Örebro kommun 2019-02-01 Sov 771/2018 orebro.se
Kvalitetsuppföljning.
Vintrosahemmet
Datum för uppföljning: 2018-12-12
Deltagare:
Vintrosahemmet
Anna Atterhed, enhetschef
Julia Borén Stolt, omvårdnadsansvarig sjuksköterska Caroline Avenstierna, Arbetsterapeut
Marie-Helen Ardeman, undersköterska Sofia Strömberg, sjuksköterskestudent
Upphandlings- och uppföljningsavdelningenHanna Näsholm, Planerare Jeanette Birgersson, Planerare
Ylva Blix, Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)
Hanna Schwager, Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR)
Syfte och metod
Syftet med kvalitetsuppföljningen är att granska hur Vintrosahemmet lever upp till Örebro kommuns kvalitetskriterier samt att ha en dialog kring detta. Uppföljningen har fokus på de som bor på vård- och omsorgsboendet.
Inför kvalitetsuppföljningen har en självskattning skickats ut till enheten. I självskattning ska
verksamheten redogöra för hur de gör för att leva upp till kraven. Självskattningen ligger sedan till grund för dialogen på plats.
Inför uppföljningen har planerare och MAS och MAR även tagit del av relevanta dokument och dokumentation inför uppföljningen:
• Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2018, vård och omsorgsboende
• Kompetensinventering
• Årsberättelse
• Enhetsplan
• Eventuella klagomål eller synpunkter på enheten
• Dokumentationsgranskning SoL, hälso- och sjukvårdsjournal, verkställighetsjournal, genomförandeplaner, avvikelser samt vårdplaner
• Granskat tillgängligheten
Uppmärksammas några brister vid uppföljningen kommer en åtgärdsplan begäras in.
Beskrivning av Vintrosahemmet
Vintrosahemmet är ett kommunalt vård- och omsorgsboende beläget i Vintrosa ca 20 kilometer utanför Örebro.
Enheten består av fyra avdelningar med 34 lägenheter. Alla lägenheter ligger i markplan, de omges av ett grönområde och uteplats finns i anslutning till alla avdelningar. Byggnaden inrymmer förutom vård- och omsorgsboendet en hemvårdsgrupp samt Vintrosa bibliotek. Gemensamma utrymmen finns som samlingssal, frisörsalong och ett rum kallat ”minnenas rum”.
Huset är byggt 1970 och Vintrosahemmet invigdes 1972. Boendeinriktningarna är fördelade på två gruppboenden för personer med demenssjukdom, ett vårdboende för personer med demenssjukdom och ett vårdboende för personer med somatisk sjukdom.
Under kvalitetsuppföljningen berättade Vintrosahemmets representanter om in- och utvändigt slitage på fastigheten som behöver åtgärdas. Vid kvalitetsuppföljningen hade fastighetsägaren påbörjat viss renovering.
Vintrosahemmet har enligt 2017 års enhetsplan formulerat sin verksamhetsidé på följande sätt:
”Verksamheten skall präglas av respekt för individen och medverka till att var och en får leva sitt eget liv efter egen förmåga. Personalen har en god kunskap om, och arbetar mot, gemensamma mål.
Verksamheten kännetecknas av god kompetens. Vi skall ha ett klimat där både boende, anhöriga och personal upplever stor trivsel, delaktighet, inflytande och trygghet.”
Bemanning
Det arbetar 37 personer på Vintrosahemmet, varav två personal i ledning, tre sjuksköterskor, en arbetsterapeut och 31 omvårdnadspersonal. Av ordinarie omvårdnadspersonal är 93 % utbildade undersköterskor.
Personalgruppen består av sex personal per avdelning. Dagtid på vardagar arbetar två personal per avdelning. Nattpersonalen består av sju omvårdnadspersonal som roterar på schema.
Så här tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Socialstyrelsens nationella brukarundersökning – andel positiva svar anges i %
I tabellen redovisas resultat på ett urval av de frågor som används som kvalitetsindikatorer i Örebro kommun. Övriga resultat beskrivs under respektive avsnitt nedan där det är relevant.
Fråga Vintrosahemmet Örebro
kommun Riket Är nöjd med de aktiviteter som erbjuds 79 % 63 % 64 % Får bra bemötande från personalen 94 % 94 % 93 % Personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål 100 % 77 % 79 %
Maten smakar bra 53 % 76 % 74 %
Känner sig trygg på boendet 94 % 90 % 88 %
Är sammantaget nöjd med boendet 94 % 83 % 81 %
I socialstyrelsens nationella brukarundersökning 2018 var andelen svarande på Vintrosahemmet 60–80%.
Vintrosahemmet visar ett bra resultat jämfört med både Örebro kommun och riket i stort. Personerna som bor där tycker att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål, de får ett bra bemötande, känner sig trygga och de är sammantaget nöjda med boendet. Då det gäller maten har Vintrosahemmet ett sämre resultat än både Örebro kommun och riket.
Tidigare uppföljningar
Sammanfattning från ett föranmält platsbesök som gjordes den 21 november 2012.
”Uppföljningen visar att enhetens styrka är en fin atmosfär med ett gott bemötande. Vintrosahemmet har flera goda förutsättningar i en erfaren och relativt välutbildad omvårdnadspersonal, bra lokaler och en fin utemiljö. En liten enhet med små arbetsgrupper gör att de boende möter få personer som känner dem väl.
Detta skapar en trygghet som bland annat visar sig i svar på brukarundersökningar där enheten har ett av de bästa resultaten i kommunen. Stöd till anhöriga, mat och måltid, utbud av gemensamma aktiviteter och samverkan med civila samhället är andra styrkor.
Flera förbättringsområden har framkommit vid granskningen. Det finns en avsaknad av struktur som visar sig på flera sätt. Ledning, styrning och ansvarsfördelning är otydlig på enheten. Rutiner saknas inom flera områden och samverkan mellan yrkeskategorier och över dygnet är bristfällig. Förbättringsområden finns inom avvikelsehantering, läkemedelshantering och hygien. Individuellt anpassade aktiviteter och
utevistelse behöver också utvecklas. Den sociala dokumentationen och genomförandeplaner uppvisar stora brister och uppfyller inte krav i socialtjänstlagen.”
Resultat av uppföljning 2018-12-12
Under rubrikerna nedan finns en sammanställning av resultatet från uppföljningen.
Aktiv och meningsfull tillvaro
De som bor på Vintrosahemmet erbjuds regelbundet att vara med på olika aktiviteter som verksamheten anordnar själv, som sittgymnastik och bingo. De kan även vara med på aktiviteter som externa aktörer i samarbete med Vintrosahemmet anordnar. Det är bland annat olika föreläsningar, lässtund eller gudstjänst som anordnas av Medborgarskolan, biblioteket, volontärer eller kyrkan. De ordnas också individuella aktiviteter tillsammans med omvårdnadspersonal på de olika avdelningarna. Trots att renovering pågår och samlingssalen är avstängd på grund av vattenskada har inte aktiviteterna minskat på boendet. De har hittat andra lösningar, använt entrén, varit på avdelningarna eller träffats i mindre grupper istället.
För att ta reda på vilka aktiviteter de boende vill ha lyssnar personalen på de boende och deras anhöriga.
Personalen lär känna dem och kan lättare förmedla deras önskemål när de har svårigheter att uttrycka dem till exempel vid demenssjukdom. På en avdelning för somatiskt sjuka arbetar de efter
delaktighetsmodellen. Det innebär att två av kommunens undersköterskor med hjälp av en modell tar reda på vad de boende vill. De har haft flera separata träffar med de boende och med personal samt
gemensamma träffar. Önskemål har då framkommit, till exempel att de boende ville spela mer bingo på avdelningen.
Alla boende på Vintrosahemmet får en aktivitets- och funktionsbedömning av arbetsterapeut när de flyttar in och den uppdateras vid behov. Vid granskning av sex HSL-journaler har samtliga personer en aktivitets- och funktionsbedömning. Det är dokumenterat under många av sökorden vilket ger en hög kvalitét och de flesta bedömningar är inte äldre än ett år vilket är positivt. Arbetsterapeutens bedömning används vid planering av insatser och aktiviteter utifrån den enskildes behov. Arbetsterapeuten berättar att hon gjort flera ADL-bedömningar i FSAdis och lämnar ut dokumentationen till omvårdnadspersonalen att använda.
Avdelningarna på Vintrosahemmet ligger på ett plan, vilket borde ge bra förutsättningar för utevistelse, men en av de uteplatser vi tittar på under uppföljningen har en smal ramp vilket gör det svårt för de boende att komma ut själva. Personalen har inte heller möjlighet att se de boende om de är ute själva.
Uteplatsen vid entrén används men det är en nivåskillnad vid utgången vilket är en fallrisk. Det förs diskussioner med fastighetsägaren för att hitta en bättre lösning angående tillgängligheten till uteplatser.
Utemiljön påverkar möjligheterna till utevistelse och endast 36% svarade positivt på frågan om det var trivsamt ute. Området runt Vintrosahemmet är kuperat och flera av de boende sitter i rullstol vilket försvårar promenader. Enheten arbetar aktivt med att förbättra möjligheterna till utevistelse, en promenadgrupp har startats och i somras anordnades en utflykt till Naturens hus.
På Vintrosahemmet har ett äldreråd startats för att planera och strukturera aktiviteter. De som håller i aktiviteterna som PRO, svenska kyrkan, väntjänsten, medborgarskolan och biblioteket är med i äldrerådet.
Bemötande
Vintrosahemmet får enligt socialstyrelsens brukarundersökning höga poäng när det gäller bemötande. De fick 94 % positiva svar på frågorna om personalen bemöter på ett bra sätt och om de känner förtroende för personalen på boendet.
På Vintrosahemmet blir den enskilde vänligt och jämlikt bemött utifrån sina unika förutsättningar.
Personalen respekterar och lyssnar till den enskilde. De väntar in och lyssnar utifrån hyresgästernas förutsättningar. I genomförandeplaner dokumenteras hur personen vill bli bemött.
Den enskildes integritet och självbestämmande respekteras av personalen. Om personen inte själv kan utrycka sig går personalen på egna observationer, samt frågar eventuella anhöriga om vad personen kan
Den enskilde accepteras i sin sexualitet och har rätt att besluta om att vara sexuellt aktiv eller inte.
Om det drabbar andra boende, speciellt på demensavdelningarna formas vårdplaner och handlingsplaner.
Kontinuitet
Vintrosahemmet har små personalgrupper och få vikarier. Det är sex personal anställda per våning och totalt sju på natten som känner samtliga hyresgäster. Alla som arbetar på enheten har mer än fem års erfarenhet av vårdarbete.
De boende har två kontaktpersoner och har rätt att byta kontaktperson när önskemål finns.
Kontaktpersonen har huvudansvar för till exempel inköp och kontakt med anhöriga. De ser olika ut hur de arbetar med kontaktmannaskapet på avdelningarna, på en avdelning gör kontaktpersonen allt, till exempel tvätt, städ och dusch vilket ofta beror på önskemål från de boende.
Hjälpinsatserna planeras så att de utförs efter den boendes behov och önskemål oavsett vem i
personalgruppen som utför dem och oavsett tid på dygnet. Till exempel dusch kan flyttas från morgon till kväll om den enskilde önskar det. När, var och hur finns beskrivet i genomförandeplanen.
De boende meddelas i regel inte när det kommer någon annan personal än vad som planerats. Skälet till detta är att det kan skapa oro då de inte minns det som planerats då övervägande delen av de boende har en demenssjukdom.
Delaktighet
Vintrosahemmet fick 100 % på frågan om personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål i socialstyrelsens brukarundersökning.
På Vintrosahemmet kan de boende påverka sin vardag och sin miljö i de gemensamma utrymmena.
Exempel på detta är att i ”minnenas rum”, vilket är ett rum med gamla saker, har bland annat en boende sin orgel som hen gärna spelar på. Födelsedagsfirande med anhöriga kan ske i lokaler på enheten som är gemensamma och en boende ordnade eget luciatåg till sin avdelning. Enhetschefen berättar att de egna individuella önskemålen förtydligas i genomförandeplaner och en avdelning arbetar utifrån
delaktighetsmodellen.
Vintrosahemmet följer central rutin gällande att den enskilde erbjuds att ta del av innehållet i den dokumentation som gäller honom/henne. De boende erbjuds alltid att ta del av genomförandeplan när den uppdateras.
Den enskilde erbjuds själv eller tillsammans med anhöriga att beskriva sin levnadsberättelse, sina önskemål och göra sina målformuleringar när de flyttar in, regelbundet var tredje månad samt vid behov.
Målformuleringar används i vårdplaner och sjukgymnast som besöker enheten regelbundet utarbetar målformuleringar gällande rehabilitering tillsammans med patienten.
Vintrosahemmet följer central rutin som beskriver hur synpunkter och klagomål tas emot, utreds, åtgärdas, analyseras och sammanställs. Eftersom brukarundersökningen visade att det endast var 61 % som visste var de ska vända sig om de vill framföra synpunkter eller klagomål på boendet så har de förtydligat informationen kring detta i det nyhetsbrev som de skickar ut till anhöriga var tredje månad.
Mat, måltid och nutrition
Enligt den senaste brukarundersökningen tycker 53 % av de boende att maten smakar bra.
Representanterna från Vintrosahemmet berättar att maten tillagas i Almbyköket och levereras tre dagar i veckan. Maten beställs en vecka innan vilket ger litet utrymme för spontana ändringar. Den levereras kall vilket ger möjlighet att ändra tid för måltid eller byta dagar då maten serveras. Då de endast får
huvudingrediensen har de också möjlighet att förändra menyn, tex den levererade köttfärssåsen kan serveras som paj eller pizza istället för med det tilltänkta tillbehöret. Portionerna är lagom, ibland blir det över. Måltiderna finns beskrivna i alla granskade genomförandeplaner.
Enheten berättar att kvaliteten på maten är dålig, de har fått mat som är möglig och kantiner har varit smutsiga. Detta har de anmält till miljöinspektionen. Arbete för att förbättra kvaliteten på maten pågår, kostombuden på Vintrosahemmet träffar köket två gånger per år och dialogen med köket har förbättrats.
På Vintrosahemmet har flera av de boende risk för undernäring, riskbedömningar görs regelbundet och anpassningar av mat och måltidssituation görs. Sjuksköterskan gör nutritionsutredning och vid behov kostregistrering. Måltider och mellanmål fördelas över dygnet och om nattfastan överstiger 11 timmar erbjuds nattmål och även frukost på sängen kan serveras. Arbetsterapeuten berättade att de anpassar måltidssituationerna utifrån individen, till exempel om personen vill ta maten själv eller var hen vill sitta och äta. Sjuksköterskan upplever att det finns en flexibilitet kring hur mat och måltider fungerar på de olika avdelningarna. Diskussioner om mat och måltid förs på teamträffar och det finns flera idéer om hur måltiderna kan utvecklas.
Vid besöket åt uppföljningsgruppen lunch tillsammans med de boende. Vi upplevde att måltidsmiljön var tyst och lugn. Ett fåtal personer tog mat själva, de som inte klarade det tillfrågades vad de ville äta och dricka då de serverades vid bordet. Personal satt med vid borden och stöttade de som inte klarade att äta själva. Omvårdnadsmåltid användes för personer med demens. Inför uppföljningen har enhetschefen noterat att de boende delvis ges möjlighet att ta mat själva och att de arbetar för att utveckla denna möjlighet.
Personlig omvårdnad och service
På Vintrosahemmet stimuleras den enskilde att använda sin förmåga att klara sig själv genom att aktivitets- och funktionsbedömningar görs regelbundet, de dokumenteras och lämnas ut till omvårdnadspersonal så det blir en del i genomförandeplanen vad personen klarar själv. De boende får även möjlighet att vara delaktiga i vardagliga bestyr som tvätt och städning.
Ledningen säkerställer att varsamt handlag används och diskretion visas vid all kroppslig omvårdnad.
Det är anpassat utifrån individ och något personalen fångar upp under arbetet och i samtal med den boende. Ny personal lär sig detta under introduktionen när de går bredvid ordinarie personal. Om någon personal avviker från det så genomförs samtal med berörd. Enhetschefen berättar att personalen på demensavdelningarna har utbildning i beteendemässiga och psykiska problem vid demens (BPSD) där handlag och bemötande ingår.
De boende får hjälp att sköta sina syn- och hörselhjälpmedel efter sina behov och önskemål.
Vintrosahemmet har inga hörselombud men de tar kontakt med hörsel- och syninstruktör som finns i kommunen om behovet finns. I de granskade genomförandeplanerna framgår om personen behöver hjälp med syn eller hörselhjälpmedel.
De boende på Vintrosahemmet får vid behov hjälp med daglig munvård. Tandhygienist gör hembesök en gång per år och då är omvårdnadspersonal med. Riskbedömningar görs enligt ROAG av sjuksköterska eller undersköterska och när det finns risk skrivs vårdplan med åtgärder. Sjuksköterskan ser brister i munhälsan hos de boende, att alla som behöver hjälp inte alltid får det. Det beror ofta på att person som tidigare klarat sig själv inte längre gör det eller att personen inte vill ta emot hjälp. När brister upptäcks
Rutin finns för alla boende när det gäller toalettbesök, det ersätts inte av inkontinenshjälpmedel.
Sjuksköterskan riskbedömer, enligt det verktyg som finns för att bedöma blåsdysfunktion i Senior Alert, vilket sedan kan leda till en vårdplan och förskrivning av inkontinenshjälpmedel.
Bedömning av oro och ångest görs genom att använda skattningsskalor och BPSD register. I första hand försöker omvårdnadspersonalen lugna den enskilde men ibland behövs en bedömning av sjuksköterska och läkarkontakt för bedömning om behov av läkemedel. Problem tas upp på teamträff och kan följas upp på omvårdnadskonferens som är en gång i månaden.
Smärtbehandlingen anpassas efter behov hos den enskilde och skattningsskalor som Abbey Paine scale och VAS används för att identifiera smärtintensitet. Läkemedelsgenomgångar sker kontinuerligt tillsammans med läkaren och sjuksköterskan använder verktyg Mini Q som ger en uppfattning om den enskildes läkemedel är lämpliga eller behöver justeras. Arbetsterapeuten berättar att rehabilitering ofta hamnar efter smärtbehandling med tabletter. Hon beskriver att de arbetar för att få in rörelse mer i vardagen då detta skulle kunna minska smärta och oro.
Personalen tvättar de boendes kläder och lägenheterna städas var tredje vecka. De boende deltar utifrån förmåga. Gemensamma utrymmen städas dagligen.
Vård i livets slut
Vid vård i livets slutskede följer enheten centrala rutiner. Sjuksköterskan bedömer symtom, har kontakt med den enskilde, anhöriga, läkare och omvårdnadspersonal. Vården tas upp och planeras på teamträffar och omvårdnadskonferenser samt dokumenteras i vårdplan. Sjuksköterskan registrerar i palliativa registret.
Vak sätts alltid in i slutskedet efter bedömning av sjuksköterska. Det är i första hand ordinarie personal som sitter vak. Behöver man sätta in en vikarie så är det en person som är känd för den enskilde sedan tidigare.
Sjuksköterskan erbjuder alltid de anhöriga efterlevandesamtal och där kan även övrig personal delta.
Den enskildes skydd
På Vintrosahemmet känner de boende sig trygga med sin vård och omsorg, i Socialstyrelsens brukarenkät svarade 94 % att de kände sig trygga på boendet.
Vintrosahemmet följer Örebro kommuns rutin för att dokumentera, rapportera och följa upp avvikelser i verksamheten. De arbetar med riskbedömningar och använder verktyget Senior Alert. Vid påvisad risk tas en vårdplan fram och åtgärder sätt in. Avvikelser skrivs framförallt på fall och läkemedel.
Arbetsterapeuten ser att det finns brister i att skriva avvikelser för hälso- och sjukvårdsinsatser som träning och specifik rehabilitering när den av någon anledning inte utförs, det är en brist.
De följer centrala rutiner gällande hantering av missförhållanden och Lex Sarah. Ingen Lex Sahra finns registrerad i W3D3 vid sökning av de två senaste åren.
De följer Patientsäkerhetslagen föreskrifter och rapporterar risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till Örebro kommun. Avvikelser skrivs vid vårdskada eller risk för vårdskada och de diskuteras alltid i teamet.
Skydds- och begränsningsåtgärder används med den enskildes samtycke efter individuell bedömning.
Bedömningen görs av hela teamet utifrån gällande rutin och dokumenteras i sekretess och
samtyckesmodulen. Larmen på Vintrosahemmet är individuellt anpassade, behovet av samtliga larm är förankrat i hela teamet. De arbetar för att svarstiden ska vara så kort som möjligt. Larmombud finns på samtliga avdelningar.
Personalen är medveten om reglerna när det gäller hygien. Nyligen genomfördes en egenkontroll (”Lätt att göra rätt”). All personal har skrivit på ansvarsförbindelsen som gäller basal hygien. Arbetskläder finns tillräckligt för att byta dagligen, samt handskar, plastförkläden, handsprit som ska användas enligt rutin.
Enhetschefen kontrollerar nästan dagligen förekomst av ringar, nagellack, håruppsättning, arbetskläder etc.
Vid behov av åtgärd tar enhetschefen ett samtal med den enskilde medarbetaren.
Hälso- och sjukvård
Sjuksköterska finns på plats, dagtid på vardagar. Kvällar och helger samarbetar sjuksköterskorna med övriga boenden i sydväst. Då utgår man från Rostahemmet. Samarbetet fungerar bra och sjuksköterskorna tycker att det är givande, det ger erfarenheter vilket kan leda till utveckling i den egna verksamheten.
Vintrosahemmets har en arbetsterapeut som arbetar 80%. När arbetsterapeuten inte finns på plats använder verksamheten sig av ärendeblad som fylls i för hand. I ärendebladet dokumenteras problemet, namn och avdelning på den som rapporterar samt förslag på åtgärd. Om det finns behov av
arbetsterapiinsatser av mer akut karaktär en dag som arbetsterapeuten inte är i tjänst finns ett samarbete med Adolfsbergshemmet.
Sjukgymnast kommer regelbundet till Vintrosahemmet, två timmar varannan vecka. Samarbetet fungerar bra och viss flexibilitet vad gäller besöksdagar finns utifrån de boendes behov. Enheten upplever dock att de har för liten tilldelning av sjukgymnast.
Läkare från Haga vårdcentral kommer till boendet på onsdagar och har rond. Vardagar dagtid finns också möjlighet att nå läkaren på direktnummer. Jourtid når sjuksköterskan distriktsläkare genom regionens distriktsläkarjour.
Vårdcentralen är närmaste samverkanspartner men genom det gemensamma informationssystemet Life Care sker utbyte av information om någon av de boende är på sjukhus. Sjuksköterska och arbetsterapeut kan även ta del av den enskildes journal i NPÖ efter samtycke.
Verksamheten följer rutiner och riktlinjer för läkemedelshantering i Örebro kommun. En kvalitetsgranskning av läkemedelshantering och Akut-Buffertförråd genomfördes under hösten.
Läkemedelsgenomgång genomförs årligen tillsammans med läkare och i samband med inflyttning. Den enskilde är inte med vid genomgången men blir indirekt delaktig vid symtomskattningen. Rutiner finns för att minska olämpliga läkemedel bland annat genom att sjuksköterskorna använder Mini Q, ett verktyg som signalerar olämpliga kombinationer av läkemedel. Detta tas sedan upp med läkaren vid genomgång av personens läkemedel. Idag är man i fas och det finns få av de boende som har olämpliga läkemedel.
Medicintekniska produkter används i den utsträckning den enskilde har behov utav. Taklyft går inte att montera på grund av för dåliga innertak vilket arbetsterapeuten tar upp som ett problem.
Anhörigstöd
Vintrosahemmet anordnar anhörigträffar regelbundet varje år och anhörigombud finns på varje avdelning.
Anhöriga bjuds in till aktiviteter och får möjlighet att ställa frågor och själv ge information vid besök och planerade träffar.
Enheten följer central rutin för att stödja anhöriga. Beroende på behov erbjuds stöd på enheten eller så förmedlas kontakt med Anhörigcentrum.
Tillgänglighet och information
Verksamheten är tillgänglig och serviceinriktad. Boendet är väl skyltat för att underlätta tillgänglighet för besökare, vid behov lämnas beskrivning för att hitta vid besök.
Det finns rutiner för kontakt via telefon, e-post och besök. Skriftlig information om enheten med kontaktuppgifter till ansvarig chef och andra nyckelfunktioner finns på kommunens hemsida.
Avdelningarna är lätta att nå per porttelefon och telefon. Enhetschefen är tydlig med egen närvaro genom att hänvisa telefon eller skriva upp utanför dörren på enheten.
Utföraren svarar för att den boende får hjälp med information såväl vid tal, syn- och hörselnedsättning som vid annan språktillhörighet. Tolk anlitas vid behov.
All personal bar väl synliga namnskyltar vid besöket.
Medarbetare och ledarskap
Personalen på Vintrosahemmet är trygg, med god kompetens och samtlig personal har mer än fem års erfarenhet av vårdarbete. De har tillräcklig kompetens för att ta emot instruktion och delegering. Ansvaret för olika arbetsuppgifter är tydligt och brister som påtalas hanteras skyndsamt av ansvarig. Alla
medarbetare behärskar svenska språket så att de kan kommunicera muntligt och skriftligt.
Personalomsättningen på Vintrosahemmet är låg vilket säkerställer kontinuitet.
Enheten har en plan för långsiktig kompetensutveckling som berör alla personalkategorier (för individen, arbetsgruppen och enheten). De genomför de utbildningar som erbjuds centralt och individuella planer görs på utvecklingssamtal. Personal har varit på studiebesök på Hagagården, diskussioner har även förts om att göra eller bjuda in till fler studiebesök.
Den kompetensinventering som enheten skickade in inför uppföljningen visar att de tre sjuksköterskorna, chefen och arbetsterapeuten har gått webbutbildningen Demens ABC men att endast 54% av
omvårdnadspersonalen har gått. Att inte fler medarbetare har en grundläggande utbildning inom demensvård är en brist.
Dokumentation
En dokumentationsgranskning har gjorts där tio journaler slumpmässigt valdes ut och en granskning av SOL och HSL dokumentation gjordes.
Vid dokumentationsgranskningen hade samtliga personer en genomförandeplan och en
verkställighetsjournal med kontinuerliga anteckningar gällande händelser av betydelse. De hade blivit tillfrågade om de ville upprätta en levnadsberättelse men det fanns inga levnadsberättelser i de granskade journalerna. En undersköterska på Vintrosahemmet berättar att de skriver levnadsberättelser i
genomförandewebben men att de inte sparar dem till genomförande. När de inte sparar levnadsberättelsen blir den heller inte en upprättad handling, vilket är en brist.
I granskningen av vårdplaner upptäcktes att legitimerad personal inte efterfrågar uppföljning i vårdplaner, det är otydligt hur uppföljningen ska ske och hur ofta, detta är en brist hos legitimerad personal. I de fall legitimerad personal har efterfrågat uppföljning i vårdplanen saknas dokumenterad uppföljning, vilket är en brist hos omvårdnadspersonal.
Vintrosahemmets enhetschef uppger att de följer centrala rutiner för egenkontroll av dokumentation SOL och HSL. De görs årligen inför bokslut samt att enhetschefen gör stickprov och uppmanar till
dokumentation regelbundet. Egenkontrollen av HSL görs gemensamt av arbetsterapeut och sjuksköterska.
Bedömning
Vintrosahemmet bedöms vara en fungerande verksamhet med engagerad ledning och personal.
De identifierar och arbetar med områden de kan förbättra själva som utevistelse och att förbättra information om var man ska vända sig vid klagomål. De samverkar med fastighetsägare och kök för att förbättra utemiljö och mat.
En av styrkorna är aktiviteter, vilket var ett förbättringsområde vid den granskning som gjordes 2012.
Utifrån de boendes önskemål erbjuds nu ett stort utbud av aktiviteter, både individuella och i grupp.
Vid dokumentationsgranskningen hade samtliga personer en genomförandeplan och en
verkställighetsjournal med kontinuerliga anteckningar gällande händelser av betydelse. Utifrån den dokumentationsgranskning som gjorts görs bedömningen att de brister som framkom vid senaste kvalitetsuppföljningen 2012 som rörde social dokumentation och genomförandeplaner inte kvarstår vid denna uppföljning.
Vintrosahemmet fick ett bra resultat vid senaste brukarundersökningen (2018), alla svarade att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål. På frågorna om de får ett bra bemötande, kände sig trygga och om de sammantaget var nöjda med boendet svarade 94 % positivt.
Enheten för uppföljning bedömer att det finns brister som kräver åtgärd då man inte helt lever upp till de krav som finns. De utmaningar/brister som är kopplade till fastighet och mat är inget som
Vintrosahemmet som vård och omsorgsboende själv kan styra över och ses därför inte som brister i kvalitetsuppföljningen
Brister som kräver åtgärdsplan
För de brister som identifierats vid granskningen på Vintrosahemmet ska verksamheten upprätta en åtgärdsplan där det framgår vad man planerar att göra, vem som är ansvarig samt en tidsplan när man beräknar att bristen ska vara åtgärdad.
Åtgärdsplanen ska redovisas till Enheten för uppföljning senast 2019-02-11 i bifogad åtgärdsmall.
Åtgärderna kommer att följas upp av Enheten för uppföljning när åtgärdsplan kommit in.
Återkoppling kommer ske till Vintrosahemmet via enhetschef efter att Enheten för uppföljning har tagit del av åtgärdsplanen. Beroende på brist och åtgärd kan uppföljningen genomföras på olika sätt.
Verksamheten ansvarar för att brister och åtgärdsplan presenteras i vård- och omsorgsnämnden i rimlig tid efter upprättad åtgärdsplan.
Inom nedanstående huvudområden har brister uppmärksammats. Den exakta bristen framgår i åtgärdsplanen.
• Den enskildes skydd
• Medarbetare och ledarskap
• Dokumentation
