Rapport 2018-02-14 Sov 129/2018 Upprättad av
Rebecka Ardeman Merten
Kvalitetsuppföljning för omvårdnads- och servicetjänster
Överenskommelse SOV 232/2016
Vivalla enhet inom hemvården i Örebro kommun
Datum för uppföljning: 2018-01-24 Deltagare:
Vivalla Hemvård
Anneli Eriksson enhetschef, Maria Hedström driftplanerare, Maria Andersson verksamhetsstödjare, Camilla Kotonen undersköterska och Isabella Vallgren undersköterska.
Örebro kommun
Rebecka Ardeman-Merten planerare och Nina Liljemark, student, Avdelningen för upphandling och uppföljning, Kommunstyrelseförvaltningen
Ylva Blix Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), Inga Blomstrand Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR)
Bakgrund
Vivalla hemvård har en Överenskommelse med Örebro kommun sedan 2016-05-27.
Antal medarbetare består av 30 tillsvidareanställda och 11 timanställda omvårdnadspersonal samt två ledningspersoner. De flesta av
omvårdnadspersonalen har arbetat inom Vivalla hemvård i många år.
Upptagningsområdet för Vivalla hemvård är Lundby och Vivalla. Vivalla hemvård utför insatser hos 80 kunder som kommer från flera olika kulturer.
Vivalla hemvårds lokaler är ändamålsenliga och är belägna i nära anslutning till vård och omsorgsboendet Rosenlund. Det finns personalutrymme i form av matsal/fikarum, vilorum, ett gemensamt arbetsrum där nycklar och telefoner
förvaras, rum där dokumentation kan ske, omklädningsrum där det finns möjlighet att duscha och förvaring av arbetskläder.
Omvårdnadspersonalen förflyttar sig mellan kunderna genom att gå eller cykla.
Det finns två bilar som omvårdnadspersonalen oftast använder i samband med handling till kund. Vid dåligt väder används deras bilar för samåkning till kunderna.
Checklistan som skickades ut inför uppföljningen fylldes i av enhetschef och arbetsterapeut. Checklistan var sparsamt ifylld inom alla områden, vilket medförde att granskningsgruppen hade svårare att ställa följdfrågor utifrån svaren.
Totalt Omvårdnad Service
Antal beviljade timmar 3 971 3 581 390
Antal utförda timmar 2 373 2 191 182
Andel 59,75% 61,19% 46,53%
Antal kunder med beviljade insatser 79 72 50
Antal kunder med utförda insatser 69 64 35
Andel 87,34% 88,89% 70,00%
Tabell Antal kunder och timmar, Vivalla (december 2017)
Totalt antal kunder beror på att det finns en stor andel kunder som har båda insatser.
Sådana personer räknas endast som en individ.
Källa: Statistikfilen från utdataanalytiker
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
I socialstyrelsens undersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2017”
uppgav 93 procent (2016, 77 procent) av kunderna att de var nöjda med sin hemtjänst. 84 procent svarade (2016, 74 procent) att omvårdnadspersonalen utförde sina arbetsuppgifter på ett bra sätt. Vivalla hemvård har förbättrat resultatet gällande nöjdhet och utförande av insatsen.
Tidigare avtalsuppföljningar
Den senaste planerade kvalitetsuppföljningen av Vivalla hemvård genomfördes i april 2012. Det konstaterades då att det fanns vissa förbättringsområden. Bland annat konstaterades brister i personalens kunskaper i dokumentation och IT- system. Utöver detta ansågs verksamheten behöva förbättra den sociala dokumentationen överlag samt utveckla arbetet med att uppdatera vårdplaner.
Resultat av uppföljning
Kommunens granskare möter representanter i Vivalla hemvårds lokal. Syftet med uppföljningen av överenskommelsen är att granska hur utföraren lever upp till avtalet samt ha en dialog kring detta. Inför uppföljningen har en checklista för egenvärdering skickats ut i förväg och fyllts i av utföraren.
Uppmärksammas några brister kopplade till överenskommelsen kommer en åtgärdsplan begäras in för dessa.
Under rubriker nedan finns resultat från uppföljning sammanställd i text.
1. Samverkan
Det finns en lokal rutin för mottagande av uppdrag. Ett nytt uppdrag kommer via brevlådan i Treserva. Driftplanerare tar första kontakt med kund och fördelar uppdraget. Verksamhetsstödjaren läser uppdraget och tar kontakt med kunden. Vid hembesöket görs en grundplanering för insatser som justeras i efterhand. Vid första hembesöket överlämnas en hemmapärmen1 till kunden.
Det finns en rutin för kontaktmannaskap. Kontaktpersonen utses
verksamhetsstödjaren. Kunden får byta kontaktperson om kunden önskar det.
Efter verksamhetsstödjarens åtgärder vid nytt uppdrag, tar kontaktpersonen över ansvaret.
Enhetschefen beskriver angående frivilligorganisationer och andra aktörer, att det finns en dagcentral inom området, där det saknas ett samarbete. Det saknas även ett samarbete med väntjänsten. Omvårdnadspersonalen och enhetschefen beskriver att ingen kund har efterfrågat kontakt med dagcentralen eller
väntjänsten. De menar att det kan bero på att kunden oftast tycker att aktiviteten med familjen är viktigast, i stället för aktiviteter utanför hemmet med andra medborgare. Ett sätt att underlätta för kundernas anhöriga är att informera och hjälpa till med kontakten till anhörigcentrum. Det är en brist att det saknas en lokal rutin angående att erbjuda kunder möjligheter till aktiviteter utanför hemmet.
Samhall levererar lunchlådor till kunderna, varav fyra kunder får lunchlådor av omvårdnadspersonalen. Anledningen är att kunderna kan ha svårt att fördela lunchlådorna till en gång om dagen. Samarbetet med Samhall beskrivs som mycket bra. De är vänliga, trevliga och tar alltid kontakt med
omvårdnadspersonalen, vilket underlättar samverkan. Omvårdnadspersonalen menar att de kan ägna sig mer åt att vara en resurs vid måltidsstöd hos kunder som har behov av det.
Samarbetet med privata aktörer t.ex. restaurang Parken fungerar också bra.
Omvårdnadspersonalen menar att det är positivt för kunden med flera aktörer, eftersom kunderna får en extrakontakt under dagen.
2. Aktiv och meningsfull tillvaro
Omvårdnadspersonalen beskriver att de stödjer kunden att bevara sina intressen och kontakter med anhöriga. Det finns ett utvecklingsområde att ta vara på
1 Alla personer med vård och/eller omsorg ska ha en hemmapärm. Innehållet varierar utifrån det behov som personen har och vilka insatser som är aktuella.
Pärmen ska också vara ett stöd för kunden och närstående för kunna ta del av den planering som är aktuell och om vilka personer som är involverade.
möjligheter som finns i det civila samhället i form av träffpunkter, anhörigstöd etc.
I samband med journalgranskning ser det ut som om arbetsterapeuterna ofta kommer in i sammanhanget när det behövs ett hjälpmedel. Skulle
arbetsterapeuten engageras tidigare så skulle det förebyggande arbetet kunna öka, till fördel för både kunden och omvårdnadspersonalen. Detta är viktigt eftersom arbetsterapeuternas aktivitetsbedömningar ligger till grund för omvårdnadspersonalens arbete.
Kunskaper om det rehabiliterande arbetssättet skiftar bland
omvårdnadspersonalen. Det finns en kultur hos omvårdnadspersonalen att vara hjälpande istället för stödjande. Detta innebär att kunderna ibland får mer hjälp än de behöver. En plan för utbildning kommer att göras under 2018. Ett problem som omvårdnadspersonalen lyfter fram, är att det kan ta längre tid hos kunden med ett rehabiliterande arbetssätt och det måste finnas tidsutrymme för detta i besöksplanen.
Hur mycket av genomförandeplanen som grundar sig i arbetsterapeutens aktivitetsbedömning är dock oklart, men bedömningen är att planerna ligger mer till grund idag än tidigare. Vid journalgranskning framkommer att
arbetsterapeuterna gör tydliga aktivitetsbedömningar. En brist som framkommer är att omvårdnadspersonalen inte läser vårdplaner och journaltexten i hälso- och sjukvårdsjournalen. Träningsprogram inom rehabiliteringsområdet blir ibland bortprioriterad till förmån för mer akuta insatser. När detta sker så skrivs inte någon avvikelse och det är ett bristområde.
3. Bemötande
I 2017 års undersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? svarade 86 procent (2016, 85 procent) att de kände förtroende för omvårdnadspersonalen och 97 procent (2016, 90 procent) uppgav att bemötande var gott. Vivalla hemvård har förbättrat resultatet marginellt gällande förtroende. Beträffande bemötande, har antalet positiva svar ökat.
Alla besök ska vara planerade så att tid finns för samtal. Enhetschefen beskriver en ”fem minuters” regel som innebär att personalen tar av sig ytterkläder och sätter sig bredvid kunden för få en bra kontakt innan insatsen utförs.
Omvårdnadspersonalen ”småpratar” också med kunden i samband insatsen. Om tiden inte räcker till för samtal kontaktas driftplaneraren som utökar tiden. Att utöka tid hos kunden händer flera gånger i veckan.
Enhetschefen uppmanar omvårdnadspersonalen att vara tiden ut hos kunden.
Det är svårare för en vikarie, eftersom vikarien inte har samma sorts kontakt med kunden som tillsvidareanställda. För att kundbesöket ska bli så bra som möjligt har driftplaneraren kunskap om hur omvårdnadspersonal och kunder passar ihop.
Ett område som enhetschefen lyfter fram är att i samband med att insatsen utförs i kunden hem, delar omvårdnadspersonalen med sig av saker som sker inom arbetsgivarens organisation. Detta är en risk för att kunden belastas med information som kan skapa oro hos kunden, vilket är en brist. Informationen till
kunden kan handla om anledning till sjukskrivning av omvårdnadspersonal eller att enhetschefen inte är riktigt schyst. Situationerna diskuteras på
arbetsplatsträffen (APT). Enhetschefen påpekar fortlöpande att det är viktigt att tänka att kunderna inte ska belastas med det som händer inom Vivalla hemvårds organisation. Situationen medför att kunder kontaktar enhetschefen.
Enhetschefen förklarar situationen för kunden, dock dokumenteras inte dessa situationen som klagomål, vilket är en brist.
4. Kontinuitet
Kontinuiteten för Vivalla hemvård är 18, 3 omvårdnadspersonal på 14 dagar (15 är gränsen i Örebro kommun). Driftsledaren arbetar fortlöpande med att se över uppgifter i TES, för att kunna ha kontroll över kontinuiteten. Då förändringar i tidsplaneringen sker dagen innan, meddelas kunden av verksamhetsstödjaren.
Enhetschefen har påpekat vikten av att ringa och meddela om att man kommer senare.
Omvårdnadspersonalen menar att driftledarens kontroll över kontinuiteten trots sjukskrivningar och vikarietillsättningar, skapar en trygghet framför allt hos kunder, men också hos omvårdnadspersonalen.
Trots en bra planering av kontinuitet, går den många gånger i stöpet. Det finns en del utmaningar, exempelvis kan nämnas, att många kunder vill ha hjälp en specifik tid oftast kl. 08:00. Arbetsflödet under dagen innebär att första kundbesöket är kl. 07:30. Mellan kl. 07:00 och 07:30 ska
omvårdnadspersonalen, hämta en cykel, medicinskåpsnycklar och ta med läkemedel som förvaras i personallokalen. Verksamhetsstödjaren tar emot nattrapport i Treserva och förmedlar det till omvårdnadspersonalen. Vid
sjukdom måste en ny planering göras. Därefter ska omvårdnadspersonalen ta sig till kundens hem. Detta innebär att omvårdnadspersonalen redan kan bli
försenade till första besöket.
I 2017 års undersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? uppgav 57 procent (2016, 71 procent) att omvårdnadspersonalen brukar komma på avtalad tid. Samma år var det enbart 21 procent (2016, 44 procent) om upplevde att omvårdnadspersonalen brukar höra av sig vid tillfälliga ändringar, exempelvis vid byte av personal eller tid. 69 procent (2016, 75 procent) svarade att de upplevde att omvårdnadspersonal har nog med tid för att utföra den planerade insatsen. Beträffande kontinuitet har Vivalla hemvårds resultat försämrats.
Beskrivning av utmaningar i ovanstående stycke, kan vara en del av orsaken till försämrat resultat.
5. Delaktighet
I 2017 års undersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? uppgav 79 procent (2016, 90 procent) att omvårdnadspersonalen brukar ta hänsyn till kundernas åsikter om hur hjälpen ska utföras. 38 procent (2016, 50 procent) svarade att de kunde påverka vilken tid omvårdnadspersonalen kommer.
Beträffande delaktighet har Vivalla hemvårds resultat försämrats.
Biståndshandläggarna har granskat fem genomförandeplaner. Tre
genomförandeplaner stämmer inte överens med beslutet. Beslut om ledsagning har inte planerats in eller utförts. Likaså beskrivs att det saknas planering för avlösning. Allt detta är en brist. Driftplaneraren förklarar att ledsagning är enskilda besök och planeras efter behov. Avlösningar är planerade i TES. Vissa är inte inplanerade om kunden inte vill ha insatsen ”just nu”.
Uppföljningsteamet uppmanar enhetschefen och omvårdnadspersonalen att ta kontakt med biståndshandläggaren när de ser att kunden har ett förändrat behov av hjälp samt föra en diskussion utifrån de granskade journalerna.
I brukartid ingår tid för dokumentation. Omvårdnadspersonalen beskriver att det saknas möjligheter att kunna dokumentera på ett exemplariskt sett i dagsläget.
De uppger att det inte finns någon möjlighet till att planera en sammanhängande tid för dokumentation under dagen, exempelvis 15-30 minuter.
När en vårdplan fördelas av sjuksköterska/arbetsterapeut så är det
verksamhetsstödjaren som skriver ut vårdplanen på papper och sätter in den i hemmapärmen, ofta bifogas en signeringslista. Detta innebär att
omvårdnadspersonalen skriver på papper och inte i den elektroniska
dokumentationen. Förklaringen som lämnas är att omvårdnadspersonalen har oftast inte har tid att dokumentera, eftersom verksamheten får ersättning för tiden hos kunden och detta prioriteras.
Kunden kan ta del av innehållet i dokumentationen, som finns i hemmapärmen.
Uppdaterade pärmar finns för kunder som har nya beslut och pärmar för de som är kunder sedan länge, planeras att ses över inom en kort tid.
I 2017 års undersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” framgår att 59 procent (2016, 46 procent) av kunderna vet vart de ska vända sig med klagomål och synpunkter. Resultatet visar att det går åt rätt håll.
Det finns en rutin för klagomålshantering. Klagomål från kunder tas många gånger emot av enhetschefen via telefon och omvårdnadspersonalen kan ta emot klagomål från kunden och förmedla till chefen. Klagomålen dokumenteras inte utan de åtgärdas omgående. Däremot är det en brist att klagomålen inte dokumenteras. Det verkar finnas en osäkerhet om var i Treserva som klagomål ska dokumenteras. Det är inte tydligt varför klagomål ska dokumenteras och hur man kan åtgärda brister med hjälp av en analys. Det är otydligt för enhetschefen hur samtliga klagomål gällande en enskild kund tas fram från Treserva.
6. Mat, måltid och nutrition
Omvårdnadspersonalen är trygga i att ge måltidsstöd. Måltidsstödet ges utifrån kundens behov. Behovet finns dokumenterat i genomförandeplanen som förvaras i kundens hemmapärm. Initiativ till att kunden behöver stöd vid måltider eller en riskbedömning av nutrition kan tas av omvårdnadspersonal, sjuksköterska eller arbetsterapeut. Riskbedömningar med hjälp av verktyget Senior Alert har dock under hösten inte kunna genomföras som tidigare, då det inte funnits ordinarie sjuksköterskor. Nya sjuksköterskor är nu anställda och Vivalla hemvård ser detta som en nystart. Samverkanträffar med olika yrkesfunktioner har planerats in.
7. Personlig omvårdnad och service
Omvårdnadspersonalen beskriver att mun och tandhälsa ingår som en självklarhet i omvårdnaden. Hos de kunder som har rätt till
munhälsobedömning av tandhygienist deltar om möjligt kontaktperson eller annan omvårdnadspersonal vid besöket. De skriftliga ordinationerna från tandhygienisten sätts in i hemmapärmen. Blir det ordinationer av läkemedel dokumenterar sjuksköterskan ordinationen i kundens hälso-och
sjukvårdsjournal.
Omvårdnadspersonalen beskriver att de är uppmärksamma på att stimulera kunden att upprätthålla sin kontinens. Toalettbesök är en naturlig del av
omvårdnaden och uppmuntras alltid hos varje kund. Uppmärksammas ett behov av ett inkontinenshjälpmedel kontaktas sjuksköterska för bedömning.
Omvårdnadspersonalen samarbetar med sjuksköterskan vid utprovningen av hjälpmedlet för att kunden ska få det som passar den bäst.
8. Den enskildes skydd.
I 2017 års undersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” framgår att 86 procent (2016, 68 procent) upplever att det känns tryggt att bo hemma med stöd från Vivalla hemvård.
Det finns en rutin för Lex Sarah och den finns med på checklista för introduktion av ny personal.
Enhetschefen beskriver att då omvårdnadspersonalen ser någonting som inte stämmer hos kunden, informeras enhetschefen. Däremot sker ingen regelbunden diskussion om vad ett missförhållande kan vara. Rutinen för lex Sarah
diskuteras på arbetsplatsträffen (APT) en gång om året. Vikarier är oftast inte med på APT, av den anledningen är det nödvändigt att regelbundet
uppmärksamma händelser som skulle kunna vara ett missförhållande.
Det finns en rutin för avvikelsehantering. Synen på avvikelser som ett
systematiskt kvalitetsarbete och hela avvikelseprocessen behöver utvecklas. Det finns ett motstånd hos omvårdnadspersonalen att skriva avvikelser. Arbetssättet behöver tydliggöras och utvecklas så att klagomål och brister i vården
uppmärksammas och åtgärdas på ett systematiskt sätt. Enhetschefen måste ta en aktiv roll i detta arbete. I verksamheten finns lokala rutiner för hur avvikelser ska rapporteras och tas om hand. Varannan vecka ska de tas upp på
avvikelseträffar där enhetschef, legitimerad personal och omvårdnadspersonal deltar. Dessa träffar har inte genomförts i december och januari på grund av personalbrist, på grund av sjukskrivningar och vikarierande legitimerad personal.
Risker ska förebyggas med individuella och generella åtgärder i samverkan med arbetsterapeut och omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Vivalla hemvård har under en tid inte utfört det riskförebyggande arbetet i form av bedömningar enligt verktyget för riskbedömning i Senior Alert. Vivalla hemvård har nu tagit ett omtag och verksamhetsstödjaren planerar in tid i schemat för detta arbete.
Det kommer att medföra att Vivalla hemvård har större möjligheter att uppmärksamma och åtgärda risker för fall, undernäring, trycksår, ohälsa i munnen. Omvårdnadspersonalen berättar att en kund har ett trycksår.
Tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonalen görs nu riskbedömningar och behandlingsåtgärder, för kunden.
Under 2017 rapporterades 77 avvikelser. Rapportering sker av fall och läkemedel men andra uppmärksammas nästan inte t ex. då träning uteblir så skrivs inte några avvikelser. Avvikelserapporteringen är ett bristområde.
Särskild utredning, planering och uppföljning görs i verksamheten enligt det som anges i den länsgemensamma riktlinjen för Skydds och
begränsningsåtgärder.
Omvårdnadspersonalen har tillgång till material och arbetskläder som anges i riktlinjen ”Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner”. Dock följer inte omvårdnadspersonalen det som står i riktlinjen. Omvårdnadspersonalen har skrivit på en
ansvarsförbindelse där det egna ansvaret har tydliggjorts av enhetschefen. Att inte följa riktlinjen kan exempelvis vara att gå hem i arbetskläder. Att inte följa den basala hygienriktlinjen är en brist.
Granskningsgruppen föreslog att enhetschefen tar kontakt med kommunens hygiensjuksköterska för att få hjälp med att trycka på vikten av att följa riktlinjerna samt beskriva de konsekvenser som kan uppstå om riktlinjen inte följs. Någon egenkontroll har inte genomförts och lokal rutin saknas. Kollegialt behöver de hjälpa varandra att uppmärksamma brister.
Det finns en rutin för hantering av kundens kontokort och vad
omvårdnadspersonalen ska tänka på när de handlar åt kunden. Det förkommer sällan kontanthantering.
Hos ett fåtal kunder används nyckel. Det finns en rutin för nyckelkvittenser.
Det finns en övergripande krisplan för Örebro kommun, men det saknas en krisplan för Vivalla hemvård för längre tids el eller vattenavbrott, svåra väderförhållanden, vilket är en brist. Ett tips är att ta fram en prioriteringslista av vilka kunder som måste ha omgående hjälp/tillsyn.
9. Vård i livets slut
Det finns rutiner för vård i livets slutskede. Samverkan med sjuksköterska och arbetsterapeut fungerar väldigt bra. Omvårdnadspersonalen känner sig trygg när det gäller palliativ vård, både i samarbetet i den kommunala vården och
regionens avancerade sjukvård i hemmet (ASIH).
Omvårdnadspersonalen har också en lång erfarenhet av palliativ vård inom olika kulturer. Vården planeras så att kontinuitet uppnås och vid vak planeras alltid ordinarie personal in. Det framkom en fråga om de palliativa
vårdsamordnarna och deras uppdrag. Information gavs av granskare att
uppdraget har förändrats. Vivalla hemvård har som tidigare, möjligheter att kontakta de palliativa vårdsamordnarna
Under 2018 planeras att samtlig omvårdnadspersonal ska genomgå den obligatoriska utbildningen GRADE med tillhörande kunskapstest.
10. Hälso- och sjukvård
Ordinarie sjuksköterska saknas vid granskningstillfället. De sjuksköterskor som tidigare under en lång tid arbetade i området har avslutat sina tjänster
(pensionsavgång). Bemanningssjuksköterskor har täckt upp behovet under tiden som rekrytering av nya sjuksköterskor pågått. Samverkan har fungerat bra ändå.
Omvårdnadspersonalen har rapporterat till sjuksköterskan vid förändrat
hälsotillstånd hos kund. I februari 2018 ser Vivalla hemvård ändå fram emot att samverka med ordinarie sjuksköterska igen.
Samverkan med arbetsterapeuterna skulle kunna ske lika självklart som med sjuksköterskan, men omvårdnadspersonalen återkopplar inte till
arbetsterapeuten lika självklart som till sjuksköterskan när en person har ett förändrat hälsotillstånd. Samarbetet ska ses över och det kan ge möjligheter till att arbeta förbyggande med kunden.
Fördelade vårdplaner sätts in i hemmapärmen och delegeringslista bifogas, men omvårdnadspersonalen läser inte om arbetsuppgifterna i datorn. Enhetschefen anger här att det finns kunskapsbrist och tidsbrist som orsak att
omvårdnadspersonalen inte läser uppdraget i datorn.
Det saknas rutiner för hur instruerade, fördelade och delegerade arbetsuppgifter tas emot, dokumenteras och återkopplas till legitimerad personal. Även här saknas kunskap vilket leder till att när omvårdnadspersonalen inte läser i hälso- och sjukvårdsjournalen varför insatserna är viktiga, brister det också i
återkopplingen till sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Detta är en brist. Undervisning om detta behöver ske i personalgruppen. Kunskap finns hos verksamhetsstödjare.
Kompetensinventeringen visar att omvårdnadspersonalen har genomfört introduktionsutbildning i kommunen d.v.s., har tillräcklig kompetens för att ta emot instruktion, fördelade arbetsuppgifter och delegering. Vissa av
omvårdnadspersonalen har gått fortbildningskurser.
Det finns rutiner för läkemedelshantering. Omvårdnadspersonalen får delegering efter att de genomfört webbutbildning i läkemedelshantering samt genomfört kunskapstest. Rutinen behöver följas upp av den ordinarie
sjuksköterska då det vid granskningen visade sig att hälften av de 77 avvikelserna var läkemedelsrelaterade.
Omvårdnadspersonalen har god kunskap om hur hjälpmedel används. Ett bristområde är rengöring av hjälpmedel, det finns kunskap hur de ska rengöras men det är inte planerat tid för detta hos kunderna.
Tillsvidareanställd omvårdnadspersonal inklusive vikarier har gått
introduktionsutbildning i förflyttningskunskap. Det finns omvårdnadspersonal som gått fortbildning i förflyttning tredagars.
11. Tillgänglighet och information
I 2017 års undersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” uppgav 63 procent (2016, 61 procent) att det var lätt att vid behov få kontakt med
omvårdnadspersonalen. Resultatet innebär en marginell förbättring.
Det finns en kontakttelefon med telefonsvarare. Kunder får information om hur de ska kunna komma i kontakt med enhetschef, sjuksköterska, arbetsterapeut, kontaktperson och verksamhetsstödjare.
Namnskyltarna går sönder, försvinner i tvätt och är svåra att beställa.
Enhetschefen kommer att beställa leg och namnskyltar som sitter bättre.
12. Medarbetare och ledarskap
En del klagomål kring utförande av service inkommer ibland till omvårdnadspersonalen. Driftplaneraren planerar om, så att en annan omvårdnadspersonal utför insatsen vid nästa tillfälle, då kunden inte är nöjd med städningen. Detta kommer inte alltid fram till enhetschefen, vilket är en brist. Omvårdnadspersonalen tycker att det vore bättre att få arbeta med det man är utbildad för. Det skulle vara bra med utbildad städpersonal.
85 procent av tillsvidareanställd omvårdnadspersonal, är undersköterskor. 59 procent av dessa har en yrkeserfarenhet i mer än fem år.
Det finns 11 timanställda, varav 2 är undersköterskor. 7 av 11 timanställda har en yrkeserfarenhet mellan 1-5 år. En visstidsanställning som har yrkeserfarenhet i mer än 5 år.
Det finns 20 olika språk som talas inom personalgruppen. En del
omvårdnadspersonal har svårt att skriva på svenska. De ber om hjälp och får hjälp av verksamhetsstödjaren eller driftledaren att göra anteckningarna i journalen.
Enhetschefen beskriver att det behöver tas fram en långsiktig kompetensplan gällande dokumentation, hantering av digitala system så som treserva och avvikelsemodulen. Detta innebär att det i dagsläget inte finns en långsiktig kompetensplan, vilket är en brist.
Kontroll av anhöriganställningar görs genom att enhetschefen och övrig omvårdnadspersonal har kännedom om vem som är anhörig till vem.
Att uppnå verksamhetens mål är en utmaning eftersom det ständigt är nya saker som omvårdnadspersonalen behöver lära sig. Det finns en stor tillit mellan enhetschefen och omvårdnadspersonalen, verksamhetsstödjare och
driftplanerare. Enhetschefens tillit till verksamhetsstödjare och driftplanerare medför för dem, ett stort ansvar att upprätthålla en fungerande verksamhet i det dagliga arbetet, men också i strategiska frågor så som schemaläggning.
Omvårdnadspersonalen förmedlar att de har fått en bättre arbetsmiljö på grund av att ny schemaläggning som har gjorts av verksamhetsstödjare. Detta har medfört att delade turer har upphört.
En utmaning i att leda verksamheten mot uppsatta mål är också att få flera av omvårdnadspersonalen att ta ett eget ansvar. Detta beskrivs bl.a. som att ta ansvar för sin planering av arbetsdagen, att dokumentera i treserva, att följa rutinerna gällande arbetskläder och att följa riktlinjerna för hygien. Här nämner enhetschefen också avsaknad av efterfrågat stöd i personalärenden gällande eget ansvar.
Omvårdnadspersonalen har tillgång till larm där de kan komma i direktkontakt med 112, i vissa situationer. Dock tar inte omvårdnadspersonalen med sig larmet under arbetspasset, trots att enhetschefen har påtalat detta vid upprepade tillfällen. Dilemmat för omvårdnadspersonalen är att många av dem bor i Vivalla och Lundby, vilket gör dem tveksamma till att larma och tillkalla polis i olika situationer.
Ett dilemma är att det finns kunder som inte släpper in omvårdnadspersonal som bär exempelvis, slöja. Enhetschefen beskriver att ett arbetssätt är att omvårdnadspersonalen går dubbelt i syfte att kunna lära av varandra, sprida ett rehabiliterande arbetssätt och att kunden får träffa andra medarbetare.
Enhetschefen beskriver att de kommer att arbeta med innehållet i
ledningssystemet, eftersom det har varit otydligt vad ett ledningssystem är och dess syfte.
13. Dokumentation
Dokumentationen är ett tydligt bristområde, eftersom det är tydligt i journalgranskningen att omvårdnadspersonalen inte dokumenterar eller använder sig av dokumentation som finns i verkställighetsjournalen, och i hälso- och sjukvårdsjournalen. Omvårdnadspersonalen dokumenterar inte i vårdplanen, vilket innebär att det sker ingen skriftlig återkopplar till hälso- och sjukvårdspersonalen. Detta är en brist.
Det saknas en rutin för egenkontroll av dokumentation, vilket är en brist.
Bedömning
Örebro kommun bedömer att Vivalla Hemvård inte lever fullt ut upp till den överenskommelse som tecknats för omvårdnadstjänster.
Omvårdnadspersonalen klarar av att erbjuda vård och omsorg till kunder med många olika sorters behov. Flera av omvårdnadspersonalen har arbetat inom Vivalla hemvård i många år. Det innebär att både kunder, omvårdnadspersonal och enhetschef, känner varandra.
Resultat i Socialstyrelsens undersökning visar att frågan om hur väl personalen utför sina arbetsuppgifter, har förbättrats sedan 2016 års mätning.
Förbättringsområden som konstaterades redan i uppföljningen 2012 kvarstår, så som omvårdnadspersonalens kunskaper i dokumentation, IT-system,
genomförandeplaner som tillhör den sociala dokumentationen och vårdplaner.
Resultat i Socialstyrelsens undersökning att inom områden kontinuitet och delaktighet har Vivalla hemvårds resultat försämrats sedan 2016 års mätning.
Brister som kräver åtgärdsplan
Brister som utgår från krav som inte är uppfyllda enligt gällande
”Överenskommelse med kommunal utförare” Sov 232/2016 och identifierats ska Vivalla Hemvård upprätta en åtgärdsplan som ska redovisas för kommunen senast 2018-03-26 och punkterna kommer att följas upp när åtgärdsplan kommit in.
Identifierade brister inom område Samverkan
Det saknas en lokal rutin med fokus på kontakter och samarbete med frivilligorganisationer.
Identifierade brister inom område Aktiv och meningsfull tillvaro Ta fram ett arbetssätt som gynnar arbetsflödet under dagen så att
omvårdnadspersonalen ska läsa vårdplaner och journaltexten i hälso- och sjukvårdsjournalen.
Identifierade brister inom område Bemötande
Ta fram en policy som innehåller vidtagande av åtgärder då
omvårdnadspersonalen informerar kunden med det som händer inom Vivalla hemvårds organisation.
Identifierade brister inom område Dokumentation
Ta fram en plan för utbildning hur avvikelser/ klagomål ska dokumenteras.
Ta fram en kommunikationsplan mellan omvårdnadspersonalen och enhetschefen, då klagomål lämnas till omvårdnadspersonalen.
Ta fram en rutin för hur Vivalla hemvård ska arbeta för att kunna analysera klagomål.
Ta fram en rutin för egenkontroll av genomförandeplaner och dokumentation i verkställighetsjournal och i vårdplaner.
Identifierade brister inom område som har Den enskildes skydd Ta fram en åtgärdsplan som innehåller vidtagande av åtgärder då omvårdnadspersonalen inte följer ”Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner”.
Ta fram en krisplan för Vivalla hemvård gällande längre tids el eller vattenavbrott, svåra väderförhållanden.
Identifierade brister inom område Hälso- och sjukvård
Det saknas rutiner för hur instruerade, fördelade och delegerade arbetsuppgifter tas emot, dokumenteras och återkopplas till legitimerad personal.
Ta fram en rutin för hur rengöring av hjälpmedel ska ske och en egenkontroll av detta.
Identifierade brister inom område Medarbetare och ledarskap
Ta fram en långsiktig kompetensplan, gällande dokumentation, hantering av digitala system så som Treserva och avvikelsemodulen.
Ta fram en lokal arbetsmodell för stöd av frågor gällande brister i omvårdnadspersonalens egenansvar.
