Patienters livskvalitet efter coronar arteriell bypass-operation
En litteraturstudie
Patients’ quality of life after coronary artery bypass-surgery
A literature study
Rebecca Danielsson Marie Kampman
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå/15 hp
Handledare: Karin Engdahl, Kristina Rendahl Laage Examinerande lärare: Ann-Kristin Sandin Bojö 2016-11-04
SAMMANFATTNING
Titel: Patienters livskvalitet efter coronar arteriell bypass-operation - en litteraturstudie.
Patients’ quality of life after coronary artery bypass-surgery - a literature study
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Rebecca Danielsson, Marie Kampman
Handledare: Karin Engdahl, Kristina Rendahl-Laage
Sidor: 22 (exklusive bilagor)
Nyckelord: Coronar arteriell bypass-operation, livskvalitet, postoperativ vård
Introduktion: Coronar arteriell bypass-operation (CABG) är en stor operation som ofta innebär större livsstilsförändringar för patienten. Sjuksköterskan behöver vara medveten om de delar i livskvaliteten som påverkas efter CABG för att kunna förebygga eventuella försämringar i livskvaliteten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa livskvaliteten hos patienter som genomgått coronar arteriell bypass-operation. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit &
Becks niostegsmodell. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed.
Artiklarna genomgick en urvalsprocess och kvalitetsgranskning. Vid slutförd granskning återstod 10 artiklar där två huvudteman växte fram. Resultat: Resultatet redovisades i två huvudteman med tillhörande underteman. Det första huvudtemat var Patientens funktionalitet med undertemana Förekomst eller frånvaro av kroppsliga symtom och Känslor, ångest och depression. Det andra huvudtemat var Patientens sociala tillvaro med undertemana Stöd och förtroende och Socioekonomisk status. Slutsats: Många patienter upplevde en förbättring i livskvaliteten. Patienternas livskvalitet innan operationen hade betydelse för hur livskvaliteten blev efter. Sjuksköterskan behöver fokusera på att patienten får tillräckligt med information och stöd innan och efter operationen för att patienten inte ska ha orealistiska förväntningar av hur livskvaliteten kommer att bli efter operationen.
Innehållsförteckning
Introduktion ... 4
Coronar arteriell bypass-operation ... 4
Preoperativ information ... 4
Postoperativ vård ... 5
Livskvalitet ... 5
Problemformulering ... 6
Syfte ... 6
Metod ... 7
Inklusions- och exklusionskriterier... 7
Litteratursökning... 8
Urval 1 ... 9
Urval 2 ... 9
Urval 3 ... 9
Databearbetning ... 10
Forskningsetiska ställningstaganden ... 10
Resultat ... 12
Patientens funktionalitet ... 12
Patientens sociala tillvaro ... 13
Diskussion ... 15
Resultatdiskussion ... 15
Metoddiskussion ... 16
Klinisk betydelse ... 18
Förslag för fortsatt forskning ... 18
Slutsats ... 18
Referenslista ... 19
Bilaga 1: Artikelmatris ...
4
Introduktion
Ischemi i hjärtat är den största dödsorsaken i världen och drabbar 7,4 miljoner människor varje år. Prevalensen ökade med 1,4 miljoner människor mellan år 2000 till 2012 (World Health Organisation[WHO] 2012). Ischemi innebär en otillräcklig syretillförsel till vävnader. När hjärtats kranskärl inte får tillräckligt med syre kan det yttra sig genom kärlkramp, det vill säga i form av bröstsmärta. Ischemin beror på en tillväxt av plack som delvis eller helt kan ockludera kärlen. Det finns då en risk för att placket går sönder och bildar en blodpropp, vilket kan resultera i en hjärtinfarkt (Järhult & Offenbartl 2013). Riskfaktorer för att drabbas av ischemi är bland annat rökning, övervikt, diabetes, hypertoni och hyperlipidemi. Även kvinnor efter menopaus har en ökad risk att drabbas (Maas & Appelman 2010). För att behandla tillståndet görs i det akuta skedet en ballongvidgning (PCI). Vid allvarligare fall av ischemi kan coronar arteriell bypass-operation (CABG) vidtas, då är det ofta flera kärl som är ockluderade. CABG har visat sig ha en bättre effekt än PCI vid allvarligare fall av ischemi (Socialstyrelsen 2015).
Coronar arteriell bypass-operation
CABG kommer från engelskans Coronary Artery Bypass Graft (Socialstyrelsen 2015). Det är en stor operation där sternum delas på längden för att komma åt hjärtat och dess kranskärl (Järhult & Offenbartl 2013). Operationen innebär att en del av en ven opereras in för att transportera blodet förbi ockluderade blodkärl till hjärtat. Venbiten tas vanligen från vena saphena magna i benet och bildar en graft (Järhult & Offenbartl 2013; Socialstyrelsen 2015).
År 2015 genomgick 2599 patienter CABG i Sverige. Det sågs då en ökning i antalet operationer för första gången sedan år 2001. Siffrorna inkluderar dock inte patienter som genomgått CABG i samband med andra operationer (Swedeheart 2016). Mer än 55 % av alla som genomgår operationen är över 65 år. Det har visat sig finnas evidens för att kvinnor har två gånger så stor risk att avlida i samband med CABG jämfört med män (Pollock et al. 2015; Blankstein et al.
2005). Mortaliteten vid CABG beräknas dock vara totalt cirka 1 % (Järhult & Offenbartl 2013;
Swedeheart 2016). De positiva effekterna av CABG kan vara befrielse från kärlkramp och därmed minskad risk att drabbas av en hjärtinfarkt. Operationen har också visat sig ge goda möjligheter till ett längre liv (Morrow & Boden 2012; Alizadehasl et al. 2016). Viktigt att notera är att CABG inte är en kurativ operation, utan syftar till att förbättra livskvaliteten och ge ökad livslängd (Dal Boni et al. 2013).
Preoperativ information
Inför operationen kan sjuksköterskan behöva informera och motivera patienten till att förändra sina levnadsvanor, som till exempel rökstopp, ökad fysisk aktivitet och koständring. Det bör ske utan att på något sätt skuldbelägga patienten, utan istället lyssna på patienten och utforma samtalet i syfte att stärka patientens autonomi (Socialstyrelsen 2011). Tiden innan operationen kan vara påfrestande för patienten då den kan uppleva symtom som bröstsmärta och fatigue (Socialstyrelsen 2015). Preoperativ information från sjuksköterskan kan reducera stress och
5 förbereda patienten inför operationen. Informationen handlar om sjukhusvistelsen, förberedelser inför operationen, smärtlindring och återhämtning. Informationen grundar sig även på patientens egna frågor om operationen och om livet efter (Goodman et al. 2002).
Heilmann et al. (2016) menar att patienter som lider av ångest innan CABG behöver individuellt anpassad information och emotionellt stöd från sjuksköterskan innan de genomgår operationen för att reducera sin ångest efter operationen.
Postoperativ vård
Att reducera smärta är en viktig uppgift sjuksköterskan har innan och efter att patienten skrivs ut från sjukhuset (Sawatsky et al. 2013). Smärta från sternumsnittet kan försämra patientens sömn och förmågan att utföra dagliga aktiviteter (Leegard & Fagermoen 2008). Att skrivas ut med tillräcklig smärtlindring minskar risken för komplikationer i det postoperativa skedet (Sawatsky et al. 2013). Äldre (>65 år) är överrepresenterade vid komplikationer efter CABG, vilket kan resultera i längre sjukhusvistelser, social isolering och depression (Sorensen & Wang 2009). Komplikationer efter operationen kan vara pneumoni, stroke, sårinfektion och blödning från sternumsnittet (Biancari et al. 2015; Swedeheart 2015).
Bakomliggande sjukdomar, kärlsjukdomens svårighetsgrad och komplikationer efter operationen påverkar patientens längd på sjukhusvistelsen. Längden på sjukhusvistelsen varierar men är i snitt fem till sju dagar vid ett komplikationsfritt förlopp (Peterson et al. 2002).
Tidig utskrivning från sjukhuset innebär att patienten behöver sköta det mesta av sin rehabilitering på egen hand, vilket kan upplevas svårt (Leegard & Fagermoen 2008).
Efter operationen erbjuds patienter i Sverige rehabilitering enligt nationella riktlinjer som består av regelbunden och individuellt anpassad fysisk träning. Träningen omfattar konditions- och styrketräning tillsammans med fysioterapeut. Rehabiliteringen syftar till att öka livslängden och förbättra livskvaliteten (Socialstyrelsen 2015). Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) ska patienten ha möjlighet att vara delaktig i utformningen av sin vård. Det ska bidra till att patienten får bättre följsamhet och resultat av sin behandling. I Sverige finns även mottagningar för patienter som genomgår hjärt- och kärlkirurgi. Sjuksköterskans uppgift är då att ge rådgivning och utbilda patienten efter operationen (Strömberg 2001). Theobald & McMurray (2003) skriver att patienterna upplevde att stöd från sjuksköterskan via telefon och deltagande i stödgrupper hjälpte dem att hantera de livsstilsförändringar de stod inför efter operationen, som att öka sin fysiska aktivitet. Sawatsky et al. (2013) skriver att stödjande telefonsamtal bland annat bör uppmärksamma sömn, smärta, ångest och fysisk aktivitet.
Livskvalitet
Begreppet livskvalitet kan definieras olika av olika personer. Livskvaliteten kan sjunka vid ett tillstånd men öka vid ett annat. Det innebär att livskvaliteten är föränderlig och kan ändras efter hand (Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering [SBU] 2012; Farquhar 1995).
Hälsorelaterad livskvalitet används ofta vid forskning om hur olika ohälsotillstånd påverkar
6 livskvaliteten. Den hälsorelaterade livskvaliteten beskrivs då som den livskvalitet som påverkas av hälsan (SBU 2012).
Wilson & Cleary (1995) har utformat modellen Health-Related Quality of Life (HRQoL) som ska definiera hälsorelaterad livskvalitet och dess påverkansfaktorer. HRQoL utgörs av biologiska och fysiologiska faktorer, symtom, funktionella faktorer och generella hälsoupplevelser. Samtliga faktorer, med undantag från biologiska och fysiologiska faktorer, påverkas av hur patienten är som individ och hur patientens miljö ser ut. Ferrans et al. (2005) har rekonstruerat modellen och menar att alla tidigare nämnda faktorer påverkar varandra men också att biologiska och fysiologiska faktorer påverkas av miljön och individen. Nordenfelt (1991) beskriver utifrån Maslows behovstrappa människans universella grundläggande behov, som av mänskliga strävanden kan resultera i upplevd god livskvalitet. Nordenfelt menar dock inte att uppfyllda behov automatiskt leder till en hög livskvalitet utan syftar på att det, likt tidigare nämnda modeller, finns många fler faktorer som inverkar på livskvaliteten. Han skiljer även på subjektiv och objektiv livskvalitet, där subjektiv livskvalitet syftar på människans egen uppfattning om sin livskvalitet. Det kan då vara att känna sig hängig och krasslig. Den objektiva livskvaliteten avser det som går att mäta eller ses utifrån. Det kan vara att mäta sin temperatur eller titta sig i halsen. Människan kan således ha hög objektiv men låg subjektiv livskvalitet eller vice versa, då den känner sig sjuk även om en person utifrån skulle säga att den inte är det (Nordenfelt 1991).
Problemformulering
CABG är en stor operation som ofta kräver stora livsstilsförändringar för patienten. Då CABG inte botar kärlsjukdomen utan endast lindrar symtomen, är det även av stor vikt att patienten lär sig leva med sjukdomen. Sjuksköterskan ansvarar för att ge patienten information och utbildning om situationen. För att främja patientens livskvalitet och lindra lidande behöver sjuksköterskan vara medveten om de beståndsdelar i livskvaliteten som kan påverka patientens återhämtning efter CABG. Sjuksköterskan behöver också vara medveten om att livskvaliteten är en individuell upplevelse. Det är därför viktigt att kunna urskilja vilket stöd den enskilda patienten behöver. Det finns många studier som mäter livskvaliteten efter CABG, däremot finns ett behov av en sammanställning.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att belysa livskvaliteten hos patienter som genomgått coronar arteriell bypass-operation.
7
Metod
Polit & Beck (2016) skriver att en litteraturstudie är en studie som syftar till att kritiskt granska ett forskningsområde. Materialet som används utgår från vetenskapliga artiklar som tidigare gjorts inom ämnet. Artiklarnas fynd sammanställs sedan till ett resultat. Modellen som tillämpades i den här litteraturstudien var Polit & Beck (2016) modell för litteraturstudier.
Modellen har nio steg och tillämpades för att genomföra ett strukturerat arbete (se figur 1).
Figur 1. Författarnas tolkning och översättning av Polit & Beck (2016) niostegsmodell.
I studien kommer benämningen ”patienter” användas om deltagarna. Det eftersom att studien riktar sig till sjuksköterskor. När sjuksköterskan träffar personerna i yrket är de således alltid patienter.
Enligt steg 1 (Figur 1) i modellen utformades ett syfte utifrån valt problemområde. Syftet bedömdes vara tillräckligt för det valda ämnesområdet. Steg 2 (Figur 1) utfördes genom att utforma en sökstrategi. Inklusions- och exklusionskriterier användes för att placera studien inom rätt kontext. Databaserna som valdes var CINAHL och PubMed då de innehåller artiklar som handlar om omvårdnad. Sökorden valdes utifrån syftet och var Coronary Artery Bypass och Quality of Life. I PubMed användes Nurs* i fritext för att endast få artiklar som handlar om omvårdnad då databasen även innehåller medicinska artiklar. Nurs* skrevs med trunkering för att möjliggöra olika böjningar av ordet.
Inklusions- och exklusionskriterier
Information om alla som genomgått CABG var nödvändig och därför inkluderades både patienter i hemmet och på sjukhus. Alla artiklar skulle vara peer reviewed, det vill säga vetenskapligt granskade. Alla artiklar som godkändes skulle vara granskade av en etisk
8 kommitté. De artiklar där det gått mer än tre år sedan deltagarens operation exkluderades då deltagarna skulle befinna sig inom samma tidsram. Artiklar som var äldre än 10 år exkluderades eftersom att den senaste forskningen inom området eftersträvades. Artiklarna var då publicerade 060101-160830. Litteraturstudier exkluderades eftersom att de var sekundärkällor och därmed byggde på tidigare artiklars resultat. Artiklar som inte var på svenska eller engelska exkluderades för att säkerställa förståelse av innehållet.
Litteratursökning
I steg 3a (Figur 1) genomfördes sökningen efter vetenskapliga artiklar med hjälp av valda sökord och kriterier.
Sökningen i CINAHL genomfördes genom att hitta Major Headings (MH) som stämde in på syftet. De Major Headings som valdes var Coronary Artery Bypass i kombination med Quality of Life. I sökningarna användes limitations. Limitation innebar att sökningen kunde begränsas genom att välja olika alternativ för sökningen. Till exempel kunde sökaren välja att databasen inte inkluderade artiklar från en vald tidsperiod. Artiklarna som inte överensstämde med vald limitation skulle då inte att finnas med i sökresultatet. De limitations som användes var Exclude MEDLINE Records samt Peer Reviewed för att få ett vetenskapligt underlag. Ytterligare limitations som användes i CINAHL var artiklar som var publicerade år 2006-2016.
I PubMed användes MeSH-termer (Medical Subject Headings) för att hitta artiklar inom rätt kontext. MeSH-termerna som användes var Coronary Artery Bypass i kombination med Quality of Life. Ordet Nurs* formulerades i fritext. I CINAHL handlar alla artiklar om omvårdnad vilket innebar att ordet Nurs* inte var väsentligt i den sökningen. Den limitation som användes vid sökningen i PubMed var artiklar som var publicerade de senaste 10 åren. I PubMed var Peer Reviewed inte möjlig som limitation.
Sökningen redovisades enligt steg 3b (Figur 1) i tabell 1 och tabell 2.
Tabell 1: Sökning i CINAHL
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 S1 Coronary artery bypass
(MH)
540 S2 Quality of life (MH) 8 159
S3 S1 AND S2 ** 34 10 2 2
(MH) Major Heading ** Limitation: Peer Reviewed, Exclude MEDLINE records, 2006- 2016
9 Tabell 2: Sökning i PubMed
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 S1 Coronary artery bypass
(MeSH)
15 316
S2 Quality of life (MeSH) 80 469
S3 Nurs* 254 931
S4 S1 AND S2 352
S5 S1 AND S2 AND S3** 48 25(2) 10 8
(MeSH) Medical Subject Heading ( ) Externa dubbletter
* Trunkering ** Limitation: Publication dates: 10 years
Urval 1
Steg 4a (Figur 1) avser urval 1 då artiklar ytligt granskades och valdes ut efter relevans och lämplighet. Sökningen i CINAHL resulterade i 34 artiklar, vilka granskades avseende titel och sammanfattning varav 10 valdes ut då de ansågs svara på syftet. I PubMed gav sökningen 48 träffar. Efter granskning av titel och abstract valdes 25 artiklar. De artiklar som inte svarade på syfte eller inklusions- och exklusionskriterier var borttagna enligt steg 4b (Figur 1).
Sammanlagt valdes 35 artiklar ut i urval 1 varav två var externa dubbletter trots användning av Exclude MEDLINE records som limitation. Inga interna dubbletter påträffades i någon av databaserna.
Urval 2
Urval 2 genomfördes i enlighet med steg 5a (Figur 1) genom att granska valda artiklars metod och resultat. Artiklar uteslöts på grund av att de inte överensstämde med syftet eller inklusions- och exklusionskriterier. Artiklar som handlade om andra operationer utöver CABG valdes bort då de inte var relevanta i förhållande till syftet. Två artiklar var inte granskade av en etisk kommitté och valdes därför bort. Enligt steg 5b (Figur 1) granskades artiklarnas referenslistor.
Efter granskningen tillkom inga nya artiklar. I CINAHL och PubMed valdes två respektive 10 artiklar ut till fortsatt granskning i urval 3. Steg 6 (Figur 1) genomfördes genom att färgmarkera gemensamma nämnare i studiernas resultat för att underlätta databearbetningen.
Urval 3
De 12 valda artiklarna från urval 2 granskades enligt Polit & Becks (2016) granskningsmallar Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report och Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report. Den kritiska granskningen utgör steg 7 (Figur 1).
10 Vid fortsatt granskning av artiklarnas resultat upptäckte litteraturstudiens författare att två artiklar var delar av en större longitudinell studie av samma författare, artiklarna valdes därför bort. Den större longitudinella studien ingår i den här studiens resultat. Den första artikeln som valdes bort var Rantanen et al. (2008) som mätte livskvaliteten hos patienter en månad efter CABG. Den andra artikeln var Rantanen et al. (2009a) som mätte livskvaliteten sex månader och 12 månader efter CABG.
Totalt valdes 10 artiklar ut till studiens resultat. Av de valda artiklarna var en kvalitativ och nio kvantitativa. En sammanfattning av antalet artiklar som valdes vid urval 1, 2 och 3 redovisas i tabell 3.
Tabell 3: Sammanfattning av urval 1, 2 och 3
Databas Urval 1 Urval 2 Urval 3
CINAHL 10 2 2
PubMed 25(2) 10 8
Totalt 35 12 10
( ) Externa dubbletter
Databearbetning
Bearbetning av data skedde enligt steg 8 (Figur 1). Artiklarna var numrerade från 1-10 och var sorterade i bokstavsordning för att genomföra ett strukturerat arbete. Författarna läste artiklarna enskilt och skrev ner anteckningar för att få en egen uppfattning om resultatet. Anteckningarna skrevs ner i separata Word-dokument och bestod av en sammanfattning av varje artikels resultat samt stödord och möjliga teman. Resultatet diskuterades och jämfördes mellan författarna och de färgmarkeringar som gjordes i steg 6 (Figur 1) användes för att dela in artiklarna i teman. I enlighet med steg 9 (Figur 1) summerades resultatet. Resultatet redovisades under två teman med tillhörande underteman i löpande text och i Figur 2. Det första temat som växte fram var Patientens funktionalitet med undertemana Förekomst eller frånvaro av kroppsliga symtom och Känslor, ångest och depression. Det andra temat var Patientens sociala tillvaro med undertemana Stöd och förtroende och Socioekonomisk status. De valda artiklarnas syfte, metod och resultat redovisades i en matris, se Bilaga 1.
Forskningsetiska ställningstaganden
Artiklar som godkändes i litteraturstudien var granskade av en etisk kommitté. Det för att säkerställa att artikelförfattaren hade tagit hänsyn till forskningsetik. Enligt Polit & Beck (2016) ska deltagarna alltid lämna sitt samtycke vid forskning som involverar människor. Citat som används i litteraturstudier ska skrivas på originalspråk för att undvika feltolkning av materialet (Polit & Beck 2016). Deltagarna i de framtagna artiklarna hade lämnat sitt samtycke och var informerade och införstådda i innebörden av att delta i studien. För att minimera risken för
11 feltolkning av materialet använde litteraturstudiens författare lexikon vid översättning. De citat som användes skrevs på originalspråk. Personuppgifter i de framtagna artiklarna var konfidentiellt eller anonymt behandlade. Enligt Personuppgiftslagen (SFS 1998:204) ska personen skyddas från kränkning av integriteten vid behandling av personuppgifter. Med personuppgifter menas den information som direkt eller indirekt kan kopplas till en person som är i livet. Enligt CODEX (2016) får inte material skrivas av och benämnas som sin egen. I den här litteraturstudien användes hänvisning till den ursprungliga referensen. De använda artiklarnas resultat redovisades utan att förvränga resultatet.
12
Resultat
Syftet med litteraturstudien var att belysa livskvaliteten hos patienter som genomgått CABG.
Resultatet baserades på 10 artiklar varav en kvalitativ och nio kvantitativa. Resultatet redovisades i två huvudteman med tillhörande underteman. Det första temat var Patientens funktionalitet med undertemana Förekomst eller frånvaro av kroppsliga symtom och Känslor, ångest och depression. Det andra temat var Patientens sociala tillvaro med undertemana Stöd och förtroende och Socioekonomisk status. Huvudteman och underteman redovisades översiktligt i Figur 2. Artiklarna var från Australien, Brasilien, Finland, Grekland, Iran, Kanada, Nederländerna och Norge.
Figur 2. Huvudteman med tillhörande underteman.
Patientens funktionalitet
Patientens funktionalitet beskrev patientens fysiologiska funktion, känslor samt upplevelser av ångest och depression. Detta huvudtema togs upp i samtliga av studiens artiklar. Patientens funktionalitet resulterade i två underteman. Det första undertemat som framkom var Förekomst eller frånvaro av kroppsliga symtom (Abbasi et al. 2014; Azzopardi & Lee 2009; Ballan & Lee 2006; Dantas & Ciol 2008; Lavdaniti et al. 2015; Merkouris et al. 2009; Rantanen et al. 2009b;
Sawatsky & Naimark 2009). Det andra undertemat var Känslor, ångest och depression (Abbasi et al. 2014; Dantas & Ciol 2008; Lie et al. 2010; Merkouris et al. 2009; Middel et al. 2014;
Sawatsky & Naimark 2009).
Förekomst eller frånvaro av kroppsliga symtom
Befrielse från symtom efter operationen gjorde att det var lättare att kunna delta i fysiska och dagliga aktiviteter. Att kunna delta i dagliga aktiviteter gjorde att patienterna upplevde bättre livskvalitet (Abbasi et al. 2014). Patienterna upplevde att den fysiska funktionen förbättrades successivt efter operationen. Den fysiska funktionen innebar att patienten kunde gå i trappor, städa och utföra måttliga aktiviteter som att bowla och spela golf (Azzopardi & Lee 2009;
13 Ballan & Lee 2006; Merkouris et al. 2009; Sawatsky & Naimark 2009). Patienterna ansåg också att de fick mer energi efter operationen, vilket innebar att de inte kände sig trötta eller slitna (Azzopardi & Lee 2009; Ballan & Lee 2006; Dantas & Ciol 2008). Att delta i dagliga aktiviteter var en utmaning innan operationen då de kardiella symtomen begränsade patienternas fysiska funktion. En patient sa efter operationen ”After the heart surgery, I felt physically and mentally recovered. I had sensations of freshness, youthfulness and was highly spirited. I felt younger than I was.” (Abbasi et al. 2014, s. 237). Kardiella symtom som dyspné, fatigue och smärta vid fysiska och dagliga aktiviteter efter operationen var förknippat med sämre livskvalitet (Merkouris et al. 2009; Rantanen et al. 2009b; Lavdaniti et al. 2015). Kvinnor visade sig ha större besvär med angina, förstoppning och minskad aptit (Sawatsky & Naimark 2009).
Känslor, ångest och depression
Patienterna upplevde rädsla för komplikationer efter operationen. De var rädda för att hosta och skada sternumsnittet eller rädda för att deras graft inte fungerade, vilket resulterade i att dessa patienter upplevde sämre livskvalitet (Abbasi et al. 2014). Kvinnor visade sig ha större besvär än män med att hitta copingstrategier, det vill säga att hantera stress och känslomässiga situationer (Sawatsky & Naimark 2009). Patienter som upplevde ångest- eller depressionssymtom innan operationen tenderade att uppleva de symtomen även i det postoperativa skedet och hade sämre livskvalitet (Lie et al. 2010). Middel et al. (2014) skriver att patienter som tenderade att ha en negativ inställning till operationen hade sämre livskvalitet än de som var positivt inställda. Dock skedde en genomsnittlig förbättring i livskvaliteten efter CABG både hos negativt och positivt inställda patienter (Middel et al. 2014; Dantas & Ciol 2008; Lie et al. 2010). Inställningen till operationen kunde också innebära att patienterna hade orealistiska förväntningar inför operationen, då de förväntade sig att deras livskvalitet skulle förbättras. När operationen sedan inte levde upp till förväntningarna fick det en negativ effekt på livskvaliteten (Middel et al. 2014). Flera äldre patienter (>65 år) uppgav att de besvärats av koncentrationssvårigheter och minnessvårigheter i det direkta postoperativa skedet. Problemen var fortfarande närvarande ett år senare och patienterna upplevde då en försämrad livskvalitet (Merkouris et al. 2009).
Patientens sociala tillvaro
Patientens sociala tillvaro fokuserade på stöd och förtroende som erhålls från familj, vänner och vårdpersonal samt på patientens utbildning, yrkesmässiga bakgrund och inkomst. Patientens sociala tillvaro togs upp i sju av 10 artiklar och resulterade i två underteman. Det första undertemat var Stöd och förtroende (Abbasi et al. 2014; Azzopardi & Lee 2009; Lavdaniti et al. 2015; Lie et al. 2010; Merkouris et al. 2009; Rantanen et al 2009b). Det andra undertemat som växte fram var Socioekonomisk status (Dantas & Ciol 2008; Lavdaniti et al 2015;
Merkouris et al. 2009).
Stöd och förtroende
Patienter som levde i partnerskap hade bättre förutsättningar att förbättra sin fysiska funktion, det vill säga att klara av fysiska och dagliga aktiviteter, än de som levde ensamma (Lie et al.
14 2010). Att ha stöd från familj visade sig ge bättre förutsättningar att förbättra den fysiska funktionen vilket var en förutsättning för bra livskvalitet (Lavdaniti et al. 2015). Livskvaliteten visade sig vara bättre hos patienter som fick bekräftelse och stöd från sjuksköterskor (Rantanen et al. 2009b). Patienterna tyckte också att den sociala funktionen hade förbättrats efter operationen, vilket innebar att de kunde delta i sociala aktiviteter som att umgås med familj och vänner (Azzopardi & Lee 2009). Abbasi et al. (2014) skrev att patienterna upplevde att de blev motiverade av vårdpersonalen att följa instruktioner angående träning och kost. En patient berättade efter operationen ”I’m caring myself now. I follow instructions in order to not have the heart problems again” (Abbasi et al. 2014, s. 238). Upplevelsen av att inte ha förtroende från andra människor eller att känna sig som en börda för andra innebar att patienten upplevde sämre livskvalitet (Merkouris et al. 2009).
Socioekonomisk status
Socioekonomisk status, det vill säga utbildningsnivå, yrkesmässig nivå och inkomst, påverkade hur tillfreds patienterna var med sin livskvalitet (Dantas & Ciol 2008). Patienterna upplevde att de visste för lite om sin sjukdom efter operationen (Merkouris et al. 2009). Yrkesmässig status påverkade patienternas livskvalitet vilken förbättrades eller försämrades om patienterna kunde återgå till sitt arbete eller inte (Lavdaniti et al. 2015). Patienter som hade hög utbildningsnivå var mer medvetna om sin sjukdom och hade bättre livskvalitet jämfört med de med lägre utbildningsnivå (Merkouris et al. 2009). Lavdaniti et al. (2015) skrev också att patientens känslomässiga funktion hade ett samband med patientens utbildningsnivå. Känslomässig funktion innebar förmågan att ta sig an sociala aktiviteter trots upplevda symtom eller känslor.
Det innebar att hög utbildningsnivå tenderade att förbättra patientens känslomässiga funktion vilket resulterade i bättre livskvalitet (Lavdaniti et al. 2015).
15
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa livskvaliteten hos patienter som genomgått coronar artieriell bypass-operation. De uppmärksammade delarna som gav hög eller låg livskvalitet var förekomst eller frånvaro av kroppsliga symtom, känslor, ångest och depression, stöd och förtroende och socioekonomisk status. Resultatet har stöd av Nordenfelt (1991) teori om subjektiv och objektiv livskvalitet. Patientens funktionalitet utgör den subjektiva livskvaliteten och Patientens sociala tillvaro utgör den objektiva livskvaliteten. Resultatet visar också att om en beståndsdel i livskvaliteten var förbättrad, behövde det nödvändigtvis inte betyda att livskvaliteten som helhet var bra.
Resultatdiskussion
Generellt sett sågs en förbättring i livskvaliteten hos patienter som genomgått CABG. Framför allt förbättrades patienternas fysiska funktion, vilket innebar att patienterna kunde utföra dagliga och fysiska aktiviteter. Det berodde ofta på att patienterna blivit av med sina symtom.
Shan et al. (2013) kom fram till att symtombefrielse gjorde att patienterna kunde återvinna sin fysiska funktion. De såg också en försämring gällande smärta under den första månaden efter CABG. Livskvaliteten blev sedan bättre efter att patienternas sternumsnitt hade läkt.
Resultatet av litteraturstudien visade att livskvaliteten efter CABG är relaterad till hur patientens livskvalitet var innan. Känslor och inställning inför operationen kunde ge förbättrad eller försämrad livskvalitet efter operationen. Att uppleva ångest och depression preoperativt var relaterat till sämre livskvalitet efter operationen. Dunckley et al (2008) skrev att patienter med ångest och depressionssymtom tenderade att oroa sig mycket, vilket höjde stressnivån och försvårade återhämtningsprocessen. Stenman et al. (2015) kom fram till att det fanns ett samband mellan depression och mortalitet efter CABG och menar att ångest depression bör räknas som riskfaktorer, likt till exempel diabetes. Litteraturstudiens resultat visar också att patienterna kände rädsla för komplikationer efter operationen, såsom att hosta och skada sternumsnittet. Sethares et al (2013) beskrev att patienterna kände smärta i sternumsnittet efter operationen och att de därför inte vågade hosta då de var rädda för att smärtan skulle förvärras.
Den här litteraturstudien visade att stöd och förtroende från familj, vänner och vårdpersonal var en betydande del för återhämtningen efter CABG. Stödet gjorde att patienterna kände att de klarade av fysiska och sociala aktiviteter trots eventuella upplevda symtom. De hade då också någon som motiverade dem till att utföra dessa aktiviteter. I en studie av Székely et al. (2011) kom de fram till att patienter som levde ensamma hade en sämre fysisk funktion än de som levde i partnerskap. Den här patientgruppen hade även en högre mortalitet efter operationen.
Koivula et al. (2002) kom fram till att de flesta patienterna i deras studie ansåg att stöd från sjuksköterskan på sjukhuset var viktigt eller mycket viktigt. Forskarna kom även fram till att patienter som upplevde brist på stöd från vänner och familj upplevde mer ångest än de som kände att de hade stöd.
Litteraturstudiens resultat visade att patienter med högre utbildning eller högre yrkesmässig status hade bättre livskvalitet än de med lägre utbildnings- och yrkesstatus. Kattainen et al.
16 (2004) skrev att patienter med lägre utbildningsnivå tenderade att inte förstå information som de erhöll från vårdpersonalen. Dessa patienter behövde då mer information både i det preoperativa och postoperativa skedet. Patienterna ansåg att de behövde mer information om återhämtning och egenvård vid hemkomst för att uppnå en bättre livskvalitet. Koivula et al.
(2002) skrev att patienter med högre utbildningsnivå också hade en större vilja att få information från sjuksköterskan.
Wilson & Cleary (1995) skrev att livskvaliteten utgjordes av biologiska och fysiologiska faktorer, symtom, funktionella faktorer och generella hälsoupplevelser. Dessa faktorer, bortsett från biologiska och fysiologiska faktorer, påverkades även av hur patienten var som individ och hur patientens miljö såg ut. I den här litteraturstudiens resultat utgjordes livskvaliteten av patientens funktionalitet, det vill säga patientens kroppsliga och känslomässiga funktion. Den utgjordes också av patientens sociala tillvaro i form av familj, vänner, vårdpersonal, patientens utbildning, yrkesmässiga nivå och inkomst. I litteraturstudiens resultat sågs ett samband mellan hur de olika delarna i livskvaliteten påverkades av varandra. Att ha stöd från familj kunde till exempel förbättra patientens fysiska funktion, vilket gjorde att den kunde delta i dagliga aktiviteter. Där ses ett samband mellan miljöns påverkan och den funktionella faktorn. Hur patienten var som individ kunde påverka den generella hälsoupplevelsen, då patienter som tenderade att ha negativ inställning till operationen var mer troliga att få sämre livskvalitet.
Wilson & Clearys modell HRQoL ansågs därmed vara förenlig med litteraturstudiens resultat trots att modellen var av äldre format.
Metoddiskussion
Litteraturstudien var strukturerat genomförd med hjälp av Polit & Beck (2016) niostegsmodell.
Modellen tillämpades i den här litteraturstudien för att tydliggöra processen och för att få ett tillförlitligt underlag. Inklusions- och exklusionskriterier valdes för att erhålla ett underlag som är tillförlitligt och aktuellt inom ämnesområdet. Den senaste forskningen eftersträvades och därför beslutades att endast material som var publicerat de senaste tio åren skulle användas.
Valet av tidsbegränsning kunde också ha inneburit att data gått förlorad. Dock skulle en längre tidsram göra att materialet var av äldre, inaktuell forskning. Vid sökning med tio års begränsning erhölls ändå ett betryggande underlag.
Sökorden Coronary Artery Bypass och Quality of Life var de sökord som bedömdes svara bäst på syftet. Nurs* som fritext i PubMed var nödvändigt för att erhålla ett resultat som genomsyrades av omvårdnad. Genom användning av Nurs* i fritext minskade antalet artiklar med 304 träffar, vilket tyder på att mycket forskning inom området var medicinsk. I CINAHL handlar alla artiklar om omvårdnad vilket innebär att Nurs* inte var nödvändigt att använda.
Användning av ordet Nurs* kunde således ha gjort att viktig information gått förlorad. Att använda limitations som Peer Reviewed och Exclude MEDLINE records i CINAHL förutsätter tillit till databasen, då databasen automatiskt tar bort artiklar. Det kan ha gjort att information gått förlorad. Exclude MEDLINE valdes för att sökningen inte skulle resultera i ett stort antal dubbletter från PubMed. Ändå erhölls två externa dubbletter vilket gjorde att författarna i efterhand ställde sig kritiska till användningen av en sådan limitation. Totalt resulterade
17 sökningen i 82 träffar, vilket var ett antal som bedömdes vara en god grund för en ny studie.
Författarna såg sökorden i litteratursökningen som en styrka i litteraturstudien, då de inte kunde ha utformats annorlunda för att få ett resultat som svarade på syftet. Språket i valda artiklar skulle vara på svenska eller engelska. Engelska artiklar översattes med hjälp av lexikon för att försäkra förståelse av innehållet. Då svenska är författarnas modersmål finns en risk för att det engelska materialet blivit misstolkat eller inkorrekt översatt.
I urval 1 lästes titel och sammanfattning för att kontrollera om artikeln kunde tänkas svara på syftet. Om det framgick i sammanfattningen att artikeln inte motsvarade litteraturstudiens inklusions- och exklusionskriterier valdes artikeln bort. Risken fanns att data gått förlorad om författaren till artikeln utelämnat resultat i sin sammanfattning. Vid urval 2 exkluderades artiklar som handlade om CABG i kombination med andra ingrepp. Det gjordes för att inte få ett snedvridet resultat. Det förutsatte också att artikelförfattaren har skiljt på CABG och andra ingrepp, vilket inte alltid framgick. Vid urval 3 upptäcktes att två artiklar felaktigt valts ut då artiklarna var delar av en större studie. Den större studien fanns dock med i litteraturstudiens resultat och felaktigheten bidrog inte till att data gick förlorad. Efter den kritiska granskningen valdes 10 artiklar ut och utgjorde studiens resultat. Av de valda artiklarna var en kvalitativ och nio kvantitativa. Det bedömdes vara en svårighet att jämföra den kvalitativa artikelns resultat med de kvantitativa artiklarna, då kvalitativa artiklar är av mer beskrivande karaktär.
Litteraturstudien skulle ha kunnat använda sig av enbart kvantitativa artiklar, alternativt enbart kvalitativa artiklar, för att bättre kunna jämföra artiklarnas resultat med varandra. Det finns dock en risk med att använda kvalitativa artiklar, då materialet är transkriberat vilket innebär att det finns en möjlighet att resultatet är feltolkat eller inkorrekt översatt av artikelförfattaren.
Inga begränsningar gjordes gällande vilket land artiklarna var från. Då ingen av artiklarna var från Sverige är det möjligt att överförbarheten till svensk sjukvård är begränsad. Dock erhölls artiklar från flera närliggande länder, som Finland och Norge. Då sjukvården bedömdes vara relativt likvärdig där som i Sverige ses det inte som en brist i litteraturstudien. Artiklarna som ingick i litteraturstudiens resultat redovisade resultat som liknade varandra. Därför bedömdes det inte heller vara en brist att artiklar från andra världsdelar inkluderades, som artiklar från Iran, Kanada och Brasilien.
Vid databearbetning upptäcktes svårigheter med att tolka artiklarnas olika instrument för mätning av livskvalitet. Instrumenten innehöll begrepp där det inte tydligt framgick vad innebörden var och vad forskarna egentligen hade frågat deltagaren. Tolkningen av begreppen gjordes då genom att gå till det ursprungliga instrumentet som användes och därmed utforska vad innebörden var. Det kan ha gjort att resultatet blivit felaktigt tolkat då det fanns olika översättningar och tolkningar för samma instrument vid mätning av livskvalitet.
Författarna ställde sig kritiska till urvalet i de framtagna artiklarna. Flertalet artiklar hade använt sig av bekvämlighetsurval. Det fanns också artiklar där artikelförfattaren inte benämnde vilket urval som användes, även om tillvägagångssättet för att hitta deltagarna var beskrivet.
Nackdelen med att använda sig av ett sådant urval är att det ofta inte kan generaliseras och tala för hela populationen.
18
Klinisk betydelse
Då ensamma patienter tenderade att ha sämre livskvalitet än de som levde i partnerskap bör ett ansvar tas från vården genom att erbjuda stöttande och motiverande samtal till patienter som lever ensamma. Sjuksköterskan bör också försäkra sig om att patienten har förstått den givna informationen. Eftersom att livskvaliteten efter CABG var relaterad till livskvaliteten innan, bör sjuksköterskan sträva efter att uppmärksamma eventuell depression, ensamhet eller fysisk inaktivitet redan innan operationen. Sjuksköterskan bör fråga patienten om förväntningar om livet efter operationen. Det för att patienten inte ska drabbas av ångest eller depression på grund av orealistiska förväntningar.
Förslag för fortsatt forskning
Många studier undersöker vilka delar i livskvaliteten som är förbättrade eller försämrade efter CABG. Däremot är forskningen om orsaker till förbättringar eller försämringar i livskvaliteten begränsad. Vid denna litteraturstudiens litteratursökning uppmärksammades att det finns många kvantitativa studier om patienters livskvalitet efter CABG. Kvalitativ forskning var mer sällsynt och det finns ett behov för en djupare förståelse för att sjuksköterskan ska kunna förutse och förebygga eventuella försämringar i livskvaliteten. Författarna föreslår också en interventionsstudie där interventionsgruppen får ta del av extra tillfällen med sjuksköterskan för reflektion och stöd. Detta för att undersöka hur stor betydelse stöd från sjuksköterskan har för patientens livskvalitet efter CABG. Framtida forskning behöver använda sig av slumpmässigt urval och öka generaliserbarheten genom att undersöka deltagare vid flera olika sjukhus.
Slutsats
Litteraturstudien visade att patienter som genomgått CABG generellt sett upplevde förbättringar i livskvaliteten. De största förbättringarna sågs vid patienternas fysiska funktion, där de upplevde att de klarade av fysiska och dagliga aktiviteter bättre än de gjort innan.
Litteraturstudien visade också att livskvaliteten innan operationen hade betydelse för hur livskvaliteten blev efter. Patienter som upplevde ångest- och depressionssymtom innan operationen tenderade att uppleva de symtomen även efter operationen. Några patienter trodde att operationen skulle förbättra livskvaliteten mer än den gjorde. Patienter som hade en negativ inställning till operationen tenderade att få sämre livskvalitet än de som var positivt inställda.
Patienter med högre utbildningsnivå och yrkesmässig nivå var mer medvetna om sin situation och upplevde därför bättre livskvalitet. Litteraturstudien visade även att stöd och förtroende från familj, vänner och vårdpersonal är en viktig del för att få bra livskvalitet. Sjuksköterskan behöver fokusera på att patienten får tillräckligt med information och stöd innan och efter operationen. Detta för att patienten inte ska ha orealistiska förväntningar av hur livskvaliteten kommer att bli efter operationen.
19
Referenslista
Artiklar markerade med * är artiklar som ingår i litteraturstudiens resultat.
*Abbasi, M., Mohammadi, N., Nikbakht Nasrabadi, A., Boudouin Fuh, S. & Sadeghi, T.
(2014). ’Re-Birth After Coronary Bypass Graft Surgery: A Hermeneutic-Phenomenological Study’. Global Journal of Health Science, 6(3), 235-240. doi: 10.5539/gjhs.v6n3p235 Alizadehasl, A., Sohrabi, B., Panjavi. L., Sadeghphour, A., Azarfarin, R., Ghadrdoost, B., Zolfaghari, R. & Habebzadeh, A. (2016). Comparison of the Effects of Coronary Artery Bypass Grafting Versus Medical Therapy on Short and Long Term Outcomes in Octogenarian Patients With Multi-Vessel Coronary Artery Disease. Research in cardiovascular medicine, 5(1), 1-6. doi: 10.5812/cardiovascmed.30590
*Azzopardi, S. & Lee, G. (2009). Health-Related Quality of Life 2 Years After Coronary Artery Bypass Graft Surgery. Journal of Cardiovascular Nursing, 24(3), 232-240. doi:
10.1097/JCN.0b013e31819b2125.
*Ballan, A. & Lee, G. (2006). A Comparative Study of Patient Perceived Quality of Life Pre and Post Coronary Artery Bypass Graft Surgery. Australian Journal of Advanced Nursing, 24(4), 24-28.
Biancari, F., Onorati, F., Rubino, A.S., Mosorin, M-A., Juvonen, T., Ahmed, N., Faggian, G., Mariani, C., Mignosa, C., Cottini, M., Beghi, C. & Mariscalo, G. (2015) Outcome of
Emergency Coronary Artery Bypass Grafting. Journal of Cardiothoracic and Vascular Anesteshia, 29(2), 275-282. doi: 10.1053/j.jvca.2014.10.019
Blankstein, R., Ward, RP., Arnsdorf, M., Jones, B., Lou, I-B. & Pine, M. (2005). Female Gender is an Independent Predictor of Operative Mortality After Coronary Artery Bypass Graft Surgery. Circulation, 112(9), 323-327. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.104.525139 Codex. (2016). Regler och riktlinjer för forskning. http://codex.vr.se/manniska2.shtml [2016- 09-05]
Dal Boni, A.L.M., Martinez, J.E. & Saccomann, I.C.R.S. (2013). ’Quality of Life of patients undergoing coronary artery bypass grafting’. Acta Paul Enferm, 26(6), 575-580. doi:
10.1590/S0103-21002013000600011
*Dantas, R.A.S. & Ciol, M.A. (2008). Quality of Life After Coronary Artery Bypass Surgery.
Western Journal of Nursing Research, 30(4), 477-490. doi: 10.1177/0193945907303140 Dunckley, M., Ellard, D., Quinn, T. & Barlow, J. (2008). Coronary artery bypass grafting:
Patients’ and health professionals’ views of recovery after hospital discharge. European Journal of Cardiovascular Nursing, 7(1), 36-42. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2007.06.001
Farquhar, M. (1995). Definitions of quality of life: a taxonomy. Journal of Advanced Nursing, 22(3), 502-508. doi: 10.1046/j.1365-2648.1995.22030502
Ferrans CE., Johnson Zerwic J., Wilbur JE. & Larson JL. (2005). Conceptual Model of Health-Related Quality of Life. Journal of Nursing Scholarship, 37(4), 336-342.
20 Goodman, H., Peters, E., Matthews, R., Geraghty, A., Godden, J. & Shuldham, C. (2002). A pilot study using a newly devised manual in a programme of education and support for patients waiting for coronary artery bypass surgery. European Journal of Cardiovascular Nursing, 2(1), 27-37. doi: 10.1016/S1474-5151(02)00044-0
Heilmann, C., Stotz,, U., Burbaum, C., Feuchtinger, J., Leonhart, R., Siepe, M., Beyersdorf, F. & Fritzsche, K. (2016). Short-term intervention to reduce anxiety before coronary artery bypass surgery – a randomized controlled trial. Journal of Clinical Nursing, 25(3-4), 351-361.
doi: 10.1111/jocn.13055
Järhult, J. & Offenbartl, K. (2013). Kirurgiboken. 5. uppl. Stockholm: Liber.
Kattainen, E., Meriläinen, P. & Jokela, V. (2004). CABG and PTCA patients' expectations of informational support in health-related quality of life themes and adequacy of information in 1-year follow up. European Journal of Cardiovascular nursing, 3(2), 149-163. doi:
10.1016/j.ejcnurse.2004.01.002
Koivula, M., Paunonen-Ilmonen, M., Tarkka, M-T., Tarkka, M. & Laippala, P. (2002). Social support and its relation to fear and anxiety in patients awaiting coronary artery bypass
grafting. Journal of Clinical Nursing, 11(5), 622-633. doi: 10.1046/j.1365-2702.2002.00653.x
*Lavdaniti, M., Tsiligiri, M., Palitzika, D., Chrysomallis, M., Marigo, M.D. & Drosos, G.
(2015). Assessment of Healt Status Using SF-36 Six Months after Coronary Artery Bypass Grafting: A Questionnaire Survey. Health Science Journal, 9(1), 1-6.
Leegard, M. & Fagermoen, M.S. (2008). ’Women’s descriptions of postoperative pain and pain management after discharge from cardiac surgery’. Journal of Clinical Nursing, 17(15), 2051-2060. doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.02217.x
*Lie, I., Arnesen, H., Sandvik, L., Hamilton, G. & Bunch, E.H. (2010). Predictors for physical and mental health 6 months after coronary artery bypass grafting: a cohort study. European Journal of Cardiovascular Nursing, 9(4), 238-243. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2010.02.001 Maas, A.H.E.M. & Appelman, Y.E.A. (2010). Gender differences in coronary heart disease.
Netherlands Heart Journal, 18(12), 598-602. doi: 10.1007/s12471-010-0841-y
*Merkouris, A., Apostolakis, E., Pistolas, D., Papagiannaki, V., Diakomopoulou, E. &
Patiraki, E. (2008). Quality of Life after Coronary Artery Bypass Graft Surgery in the Elderly.
European Journal of Cardiovascular Nursing, 8(1), 74-89. doi:
10.1016/j.ejcnurse.2008.02.008
*Middel, B., Baz, N.E., Pedersen, S., Dijk, J.P.V., Wynia, K. & Reijneveld, S.A. (2014).
Decline in Health-Related Quality of Life 6 Months After Coronary Artery Bypass Graft Surgery. Journal of Cardiovascular Nursing, 29(6), 544-554. doi:
10.1097/JCN.0b013e3182a102ae
Morrow, DA. & Boden WE. (2012). Stable Ischemic Heart Disease. I Bonow, RO., Mann, DL., Zipes, DP. & Libby, P. (red). Braunwald’s heart disease – a textbook of cardiovascular medicine. 9. uppl. Philadelphia: Elsevier Saunders. s. 1210-1269.
21 Nordenfelt, L. (1991). Livskvalitet och hälsa – teori och kritik. 1. uppl. Solna: Almqvist &
Wiksell
Peterson, ED., Coombs, LP., Ferguson, B., Shroyer, L., DeLong, ER., Grover, FL. &
Edwards, FH. (2002). Hospital variability in length of stay after coronary artery bypass surgery: results from the society of thoracic surgeon’s national cardiac database. The annals of thoracic surgery, 74(2), 464-473.
Polit, DF. & Beck, CT. (2016). Nursing research – generating and assessing evidence for nursing practice. 10. uppl. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Pollock, B., Hamman, B., Sass, D., da Graca, B., Grayburn, P. & Filardo, G. (2015). Effect of gender and race on operative mortality after isolated coronary artery bypass grafting.
American Journal of Cardiology, 115(5), 614-618. doi: 10.1016/j.amjcard.2014.12.010 Rantanen, A., Kaunonen, M., Sintonen, H., Koivisto, A-M., Åstedt-Kurki, P. & Tarkka, M-T.
(2008). Factors associated with health-related quality of life in patients and significant others one month after coronary artery bypass grafting. Journal of clinical nursing, 17(13), 1742- 1753. doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.02195
Rantanen, A., Kaunonen, M., Tarkka, M., Sintonen, H., Koivisto, A-M., Åstedt-Kurki, P. &
Tarkka, M-T. (2009a). Patients’ and significant others’ health-related quality of life one month after coronary artery bypass grafting predicts later health-related quality of life. Heart
& Lung, 38(4), 318-328. doi: 10.1016/j.hrtlng.2008.07.007
*Rantanen, A., Tarkka, M-T., Kaunonen, M., Tarkka, M., Sintonen, H., Koivisto, A-M. &
Åstedt-Kurki, P. (2009b). Health-Related quality of life after coronary artery bypass grafting.
Journal of Advanced Nursing, 65(9), 1926-1936. doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.05056.x Sawatzky, J-O. V, Christie, S. & Singal R., K. (2012). Exploring outcomes of a nurse practitioner-managed cardiac surgery follow-up intervention: a randomized trial. Journal of Advanced Nursing, 69(9), 2076-2087. doi: 10.1111/jan.12075
*Sawatzky, J-O. V. & Naimark, B.J. (2009). The coronary artery bypass surgery trajectory:
Gender differences revisited. European Journal of Cardiovascular Nursing, 8(4), 302-308.
doi: 10.1016.j.ejcnurse.2009.02.003
Sethares, K., Chin, E. & Costa, I. (2013). Pain intensity, interference and patient pain
management strategies the first 12 weeks after coronary artery bypass graft surgery. Applied Nursing Research, 26(4), 174-179. doi: 10.1016/j.apnr.2013.07.005
SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm. Socialdepartementet
Shan, L., Saxena, A., McMahon, R. & Newcomb, A. (2013). Coronary Artery Bypass Graft Surgery in the Elderly – A Review of Postoperative Quality of Life. Circulation, 128(21), 2333-2343. doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.112.000729
22 Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering [SBU]. (2012). Viktigt men svårt mäta livskvalitet. http://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap--praxis/vetenskap-och- praxis/viktigt-men-svart-mata-livskvalitet/ [2016-05-17]
Stenman, M., Holzmann J, M. & Sartipy, U. (2015). Do socioeconomic factors modify the association between preoperative antidepressant use and survival following coronary artery bypass surgery?. International Journal of Cardiology, 198, 206-212. doi:
10.1016/j.ijcard.2015.06.125
Strömberg, A., Mårtensson, J., Fridlund, B. & Dahlström, U. (2001). Nurse-led heart failure clinics in Sweden. European Journal of Heart Failure, 3(1), 139-144. doi: 10.1016/S1388- 9842(00)00099-4
Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder – stöd för styrning och ledning.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18484/2011-11-11.pdf [2016- 09-15]
Socialstyrelsen. (2015). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård – stöd för styrning och ledning.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-10-4 [2016-05-17]
Sorensen, E. & Wang, F. (2009). Social support, depression, functional status and gender differences in older adults undergoing first-time coronary artery bypass graft surgery. The Journal of Acute and Critical Care, 38(4), 306-317.
Swedeheart. (2016). Swedeheart Annual Report 2015.
http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.php/arsrapport-2015 [2016-10-18]
Székely, A., Nussmeier, N.A., Miao, Y., Huang, K., Levin, J., Feierfeil, H. & Mangano D.T.
(2011). A multinational study of the influence of health-related quality of life on in-hospital outcome after coronary artery bypass graft surgery. American Heart Journal, 161(6), 1179- 1185. doi: 10.1016/j.ahj.2011.03.012
Theobald, K. & McMurray, A. (2003). Coronary artery bypass graft surgery: discharge planning for successful recovery. Journal of Advanced Nursing. 47(5), 483-491. doi:
10.1111/j.1365-2648.2004.03127.x
Wilson, IB. & Cleary PD. (1995). Linking Clinical Variables With Healt-Related Quality of Life – A Conceptual Model of Patient Outcomes. The Journal of the American Medical Association, 273(1), 59-65.
World Health Organisation [WHO]. (2012). The top 10 causes of death.
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs310/en/index1.html [2016-05-17]
1 Abbasi, M., Mohammadi,
N., Nikbakht N, S.B.F. &
Sadaghi, T.
’Re-Birth After Coronary Bypass Graft Surgery: A Hermeneutic-
Phenomenological study’
2014 Syftet var att utforska en djupare förståelse av levda erfarenheter hos patienter som genomgått CABG.
Kvalitativ metod: Tolkande fenomenologisk undersökning Urval: ?. 11 deltagare.
Datainsamling: Första kontakten skedde vid patientens återbesök efter operationen. Forskaren informerade om studien och patienten fick lämna sitt samtycke att delta. Forskaren hade ett introduktionsmöte med deltagarna där syftet var att skapa tillit mellan forskare och deltagare. Grundliga
semistrukturerade intervjuer utfördes i ett tyst rum eller hemma hos deltagaren.
Deltagarna upplevde att operationen hade gett dem möjligheten att delta i dagliga och fysiska aktiviteter på ett sätt de inte kunde innan. De var inte längre rädda för att drabbas av hjärtinfarkt eller att dö i sömnen.
Istället var de rädda för att drabbas av komplikationer efter operationen. De var rädda att deras graft inte
fungerade som de skulle eller att om de hostade så skulle stygnen gå upp.
De upplevde också att de kunde följa instruktioner från vården och var medvetna om vad som kunde hända om de inte skulle göra det.
Azzopardi, S. & Lee, G.
’Health-Related Quality of Life 2 Years After Coronary Artery Bypass Graft Surgery’
2009 Syftet var att undersöka patienters uppfattning om livskvalitet och
depressionssymtom 2 år efter CABG, jämfört med resultat från data preoperativt och 1 år postoperativt.
Kvantitativ metod: Prospektiv longitudinell kohortstudie.
Urval: Bekvämlighetsurval, 87 deltagare varav 39 avbröt studien.
Datainsamling: Patienter som stämde in på studiens kriterier var erbjudna att delta under en 42-veckors period. Deltagarna var informerade och lämnade sitt samtycke. Två år efter
operationen fick deltagarna frågeformulär att fylla i och returnera.
Deltagarna upplevde att de hade fått bättre fysisk funktion och att de hade mer energi än innan operationen. De upplevde också att deras sociala funktion hade förbättrats efter operationen.
