Forskning kring svenska som målspråk: Två forskningsöversikter: 1. Grammatik och ordförråd (Åke Viberg)2. Fonologi (Björn Hammarberg)

STOCKHOLMS U N IVE RS ITET

Institutionen för Lingvistik

Forskningsgruppen Svenska som målspråk

SSM Report 10

Björn Hammarberg och Ake Viberg

FORSKNING KRING SVENSKA SOM MALSPRAK

Två forskningsöversikter

1. Grammatik och ordförråd (Ake Viberg) 2. Fonologi (Björn Hammarberg)

April 1984

Rapportserien SSM Reports

SSM-rapporterna (serien SSM Reports) utgavs vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet i anslutning till forskningsprojektet Svenska som målspråk (SSM) som understöddes av Skolöverstyrelsen 1973–1980.

Redaktör för serien var Björn Hammarberg. Projektet var inriktat på studium av sådana företeelser i svenskans struktur och användning som utgör problem för vuxna inlärare av svenska som andraspråk med olika modersmål.

Upphovsrätten innehas av författarna. Rapporterna får laddas ner för personligt, icke-kommersiellt bruk och får citeras enligt gängse vetenskapliga principer. De får fritt användas i kurser inom högskolan under förutsättning att källan uppges.

Förteckning över SSM-rapporterna

1. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1977), Felanalys och språktypologi. Orientering om två delstudier i SSM- projektet. 34 s.

Även tryckt i Nysvenska studier 57 (1977) i form av två uppsatser, ”Svenskan i ljuset av invandrares språkfel” av Björn Hammarberg (s. 60–73) och ”Svenskan i typologiskt perspektiv” av Åke Viberg (s. 74–

85).

2. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1979), Platshållartvånget, ett syntaktiskt problem i svenskan för invandrare. Andra, omarbetade upplagan. 67 s.

En engelsk version är tryckt i Studia linguistica 31: 106–163 (1977) under titeln ”The place-holder constraint, language typology and the teaching of Swedish to immigrants”.

3. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1976), Anaforiska processer i svenskan i invandrarperspektiv – några utgångspunkter. 13 s.

Även tryckt i Nysvenska studier 55–56: 213–226 (1976).

4. Åslund, Jan (1976), Araber skriver svenska – arabisk syntax och arabers syntaxfel i svenskan. 47 s.

5. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1976), Reported Speech in Swedish and Ten Immigrant Languages. 21 s.

Även tryckt i Papers from the Third Scandinavian Conference of Linguistics, red. Fred Karlsson (1976).

Turku: Academy of Finland, Text Linguistics Research Group. 131–148.

6. Strömqvist, Sven (1980), En orientering om NP, kasus och prepositioner i ryska. 21 s.

7. Viberg, Åke (1980), Tre semantiska fält i svenskan och några andra språk: 1. Kognitiva predikat. 2.

Perceptionsverbens semantik. 3. Emotiva predikat. 103 s.

En förkortad version av uppsats 1 är tryckt i Svenskans beskrivning 12, red. S. Fries & C.-C. Elert (1980).

Umeå universitet. Uppsats 2 även i Tvåspråkighet, red. A. Stedje & P. af Trampe (1979). Stockholms universitet. Uppsats 3 även i Kontrastiv lingvistik och sekundärspråksforskning, red. B. Hammarberg (1979). Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik.

8. Viberg, Åke (red.) (1983), Studier i kontrastiv lexikologi: Perceptionsverb. Andra, utökade upplagan. 133 s.

9. Studium av ett invandrarsvenskt språkmaterial (1983). 115 s.

10. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1984), Forskning kring svenska som målspråk. Två forskningsöversikter:

1. Grammatik och ordförråd (Åke Viberg). 2. Fonologi (Björn Hammarberg). 64 s.

Även i Nordens språk som målspråk. Forskning och undervisning, red. K. Hyltenstam & K. Maandi (1984).

Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik.

INNEHÅLL

Förord ³

Äke Viberg

FORSKNING KRING SVENSKA SOM MÄLSPRÅK: GRAMMATIK OCH ORDFÖRRÅD 4

Deta l j erad innehåll sför teckning 4

Bj örn Hammarberg

FORSKNING KRING SVENSKA SOM MÅLsPRÅK: FONOLOGI ₄₈

Detalj erad innehål l sförteckn ing ⁴⁸

FÖRORD

Den här rapporten innehål l e r två föredrag som höl l s vid AScLA : s (As soc ia t ion Scand inave de L ingu i s t ique App l iquee ) symp o s ium Norden s språk som mål språk i S tockholm den 3-4 decemb er 1983. De ger en över s ik t över den f o r skning s om hi t t ills bedr iv i t s kr ing svenska som mål språk i ol ika proj ek t och avhandl ing s­

arb e t en mm . Åke Vib erg s föredrag har också bygg t s u t med e t t p ar inledande av­

sn i t t som orienterar om språk inlärning , två sp råk ighe t sfor skning, språkminorite­

terna och invandrarunderv i sningen , och som kan tj äna som k ontex t för de båda for skn ing söver s ikterna . Våra b åda b idrag kommer ock s å a t t pub l iceras. till sammans med huvudde l en av de övr iga symp o s ieföredragen i saml ing svolymen Norden s språk

som mål språk . For skn ing och undervi sn ing, u t g . av Kenne th Hyl ten s tam och Katrin Maand i, S tockho lms un iver s i t e t , In st itut ionen f ör l ingvi s t ik .

Bj örn Hammarb erg Åke Viberg

- 4 -

FORSKNING KRING SVENSKA SOM MÅLSPRÅK : GRAMMATIK OCH ORDFÖRRÅD Äke Viberg

Innehål l

1 . 1 Ol ika typer av språk inl ärn ing

1 . 2 Två språk ighe t sfor skn ing cen trerad kr ing sven skan 2 . Bakgrund

2 . 1 Invandrare och e tn i ska minor i t e t er i Sver ige 2 . 2 Språkunderv i sn ing för invandrare

3 . Framväx ten av for skn ingen i sven ska som mål språk 3 . 1 S SM-pro j ek t e t

3 . 2 SPRINS-p ro j ek t e t

3 . 3 Kenneth Hy l ten s tam: Progre s s in Immigrant Swe d i sh Syntax (avh 1978) 3 . 4 Proj ekt e t Invandrarna i kommun ikat ion s samhäl l e te

3 . 5 Äke V iberg : S tudier i kontra s t iv lexiko log i ( avh 19 81) 3 . 6 Ul la-Br i t t Ko t s ina s : Sven ska svår t ( avh 1 98 2 )

3 . 7 Två p ågående longitudine l l a proj ekt

4 Några me todiska och teore t i ska fråge s täl lningar 4 . 1 Datainsaml ing sme toder

4 . 2 Behandlade språk l iga f enomen 4 . 3 O l ika teor e t i ska per spek t iv

Litteratur

5 7 9 9 1 4 1 7 17 2 1 23 28 30 33 36 37 38 39 4 1

43

A T IT

- 5 -

FORSKNING KRING SVENSKA SOM MÄLSPRÅK : GRAMMATIK OCH ORDFÖRRÅD

Ef ter som underv i sningen i sven ska som mål språk behandl a t s u t f ö r lig t p å e t t t idigare ASLA-symp o s ium ( s e Hy l ten s tam u tge 1 9 8 1 ) , skall j ag konc en trera mig p å for skn ingen i den här upp sa t sen . För s t kan d e t vara mo t iverat a t t t i t ta p å termi�

nologin, som tyvärr bör j ar b l i en smu la v i l dvuxen och ibl and direk t mo t säge l se­

ful l .

1 . 1 Ol ika typer av sp råk inl ärn ing

De vik t iga ste typ erna av språk inl ärning och deras r e sul ta t då sven ska lär s in visas i f i gur 1.

FÖRSTASPRAKSI NLÄRN I NG ETT SPRAK

�

N I NG AV TVA SPRAK

�---�v�--- svenska som första språk

+ ytterligare ett första språk

ANDRASPRAKSI NLÄRN I NG I NFORMELL

�

I MALSPRAKS­

�

M I LJÖN

---�v�·---�

svenska som andra språk

UTANFÖR MAL­

SPRAKSM I LJÖN

�I---v�---��

svenska som främmande språk

F igur 1 . Ol ika typer av språk inl ärning och deras r e su l tat

Förstaspråk s inlärning talar man om då ett barn l är in ett språk innan någ o t annat språk e tablerat s . Genom a t t utf orma def in i t i onen på de t ta s ä t t inkluderas även inl ärningen av två språk mer e l l er mindr e p aral l e l l t, t ex om föräl drarna har sk ilda moder smål som de kon sekven t använder då de tal ar me d barne t . Termi­

nologin utgår från an tagande t a t t inl ärn ingen av två språk paral l e l l t mer på­

minner om inl ärn ingen av e t t enda språk f rån bör j an än av inl ärningen av e t t

- 6 -

andra språk för s t ef ter det a t t det f ör s ta språket b l ivit ordentl igt e tablerat . (Exak t var den gränsen skal l dras kan natur l igtvis diskutera s . ) Andraspråk s­

inlärning talar man om då e t t språk l är s in för s t efter det a t t e t t ( eller fl era) språk b l iv i t orden t l ig t e tab l erat . Det kan gälla inl ärningen av ett andra , tredj e e l l e r senare språk . En vik t ig d i s t ink t ion då det gäl ler andra­

språk s inlärningen är om den sker he l t på egen hand utan underv i sning , informell inlärn ing , e l l er om undervi sn ing ge s , forme l l in lärn ing. (Den informe lla in lär­

ningen kal l as alterna t ivt ofta f ör na tur l ig e l ler o s t yrd och den formell a s tyrd inl ärn ing. D i s t inkt ionen forme l l / inf orme ll har en viss hävd även då man talar om andra typ er av inlärn ing än språk inlärn ing. Se d ' Anglej an 1 978.) Informell inlärning sker na tur l ig tv i s a l l t id � en milj ö där målspråke t tala s . Då det gäller den forme l l a inl ärn ingen är en vik t ig fak to r om underv i sn ingen äget rum i mål språksmi l j ön , s om då invandrare underv i s a s i sven ska. I så fall komb ineras undervi sningen med inf orme l l inlärn ing u tanför k l a s s rumme t. Underv i sningen kan ock så äga rum utanf ör mål språk smil j ön , som då sven ska lär s u t vid u tländ ska un iver sitet. Då sven ska l är s in innan något annat språk e tab l er a t s kan r e su l t a­

tet kal las sven ska som f ör s ta språk . Exak t var grän s en skall dra s me l l an

para l l e l l inlärning av svenska t il l sammans me d e t t anna t språk och andra språk s­

inlärning av sven ska se dan e t t annat sp råk etablera t s är en öppen f råga. Men al l t id då sven skan in te längre kan kallas e t t fö r s ta språk är det rimligt a t t tala om sven ska s om andra sp råk ( e l l er andra spr åk), d å inlärningen sker i mål­

språksmilj ön . Termen sven ska som främmande språk re servera s då för den svenska som lärs in vid un iver s i te t i u t l ande t och l iknande fall . Be teckningen " svenska som främmande språk" har ock s å använt s om underv i sn ingen i sven ska för invandra­

re . Det var främst f ö r a t t man kände e t t b ehov a t t b e tona a t t den underv i sningen ski lde s ig från den se dan gamma l t inarbe tade underv i sning en i "modersmå l s ­

svenska" . Man b e t onade i s t ä l l e t l ikhe t en med undervi sningen av sven ska barn i sko l sp r åken . Men den paral l e l l en hal tar genom a t t invandraren möter sven ska _i s tor ut sträckn ing ock så u tanf ör klas s rumme t och genom a t t mål e t i allmänhe t mås te sättas högre. Därför har b enämningen " sven ska som främmande sp råk" börjat er sättas i l ärop laner och andra of f ic ie lla dokument av " sven ska s om andra språk"

då de t gäl ler undervi sn ingen av invandrare i Sve rige. Men b enämn ingarna växlar på e t t ofta förvirrande sätt .

Temat för den volym i vilken den här upp sat sen ingår är "Nor den s språk som mål språk". Här inför s y t t erl igare en term , mål sp råk , som återgår p å den

engel ska termen tar ge t language. E t t målspråk är e t t sp råk som man håller på att lära s ig. En annan term för de tta lir int e r imsp råk ( e l ler "me l l anspråk" ,

- 7 -

eng . interlanguage) . Men t i l l sk i l lnad från in ter imspråk har mål språk e t t mo t­

sat sord , näml igen käl l språk ( source l anguage ) , e t t e l l er f lera språk som in­

läraren behär skar och som åtmin s tone i någon g rad tänk s p åverka inl ärn ingen av mål språke t . D e t verkar därför r iml ig t a t t sär sk il t uppmärk samma de nordi ska språken s s truk turel la särart i förhål l ande t i l l andra spr åk och fråga s i g v ilka konsekvenser denna kan ha för inl ärningen. (Et t s tudium av Nordens sp råk som käl l språk sku l l e på samma sätt f oku sera p å gemen samma prob l em f ör talare av de s sa språk då de lär in andra språk . )

Jag sku l l e v i l j a de f iniera s tudiet av sven ska s om må l språk s om s tu d i e t av hur sven ska lär s in s om e t t andra språk med sär sk i l d hän syn t i l l r e l a t ionen mel lan svenskans s t ruk tur och s truk turen ho s de t (de) språk s om in l äraren r edan b ehär skar . Om man uppf a t tar termen må l språk p å de t sätte t b l ir det naturlig t a t t också ta upp kontra s t iva och typ o l og i ska a sp ekter .

1 . 2 Två språkighe t s f or skn ing c entrerad kr ing sven skan

S tudie t av sven skan s om mål sp råk är egen t l igen b ara en sär sk i l d a sp ek t ur vilken man kan väl j a att b e trakta den två spr åk ighe t sfor skning som är cen trerad kr ing sven skan . I f igur 2 visas relat ionen t i ll o l ika angränsande områden . Jag v i l l betona a t t f iguren har gj ort s med tanke p å t ema t f ör den vo lym som upp­

sat sen ingår i . I e t t annat sammanhang skulle j ag kanske gj or t avgrän sn ingar p å e t t annat s ä t t .

TVASPRAKIGHETSFORSKNING CENTRERAD KRING SVENSKAN

TOLKNING &

öVERS1HTNING IIEMIGRANT­

SVENSKA"

KONTRASTIV-TYPOLOGISK ANALYS AV SVENSKA &

OLIKA K�LLSPRAK

PARALLELL INL�RN ING AV SVENSKA & ANNAT SPRAK

SVENSKA SOM ANDRA SPRAK

A /�

FORMELL INFORMELL BARN VUXNA

TV S PRAKIG UNDERVISNING

INTERIMSPRAKSANALYS

SVENSKA SOM FR�MMANDE SPRAK

F igur 2 . Två språk ighe t s for skn ing centrerad kr ing sven skan

- 8 -

Gränsen är naturl igtv i s f lytande mel lan sådana s tudier som b e skr iver sven ska som andraspr åk och sådana som b e skr iver inl ärning av sven ska mer eller mindre paral l e l l t med e t t anna t språk . I Lenore Arnberg s avhandling (Arnb erg 19 7 9 ,

1 9 8 1 a , b) s tudera s f ör skoleb arn i blandspr åk iga f amil j er , där den ena f öräl dern är sven sk talande och den andra är engel sktalande . I en deis tudie (Arnberg 1 97 9 ) beskr ivs språkva l e t i 20 famil j er . Re su l tatet vi sade at t de t huvud sak­

l igen fann s fyra s trateg ier : - blandad s trateg i :

en person=e t t språk :

Båda språken används omväxl ande av den ena eller b åda föräldrarna

Varj e föräl der använder konsekven t s i t t eget språk

in i t ial enspråk i g s trateg i : Bara e t t språk talade s med b arne t t ill s det börj ade ta l a

- e t t språk ( enge l ska ) hemma/ e t t annat språk (svenska ) u tanf ö r hemme t.

Bara då den sena s t e s trate g in t i l l ämpade s använde b arnet kon sekven t engelska hemma . Då någon av de tre f ö r s ta s trateg ierna t illämpade s brukade b arne t norma l t svara p å sven ska , även om de t t i lltalades på engel ska . Sammanfa t t ande

säger Arnberg ( 1 98 1 b s 1 7 ) : "Although it was no t imp o s sible to r a i s e a child bil ingually in a se t t ing where the only s ource of second-language inpu t was f rom the ch i l d's family , such an under tak ing app eared to requ ire greater effor t f rom parent s than was prev iou s ly recogn i z e d. " S om hon sj älv p åp ekar b ehöv s yt ter l igare s tudier f ö r a t t unde r s öka vad som gäl l er då någo t annat språk än engel ska är involvera t . D å båda föräldrarna talar samma minor i te t s språk blir natur l ig tv i s föru t sät tn ingarna ock s å hel t andra . I den andra deis tud ien

(Arnberg 1 98 1 a) , i vi lken fyra barn som hör både sven ska och engel ska i hemme t f ö l j s l ongi tudine l l t , f inn s ock s å rent språk s truk ture lla data om barnen s

sven ska , som sku l l e kunna j ämföra s med d e s tudier som refereras i av sn i t t 3 . F lera av Kar in Arons son s s tudier anknyter ock s å nära t ill " sven ska s om mål­

språk" . Särsk i l t Aron s s on ( 1 97 8 ) , en under s ökn ing av tvåspråk ig organ i s a t ion av ordförråde t ho s 50 f inskspråkiga barn med sk if tande kun skap er � svenska . Alder�

mä s s ig t är förde lningen 3 0 sexår ingar och 20 å t t aåringar . Vad som undersök s är behär skn ingen av två typ er av antonymer p å både finska och svenska , nämligen rumspar t iklar s om upp-ner och dimen s ion sadj ek t iv som l ång-kort . Hon f ann at t inl ärn ing sgången var den samma som man t id igare funn i t v id studi e t av enspråkiga barn ( enge l sktalande ) , t ex f ö r s tods p o s i t iva or d (upp , lång) bät tre än nega�

tiva (ner , kor t ) . F e lmön s tren var de samma på f inska och svensk a , t ex ersatte

mer al lmänna ord som l i t en mer differen t i e rade s om låg , kor t . S tudien s tö der antagande t att inl ärn ingen av denna typ av ord s tyrs av den kogn i t iva komplexi-

- 9 -

te ten som har un iver s e l l g i l t i ghe t . D e s su tom tolkas resul t a t e t s om e t t s t öd för hypote sen att andra sp råk s inl ärn ingen f ö l j er samma mön s ter som f ör s ta sp råksin­

lärningen .

S tudier av tvåspråki g undervi sning s å s om Löfgren & Ouv inen-B irgers tam (1980) och Er ic s son & Löfgren ( 1 98 1 ) b ehandl ar främs t eff ekten av o l ika a l t ernativa sätt a t t organisera underv i sningen , vilket naturligtvis är mycke t angel ägna frågor men f a l l er u tanf ör den här över s ik ten . Den intre s serade hänvi s a s till den kr i t i ska gran skningen av den här typ en av for skning i Pau l s ton ( 1 9 8 3 ) .

En intres san t para l l e l l t i l l f o r skningen i svenska som mål språk finner man i s tudier av ol ika former av " emigran t sven ska" , a l l t så vad som händer med sven skan hos emigranter i USA och annor s täde s . S om en kla s s iker på omr åde t får man väl redan b etrakta N i l s Ha s se lrno s Amer ika svenska ( 1 9 74 ) . Ker s t in

Norden s tams avhandl ing Sven skan i Norge ( 1 979 ) , en under sökn ing av hur

sven skar i Bergen succ e s s ivt upp tar nor ska spr åkdrag i s in svenska , innehåller b l a imp l ika t ion s ska lor för den mor f o l o g i ska anpas sningen s om de t sku l l e vara intre s sant a t t j ämf öra med en b e skrivn ing av hur b ö j n ing s f ormer l är s in av sven ska andraspråk s inlärare . I synnerhe t den kontra s t iva analy s en av sven ska och o l ika käl l språk ankny ter nära t i l l s tudi e t av tolkning och över sät tning t i l l och f rån sven ska . Se t ex S tr oud ( 1 9 8 1 ) och Engwa l l & af Ge i j e r s tam ( 198 3 ) .

2 . Bakgrund

För a t t for skn ingen i sven ska som målspråk ska l l kunna s e s i s itt sammanhang är det nödvändig t a t t veta någo t om v ilka inlärarna av svenska är, vUkakun skap er i sven ska de redan har re spektive behöver samt vilka typer av unde rvisning som.

f inns . Ytterl igare bakgrund s inf ormat;i.on ge s i Widgren ( 19 8 2) och Winfrids s on ( 1 98 1 ) . S tat i s t i ska uppgif ter f inn s lä t ta s t t i llgängliga i Immi grant s and Immigrant Teaching in Sweden, u t g iven av SeB (1983 ) .

2 . 1 Invandrare och e tn i ska minorite ter i Sverige

Man brukar ofta s äga a t t de t f inn s en milj on invandrare i Sver ige, Man rör sig då med en relat ivt v id def ini t ion . I s if f ran inräknas alla per s oner fö dda u tom­

lands , första generat ionens invandrare, vilka uppgår t i l l 625 000. (Alla siffro r i de t ta av snitt gäl ler per 3 1 december 198 2, då inget annat säg s.) De ssutom in­

räkna s andra generat ionen s invandrare , med vilket avses personer födda i Sverige som har min s t en förälder som är född i u t l ande t.

De upp går t i l l ca 375 000. I tabe l l ₁ v i s a s från vilka länder invandrarna ur sprung l igen kommit .

- 1 0 -

Tabe l l 1 . Personer med u t l ändsk b akgrund 3 1 . 1 2 . 1 9 8 2

FÖDDA UTOMLANDS ^-jörsta generationens invandrare FÖDDA I SVERIGE -andra generationens if/llandrare Svenska medb. 0-17

Medborgarskapsland Utländska Svenska Utländska år,jödda i Sverige Summa

Födelseiand medborgare medborgare medborgare med minst enjöräldel

jödd utomlands

Norden . ... . ... . .. 162 452 164 374 51 961 91 497 470 284

Danmark ... 19 508 22 700 7 166 11 970 61 344

Finland ... 122 362 117 487 37 546 67 581 344 976

Nor ge ... 17 753 23 965 6 732 11 660 60 110

Island ... 2 829 222 517 286 3 854

Övriga Europa ... 88006 107 319 25 545 56 040 276 910

Gr ekland ... 9 705 4 835 3 242 3 104 20 886

Jugoslavien. . . . . . . . . 28 422 9 367 10 199 6 640 54 628

Polen ... 13 108 11 683 990 6 095 31 876·

Storbritannien . . . . . . . 6 609 2 223 1 855 2 651 13 338

VästtyskIand . . . . . . . . 9 734 28 329 3 729 15 305 57 097

Ungern ... 2624 10 743 225 4 301 17 893

Övriga länder. . . . . . . . 17 804 40 139 5 305 17 944 81 192

Afrika . . . . . . . . . . . • 6 972 4 623 1 005 2 773 15 373

Nordamerika . . . . . . . . 5 371 9 263 1 691 2 926 19 251

USA ... 4 142 7 656 1 521 2 251 15 570

Övriga länder. . . . . . . . 1 229 1 607 170 675 3 681

Sydamerika . . . . . . . : ^. 15 656 6 568 206 2 075 24 505

Chile ... 8 390 2 144 74 512 11120

Övriga länder. . . . . . . . 7 266 4 424 132 1 563 13 385

Asien . . . . . . . . . • • . 35 880 20 727 6 715 6 771 70 093

Turkiet ... 15 106 1 711 4 918 1 220 22 955

Övriga länder. . . . . . . . 20 774 19 106 1 797 5 551 47 138

Oceanien . . . . ...... 535 431 65 229 1 260

Sovjetunionen. . . . . . • • 1 341 5 433 50 1 109 7 933

Okänt • . . . . . . . . . • . 66 90 1 938 27 2121

SUMMA ... " . 316 279 318 8280 89 176 163 4472) 887730

1) I denna summa f inns 1 0 000 barn t ill u tlands svenskar , som b ö r räknas b ort.

2 ) T i l l summan b ör r äkna s drygt 120 000 per soner som är 18 år och över.

Antale t är en upp ska t tn ing . Denna summa b ö r ock s å fogas t i l l summan i nä s t a ko lumn , 8 8 7 7 3 0 . I så fal l kommer man upp til l 1 milj on p er soner med u tländsk bakgrund .

Käl la : S IV S ta t i s t ik 3/83. (Den ur sprung l iga kä l l an är S CB . )

- 1 1 -

Långt ifrån a l l a de p e r sone r s om med denna vida def ini t ion kal l a s " invandrare"

b ehöver någon sär sk i l d underv i sn ing i sven ska . Särsk i l t b land andra gener a­

t ionen s invandrare f inns säker t många var s dominanta språk är sven ska. Enl igt Re inans ( 1 9 8 1 ) f inn s b land andra genera t ionens invandrare många var s ena f ör­

äl der är svensk ( c i rka häl f ten) . Ande l en andragenerat i onsbarn med b ägge f öräl d­

rarna från samma l and är enda s t 3 2% . Undan tag är dock b arn t i l l invandrare från Turkiet , Grekland och Jugo s l av ien . 6 0-70% av de s sa har föräl drar. s om kommer från samma land . Exak t vad de t ta innebär f ör kunskap erna i svenska respek t ive minor i­

tet s språken ve t vi in te . Men då den ena f öräl dern är svensk ökar natur l ig tv i s sannol ikhe ten f ö r a t t sven ska skal l b l i b arn e t s dominerande el l e r i v i s sa fal l enda språk med tanke p å a t t sven skan of ta dominerar utanf ör f amil j en . (Från de t ta f inns i och f ör s ig ock s å undantag . )

I Munic io & Me i s aar i-P o l s a s ( 1 9 8 0 ) under s ökn ing av språkkun skap er och l ev­

nadsförhållanden hos invandrare hävda s a t t "ungefär en f j är dede l av samt l iga invandrare har o t i l l räck l iga kun skape r i sven ska" . Ett s å genere l l t omdöme är na tur l igtv i s diskutab e l t med tanke på a t t va d som upp f a t t a s s om t i l l räck l iga kun skaper växlar med s i tua t i onen . (Med s t ö r s t a sanno l ikhe t även hos en ind ivid

som b edömer s ina egna kun skape r . ) Hur s om hel s t innehål l er dera s under sökn ing många in tre s santa upp g if ter om hur sven skkun skap erna är korrel erade med ol ika bakgrund sfak torer . I f igur 3 v i s a s hur sven skkun skap erna förde l ar s ig e f ter kön i fyra nat ional i te t sgrupp er . Upp g i f ter om sven skkun skap erna bygger på s j älv­

ska t tn ingar som int ervj uade invandrare f ick göra av s ina sven skkun skaper i en b re t t upp lagd intervj uunder s ökn ing . En s j ugradig ska la använde s som ang e s

över s t i f iguren . Sk i l lnaden vi sade s ig var a s tor me l lan o l ika nat i onal i­

tet sgrupp er . F inländare och po lacker hade betydl igt bättre kun skap er i svenska än jugo s l aver och turkar . Som framgår av f i guren hade kvinnorna i regel b ä t tre kun skaper i svenska än männen i den f in ska och pol ska grupp en medan de t omvända gäl ler f ör j ugo slaver och turkar . En vik t ig f örk lar ing sfaktor v i sade s i g dock vara utb ildn ing . "En del av de sk il lnader som f inn s me l l an o l ika nat iona l i te ter och me l l an kvinnor och män inom o l ika nat ional i tet sgrupper f örklaras av a t t ut­

b i l dn ing sn ivån var ierar för de o l ika grupperna . " (s 3 1 ) .

Män

34%

Män

44%

Figur :3. Kunskaper i svenska efter kön. (PRI)

Finländare

Polacker

Kvinnor Män

66;6 55%

Kvinnor Män

56� 59%

- 1 2 -

Bara modersmål,

� ^{modersmål och}

km li te svenska

Jugoslaver

Turkar

Kvinnor

45%

Kvinnor

41%

F igur 3 . Kun skaper i sven ska ef ter kön i fyra nat iona l i tet s grupper Upp g if terna bygger p å s j älvska t tn ingar enl ig t en sj ugradig ska l a :

Bara moder smål - Mo der smål och l i tet svenska - Moder små l och g an ska bra sven ska - Båda sp råken l ika bra - Sven ska och gan ska bra moder smål - Sven ska och l it e t moder smål - Bara sven ska .

Kä l l a : Mun ic io , I & Mei saar i-Po l sa , T ( 1 98 0 ) , Språkkun skaper och levnad s f ör­

hål landen . E IFO Rapport Nr 1 2 . S tockho lm

- 13 ^-

I He idelbergproj ek te t , där man s tuderade spanska och ital ien ska arb e tar immigran­

ter s informe l l a inl ärn ing av ty ska , fann man at t en f ramgång sr ik inl ärn ing i f ör s ta hand korre l erade med soc iala kontak t er med ty skar p å f r i t id en . (Kl e in &

D i t tmar 1 97 9 ) . Det kan därför vara intre s sant at t se hur de t soc iala kontak t­

mönst ret ski l j er s ig åt f ör o l ika invandrargrupper . I Alpay ( 1 9 8 0 ) f inn s upp­

g ifter om de t ta som byggde p å ma teria l ur samma intervj uunder sökn ing som Mun ic io

& Me i saar i-Polsa refererade . S e f igur 4.

%

SvensksprAk iga 94 finländare (n=2451

�

:! 86- ^(n=4701 FinsksprAkiga finländare (n=6171

] e ₇₉

.!3! _<II

·u �

"C GI I I

<II I

"C

.!3! e

ca 59

�

52

� I

i I

I !

L--L __ -L __ � ________ -L __ -L-%

6 14 21 41 48

Inga sociala kontakter eller sociala kontakter begränsade till landsmän

Käl la : Alpay ( 1 9 8 0 )

Figur 4. Invandrargrupper i S t ockholm ef ter soc iala kontakt er

Intervj upersonerna f i ck frågan hur många vänner de gå t t hem t i l l under det senas te åre t och hur många av de s sa vänner s om var i t l andsmän. D e s su tom s t äl l de s en l iknande fråga om hur många arb e t skamrater d e träff a t på f r i t i den . Med b l an­

dade soc iala kontakter menas a t t de en sk i l da intervjuade haf t mins t en kon takt u tanf ör den egna grupp en . De som int e haft sådana kontakter umg icks således

- 1 4 -

enbart med landsmän . (Om de in te var to tal t i s o l erade . ) S om framgår av f iguren är sk il lnaderna mycke t s tora me l l an nat ional i t e t sgrupp erna även i de t t a fal l .

Bland de turk i ska invandrarna var de t 5 2% som int e haf t någon soc ial kontak t i hemme t e l ler p å f r i t iden med någon svensk ( e l l er med någon icke-turk i sk invand­

rare) . Möj l ighe terna t i l l inf orme l l inl ärn ing av sven ska b l ir natur l i g tv i s p å det sättet mycke t b e grän sade .

2 . 2 Språkunderv i sning för invandrare

Då de t gäller barn i f ör sk ol a , grund- och gymnas ie skola är en grundl äggande princ ip at t de har rätt t i l l trän ing/underv i sn ing på s it t hemspråk , dvs e t t annat språk än sven ska s om u tgör e t t l evande in s l ag i hemme t . Även om av s ikten med de t här av sni t te t främ s t är a t t or ient era om o l ika typ er av sven skunderv i s­

ning för invandrar e , b l ir b ilden skev om sven skunderv i sn ingen int e sät t s i relat ion t i l l o l ika f ormer av hemspråk sunderv i sning , i synnerhe t för b arnen s de l.

Barn i f ö r sk o l eål dern ( 0-6 år)

Antal e t barn i för sk o l e å l de rn s om har min s t en 1. u t l ande t född f örälder uppg ick vid år s sk if t e t 1 9 7 9 / 8 0 t i l l ca 1 05 000. Av de s sa har upp ska t tn ing sv i s min s t 60 000 e t t annat språk än sven ska s om umgänge s språk i hemme t ( S OD 19 82:4 3 ,

s 48-50 ) . I för sko l an förekommer o l ika slag av hemspråk s s tö d , s om kan vara ut­

forma t p å o l ika s ä t t. I kommuner med många invandrarbarn är de t ganska vanlig t med hemsp råk sgrupper ( en sp r åk iga grupper) i daghemmen och de l t id s för skoian . Det f inns ock s å samman s a t ta grupp er , där hälf ten av barnen talar e t t gemen samt minor i t e t s språk i hemme t och häl f t en enbart talar sven ska i hemme t . I många f a l l

ing år de s sutom b arn med mino r i te t s språk i sven sk språk iga grup p er . Hö s t en 19 8 1 fanns drygt 1 7 000 b arn i för sko l an med e t t anna t hemsp r åk än sven ska . Av de s sa f ick 74% av f em- och sexår ingarna och 3 8 % av de yngre b arnen hemspråk s trän ing .

Grundskolan (år skur s 1 -9 )

Total t fanns 8 6 7 0 0 e l ever med annat hemspråk än sven ska hö s t t erminen 1 9 8 2 (8 , 7% av samt l iga e l ever ) . En l ig t en särskild b edömn ing som g j orde s av l ärarna me d hj älp av en sexgrad ig skala var 5 1 600 ( 5 9 % ) av de s sa e l ever i b ehov av

s tödunderv i sn ing i svenska . 8 , 2% av e l everna med annat hemsp råk än sven ska be­

dömde s h e l t sakna kun skaper i sven ska e ller enbart för s t å mycke t enkel t vardag s­

språk ( SMU 1 9 8 3 : 1 4 , S CB ) . S t örre de l en ( 8 4 % ) av de e l ever s om bedömde s vara i

- 15 -

behov av det de l tog i någon form av s t ö dundervi sning i sven ska .

Enl igt Gu s taf s son ( 1 9 8 3 ) har tre s tandardmo de l l er b örj a t u tkr i s tal l i sera s ig för s tödunderv i sningen:

Intens ivundervi sn ing i s k f örb ere de l s ekl a s s

För e l ever som he l t saknar kun skaper i sven ska . D e t rör s ig här främ s t om elever s om kommit t i l l Sver ige mer e l l er mindre direkt innan de börj ar sko l an

( e l ler som redan gå t t några år i skolan i e t t annat l and) . Kl asserna är o f ta mycket he terogena med av seende p å ål der , ku l ture l l b akgrund och f ärdigh e t s­

nivå � svenska . V i s t e l s e t iden i f ö rb erede l s ekla s s väx l ar f rån några dagar upp t il l två terminer . Övergången t i l l van l ig klas s är y t t e r s t kän s l ig och bör ske ämne för ämne . Hö s t terminen 1 98 2 fann s 8 6 förb er e de l s ekl a s s er .

- Kompanj onlärar skap

Invandrare l everna f ö l j er den regu l j ära undervi sningen i k l a s s en i a l l a ämnen 0ch f år s töd inne i k l a s sen av invandrar l äraren s om arb etar s om kompanj on t i l l den ordinar ie l äraren . Model l en ans e s l ämp l ig f ör kl a s s er med många in­

vandrarb arn som inte b ef inner s ig p å a l l tför l åg nivå i sven ska . - S t öd i form av kl in ikundervi sn ing

Den van l iga s te mode l l en . E l everna går ifrån under v i s sa schemabundna l ek t ioner i veckan .

E l ever med e t t annat hemspråk än sven ska kan ock s å g å i hemspråk skl a s s (två­

språkig klas s ) , där huvudde l en av underv i sn ingen g e s på hemspråk e t . I de s sa klas ser ges al l t id ock så undervi sning i sven ska som andra språk , ef ter som mål e t ä r a t t e l everna skal l b l i tvåspråk iga . Hemsp råk sk l a s ser f år f n norma l t enda s t b i l da s på l åg- och me l lan s tadie t . Läsår e t 1 98 2 / 8 3 fanns 56 1 sådana kla s ser

( 7 8% f inska) . Det f inn s ock så samman sa t ta k l a s ser , där hälften av e l everna talar e t t gemens amt mino r i te t s språk medan den andra häl f t en är rent sven sk­

språkig . 298 sådana k l a s s er fanns h ö s t t erminen 1 9 8 2. De två grupperna under­

v i sas t i l l en börj an huvudsakl igen var f ör s ig och lär s ig skr iva och läsa p å d e t egna språket . Suc c e s s ivt öka s den gemensamma underv i sn ingen o c h den svensk­

språk ige l äraren och hemspr åk s läraren arb e tar då vanl igen t i l l samman s p å l ekt ionerna .

Medan e l everna i hemspråk sk l a s ser och samman s a t t a k l a s ser f år l ä s inlärning på hemspråket är undervi sn ingen i sven ska t i l l a t t börj a med mun t l ig . S e dan inf ö r s suc ce s s iv t l ä sning och skr ivning samt v i s s ämne sunderv i sning på sven ska och antalet veck o t immar ökar . (SOU 1 9 8 3 : 58 , s 3 2 ) . Jfr E r ic s son & Löfgren

( 1 98 1 ) .

- 1 6 -

Gymnas i e skolan

I gymna s ie skolan f inn s total t ca 13 100 elever med annat hemspråk än sven ska . Enl igt lärarnas b e dömn ing ef ter en sär sk i l d färd ighets skala , s om är fyr grad ig för gymnas iets de l , var 4 000 av de s sa e l ever i b ehov av stöd i sven ska ( 2 7 % ) . Av de s sa f ick 58% någ on f orm av sådan undervi sning . ( S i f f rorna gäl ler hö st­

terminen 1 9 8 2 . SMU 19 8 3 : 1 4 ) .

Sven ska för vuxna invandrare

Grundl äggande utb i l dn ing i sven ska

S edan bå 1 96 5 / 6 6 har vuxna invandrare kunnat få avg if t sf r i underv i sn ing i svenska . Denna underv i sning hade t i l l att b örj a med stö r st omf attning v i d stud ieförbunden, där den kan ges som inten s ivunderv i sn ing ( 1 6-30 t im/vecka ) � hög st 240 timmar (med v i s sa mö j l igheter til l förlängn ing ) . För g l e sunderv i sn ing

(2- 1 5 tim/vecka) gäl ler inge t hög s ta timtak . Medan antal et deltagare � s tudie­

f örbunden s underv i sn ing numera har min skat, har sven skunderv i sn ingen � samb and med arb etsmarknad su tb i l dn ing v id AMU-centren ökat . Bå 1 9 8 2 / 8 3 av s l utade 5 4 4 3 per soner s ådan utb i l dn ing ( AM S s t a t i stik ) . D enna underv isning omf attar ca 6 00 t immar s intens ivunderv i sn ing (drygt 3 0 tim/vecka i två per ioder om 9 veckor vardera) . De ltagarnas f örkun skap er i sven ska sk iftar mycket. Därför te sta s och nivågrupperas e l everna vid b örj an av underv i sningen , v i lket gör att underv i sn ing s­

grupperna kan göras mer homogena med av seende på f örkun skap er i sven ska . E l ever som saknar grundl äggande färdigheter att l ä sa och skr iva hänv i s a s t i l l en

sär sk i l d alfab et i s er ing sundervi sning . Al fabetisering

Al fabet i s er ing sutb i l dn ingen är för lagd t i l l Grundvux (Grundutb i l dn ing f ör vuxna) som har som al lmänt mål att ge f ärdigheter i l ä sn ing , skr ivning och matematik Som svarar mot åk 6 i grund skolan . E l ever med annat hemspråk än sven ska utgj or­

de 6 4 3 7 per soner mar s 1 9 8 2, 63% av samtl iga kur sdel tagare . D enna utb i l dning är b e tyd l i gt längre än den grundläggande utb i l dn ingen i sven ska . T ime r sättning utgår för 1 1 20 timmar med möj l ighet ti l l f ö r l ängning t i l l h ö g st 2 220 timmar . Man har ofta d i skuterat om invandrare som inte a l l s kan l ä sa e l l er skr iva f ö r st bör f å lära s ig detta p å mo der smål et el l er p å sven ska . Främst p å grund av b r ist p å komp e t enta l ärare f år de f l e sta lära s � g läsa p å sven ska, även om an­

delen s om lär s i g l ä sa p å mo der smålet har ökat p å senare t id . Då l ä s inl ärning­

en sker på moder smålet, ges enda st muntl i g undervi sn ing i sven ska . Då l ä s inlär­

ningen ske r på sven ska, kräv s vanl igtv i s en omf attande muntl ig f örb erede l se p å sven ska.

- 1 7 -

Komvux

Inom Komvux (Kommuna l vuxenu tb i l dn ing ) ge s vuxna undervi sn ing s om svarar mot grundskolan s högs tadium ( åk 7-9 ) och gymnas i e skolan . Ca 1 5% av del tagarna �

Komvux är invandrare . V i s s s t ö dundervisning kan anordnas för invandrare i sven ska . på grundsko l en ivå kan invandrare de s su tom byta ut den ordinar ie kursen � sven ska mo t ämne t " sven ska som f rämmande språk" , vilket i b e tyg shän­

seende är j äms täll t me d sven ska s om moder smål.

3 . Framväxten av f or skningen � sven ska som mål sp råk 3 . 1 S SM-proj ek t et

Proj ektet Svenska som mål språk ( S SM) var förlagt t i l l in s t i tu t ionen för l ingv i s t ik vid S tockho lms univer s i t e t o ch f inan s ierades av S Ö 1 9 7 3-8 0 . I pro­

j ekte t arb etade Bj örn Hammarb erg (pro j ek t l edar e ) o ch Åke V ib er g . Proj ekte t hade t i l l syfte a tt b e skr iva syntak t i ska p rob l em i svenskan för invandrare sedda �

ett språk typ o l og i sk t och funkt ione l l t perspektiv. Proj ekt e t b e stod av två

paral l e l l a delunder sökn ingar , en f e lundersökn ing och en typ o l og i sk under sökning . I b åda delunder sökn ingarna uppmärk sammade s 1 0 moder smål h o s inlärarna :

engel ska, spanska , grek i ska , p o l ska , pers i ska , f inska , unger ska , arab i ska , turk i ska och j ap anska . De s sa var va l da de l s för a t t repre sen t era några av de vanl iga s te mode r smål en b l and invandrare i Sver ige , de l s för a t t rep r e s entera

språk på ol ika typo log i sk t av s t ånd från sven skan (med engel ska re spek t ive japanska som de b åda y t terpunk terna ) . I f e lundersökn ing en underosök t e s skr ivna uppsatser av e l ever som represen terade de t io moder smål sgrupperna och de s su t om b efann s ig på o l ika s tadier . Textmängden uppgick t i l l ca 1 1 0 0 0 0 ord, ungefär jämt förde l ade på de tio moder smål s grupperna . I den typ o l o g i ska under sökn ingen in samlade s da ta om de t i o moder smålen , de l s genom en genomgång av pub l ic erade b e skr ivn ingar , de l s genom e t t f r åge schema b e s tående av ca 400 sat ser på svenska

som över sa tte s av två språk iga inf orman ter med något av de t io språken s om moders­

mål . I de pub l ic erade unde rsökn ingarna sy stema t i serade s f e l en � funk t i onella grupper och sammanf örde s med typo logi ska data . E tt i l lu s trat iv t exemp e l p å me toden ä r p l a t shål lartvånge t (Hammarb erg & V ib erg 1 9 75/7 9 ) . som kort skall refereras härnedan .

Följ ande typ er av u t e l ämn ing s f e l och b rott mot ordf ö l j den är vanl iga h o s inl ä­

rare av sven ska ( e l evens mo der smål ange s inom sneds treck

)

- 18 -

När s lu tade hon f ruko sten hon måste gå in i en f ruktaf f är . /Unger ska/

Korrekt : När hon s lutade fruko sten må ste hon ^{. . •} Rak/ omvänd ordf ö l j d på morgonen går j ag upp kl 7 . Kokar j a g kaf f e e ller te . /F inska/

Korrekt : Jag kokar kaf f e e l l er te . Rak/ omvänd ordf ö l j d I septemb er är mörk . / F in ska/

Korrek t : I s eptemb e r är det mörkt . Al la här nä stan l ikadana . /Arab i ska / Korrekt : Al la här är nä stan l ikadana .

Utel ämnat sub j ektspron .

Ute l ämnad kopul a vara Jag l ä ser om nya sk ivor och vad ska hända p å TV /Enge l ska /

�or�_ekt : . . och vad s om ska hän da p å TV . Ute l ämn ing av sub j ekt smärket som Or saken t i l l att de s sa f e l typ er har f ör t s samman är att de a l l a bryt er mot ett b e stämt funktione l lt sy stem i svenskan . Detta är f örkn ipp at med ordf öljdens funktioner i sven skan . Genere l l t kan man sk i l j a me l l an textgrammat i ska och sats­

grammati ska funktioner hos ordf ö l j den . Textgrammati ska funktioner ho s ordföLjden ta lar man om då denna s i gnal erar temati ska r e l ationer , inf ormation s struktur en

i satsen och l iknande d i stinktioner s om har att göra med det funktione l l a sats­

perspektivet . De satsgrammati ska funktionerna , s om b il dar kärnan i det funk­

tione l l a system s om b e skr iv s i rapporten , har en särpräg l ad u t formn ing i svens­

kan . Fö l j ande tre satsgrammati ska funktioner ur sk i l j s : Funkti on

SATSDEL : Sub j ekt/Obj ekt

SATSTYP : P åstående /Fråga SATSHIERARKI : H- s a t s / B i sats

Exemp e l p å ordf öl j d

Boaormen har s ett kan inen, Kaninen har sett b oaormen . Al i är trött . /Är Al i trött?

När snöade det s ist ?

När det snöade s i st , m1nn s J ag inte . S ett i ett typo l o g i skt-språk j äm f örande p e r sp ektiv är de tta system täml igen un ikt för sven skan och ett l itet antal närb e s l äktade nordvä steurop e i ska språk . Ordf ö l j den som en s i gnal för satsdel funktionen är v i s serl igen ett re lativt spr itt fenomen . Men s om en s igna l f ö r d irekt j a/nej -f råga använd s ordf ö l j den enb art _i de germanska språken och ( d e lv i s ) i skr iven f ranska . Utanf ö r denna snävt avgrän sade grupp av språk används inte ordf ö l j den s om en s ignal f ö r f råga utan i stäl let s i gnal eras denna genom intonati on e l l er o l ika typ er av f råge­

partiklar . Då det gäl ler ordf ö l j den som en s i gna l för satsh ierark i f ör e l igger inga data från ett b redare urva l av språk. B l and de tio språk en i S SM-mater ia l e t f inn s dock inget som använder ordfö lj den s om e n b i sat s s ignal p å samma s ätt som

- 1 9 -

sven skan (med ett part ie l lt undantag f ör engelskan ) .

En förut sättning för att ordf ö l j den skall kunna s ignalera de tre sat sgram­

mat i ska funkt ionerna är att det f inns ett ut satt subjekt och ett ut satt finit verb i sat s en . Det är denna p r inc ip som kal las p l at shå l lartvånget . I många

språk kan de s s a e l ement ute lämnas, då de utgörs av något av f ö l j ande e l ement : OBETONAT SUBJEKTSPRONOMEN

FORMELLT SUBJEKT 'DET ' GENERI SKT SUBJEKT 'MAN' SUBJEKTSMÄRKET 'SOM '

KOPULAN 'VARA' ( IBLAND ÄVEN MOTSVARIGHETEN TILL VERBET 'HA')

Ett sär sk ilt forme l lt subjekt tyck s enb art förekomma i den l i l la grupp av nordvä steurop e i ska sp råk s om ock s å använder omvänd ordf öl j d f ö r att s ignal era direkt j a/nej-fråga . S om ett typ i skt exemp e l v i s a s förekomsten av ett f o rme l l t subj ekt t i l l sammans med väderverb en i f igur 5 .

A. Platshållarspråk

Svenska Tyska Engelska

Det regnar. Es regnet. It's raining.

Franska Il pleut.

B. Språk utan platshållartvång Spanska

Llueve. /regnar 3 pers sing/

Nygrekiska

Vre�i. /regnar 3 p s/

Finska

Sataa. /regnar/

Standardarabiska

Tumtiru /regnar 3 s fem

(syftar på 'naturen')/

Japanska

Polska

Pada (deszcz).

Persiska Baran mibarad.

Ungerska

Esik (az esö).

Turkiska

Ya�rnur ya�lyor.

Arne ga futte irnasu. /regn subjektspartikel fallande är/

F igur 5 . Väderverb en s kon strukt ion

/faller (regn) /

/regn regnar/

/faller best regn/

/regn regnar/

- 20 -

De f l e sta språken utanför den nordvä steurope i ska g ruppen s aknar he l t sub j ekt t i l l verbet i satser av detta slag . En ytterl i gare typ f öre l igger i språk som japanska e l l er turk i ska där man s äger 'regn regnar ' med ett subjek t s om

utgörs av e t t sub stantiv . L iknande upp s tä l lningar kan göra s f ö r de övr iga el ementen ovan . l språk som saknar sven skans p latsh ål lartvång , kan inte ord­

f ö ljden p å ett e f f ektivt sätt s ignal era de sat sgrammati ska funkt ioner s om den s ignal erar i svenskan . Jämf ör vad som händer om p l at shål l arna ute l ämna s i sat ser som de f ö l j ande :

Påstående det regnar Al i är trött

Fråga regnar det är Al i trö tt

På s tående e l ler Fråg a ? regnar

Al i trött

Bland de t io språken i S SM-materia l et är det endast engel skan s om i likhet med svenskan är ett p latshål l ar sp råk . l samtl iga de övr iga språken kan e tt obetonat subjektspronomen ute l ämnas . L ika s å sakna s motsvar ighe t t i l l det f o rme lla

subjektet . l några av språken såsom arab i ska och turk i ska ute l ämna s d e s sutom kopulan vara i många satser . D å det gäl l er ordfö ljden , sk i l j er s ig den sats­

grammat iska ordf ö l j den i sven skan i många avs e enden även f rån engelskan, som annar s är det enda språket i S SM-ma ter ia l e t som u tny ttj ar ordf ö l j den satsgramma­

t i skt i en u t sträckning som är j ämf örbar med sven skan . Man kan därför säga att den användning av ordf ö l j d och p lat shållare s om b e skriv it s här u tgör ett typologi sk t täml igen unikt drag i sven skan . S amt idigt gäl l er f ör e l ever med samtliga de moder smål s om under s ökts att de har problem med ordf öl j d och plat s­

håliare i sven skan . (l vad mån detta gäl l er i sk iftande grad f ör de o l ika mo der smål en är svårt a t t med säkerhet f a ststäl l a på grundva l av f elmater ialet, även om detta verkar vara f al l et . ) på grundva l av under sökn ingen kan f öljande generella hypote s upp stä l l a s :

Al la inl ärare tenderar att f å prob l em p å de punkter där mål sp råk et har en typologi skt sett un ik e l l er s ä l l synt s t ruk tur .

Ett syf te med den typo l o g i ska b e skrivningen inom projektet var a t t upp r ä t ta en typ o l og i sk pro f i l för sven skan, där man kunde avläsa vilka drag s om var språk­

spec i f ika. l andra rapp orter f rån proj ek t e t kartlägg s funktione llt och typ o­

logiskt prob l em som hänger samman me d b i sats struk tur och ju s ter ing av p er son och tempu s i ind irek t rapport (Hammarb erg & Viberg 19 76a) och en ski s s av de anaf oriska proc e s serna (Hammarb erg & V iberg 19 7 6b ) .

S SM-proj ektet byggde på en f e lunde r s ökning . Nackde len med en s ådan under sök-

- 2 1 -

ning är att man inte kan s äga s å mycket om utvecklingen i mål språket , själva inlärning sproc e s sen . A andra s idan är metoden ekonomi sk . Med tanke på att projektet var det f ö r sta i s itt s l ag i Sver ige var det r iml i g t att i för sta hand försöka åstadkomma en bred inventer ing av syntaktiska prob l em. De funk­

tione l l a och typo l o g i ska förk l ar ingar s om gavs t i l l o l ika högfrekventa f el ger en god utg ång spunkt även f ör andra typer av inter imsp r åk s analy s .

3 . 2 SPRINS-proj ekte t

Projektet Språkutveck l ing ho s invandrarbarn ( SPRINS ) var f ör lagt till in stitu­

tionen f ör l ingv i stik vid Göteb orgs univer s itet 19 76-83 . Proj ektet f inansiera­

de s av SÖ . Projektl edare var Gunnar T ingbjörn . I synnerhet vid starten var p rojektet en slags para l l e l l t i l l S SM fa stän inr iktat på barn . Huvudmålet var att under söka hur invandrarb arn me d o l ika för sta språk och med o l ika språklig stimu lans lär sig sven ska. Inom proj ektet genomf örde s en d iktamensunder sökn ing s om redov i s a s av Ander s-Börj e Ander s s on ( 1 9 8 1 ) . Främst be ly s e s p roblem med stavning och uttal h o s e l ever med ski lda moder små l , vilket f a l l er utanför den här över s ikten . Den andra huvudunder sökningen b erör f r i skr if t l ig f ramstäl lning.

Analy sexemp e l hämtade ur detta material ges i T ingb j örn ( 1 9 7 7 ) . I övr igt har v i s sa de lunder sökningar presenterat s i SPRINS ' rapportser ie , t ex P itkänen

( 1 9 8 1 ) o ch Björk & Ravnb�l ( 1 9 8 1 ) . " Efter s om den saml ade redov i sn ing s om ut­

l ovats ännu inte pub l ic erats , är det svårt att utvär dera denna huvudundersök­

ning .

I T ingbjörn ( 1 9 8 1 ) di skuteras utifrån teoreti ska utgång spunkter o l ika aspek­

ter av invandrarbarn s språkb ehär skn ing . F ö l j ande f igur är rep r e s enta t iv för de r e s onemang s om f ör s i rapporten :

- 2 2 -

INVANDRARES SPRAKBEHÄRSKNING UTGÖRS OFTA AV

Förstaspråket (Si) Vuxna Barn

Uttal Si: s fonologiska system Si: s fonologiska system

-----^---- ^r---------- ---^-

Grammatiska mönster SI:S grammatiska mönster SI:S grammatiska talspråks- mönster

1--- --- f--^---- --- f---

Ordförråd S l: s ordförråd S l: s ordförråd, väsentligen (VISST BORTFALL vardagliga och emotionella

ERSÄTTS AV ord ur hemdomänen

TILLSKOTT FRÅN S2)

Andraspråket (S2) Vuxna Barn

Uttal SI:S fonologiska system S2:S FONOLOGISKA

(MED VISSA FÖRSÖK SYSTEM

TILL S2-ANPASSNING)

1--- --- r--- - --- ----^---^---^---

Grammatiska mönster För Si och S2 gemen- SAMMA grammaTISKA mönSTER

ETT BEGRÄNSAT 7 ??

ANTAL FREKVENTA S2-MÖNSTER

Vissa SI -mönster

1--- t--- ------- -^---^-

Ordförråd S2:5 ORDFÖRRÅD, S2:5 ORDFÖRRÅD,

VÄSENTLIGEN FRÅN FRÄMST UR KAMRAT-

YRKESDOMÄNEN OCH SKOLDOMÄNEN

Figur 7. Språkbehärskningen hos vuxna invandrare och hos invandrarbarn. Förstaspråket betecknas med små bokstäver, ANDRASPRÅKET MED STORA BOKSTÄVER. Gemen­

SAMMA språkDRAG markERAS meD små och STORA bokSTÄVER.

Invandrarbarnens grammatiska mönster i andraspråket företer sannolikt samma karakte­

ristika som de vuxna invandrarnas men i andra proportioner. Om invandrarbarnen inte blir delaktiga av skoldomänens ordförråd i S2, reduceras deras språk till kamratdomänen. Om förstaspråket inte görs till undervisningsspråk utvecklas S' knappast utöver hemdomänen.

Samtidigt som rapporten uppmärk sammar intre s santa f råge stä l ln ingar tycker J ag att man saknar en ordentl ig kopp l ing t i l l under sökningarna inom proj ektet ( e l ler hänv i sn ingar t i l l andra under sökningar ) . V i s sa av de p å ståenden s om gör s (t ex om grammati ska mönster i vuxna s andrasp råk i f iguren ovan ) är prob l emat i ska och sku l l e b ehöva prec i sera s och underbygga s mer .

Inom projektet har också pub l ic erats ett antal kontrastiva b e skrivn ingar . T ingb j örn (1979 ) pr e senterar i s in kontra stiva min igrammatik en övers ikt av sven skans morfolog i ska kategorier i jämf ö re l s e Jlled ett tj ugotal invandrarspråk . Främst anges avsaknad re spektive förekomst av en v i s s kategor i i tab e l l form.

- 2 3 ^-

Uppg ifterna bygger p å l itteratur sökning ( genomgång av pub l ic erade b e skr ivn ingar ) . Två kontra stiva sk i s ser har ock s å pub l ic erats f ö r f in ska (Kä l l ström 1 9 8 2 ) och turk i ska (Chr i stians son 1 98 3 ) .

Under proj ektets gång har intre s set al ltmer f ör skj ut it s mo t gener e l la f rågor som rör aktiv två språkighet ho s invandrarb arn . F l era rapp orter har o ck s å

pub l icerats inom proj ektet om o l ika a sp ekter av underv i sn ingen s organ i sation f ö r invandrarbarnen . Framf ör al lt Gunnar T ingb j örn har ock s å starkt ,engagerat s ig i deb atten om lärarutb i l dn ingen och invandrarb arnen s sko l s ituat ion , som han b e lyst i ett stort anta l upp satser som skr iv its i anknytn ing t i l l proj ektet .

3 . 3 Kenneth Hyl ten stam : Progre s s in Immigrant Swe d i sh Syntax (avh 1978) Kenneth Hylten stam tar i s in avhandling f a sta p å att inl ärar språket är mycket var iab e lt . Om man studerar de f e l som gör s av inl ärarna , f inner man att en och samma inlärare under v i s sa per ioder av in lärn ingen använder f e l aktiga och

korrekta mål språk s f o rmer om vartannat . Hy lten stam tänker sig att inl ärar språket ska l l b e skriva s med ett regel sy stem som b i l dar de former s om uppträder . Var ia­

tionen i inlärar språket gör att utveckl ingen i r iktning mot mål språket inte a l ltid kan b e skr iva s genom att en tidigare , f e l aktig regel vid en g iven tidpunkt ersätts av en korrekt regel . Man må ste räkna med att utveck l ingen ofta är :

Fe laktig regel > Väx l ing Felaktig/Korrekt regel > Korrekt regel

Des sutom spelar kontexten en rol l f ö r rege l t i l l ämpn ingen . D et f inn s vis sa kont exter som f avor i s erar t i l l ämpandet av den korrekta regeln� I avhandl ingen tillämpas de t ta r e sonemang p å tre syntakti ska f enomen :

1 . Negationen s p lacer ing 2 . Inver s ion

3. Rak ordfö l j d i b i sats

Två o l ika typ er av kontexter förmo dade s kunna p åverka t i llämpn ingen av de s sa regler :

A. Verb et s typ : Ensamt huvudverb /Hj ä lpverb B . Sub j ektets typ : Pronomen/ Sub s tant iv .

I f igur 6 i l lu strera s de tre syntakti ska f enomenen 1 kontexter av den f örsta typ en .

L NEGATION a) H-SATS b) B ISATS

2. INVERSION a) JA/NEJ-FRAGA b) SPETSSTÄLLN ING

3. RAK ORDFÖLJD I BISATS a) JA/NEJ-FRÄGA

b) ATT-SATS

- 24 -

HUVUDVERBSKONTEXT

MAR IA BOR INTE I MALMÖ.

DET ÄR SYND, ATT MARIA INTE BOR I MALMÖ.

TAR EVA BUSSEN T ILL JOBBET?

VID PARKE N SER DU EN KYRKA.

LARS FRAGAR, OM AKE SLUTAR KLOCKAN TRE.

MARIA SÄGER, ATT ULF KÖPER BATEN IMORGON.

HJÄLPVERBSKONTEXT

ULF VILL INTE STANNA.

DET ÄR SYND, ATT ULF INTE V ILL STANNA.

V ILL DU ÄTA KLOCKAN TOLV?

IDAG VILL KARIN LÄSA.

KARIN FRÄGAR, OM HON FAR STANNA pA SJUKHUSET.

BENGT SÄGER, ATT HAN VILL SPELA pA RESTAURANGEN.

Figur 6 . Under sökta språkl iga f enomen (Hy l t en s t am 1 9 78 )

För a t t t e s t a hur inl ärare av sven ska hanterade de s sa s truk turer u tarb e tade s e t t t e s tbatter i b e s t ående av 7 2 men ingar . 1 6 0 e l ever som f ö l j de nybörj arkur ser i svenska t e s tade s vid två t i l l fäl l en med fem vecko r s me l l anrum ( e f ter tre r e sp ek­

t ive åtta veckor s underv i sn ing ) . Tota l t var 3 5 moder smål rep r e s en t erade . Upp gif­

t en b e s tod i en man ipu lat ion av de 7 2 te s tmen ingarna s om pre s enterade s i f ö l j an­

de form : INTE VILL

U l f de

v i l l s tanna äta klockan t o lv ?

--

Enl igt ins truktionerna sku l l e e l everna sätta in de t g ivna ordet p å en av de två tomma p la t serna i men ingen . Samt l iga upp gif ter gav s i denna f o rm . Ma terialet ana ly s erade s sedan genom a t t ol ika kontexter rangordnade s genom imp l ikat ions­

ana lys . Resu l tatet kan sammanfa t ta s så här :

- 25 -

Nega t i onen s place r ing :

I huvudsa t s f avo r i seras p lac erandet av negationen efter verb et av hj älp­

verb skontexten

- Det tyck s f innas en f a s då inl ärarna inte ski l j er p å H- sat s o ch b i sa t s - I b i sats favor i s eras p lacer ingen av negat ionen f ö r e verb et av huvudverb s-

kontexten .

Inver s ion/Rak ordf ö l j d

Inver s ion i direkt j a/nej -f råga favor i s er a s av h j älpverb skont ex t en - I övr igt : Inga pref eren s er

Då de t gäl l de subjek t ets typ (sub stantiv/pronomen) kunde ingen e f f ekt ob ser- veras .

Re sultatet är i synnerhet i studien av negat ionen s p l ac er ing mycket s l ående . Det j ag sku l l e vi l j a sätta ett f rågetecken för är om ett te s t av det här s laget ger en b i ld av språkb ehär skningen i normal kommun ikation . Snara st är det vä l kän s l an för vad som är grammati sk t re sp ektive ogrammati skt p å målsp råket som under sök s ( ett grammatikal itetste s t ) . Bela stn ingen p å inf o rma t ionsb earb etn ing skapac iteten b l ir inte den samma som i natur l i g kommunikation .. _

Tankegångarna i avhandl ingen har senare vidareutveckl at s i en studie av pronomine l la kop ior i relat ivsat sen (Hyltenstam 1 98 1 & 198 3 a ) . Bakgrunden t i ll under sökn ingen, som har t il l syfte att undersöka typ o l og i ska marker ing srelat ioner s

inverkan p å andra språk s inlärn ingen, är Keenan & Comr ie s ( 1 9 7 7 ) t i l l gänglighe t s.­

h ierark i :

SU > D O > 10 > OBL > GEN > OCOMP

Beteckn ingarna syf tar på den funktion det relat iviserade NP : e t kan ha � Re l­

satsen :

SU (SUBJEKT ) p o j ken som sjunger DO (DIREKT OBJEKT) p o j ken som Per slår

10 ( INDIREKT OBJEKT) p o j ken som j ag sk ickade ett brev t ill OBL ( IK; dvs PREP+NP ) p ojken som Eva satt b r e dvid p å b iograf en GEN ( ITIV) p o j ken var s b ror Eva känner

OCOMP (STANDARD VID p o j ken som Eva är snabbare än KOMPARATION )

I vi s sa språk er sätts det relativi serade NP : et av ett p ronomen i relativsatsen p å ett säct som är omöj l igt i svenskan . Man f år då strukturer som : pojken som Per s l år honom . Utsättandet av pronomine l l a kop ior sker dock i skiftande grad �

de sp råk som til l åter sådana . Til l gänglighet shierarkin utsäger b l a att j u högre (mer ti l l vänster) en position står i hierarkin, de sto mindre är sannol ikheten