med undersökningen är i huvudsak att regelverket är för invecklat, riskerna är för höga och att ovissheten om framtida resultat är för stor.
Företagen tenderar till att vara mycket försiktiga vid redovisning av FoU. Kostnader för FoU aktiveras i så gott som obefintlig omfattning trots att ett flertal av företagen är i slutskedet av sin forskning med vissa produkter.
Läkemedelsbranschen och rådande praxis inom branschen tycks ha stor inverkan på de enskilda företagen. Läkemedelsföretagen tenderar till att redovisa mycket försiktigt och slentrianmässigt.
31
6.1 Förslag till fortsatt forskning
32
Källförteckning
Active Biotech (2010) Active Biotech in brief [Elektronisk] Tillgänglig: http://activebiotech.com/?oid=40&_locale=1 (2010-04-07)
Active Biotech (2009) Active Biotech - Årsredovisning 2009 Lund: Active Biotech AB Artsberg, K. (2003) Redovisningsteori –policy och –praxis Trelleborg: Liber AB
AstraZeneca (2010) Korta fakta [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.astrazeneca.se /om_oss/?itemId=3119121 (2010-04-07)
AstraZeneca (2009) AstraZeneca – Årsredovisning 2009 Hälsa i verklighetenLondon:
AstraZeneca PLC
BioGaia(2009a). Om BioGaia[Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.biogaia.se/Page/Sectionstart/71/Om-BioGaia.aspx(2010-04-09) BioGaia(2009b) BioGaia årsredovisning 2009 Stockholm: BioGaia AB
BioInvent(2009a). Om BioInvent[Elektronisk] Tillgänglig: http://www.bioinvent.com/about-bioinvent (2010-04-08)
BioInvent (2009b) BioInvent årsredovisning 2009 Lund: BioInvent International AB Biovitrum (2009a). Om oss[Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.biovitrum.se/templates/InformationPage.aspx?id=37 (2010-04-08) Biovitrum (2010) Projektportfölj [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.biovitrum.se/templates/InformationPage.aspx?id=372 (2010-04-30) Biovitrum (2009b) Biovitrum årsredovisning 2009 Stockholm: Biovitrum AB
Case, R. H. (2010) Managing risk in Pharmaceutical R&D, Research Technology
Management, 53 (2), 24-32
Darmer, P. (1995) Företagsekonomisk undersökningsmetodik. Lund: Studentlitteratur Diamyd Medical (2009a). Om Diamyd Medical [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.diamyd.com/docs/About.aspx?section=about(2010-04-09) Diamyd Medical (2009b) Diamyd Medical årsredovisning 2009 Stockholm: Diamyd Medical AB
33
FAR (2009). Internationell redovisningsstandard i Sverige: IFRS/IAS 2009. , 6e upplagan Stockholm: FAR Förlag.
FASS (2010 ) Läkemedelsfakta [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.fass.se/LIF/produktfakta/framtidens_lakemedel_artikel.jsp?articleID= 84353 (2010-04-09)
Graham, J. R., Harvey, C. R. and Rajgopal, S. (2005) The economic implications of corporate financial reporting, Journal of Accounting and Economics, 40: 3–73.
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997) Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur
Jacobsen, D.I. (2002) Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Malmö: Studentlitteratur
Karo bio (2009a). Om Karo Bio [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.karobio.se/sv/Om-Karo-Bio/(2010-04-09)
Karo Bio (2009b) Karo Bio årsredovisning 2009 Stockholm: Karo bio AB Karolinska Institutet (2009a). Neurovetenskap[Elektronisk] Tillgänglig: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=4329&l=sv (2010-04-08)
Karolinska Institutet (2009b). Dermatologi [Elektronisk] Tillgänglig: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=13646&l=sv (2010-04-08)
Karolinska Institutet(2009c). Endokrina och metabola sjukdomar [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.karolinska.se/sv/Forskning/Forsknings
omraden/Endokrina-och-metabola-sjukdomar/ (2010-04-09)
Karolinska Institutet (2009d). Våra forskningsområden [Elektronisk] Tillgänglig: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?a=84015&d=4740&l=sv (2010-04-12)
Katz, B.M. & Olsen, M.G (2008) Price Tags on Technology: No Simple Solutions.
Journal of Accountancy, 206 (5), 80-84
Levi et al (2010). Läkemedelsindustrin vill inte bli granskad av oberoende [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/ 2010/02/24/lakemedelsindustrin-vill-i/index.xml (2010-05-03)
LIF (2009) FAKTA 2009 - Läkemedelsmarknaden och hälso- och sjukvården Swedish
Pharmaceutical Market and Health Care Stockholm: Läkemedelsindustriföreningens
Service AB
LIF (2010) Statistik [Elektronisk] Tillgänglig:
34
Läkemedelsverket (2010). Om Läkemedelsverket [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.lakemedelsverket.se/overgripande/Om-Lakemedelsverket/ (2010-04-14)
Meda (2009) Meda Årsredovisning 2009 Solna: Meda AB Meda (2010) Meda i korthet [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.meda.se/swedish/om_meda/meda_i_korthet/ (2010-04-07) Medivir (2009a). Medivir i korthet [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.medivir.se/v4/se/corporate/medivir-i-korthet.cfm(2010-04-09) Medivir(2009b) Medivir årsredovisning 2009 Huddinge: Medivir AB
Moehrle, M.G. & Walter, L. (2008) Risk and uncertainty in R&D management. R&D
Management, 38 (5), 449-451
Nasdaq OMX (2010) Aktier [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.nasdaqomxnordic.com/aktier (2010-04-12)
Newman, J.L. (2009) Building a creative high-performance R&D culture. Research
Technology Management, 52 (5), 21-31
Nickisch, K.J., Greuel, J.M. & Bode-Greuel, K.M. (2009) How can pharmaceutical and biotechnology companies maintain a high profitability? Journal of Commercial
Biotechnology, 15 (4), 309-323
Nilsson, S. (2005) Redovisningens normer och normbildare Lund: Studentlitteratur Orexo (2009a). Om Orexo [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.orexo.com/sv/Om-Orexo/(2010-04-09) Orexo (2009b) Orexo Årsredovisning 2009 Uppsala: Orexo AB
Osma, B.G. (2008) Board Independence and Real Earnings Management: The Case of R&D Expenditure. Corporate Governance: An International Review, 16 (2), 116-131 Oxigene (2009). Corporate overview [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.oxigene.com/corporate.php (2010-04-12)
Phadia (2009). Autoimmuna sjukdomar [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.phadia.se/dia_templates/Page____2321.aspx (2010-04-12) PriceWaterhouseCoopers (2010) IFRS [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.pwc.com/se/sv/ifrs/index.jhtml 2010-04-09
35
Q-MED(2009b) Q-MED årsredovisning 2009 Uppsala: Q-MED AB SFS 1995:1554. Årsredovisningslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
Shortridge, R. T. (2004) Market Valuation of Successful versus Non-successful R&D Efforts in the Pharmaceutical Industry Journal of Business Finance &Accounting, 31(9) & (10) 1301-1325
Sundgren, S., Nilsson, H. & Nilsson, S. (2007). Internationell Redovisning: Teori och
Praxis. Lund: Studentlitteratur
Willigers, B. J. A. & Hansen, T. L. (2008) Project valuation in the pharmaceutical industry: a comparison of least-squares Monte Carlo real option valuation and conventional approaches, R&D Management, 38 (5), 520-537
36
Bilaga - Intervjufrågor
- Vilka krav har ert företag för att en FoU-kostnad ska kunna tas upp som en tillgång i balansräkningen (Inte de formella kraven i IAS 38, utan snarare ert resonemang kring värdering och bedömning utifrån denna regel)?
- Aktiveras kostnaderna som tillgång i någon särskild klinisk fas, endast i samband med lansering eller görs det en individuell bedömning för varje projekt?
