Örebro kommun |DATUM| |DNR|
orebro.se
Kvalitetsuppföljning.
Rostahemmet
Datum för uppföljning: 2018-10-04 Deltagare:
Rostahemmet
Anette Owen, Enhetschef Britt-Inger Hagström, Enhetschef Marie-Louise Gustafsson, Enhetschef
Cecilia Jandér, omvårdnadsansvarig sjuksköterska Anette Eriksson, Arbetsterapeut
Vesna Mehmedovic’, Undersköterska Ulrika Larsson, Undersköterska
Myndighetsavdelningen – Enheten för uppföljning Sofia Karlsson, Planerare
Hanna Näsholm, Planerare Jeanette Birgersson, Planerare
Ylva Blix, Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)
Hanna Schwager, Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR)
Syfte och metod
Syftet med kvalitetsuppföljningen är att granska hur Rostahemmet lever upp till Örebro kommuns kvalitetskriterier samt att ha en dialog kring detta. Kommunens uppföljningsgrupp möter representanter från boendet i enhetens lokaler på Rostahemmet.
Inför kvalitetsuppföljningen har en självskattning skickats ut till enheten. I självskattning ska verksamheten redogöra för hur de gör för att leva upp till kraven. Självskattningen ligger sedan till grund för dialogen på plats.
Uppföljningsgruppen har även tagit del av relevanta dokument och dokumentation inför uppföljningen:
• Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2017, 2018, vård och omsorgsboende
• Kompetensinventering
• Årsberättelse
• Enhetsplan
• Eventuella klagomål eller synpunkter på enheten
• Dokumentationsgranskning SoL, hälso- och sjukvårdsjournal, verkställighetsjournal, genomförandeplaner, avvikelser samt vårdplaner
• Granskat tillgängligheten
Uppmärksammas några brister vid uppföljningen kommer en åtgärdsplan begäras in.
Bakgrund
Rostahemmet är beläget på väster i Örebro. Det är lika nära de centrala delarna av staden som de vackra natur- och kulturområden som finns vid Svartåns stränder enligt enhetens beskrivning på hemsidan.
Rostahemmet består av en större byggnad, där fyra flervåningshus med 92 lägenheter sammanlänkas av restaurang och samlingssalar. Enheten består av tio avdelningar, fem med vårdboende för personer med stora omvårdnadsbehov, tre med gruppboende för personer med demenssjukdom, två med vårdboende för personer med demenssjukdom och stort
omvårdnadsbehov. På varje avdelning bor 8–11 personer. Det finns gemensam matsal, vardagsrum, kök och tvättstuga på alla avdelningar.
Huset är gammalt och börjar bli slitet, de första hyresgästerna flyttade in 1954. Under vårt besök pågick byte av avloppsrör och sen ska fönster bytas. Enhetscheferna berättar att när det regnar så ställer de ut hinkar för att det regnar in. De arbetar för att innemiljön ska vara hemlik på de olika våningarna och har köpt in lite varje år, tex elektriska öppna spisar.
Entrén är välkomnande och enhetscheferna berättar att den är välbesökt, de som bor i huset kommer dit för att träffa varandra och anhöriga. Tre dagar i veckan anordnas café och två gånger i veckan är det sittgympa. På bottenvåningen finns tillagningskök, restaurang och stora
gemensamma utrymmen med plats för dagrehabilitering, frivilligverksamhet, frisör och fotvård.
Hemvården har också sina lokaler i huset.
Det arbetar 101 personer på Rostahemmet och flertalet har arbetat länge. Fem personer arbetar i ledning varav tre enhetschefer. Av 86 omvårdnadspersonal är 97% utbildade undersköterskor.
Rostahemmet har en vaktmästare som även ombesörjer tvätt av arbetskläder. Det arbetar två arbetsterapeuter på Rostahemmet då de har valt att anställa en arbetsterapeut på heltid utöver ram för att främja rehabilitering och aktivering. Åtta sjuksköterskor arbetar på enheten, de blev under 2018 utsedda till årets sjuksköterskor av vårdförbundet.
I enhetsplanen för 2017 framgår Rostahemmets verksamhetsidé:
”Du som bor på Rostahemmet får leva ditt liv som du vill utifrån bakgrund, nutid, framtid genom att vi lyssnar till dig och respekterar din rätt att bestämma själv. Med vår verksamhetsidé vill vi att din vardag utformas utifrån dina önskemål. Rostahemmet erbjuder ett smörgåsbord av aktiviteter där du själv väljer aktivitet efter intresse. Vi som personal vill finnas här för dig, för att ge trygghet, omsorg och värme. Rostahemmet erbjuder gemensamhetslokaler med hemlik miljö där vi tillsammans umgås i vardagen och vid fest.”
Socialstyrelsens nationell brukarundersökning 2018 - Andel positiva svar i %
I tabellen redovisas resultat på ett urval av de frågor som används som kvalitetsindikatorer i Örebro kommun. Övriga resultat beskrivs under respektive avsnitt nedan där det är relevant.
Andelen svarande på Rostahemmet var mellan 40-60 %.
2017 års resultat inom parantes
Fråga Rostahemmet Örebro
kommun Riket Är nöjd med de aktiviteter som erbjuds 71 % (66 %) 63 % 64 % Får bra bemötande från personalen 95 % (98 %) 94 % 94 % Personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål 80 % (79 %) 77 % 80 %
Maten smakar bra 68 % (78 %) 76 % 75 %
Känner sig trygg på boendet 95 % (93 %) 90 % 88 %
Är sammantaget nöjd med boendet 85 % (95 %) 83 % 82 %
Rostahemmet visar ett bra resultat jämfört med Örebro kommun och riket i den nationella brukarundersökningen som genomfördes 2018. Personerna som bor där är mer nöjda med aktiviteter som erbjuds, de upplever att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål och de känner sig trygga på boendet.
De visar dock ett sämre resultat på frågan om maten smakar bra än året innan och även i
jämförelse med Örebro kommun och riket. Ett annat observandum är att Rostahemmets tidigare resultat då 95 % svarat positivt på frågan om de sammantaget är nöjda med boendet har sjunkit till 85 %, det är dock fortfarande bättre än både Örebro kommun och riket.
Tidigare uppföljningar
Den senaste uppföljningen gjordes i mars 2014. Den visade att enhetens styrka var ett bra utbud av aktiviteter som uppskattas av de boende. Arbetet med att skapa delaktighet var seriösa, kontaktmannaskapet var inarbetat och anhörigstödet på väg att utvecklas.
Utvecklingsambitionerna var då att arbeta metodiskt med det nära ledarskapet och teamen ute på våningarna för att göra vården och omsorgen ännu mer individinriktad. Ett antal
förbättringsområden identifierades; hälso- och sjukvårdsdokumentation, registrering av klagomål och utevistelse behövde förbättras. Mat och måltid var ett fokusområde för enheten. Goda erfarenheter som fanns inom vissa delar av huset behövde spridas till övriga delar. Inga brister återfanns som var så allvarliga att de föranledde några omedelbara åtgärder.
Resultat av kvalitetsuppföljning 2018-10-04
Under rubrikerna nedan finns en sammanställning av resultatet från uppföljningen.
Aktiv och meningsfull tillvaro
Resultatet på den nationella brukarundersökningen som gjordes 2018 visar att verksamheten har bättre resultat jämfört med Örebro kommun och riket på frågor inom detta område. På frågor om det är trivsamt i gemensamma utrymmen samt om de är nöjda med de aktiviteter som erbjuds har 64 % respektive 71% angivit ett positivt svar.
De boende har möjlighet att upprätthålla kontakt med släkt och vänner
genom telefonsamtal och besök. Har de ingen telefon finns möjlighet att ringa och ta emot samtal på våningstelefonen. Det finns inga besökstider utan anhöriga och vänner kan komma när som helst förutsatt att det passar den boende. Anhöriga har möjlighet att bo kvar över natten och är också välkomna att delta i gemensamma aktiviteter. Kontaktpersonen ses som en viktig länk mellan boende och anhöriga.
I samband med inflyttning har kontaktpersonen ett välkomstsamtal som även anhöriga kan delta vid. Under samtalet försöker kontaktpersonen få fram personens intressen, önskemål och förutsättningar, då påbörjas även genomförandeplanen. Kontaktperson fångar också upp personens önskemål i de vardagliga samtalen. Vid den granskning av genomförandeplaner som gjorts framgår det vilka aktiviteter personen vill delta i.
På aktivitetsombudsmöten där representanter från varje avdelning är med bestäms vilka
aktiviteter som ska erbjudas. Aktivitetsutbudet utgår från vad de boende vill göra och bygger på att representanterna har kunskap om detta. Rostahemmet tycker att det fungerar bra eftersom personalomsättningen är låg och personalen känner de boende väl.
Rostahemmet har ett stort utbud av aktiviteter som de boende har möjlighet att delta i utifrån intresse. Det kan vara enskilda aktiviteter tillsammans med kontaktperson (tex. promenader, träning, utflykter, spela spel) eller gruppaktiviteter på våningarna (tex. spela, sjunga, baka, åka på utflykter, handarbeta, planera och genomföra fester). Enheten har även flera aktiviteter för hela Rostahemmet som café i stora entrén, gudstjänst, tipspromenad och olika uppträdanden. De två arbetsterapeuterna håller också i aktiviteter under veckan; gymnastik två gånger per vecka och tisdagsaktivitet som kan vara frågesport, chokladprovning, bingo, femkamp eller årstidsbundet pyssel.
Trädgårdarna används flitigt, där spelar de spel, äter och fikar, promenerar, planterar blommor och grönsaker mm. Ett väl fungerande samarbete med fastighetsägaren kring trädgårdarna gör att de som kan och vill får bestämma vad som ska planteras.
De boende på Rostahemmet har nära till fina promenadvägar kring Svartån och lätt att ta sig till centrum för att ta en fika.
Enligt brukarundersökningen tycker 63% att det är trivsamt runt boendet.
Lokaler för aktiviteter finns och är funktionella. Det finns en stor samlingssal samt några mindre lokaler.
Rostahemmet samarbetar med Svenska kyrkan, olika studieförbund, musikskolan och föreningar som genomför olika aktiviteter.
Enhetscheferna uppger att arbetsterapeuterna gör en aktivitets- och funktionsbedömning i samband med att den boende flyttar in. Bedömningen följs sedan upp med kontinuerliga samtal med den boende och diskuteras på omvårdnadskonferenserna där alla yrkeskategorier träffas. Vid granskning framkommer att några aktivitetsbedömningar är flera år gamla, vilket är en brist, men majoriteten innehåller en bra beskriven aktivitetsbedömning. Bristen redovisas här under
dokumentation.
Bemötande
I brukarundersökningen uppgav 95 % att personal bemötte dem på ett bra sätt och det var 87%
som uppgav att de kände förtroende för personalen.
Enhetscheferna berättar att de arbetar efter Örebro kommuns värdegrund och den diskuteras i många olika forum. De arbetar utifrån ett nära ledarskap och är på våningarna varje morgon så de hinner träffa både natt- och dagpersonal. Vid dessa möten fångar de upp det som är svårt och diskuterar hur de kan göra för att de boende ska känna sig respekterade och lyssnade på.
Sjuksköterskorna och arbetsterapeuter har tät kontakt med resterande teamet och de diskuterar dessa frågor regelbundet.
En av undersköterskorna vid besöket berättar att de diskuterar ofta problem med bemötande tillsammans i teamet. De försöker att tillgodose behov genom att lyssna in och fråga samt anpassa efter person och behov. Frågorna diskuteras även på omvårdnadskonferenserna där all
omvårdnadspersonal (natt och dag), omvårdnadsansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut och chef deltar.
De är överens om att det är en utmaning att förmedla ett bra bemötande till nyanställda.
Nyanställda brukar få gå med samma personal för att de ska se hur vi gör berättade en
undersköterska, då ser de att vi knackar på dörren, säger god morgon och så vidare. För ”som vi är blir våra vikarier och fungerar det inte så avslutar vi”.
Den enskildes integritet och självbestämmande respekteras av personalen genom att de alltid frågar hur den enskilde vill ha det, och till största mån tillgodoser dennes önskan. De har gått igenom HBTQ planen och att den enskilde ska accepteras i sin sexualitet och har rätt att besluta om att vara sexuellt aktiv eller inte är en del i diskussionen när de pratar om värdegrunden.
Alla granskade genomförandeplaner har en beskrivning på hur personen vill bli bemött, det är i de flesta fall tydligt och bra beskrivet.
Kontinuitet
Rostahemmet har liten personalomsättning och vikarierna är väl kända för de boende. Alla har en kontaktperson och om de önskar byta så görs det.
De försöker i möjligaste mån att begränsa antalet vikarier och om någon omvårdnadspersonal är borta försöker de se till att det blir samma vikarie. Assistenterna är de som bevakar så det blir rätt person på rätt ställe.
Enhetscheferna vill lyfta att det är svårt att ha kontinuitet när de måste ta emot ”utbokningsbar personal”. Det är personal som har sin fasta placering någon annanstans men vill öka sin
sysselsättningsgrad, de bokas där det finns behov av vikarie. De som kommer kan jobbet men det blir ingen kontinuitet då det kan bli olika medarbetare till varje pass.
På Rostahemmet strävar de efter att tillgodose den enskildes önskemål och göra det bästa för de som bor där. I genomförandeplanen framgår hur och när den boende vill ha hjälp så att
insatserna kan planeras och utföras oberoende av vem i personalgruppen som utför dem.
Delaktighet
I enhetsplanen 2018 beskrivs Rostahemmets verksamhetsidé.
”Med vår verksamhetsidé vill vi att din vardag utformas utifrån dina önskemål. Rostahemmet erbjuder ett smörgåsbord av aktiviteter där du själv väljer aktiviteter efter intresse. Vi som personal vill finnas här för dig, för att ge trygghet, omsorg och värme. Rostahemmet erbjuder gemensamhetslokaler med hemlik miljö där vi tillsammans umgås i vardagen och vid fest”.
Aktiviteter är ett fokusområde och vid granskning av genomförandeplaner kan vi se om personen vill vara med på aktiviteter eller inte, vilka aktiviteter som personen brukar vilja delta i eller om hen vill bli tillfrågad från gång till gång.
I samband med att genomförandeplanen upprättas får personen möjlighet att beskriva sin levnadsberätteles, sina individuella behov och önskemål. Genomförandeplanen följs upp var tredje månad eller vid förändring och de boende har möjlighet att ta del av genomförandeplanen och får ett exemplar.
Enhetscheferna tycker att de kan bli bättre på att sätta mål och följa upp dem men att det är svårt när målen i uppdraget ofta är formulerade så att det blir uppfyllt redan i samband med att
personen flyttar in. Det syns också vid granskning av genomförandeplaner, flera planer har endast ett övergripande mål utifrån uppdraget och saknar även delmål. Att inte ha relevanta mål och följa upp dem är en brist.
De boende får tycka till om hur det ser ut i de gemensamma utrymmena, följa med och handla inventarier och pynta till högtider. I den utsträckning det fungerar får de sitta tillsammans med de som de trivs med vid måltider.
Pizzakvällar, kräftskiva, fredagmys med mera planerar de boende tillsammans med personal.
I den nationella brukarundersökningen har 56% svarat att de vet var de ska vända sig med synpunkter och klagomål.
Enligt enhetscheferna kommer synpunkter och klagomål oftast från anhöriga och de vänder sig direkt till kontaktperson eller enhetschef. De arbetar sedan tillsammans för att försöka komma till en bra lösning. En central riktlinje för hur synpunkter och klagomål ska tas emot, utredas,
åtgärdas, analyseras och sammanställas finns. Rostahemmet har även en lokal rutin för hur avvikelser tas emot, hanteras och registreras. Klagomål dokumenteras i SOL-journal men finns inte registrerade i W3D3. Enhetscheferna bekräftar att klagomål inte registreras som de ska vilket är en brist.
Mat, måltid och nutrition
I brukarundersökningen (2018) uppgav 68% av de svarande att maten på Rostahemmet smakade bra och 66% upplevde att måltiderna var en trevlig stund på dagen. Det är en försämring från året innan då 78 % tyckte att maten smakade bra och 70% upplevde att måltiderna var en trevlig stund på dagen.
Rostahemmet berättar att det är en ojämn kvalitet på maten som kommer från tillagningsköket.
Matsedeln är centralt planerad och enheten har haft åsikter om den som de lämnat till köket. Ett av problemen är att portionsstorlekarna varierar, tex fisk mäts i vikt och bitarna stämmer inte överens med antal personer. Enheten upplever att de inte får respons på klagomål. Det serveras ingen alternativrätt men om det är någon som vid ett enstaka tillfälle inte tycker om maten som serveras finns det möjlighet att laga något enkelt på avdelningen. Enheten har en
budgettilldelning per boende som ska räcka till frukost, mellanmål, smörgås på kvällen samt tillbehör till huvudingrediens (tex potatis, ris, sallad). Ibland byter de ut huvudmålet efter önskemål av de boende men det är svårt att göra något spontant eftersom maten måste avbeställas två veckor innan.
De boende har en individuell plan i genomförandeplanen som beskriver vad som är viktigt i den fysiska och sociala miljön samt vad som ska serveras och hur vid måltiderna. Alla granskade genomförandeplaner har en beskrivning av de olika måltiderna under dygnet och de är anpassad efter funktionsförmåga.
Personalen är lyhörd för att de boende ska ha en bra nutrition, det tas upp på
omvårdnadskonferens och diskussioner förs dagligen om det sker förändringar. Riskbedömning och utredning av nutritionstillstånd görs i Senior Alert, visar den konstaterad risk för undernäring gör sjuksköterskan en vårdplan. Åtgärder i vårdplanerna kan vara att följa vikt, vätskelista, ge extra mellanmål, nattsmörgås och ibland näringsdryck.
Enhetscheferna berättar att hela teamet arbetar för att det ska bli en lugn och trivsam
måltidsmiljö för alla boende vilket kan vara svårt att få till då det är många olika behov som ska tillgodoses. Avdelningarna för personer med demenssjukdom har omvårdnadsmåltider, vilket innebär att en extra portion beställs och delas mellan personalen som sitter med vid olika bord.
Vid vårt besök åt vi lunch tillsammans med de boende och det var en lugn och trivsam stund.
Det framgick att individuella anpassningar gjorts för att måltiderna ska bli trivsamma för alla, tex bordsplacering och anpassning av bestick mm. Undersköterskorna berättade att placeringen vid bordet kunde bero på önskemål att sitta nära en vän eller behov av att sitta själv för att inte bli orolig eller störa andra.
Det bjöds på gulaschsoppa med ris á la Malta med saftsåstill efterrätt. Det skiljde sig från
avdelningarna om maten var uppdukat på bordet eller från en vagn. De som kunde fick ta maten själva. När personalen serverade så frågade de om hur mycket mat personen ville ha och vilken dryck.
Måltider och mellanmål sprids jämnt över dygnet, den boende kan också äta mellan planerade måltider och under natten erbjuds man något att äta och dricka om man är vaken.
Personlig omvårdnad och service
På Rostahemmet anpassas hjälp efter de boendes behov och önskemål. Personalen jobbar rehabiliterande och försöker tillsammans med övriga teamet hitta rätt nivå så personerna orkar det de vill göra för att få en meningsfull vardag. Diskussioner sker på omvårdnadskonferenser och beskrivs i genomförandeplanen.
För att säkerställa att all personal jobbar för att använda ett varsamt handlag och diskretion vid kroppslig omvårdnad förs ständigt diskussioner om etik, moral och värdegrund. Ledning träffar personal och boende dagligen så de har möjlighet att prata om hur de ska bemöta i svåra situationer.
Tandhygienisten deltar med jämna mellanrum på Rostahemmets omvårdnadskonferenser då går hon igenom de boendes munvård samt utbildar personalen. Hon skriver ordinationer på
tandvårdskortet som förvaras i badrummet. Personalen är med när tandhygienisten besöker den enskilde och ledsagar vid tandläkarbesök. Sjuksköterska gör riskbedömning i kvalitetsregistret Senior Alert och dokumenterar i vårdplan samt fördelar till omvårdnadspersonalen. Personalen signerar att munvård är utförd.
Personalen har fått utbildning i skötsel av syn- och hörselhjälpmedel. Det finns även hörselombud på boendet som kan stötta de boende och personal. I de granskade
genomförandeplanerna är det dokumenterat när personen har glasögon respektive hörapparat.
Enheten arbetar för att den enskilde ska stimuleras till att upprätthålla sin kontinens genom individuella planeringar. Några har fasta tider då de erbjuds toalettbesök, alla erbjuds
kontinuerligt, personalen är också van att läsa de boendes beteende. Även personer som bär inkontinenshjälpmedel erbjuds toalettbesök. Hjälpmedel förskrivs av sjuksköterska och arbetsterapeut utifrån en bedömning av det individuella behovet. Inkontinensombud finns på huset i form av undersköterskor, tre sjuksköterskor ska gå utbildning i november i kompetens för förskrivning av inkontinenshjälpmedel.
För att lindra oro och ångest arbetar personalen med bemötande, omvårdnadsinsatser, sociala aktiviteter och kost/dryck som kan lugna. Därefter tas kontakt med läkare för eventuella medicinska insatser.
För att den enskilde i möjligaste mån inte ska uppleva smärta görs en utredning av sjuksköterska i samarbete med teamet och smärtskattningsinstrument som används är Abby Pain Scale och VAS- skalan. Utifrån kartläggningen av den enskildes smärtproblematik sätts åtgärder in och
dokumenteras i vårdplan som sedan följs upp.
Tvätt och klädvård ombesörjs av omvårdnadspersonalen, den enskildes kläder tvättas var och en för sig. Lägenheterna städas var tredje vecka, däremellan är det omvårdnadsstäd och det varierar utifrån vilket behov den boende har. Gemensamma utrymmen städas av omvårdnadspersonal efter rutin. Vid hög arbetsbelastning på våningen är det städning och serviceinsatser som tas bort.
Vård i livets slut
Det finns palliativa rutiner på enheten och personalen ser alltid till att det finns någon vid den enskildes sida i livets slut. Palliativa ombud finns på varje våning för att sprida kunskap och vara stöd till den övriga personalen. Enhetscheferna ser palliativ vård som en styrka hos enhetens personal, både i att stötta den enskilde och dennes anhöriga. Personal har genomfört GRADE, en webbaserad utbildning i palliativ vård.
Vid brytpunktsamtalet är det läkaren som informerar tillsammans med sjuksköterska.
Sjuksköterskan i teamet har sedan kontinuerliga samtal med den enskilde och dennes anhöriga.
Vak sätts alltid in om inte den boende avlider oplanerat. Så långt det är möjligt så är det
kontaktpersonen som sitter vak annars någon av den övriga ordinarie personalen. Det kan ibland vara svårt på sommaren att efterleva detta och då förs en diskussion om vad som är tryggast för personen. Anhöriga erbjuds alltid efterlevandesamtal och samtalen genomförs av kontaktperson eller sjuksköterska. Anhöriga har varit nöjda och visat stor tacksamhet.
Den enskildes skydd
I brukarundersökningen svarade 95 % att de kände sig trygga att bo på Rostahemmet.
Enheten beskriver att de försöker möta upp den boende där hen befinner sig känslomässigt, de tittar på hur dennes nätverk ser ut och planerar därefter åtgärder och bemötande för att få den enskilde att känna sig trygg.
Rostahemmet följer Socialtjänstlagens samt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av missförhållande samt upprättar rutiner kring utbildning, rapportering och anmälan enligt lex Sarah. De arbetar efter den centrala rutin som finns som beskriver hur fel och brister tas emot, utreds, åtgärdas, sammanställs och analyseras. Vid eventuell händelse förs diskussioner med teamet, enskild personal, boende och anhörig. Utifrån det som framkommer upprättas en handlingsplan. Rostahemmet har färre rapporterade avvikelser än flera andra boenden, de har ingen Lex Sarah rapporterad sedan 2013.
Enheten följer Patientsäkerhetslagen föreskrifter och rapporterar risker för vårdskador samt händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada tillÖrebro kommun.De följer den centrala rutinen, rapporterar samt tar hjälp av stöd av MAS, MAR och SAS vid behov.
Rostahemmet följer den centrala rutinen för att dokumentera, rapportera och följa upp avvikelser i verksamheten. Avvikelser tas upp i teamet där enhetschef, sjuksköterska och arbetsterapeut ingår. Avvikelserna åtgärdas och analyseras för att se hur verksamheten ska förhindra att händelsen upprepar sig. Efter analys tar man upp avvikelserna på omvårdnadskonferensen. De flesta avvikelserna handlar om fall och läkemedel.
Arbetsuppgifter som är fördelade i vårdplaner till omvårdnadspersonal ska signeras när de utförts. Detta görs med hjälp av ett digitalt signeringssystem. Sjuksköterska kontrollerar varje dag i signeringssystemet att uppgiften utförts.
Skydds- och begränsningsåtgärder används med den enskildes samtycke efter individuell bedömning. Samtycke tas alltid in och dokumenteras i vårdplan och kommuniceras i teamet innan åtgärden verkställs.
Risk för fallskador förebyggs med individuella och generella åtgärder.
Riskbedömningar görs i Senior Alert och diskussioner om hur man ska förebygga fallskador förs regelbundet i teamet. Enheten lyfter att det är svårt att förebygga fall då man inskränker den enskildes självbestämmande och meningsfullhet i vardagen. Man måste väga för och emot för att nå det bästa för individen. Samtycke tas alltid in och dokumenteras i vårdplan och samtal förs i teamet innan åtgärden verkställs.
Riskbedömning görs i Senior Alert och risker tas upp till diskussion i teamet om hur man ska förebygga och åtgärda trycksår. I det förebyggande arbetet ingår att regelbundet och noga se över hudkostymen efter små sår och/eller rodnader i samband med omvårdnaden men även att smörja, ändra läge, avlasta, stötta med hjälpmedel, se över den enskildes kost.
All personal har läst och skrivit under riktlinje för basal hygien inom kommunala häls- och sjukvården samt gjort självskattning kring basal hygien ”Lätt att göra rätt”. Det som
verksamheten uppmärksammat själv är att användning av plastförkläden inte fungerar samt att plasthandskar inte används på rätt sätt, vilket är en brist. Tillgång till arbetskläder och övrigt material finns. Rutinen tas upp på omvårdnadskonferenserna och där emellan försöker man påminna varandra.
Rostahemmet berättar att det har mycket tekniska fel på sin larmutrustning, det är en brist. De arbetar för att svarstiden ska vara så kort som möjligt men det är inte enkelt eftersom några personer har hög larmfrekvens på grund av oro eller beroende på att de inte är medvetna om att de nyligen fått hjälp.
Hälso- och sjukvård
I brukarundersökningen svarar 86% att det är lätt att få träffa sjuksköterska vid behov.
Sjuksköterska finns i tjänst på Rostahemmet dagligen mån-fredag. Kvällar och helger samarbetar fyra boenden i området sydväst så två sjuksköterskor är i tjänst. Alla sjuksköterskor har
omvårdnadsansvar för ett begränsat antal boende, då våningens omvårdnadsansvariga sjuksköterska är ledig ersätts denne av annan omvårdnadsansvarig sjuksköterska i huset.
Arbetsterapeut finns i tjänst dagligen måndag-fredag. Enheten ser deras roll i teamet som en viktig del. Därför har de prioriterat en utökning med 100 % för individuella och gruppaktiviteter men också enskilda bedömningar.
Tillgång till sjukgymnast/fysioterapeut finns genom samarbete med Karla vårdcentral.
Sjukgymnasten kommer två gånger i veckan till Rostahemmet och arbetar mest konsultativt.
Rostahemmet samarbetar med Karla vårdcentral och läkare kommer till boendet
fyra gånger i veckan men behov av längre tid finns då det bland annat är svårt att hinna med läkemedelsgenomgångar för alla boende, vilket har påtalats till vårdcentralen.
Läkemedelsgenomgångar genomförs regelbundet men enheten ligger efter på grund av att läkartiden inte räcker till. Då det är möjligt deltar den enskilde vid läkemedelsgenomgång. Under jourtid finns alltid en läkare från primärvården att nå på telefon vid akuta ärenden. I
brukarundersökningen svarar 56 % att det är lätt att få träffa läkare vid behov.
Personalen upplever att det är svårt att få hjälp från vårdcentralen vid avancerade tillstånd, aggressivitet och stark oro. För tillfället arbetar det en ny läkare på vårdcentralen och
verksamheten har inte hittat sina former i samarbetet än. Vid överrapportering från hemvården och sjukhuset kan informationen ibland vara bristfällig. Verksamheten kan vid behov sätta in en resurs vid oro.
Enhetscheferna berättar att ordinarie personal har tillräcklig kompetens för att ta emot instruktion och delegering av omvårdnadsansvarig sjuksköterska och arbetsterapeut.
Rutiner finns för att minska olämpliga läkemedel. Mini Q är ett webbaserat analysverktyg som används på enheten av sjuksköterska som stöd vid läkemedelsgenomgång, men det viktigaste instrumentet är observationen från alla i teamet.
Det finns centrala rutiner för läkemedelshantering som verksamheten följer.
Ett digitalt signeringssystem MCSS har införts där signerar omvårdnadspersonal varje gång de överlämnar ett läkemedel till den boende. Systemet medger granskning av signerade
arbetsuppgifter dagligen så det går snabbt att upptäcka avvikelser och åtgärda. Avvikelserna tas sedan upp i teamet.
Medicintekniska produkter provas ut av arbetsterapeut och fysioterapeut och används i den utsträckning som den enskilde har behov av. Personalen uppmärksammar behov av hjälpmedel och samtal sker med den boende om dennes önskan och behov.
Anhörigstöd
För att den anhörige ska känna sig välkommen att vara delaktig i vården och omsorgen lägger enheten stor vikt vid att en bra anhörigkontakt upprättas vid inflyttning. Anhöriga bjuds in till olika festligheter och anhörigträffar anordnas regelbundet varje år. Det finns lokaler att låna för anhöriga vid olika sammankomster tex. födelsedagar för de boende.
Enheten har tre anhörigombud som informerar övrig personal om det som är nytt. Enheten saknar anhörigråd.
Kontaktpersonen har ett extra ansvar att ha kontinuerlig kontakt med anhöriga för att informera och ge möjlighet att ställa frågor. Information om Anhörigcentrum och deras aktiviteter finns anslagna på Rostahemmets anslagstavlor. De upplyser anhöriga om stöd från Anhörigcentrum och förmedlar kontakt med dem. Enheten har en lokal rutin för att stödja anhöriga.
Tillgänglighet och information
Enligt brukarundersökningen tycker 90% att det är lätt att få kontakt med personalen på Rostahemmet.
Enheten beskriver verksamheten på orebro.se, där finns även alla kontaktuppgifter till boendet.
Boendet har skyltar i entrén som visar hur man ska hitta på enheten. Vid inflyttning får den boende en mapp med viktig information och kontaktuppgifter till ansvarig chef, arbetsterapeut och sjuksköterska.
Verksamheten är tillgänglig och serviceinriktad. Omvårdnadspersonalen tar emot besök och finns tillgänglig via telefon dygnet runt. Enhetschef, arbetsterapeut och sjuksköterska nås dagtid under veckorna. Sjuksköterska nås även övrig tid via omvårdnadspersonalen.
Teamet runt den enskilde ser till att den boende får hjälp med information såväl vid tal, syn- och hörselnedsättning som vid annan språktillhörighet. Då tolk endast anlitas vid planerade möten försöker Rostahemmet ta hjälp av personal med rätt språkkunskap för tolkning när det är möjligt.
Vid besöket bar all personal namnskyltar.
Medarbetare och ledarskap
Enheten arbetar med nära ledarskap och i kombination med ett bra teamarbete ger det
förutsättningar för att de kan ta tag i problem på ett tidigt stadium samt åtgärda eventuella brister.
Nära ledarskap fångar också upp förbättringsområden i den dagliga kontakten, de åtgärdar och följer upp. De har ett bra teamarbete som ser till svårigheter och arbetar för att hitta lösningar som är bra för den enskilde. Under omvårdnadskonferenser och APT arbetar enheten
systematiskt med ständiga förbättringar.
På Rostahemmet finns personal med kompetens dygnet runt, men de har en grundbemanning som är lika med lägsta bemanning. Vid hög vårdtyngd och under sommartid är det svårt att få personal med rätt utbildning och erfarenhet av omvårdnadsarbete vilket påverkar en säker vård och omsorg.
Några medarbetare har svårt med svenska språket både i tal och skrift vilket enhetscheferna uppger kan leda till missförstånd. Det är en brist att inte alla medarbetare behärskar svenska språket.
På Rostahemmet har 97% av omvårdnadspersonalen gått den webbaserade utbildningen
GRADE. Fem av åtta sjuksköterskor och båda arbetsterapeuterna saknar utbildningen, det är en brist.
Enligt kompetensinventering saknar 57 av 86 omvårdnadspersonal, sju av åtta sjuksköterskor och båda arbetsterapeuterna webbutbildningen Demens ABC. Enhetscheferna uppger att de flesta på demensavdelningarna har demensutbildning men att det ofta saknas ekonomiska förutsättningar för utbildning. Det är en brist då personalen ska ha grundläggande kunskaper inom demensvård och möjlighet till ständig fortbildning/fördjupning inom området.
Enheten saknar en plan för långsiktig kompetensutveckling, vilket är en brist. Enhetscheferna lyfter att de inte har ekonomiska förutsättningar och att förvaltningen periodvis varit restriktiva med kompetensutveckling.
Enheten har låg personalomsättning och den bevakas för att säkerställa kontinuitet för den enskilde. Av omvårdnadspersonalen är det 97% som har undersköterskeutbildning.
Dokumentation
Ledningen på Rostahemmet ser att förbättringsområden finns inom dokumentation. Den sociala dokumentationen är ett ständigt pågående arbete att utveckla samt att påminna om, vilket bland annat görs på omvårdnadskonferenser.
Inför uppföljningen granskades SoL- och HSL dokumentation i tio journaler.
I den sociala dokumentationen går det att följa händelser av betydelse i samtliga verkställighetsjournaler. I två av de granskade journaler saknades notering om att
genomförandeplanen var uppföljd och genomförandeplaner saknades helt på två av de granskade personer. Egenkontroll och kollegial granskning av SOL dokumentation saknas vilket är en brist.
Majoriteten av de granskade hälso- och sjukvårdsjournalerna har en bra beskriven
aktivitetsbedömning men aktivitets- och funktionsbedömningar är inte uppdaterade vilket är en brist. Vid granskningen upptäcktes också att det är få vårdplaner som är fördelade och de som är fördelade saknar ofta information om hur och när uppföljning ska ske, det är en brist. Rutin för egenkontroll av dokumentation HSL finns och görs enligt rutin.
Bedömning
Rostahemmet bedöms ha en fungerande verksamhet med engagerad ledning och personal.
Styrkor i verksamheten är att de utifrån de boendes intressen och önskemål erbjuder ett stort utbud av aktiviteter. De boende känner sig trygga på boendet och upplever att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål.
Enheten för uppföljning kan efter kvalitetsuppföljningen dock konstatera att Rostahemmet inte fullt ut lever upp till de kvalitetskriterier som finns. Nedan följer de områden som Enheten för uppföljning har uppmärksammat brister i samband med kvalitetsuppföljningen.
Brister har identifierats inom områden:
Delaktighet
Den enskildes skydd Medarbetare och ledarskap Dokumentation
Rostahemmet ska upprätta en åtgärdsplan som ska redovisas för Enheten för uppföljning senast 2019-01-04
Åtgärdsplanen kommer att följas upp av Enheten för uppföljning och återkopplas till Rostahemmet.
