Uppsats i kostvetenskap, 15 hp Vt 2020
Stöd innan och efter bariatrisk kirurgi
Support before and after bariatric surgery
Johanna Senften
51% överviktigt eller lider av fetma. Bariatrisk kirurgi implementeras då ingen annan
viktminskningsmetod fungerar. Tidigare studier har visat på att stöd från närstående, sjukvård och forum på internet har varit positivt kopplat till resultatet efter kirurgin.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer som genomgått bariatrisk kirurgi upplevt tiden före och efter kirurgin med fokus på stöd.
Metod: Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tre deltagare som genomgått
bariatrisk kirurgi för två till tio är sedan. Insamlade data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Deltagarna ansåg att stöd var viktigt i den livsomställning som kirurgin medförde.
Det största stödet de alla hade fått var från närstående. Forum på internet var också ett stöd som var betydelsefullt då personerna i forumen besatt liknande erfarenheter. Överlag
upplevdes stödet från sjukvården bra med deltagarna lyfte att informationen från sjukvården ibland hade varit bristfällig och deltagarna uttryckte avsaknaden av stöd från en dietist och en kurator.
Slutsats: Stöd från sjukvård och familj men även olika forumgrupper på internet är av stor vikt för personer som genomgår bariatrisk kirurgi. Ökad dietistkontakt och kontakt med kurator var något som efterfrågades av deltagarna.
Background: Obesity is considered a huge health problem. In Sweden, 51 % of the
population are overweight or suffering from obesity. Bariatric surgery is given when no other weight loss method has proven sufficient. Earlier studies have shown that support from people in the surrounding, health care and different forums on the internet is positively linked to outcome after bariatric sugery.
Purpose: The aim of the study was to describe how people that undergoes bariatric surgery experience the time before and after the surgery with focus on support.
Method: Interviews where held using a semi structured questionnaire with three people that have gone through bariatric surgery two to ten years earlier. Data was collected and analysed with a qualitative content analysis.
Results: The participants expressed that support was very important in their life change that followed the surgery. Support the participants emphasized the most came from family and people in their surroundings. Forum on the internet were also meaningful due to the experience that the people in the forums possessed. Overall, the participants experienced adequate support from health care, but expressed that some of the information given from the health care had been inadequate and participants also expressed that the lack of support from a dietician and a counsellor.
Conclusion: Support from health care and family, but also from forums on the internet is important for people that undergoes bariatric surgery. The participants expressed the need for more support from a dietician and a counsellor.
1. Bakgrund ... 5
2. Syfte ... 6
3. Metod ... 6
3.1 Val av metod ... 6
3.2 Urval och rekrytering ... 6
3.3 Datainsamling ... 7
3.4 Databearbetning och analys ... 7
3.5 Etiska aspekter ... 7
3.6 Förförståelse ... 8
4. Resultat ... 8
4.1 Omgivningens roll i behandlingsprocessen ... 8
4.2 Familjens roll i behandlingsprocessen ... 9
4.3 Sjukvårdens roll i behandlingsprocessen ... 10
4.4 Livslång förändring kräver kunskap i omställningen ... 11
5. Diskussion ... 12
5.1 Resultatdiskussion ... 12
5.2 Samhällsrelevans ... 13
5.3 Metoddiskussion ... 14
5.4 Slutsats ... 15
5.5 Tack ... 15
Referenser ... 16
Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5
5
1. Bakgrund
Övervikt och fetma anses vara ett stort hälsoproblem och har ökat drastiskt, till och med fördubblats sedan 1980-talet bland både kvinnor och män (1). I Sverige är prevalensen för övervikt och fetma hög, där 51% av befolkningen antingen har övervikt eller fetma (2). Enligt Världshälsoorganisationen, WHO har fetma ökat i världen och sedan 1975 har det nästan tredubblats (3). Utifrån siffror från WHO över prevalensen i världen har 39% av vuxna över 18 år övervikt och 13% fetma.
Vid övervikt och fetma ökar både ko-morbiditeten och mortaliteten och bariatrisk kirurgi är en behandling mot fetma som implementeras då inga andra viktminskningsmetoder fungerat, krav i majoriteten av Sveriges olika regioner är bland annat att man ska ha BMI 35 eller mer och har haft det i fem år eller mer (4). Det finns olika typer av bariatrisk kirurgi, de tre
vanligaste idag är gastrisk bypass, gastrisk sleeve och duodenal switch (5). Gastrisk bypass är ett kirurgiskt ingrepp där en stor del av magsäcken och en del av tunntarmen kopplas bort.
Det andra vanligaste är gastrisk sleeve där en stor del av magsäcken opereras bort och det tredje vanligaste kirurgiska ingreppet är duodenal switch där man opererar bort en stor del av magsäcken och en stor del av tunntarmen kopplas bort. Duodenal switch görs bara vid extrem fetma.
Det kan uppstå olika komplikationer efter bariatrisk kirurgi kopplade till kost där dumping är ett exempel då patienten efter måltid kan börja må illa, kallsvettas och känna sig matt (5). Det finns även risk att få mineralbrist och vitaminbrist och patient kan behöva supplementera med kosttillskott resten av livet. Benskörhet, vitamin B12 brist och järnbrist kan uppstå då
kroppens absorptionsförmåga försämras efter bariatrisk kirurgi. Efter bariatrisk kirurgi bör patienten ändra tidigare matvanor vilket innebär att patient får råden att inte äta för snabbt, helst undvika fet mat, snabba kolhydrater och äta kosttillskott regelbundet.
Bariatrisk kirurgi leder till viktminskning vilket reducerar risken för ko-morbiditet (6–7).
Risken för följdsjukdomar såsom diabetes, hyperlipidemi, sömnapné och hypertoni minskar vid bariatrisk kirurgi, på grund av den viktminskning som kirurgin medför (8). En studie gjord på 4047 personer visade att bariatrisk kirurgi har en positiv effekt på överlevnad (7) och redan efter tre månader har positiva hälsoeffekter påvisats hos patienten (9). I en studie i USA framkom det att personer som genomgått bariatrisk kirurgi upplevde mer självförtroende och större välmående än innan kirurgin (10). Att prevalensen för övervikt och fetma är så pass stor, påverkar även på samhällsnivå då sjukhusbesök och mediciner ökar vid övervikt och fetma (11). Bariatrisk kirurgi med en lyckad viktnedgång är mer kostnadseffektivt för samhället, än om människor som lider av fetma utvecklar följdsjukdomar (12).
För personer som genomgår bariatrisk kirurgi ska uppföljning av hälso- och sjukvården ske kontinuerligt då det kan förekomma olika komplikationer som påverkar allmäntillståndet (4).
I dagsläget är det cirka en av tre patienter som går upp igen till samma vikt som innan operationen (5). På grund av hög risk av att återgå till det beteende och förhållande till mat patienten hade innan kirurgin är det viktigt med uppföljning hos sjukvården (13). I två olika studier framkom det att stöd är av stor vikt vid bariatrisk kirurgi och för en lyckad
viktminskning (14,15). En annan studie påvisade att fysiska träffar gav bättre resultat på ett viktminskningsprogram än de som genomgått ett viktminskningsprogram utan fysiska träffar med stöd (16).
6
Att få uppföljning i form av dietistkontakt är viktigt inte bara på grund av risken för brist på mikronutrienter men även för att dietister ger råd om livsstil, matvanor och fysisk aktivitet som hjälper personer som genomgått bariatrisk kirurgi genom att främja en hälsosam livsstil (4,5). Efter kirurgi ska uppföljning med dietist därför erbjudas och målet med dietistmötena är att förändra ätandet genom att patienten bland annat lär sig om hur man ska minska både portionsstorlek och kaloriintag (4). En studie gjord på 41 personer mellan åldrarna 24–72 visade på att träffa dietist och få kostrelaterat stöd var av stor vikt i alla fokusgrupper (17).
Samma studie visade på att avsaknaden av konsultation från dietist hade påverkat
patienterna negativt. Patienterna i studien lyfte även betydelsen av psykologiskt stöd, det vill säga att få prata med någon om den stora livsomställningen de stod inför och efter det kirurgiska ingreppet.
Det finns studier som visat att uppföljning efter bariatrisk kirurgi inom hälso- och sjukvården är kopplat till ett positiv resultat av bariatrisk kirurgin hos vuxna (4,5,13,17). Dock finns ett behov att få ytterligare förståelse för hur individer som genomgått bariatrisk kirurgi har upplevt tiden innan och efter kirurgin och även i vilken utsträckning de har fått stöttning av sjukvård och andra personer i omgivningen för att nå målen med behandlingen. Denna studie vill identifiera olika typer av stöd som personer som genomgått bariatrisk kirurgi fått och vad detta stöde betytt för dem. Det är viktigt då det behövs mer förståelse för vilka önskemål personer som genomgått bariatrisk kirurgi har gällande stöd innan och efter kirurgin.
2. Syfte
Syftet med studien var att beskriva hur personer som genomgått bariatrisk kirurgi upplevt tiden före och efter kirurgin med fokus på stöd.
3. Metod
3.1 Val av metod
En kvalitativ studie valdes att utföras då det som skulle studeras var människors tankar, erfarenheter och upplevelser (18). Studien utfördes i form av intervjuer där en
halvstrukturerad frågeguide användes.
3.2 Urval och rekrytering
Inklusionskriterierna för att delta i studien var att de skulle fyllt 18 år, ha genomgått en bariatrisk kirurgi och minst två år skulle gått sedan kirurgin genomfördes. För att kunna delta i studien var det ett krav att ha tillgång till internet eftersom kontakten och intervjuerna genomfördes där. Rekryteringen skedde via Facebook och via personliga kontakter. På Facebook kontaktades grupper som var specifika för personer som genomgått bariatrisk kirurgi. Rekryteringen via Facebook skedde i olika steg. Först kontaktades administratörer för grupperna som fick en informationsblankett (Bilaga 1) som kort beskrev studien. Sammanlagt togs det kontakt med sex olika administratörer, varav två stycken godkände att information om studien lades ut till Facebooksidans medlemmar. Efter godkännandet av administratören publicerades ett rekryteringsblad (Bilaga 2) antingen från administratören eller från
författaren på Facebookforumet. Målsättning var att hitta 4–6 deltagare. Från en av
Facebookgrupperna visade två intresse för studien och tackade ja till att delta. På grund av
7
brist av deltagare från Facebook fick rekrytering fortsättas via personliga kontakter. Via de personliga kontakterna visade tre intresse och en av dessa valde slutligen att delta i studien.
Slutligen blev det tre deltagare, två via Facebook och den tredje via personliga kontakter.
Externt bortfall var alla som valde att inte ställa upp i de forumen där informationen om studien publicerades. I de två grupper där frågan om deltagande ställdes var det sammanlagt 7272 medlemmar.
3.3 Datainsamling
För att samla in data genomfördes intervjuer med hjälp av en halvstrukturerade frågeguide (Bilaga 3) som utformades efter studiens syfte (19). Frågeguiden strukturerades upp i olika teman som var: stöd från hälso- och sjukvården. Stöd från familj och vänner och annat stöd. I början av intervjuerna ställdes frågor om bakgrunden till utförandet av kirurgin och hur länge sedan det var kirurgin utfördes som sedan ledde in till mer specifika men ändå öppna frågor om stöd i olika sammanhang. Samtliga intervjuer utfördes via telefon och det var endast deltagaren och intervjuaren som medverkade. Intervjuerna pågick i 28, 32 och 38 minuter och spelades in med en telefon. Frågeguiden behövdes inte revideras mellan intervjuerna och de genomfördes vecka sju och vecka åtta år 2020.
3.4 Databearbetning och analys
Efter varje intervju transkriberades underlaget för att därefter analyseras utifrån innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (20). Först skrevs de meningsbärande enheterna ned som sedan kondenserades där kärnan av den meningsbärande enheten togs ut.
När all data blivit kondenserade enheter bildades koder som är namnet eller stämpeln som används för att förstå innehållet av den kondenserade texten. Koderna grupperades därefter i subkategorier som belyste vad koderna inom gruppen handlade om. Därefter grupperades subkategorierna i kategorier där varje kategori belyste vad de ingående subkategorierna handlade om (Bilaga 4). Innehållsanalysen slutade i 14 subkategorier och fyra kategorier som presenteras i Bilaga 5. Alla kategorier var ömsesidigt uteslutande. Kategorierna används som underrubriker i resultatredovisningen.
3.5 Etiska aspekter
Alla som kontaktades blev informerade om studien innan de bestämde sig för att delta (Bilaga 1). Där framgick att det var helt frivilligt att delta i studien och att deltagarna kunde avsluta sitt deltagande kunde göra det när som helst under studiens gång. Innan intervjun hölls fick deltagarna signera en samtyckesblankett där de intygade att de skriftligen informerats angående studien och godkände deltagande i studien. Information kring både studie och frivillighet gavs igen muntligt under intervjun. Data som samlades in hanterades helt konfidentiellt genom att ingen information kunde kopplas till deltagarna. Efter intervjun byttes deltagarens namn mot en siffra och all data som blivit insamlad har kodats och det kan därför inte framgå vem som sagt vad. De intervjuade kommer därför refereras till deltagare 1 (D1), deltagare 2 (D2) och deltagare 3 (D3) i resultatpresentationen. Efter uppsatsen är godkänd kommer data som insamlats förstöras.
8
3.6 Förförståelse
Kunskapen kring bariatrisk kirurgi och för livsomställningen den innebär har ökats under mina år på dietistprogrammet. Min förförståelse kring känslor inför bariatrisk kirurgi kopplat till stöd har uppkommit då närstående och andra personer i min omgivning har genomgått den här typen av kirurgi och har upplevt bristande stöd och dåligt bemötande från omgivningen.
Jag är medveten om min förförståelse, om hur frågorna jag ställer och hur jag har hanterat all data kan nyanseras av mina personliga åsikter. För frågeguidens framställande, intervjuer och hantering av data har jag gjort mitt yttersta för att hantera allt helt neutralt.
4. Resultat
De tre deltagarna som intervjuades var alla kvinnor mellan 27 och 55 år och kom från olika delar av Sverige. Alla hade genomgått bariatrisk kirurgi i form av gastrisk bypass, för två till tio år sedan.
Vid studiens genomförande mådde samtliga deltagare bra. Två av deltagarna uttryckte att allt har gått väldigt bra och att de än idag är viktstabila. En av deltagarna berättade att hon i början rasade i vikt och upplevde vad hon ansåg vara en identitetskris. Idag är hon stabil i vikten men har gått upp en del i vikt jämfört med efter kirurgin.
”Det har gått jättebra, jag har varit viktstabil nu sen 10 månader efter operation” (D1)
”Jag har inte ångrat mig i alla fall, jag gick ner från 131 till 85 sen stannade jag där…det är jättebra.” (D2)
Alla tre deltagare uttryckte att stöd var viktigt. Deltagarna uttryckte sig att stöd var av yttersta vikt främst från familj, men vänner, forum på internet och även sjukvården var av stor vikt för att underlätta tiden under behandlingen. Alla deltagarna hade fått mycket stöd hemifrån, från både familj och vänner, även från forum där de inte kände människorna innan men att de hade en känsla av samhörighet. Samtliga deltagare uttryckte att det fanns utrymme till förbättring när det gällde stöd från sjukvården under deras behandlingsförlopp.
4.1 Omgivningens roll i behandlingsprocessen
Olika forum på internet som Facebook, Instagram, etcetera var en stor del av deltagarnas stöd. Där ansåg deltagarna att de hade fått mycket stöd från personer som hade genomgått den kirurgin som de skulle genomgå. De uttryckte att det var skönt att prata med människor som visste hur det var psykiskt i en sådan här livsomställning. De hittade inspiration och förebilder på Instagram från andra som genomgått bariatrisk kirurgi, som gav tips för att underlätta vardagen, allt från kostråd till recept på enkla mellanmål.
”Det har betytt mycket för att när man känner att man inte fått nått så kan man vända sig till gruppen och så får man det förklarat, det är precis samma som jag, lätt att tänka ” nu skiter jag i det” då fanns stödet där och prata med någon hela tiden, så att absolut hade jag inte haft det hade jag inte gjort den här kirurgin”
(D2)
9
”Det är väl Facebook för där har jag varit med en grupp för gastric bypass opererade och där träffade jag en tjej som opererade sig samma dag och på samma sjukhus, vi följde varann efter och träffades på sjukhuset dagen innan och delade rum och bor nu i samma kommun så vi ses fortfarande nu 6 år senare.”
(D3)
Två av deltagarna upplevde fördomar från omgivningen. En av dem uttryckte att människor i hennes omgivning gav moraltal om hur det har gått för andra när de genomgått denna typ av behandling och låtit nedvärderande.
”…de här som alltid kommer med moralsakerna om hur farligt det är och så…
”Det har du väl sett på den och den, hon har ju gjort en sån där operation och har minsann gått upp lika mycket i vikt igen” det var inte intressant att lyssna på utan jag körde mitt eget race och gick in med 110%...” (D1)
Den andra upplevde att folk hade förutfattade meningar om bariatrisk kirurgi. Det i sin tur påverkade att deltagarna inte valde att berätta om kirurgin som de skulle genomföra för vissa i deras omgivning eftersom de upplevde att omgivningen dömde dem. Ena deltagaren
upplevde även att hon blev mer tagen på allvar av omgivningen efter viktnedgången.
Bemötande och intresset från andra var större då hon hade gått ner i vikt.
”Åh vad fin du har blivit” just det här ”du har blivit” som att man inte var fin innan, och man märkte att folk lyssnade även mer på en och var mer intresserade, väldigt annorlunda bemötande” (D3)
4.2 Familjens roll i behandlingsprocessen
Stöd från familjen var något alla deltagare uttryckte var av störst betydelse. Samtliga deltagare hade fått hjälp från familjen och närstående både innan och efter kirurgin. Det var allt ifrån hjälp med att åka och handla till att gå ut och gå med hundarna. Närstående fanns alltid där när deltagarna behövde någon att prata med.
”Mycket är om man ska kämpa själv, man behöver och även om man inte tycker samma sak så kan man ändå va med och stötta, även om man inte är helt överens att man gör en sådan här grej så kan man ändå hjälpa till och stötta den här personen så det går bra för den i alla fall, jag tänker oavsett vad det gäller.”
(D1)
”Min storasysters man hade gjort operationen, han har varit opererad i 10 år nu och jag i 6 år…och han var ju väldigt bra att prata med för han hade ju gått igenom samma” (D3)
”Mycket bra, som jag sa tidigare så va min syster, jag höll på att vela där ett tag
”nä men ska jag verkligen våga och allt det här” hon körde på, hon peppa och hade sig så jag kände ja men visst det här kommer gå bra, hon har varit mitt absoluta största stöd. Men likaså min familj, min man och mina barn är de som är de närmaste, inga problem före eller efter.” (D2)
10
4.3 Sjukvårdens roll i behandlingsprocessen
Stödet från sjukvården upplevdes olika av deltagarna. Två av deltagarna upplevde
jättemycket stöd och en upplevde bristande stöd. De två deltagarna som uttryckte att stödet och informationen sjukvården givit innan kirurgin var väldigt bra, uttryckte också att detta fick dem att känna sig trygga i deras situation som patient. De två deltagarna hade fått gå på vårdkonferens där alla olika vårdprofessioner deltagit, något de hade upplevt det som en mycket givande träff.
”Läkarna gick igenom hur operationen i stort skulle gå till och dietisterna gick igenom portionsstorlekar, vad man ska tänka på, vilka sorts livsmedel man helst skulle äta efteråt… och sköterskan, hon gav uppgifter om hur vi skulle fortsätta, det var henne vi träffade efteråt och inför operationen och som förberedde oss.”
(D2)
Den tredje deltagaren hade enbart haft en läkare vid sin vårdkonferens och kände att
konferensen inte var lika givande och hade efter kirurgin inte blivit erbjuden dietistkontakt.
Två av deltagarna hade fått träffa läkare med bred kunskap som var noga med att förklara hur allt skulle gå till innan kirurgin genomfördes och en av dessa hade fortsatt kontakt med läkare efter kirurgin.
”Jag tycker fortfarande att jag får bra stöd…allting flutit på bra så jag har inte behövt söka och få hjälp, jag har varit på kontroller och de har skickat hem blanketter som man fyller i, så får man stöd och hjälp och de säger det att, är det någonting är det bara att du hör av dig och ringer till mig” (D1)
Två av deltagarna kände sig tagna på allvar direkt vid första kontakten med sjukvården inför kirurgin medan den tredje deltagaren berättade att den första läkaren hon fick träffa visade på bristande lyhördhet och att hon själv fick skriva en remiss för vidare kontakt.
”Det jag gjorde var att jag åkte till vårdcentralen och den läkaren där sa att det var bara tjafs och trams, han skulle inte skriva någon remiss, så jag skrev en egen remiss, det var bara en läkare och han ville inte göra någonting, jag var till läkaren för jag var tvungen att ha en remiss men han skulle inte skriva något sånt utan det var bara tjafs och trams.” (D2)
De två deltagare som var nöjda med stödet från sjukvården hade båda träffat dietist innan kirurgin och fått information om bland annat livsmedelsval, portionsstorlekar och
måltidsordning. En av dessa deltagare hade även fått en fortsatt god dietistkontakt efter kirurgin. Två deltagare utryckte att de upplevde bristfälligt stöd i form av kontakt från dietist efter operationen och de var enade om att informationen från sjukvården inte var tillräcklig, framförallt efter kirurgin. Dietistkontakt var något deltagarna beskrev som viktigt för att kunna bolla idéer och få råd för att kunna undvika eller underlätta komplikationer som exempelvis dumping eller förstoppning. En av deltagarna önskade även kontakt med en kurator eller psykolog som var insatt i bariatrisk kirurgi och omställningen det medför, då det kirurgiska ingreppet hade påverkat henne på det psykologiska planet.
”…hade varit bra med dietist som, ja tänkt nu på det här nu kan kanske du kan reagera på det här…de här dumpingarna har varit hemska när man råkat ut för dem, hade varit bra med dietist som man hade blivit kallad till som rutin” (D2).
11
”Det handlar inte bara om att göra operationen så går man ner i vikt utan man måste ändra huvudet, man tog aldrig upp det innan eller det här med kost, jag tycker man skulle få prata med psykolog och en dietist, ingenting innan eller efter.” (D3)
Deltagarna ansåg att söka hjälp från sjukvården kunde vara ett problem. En deltagare lyfte exempelvis att det många gånger det gavs olika direktiv, exempel på hur mycket man skulle gå ner i vikt, där en läkare kunde säga en viss procent och en annan läkare en annan procent.
En deltagare tog upp att det upplevdes som att sjukvården bara ville fixa problemet här och nu men inte tagit ansvar för det långvariga resultatet. Deltagarna uttryckte även att det rådde brist på information om de olika komplikationerna som kunde uppstå efter operationen.
”Jag tycker så här i efterhand så gick de igenom tarmvred och sådana
komplikationer men inte det psykiska eller det här med maten, det är jätteviktigt.
Jag hade problem med kosten ett halvår efter och man fick ingen hjälp…” (D3)
”…det känns mer som en quick fix för att fixa övervikten i samhället men det blir ett återkommande problem om man inte tar hand om det efter för att få ett långvarigt resultat.” (D3)
Deltagarna upplevde även att de blev hänvisade till vårdcentralen av sjukhuset och till sjukhuset av vårdcentralen. Det blev då svårt att veta var de skulle vända sig för att få den informationen de sökte vilket gjorde det problematiskt för deltagarna när det uppstod problem som de ville ha hjälp med.
”Ja det var ju som att då blir man verkligen utkastad efter eller vad man säger, det fanns ingen man kan prata med för de på sjukhuset refererade till
vårdcentralen och vårdcentralen refererade sjukhuset.” (D3)
Två av deltagarna ansåg att de hade behandlats med bristande respekt från sjukvården vid olika tillfällen. De tog upp att bemötandet av viss vårdpersonal var bristfällig och att de upplevde att de inte hade blivit tagna på allvar och hade känt sig ifrågasatta.
4.4 Livslång förändring kräver kunskap i omställningen
När deltagarna fick frågan vad de skulle ge för tips till människor som står inför bariatrisk kirurgi svarade alla att vara påläst och besitta all kunskap man kan, underlättar inför kommande livsomställning. En deltagare uttryckte att det nästan aldrig gick att vara för påläst och alla ansåg att man bör vara förberedd på vilken omställning bariatrisk kirurgi leder till. En av deltagarna beskrev att det inte bara handlade om att gå ner i vikt utan även att ändra sitt tankesätt. Det handlade alltså för deltagarna inte bara om det fysiska utan även minst lika mycket om de psykiska, och den psykiska omställningen var något man behövde förbereda sig på. En deltagare uttryckte att om hon skulle genomgå bariatrisk kirurgi idag hade hon krävt att få träffa en kurator som är insatt i bariatrisk kirurgi. Ena deltagaren lyfte vikten av att ha information om vad som komma skall och att man innan ska veta att den här typen av kirurgi kräver mycket planering med kosthållningen. Hon lyfte även att man inte ska låta sig begränsas, vill man så kan man, att mycket är tankestyrt och att man kan förändras om man har viljan.
12
”Jag tänker mest att man ska va påläst och förberedd på och vilja göra
omställningen för den är ju livslång man kan inte tro att man ska leva som man gjorde innan… Det är viktigt att man får mycket information…”(D1)
”Tips eller råd, man ska verkligen ta reda på och informera sig om allt, se så man får allt stöd man kan få eller behöver…tillexempel det här med dietist, det hade varit jättebra att få den informationen av någon innan…stå på sig.
Verkligen ha koll på information innan, så man vet vad man ger sig in på, och vad man ska tänka på och vad man har rätt till… inte bara från sina nära och kära för de är begränsade i kunskap. Det stödet är viktigt men det är det professionella stödet också” (D2)
5. Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
Denna studie visar hur personer som genomgått bariatrisk kirurgi upplevt tiden innan och efter kirurgin, med fokus på stöd. Alla deltagare var överens om att stöd var en stor del och att stödet underlättade den stora livsomställningen som kirurgin innebar. Studien visade även att det finns förbättringsområden för de som genomgår bariatrisk kirurgi, deltagarna lyfte exempelvis att information från olika yrkesprofessioner inom sjukvården var önskvärt.
Deltagarna betonade även vikten av eget ansvar gällande den här typen av livsomställningen.
Att ha familj eller närstående som stöttade tiden innan och efter kirurgin upplevdes som det största stödet för samtliga deltagare, men stöd kom i olika former. Det kunde handla om forum på internet där andra människor som genomgått bariatrisk kirurgi stöttade varandra, det kunde vara en läkare som efter kirurgin fanns där vid behov eller god information som gjorde att kunskap om vad som komma skall fick dem att känna sig säkra i behandlingen. I en tidigare studie gjord på 13 personer vid bibehållen viktminskning 24 månader efter att
kirurgin genomfördes visade att stöd från sjukvård, familj och vänner men även forum och grupper var viktigt (15). En systematisk litteraturöversikt visade också att de som hade ett fungerande äktenskap med stöttande partner även var de som upplevde framgång med den bariatriska kirurgin och lyckades hålla viktstabilitet (21). Stöd kommer i olika former och att få stöd från olika håll är viktigt i livsomställningen som kirurgin innebär.
Enligt deltagarna i studien förekom det dömande och negativa attityder från omgivningen när det diskuterades att bariatrisk kirurgi skulle genomföras. Därför valde deltagarna vilka som skulle få veta angående kirurgin då de ville undvika nedvärderande kommentarer. En tidigare studie på 41 personer mellan 24–72 år visade liknande resultat det vill säga, på oviljan att berätta för omgivningen på grund av dömande kommentarer (17). I en annan studie på personer som genomgått bariatrisk upplevde deltagarna att omgivningen tycker att kirurgi är ett snabbt sätt att fixa överviken (22). Detta skulle eventuellt kunna resultera i att man drar sig undan från omgivningen och väljer att genomgå livsomställningen utan stöd från närstående, vilket i sin tur kan bli ogynnsamt då tidigare studier visar på att stötting från omgivningen är en stor del för uppleva ett lyckat resultat (15). En deltagare uttryckte att omgivningens negativitet inte påverkade henne vilket visar på att man kan påverkas olika av omgivningens kommentarer.
13
Studien visade på att information från sjukvården var en tyngdpunkt i behandlingen.
Deltagare som beskrivit att de fått utförlig information från sjukvården kände sig säker i kommande behandling. Att få information från alla olika vårdprofessioner, det vill säga från dietist, läkare och sjuksköterska i form av en vårdkonferens och sedan vidare kontakt med dessa olika vårdprofessionerna gjorde att deltagarna kände sig mer förberedde inför
kommande behandling. I en avhandling från Göteborg beskrivs det att multiprofessionell vård är av stor betydelse för att uppnå ett lyckat resultat av bariatrisk kirurgi och att ett samarbete mellan vårdprofessionerna och patienten och att båda parter deltar aktivt tillsammans för att nå behandlingsmålen (23). Att inte få multiprofessionell vård kan alltså resultera i osäkerhet hos patienten vilket kan ge sämre utfall av kirurgin då patienten inte får tillräcklig
information och stöttning ur ett vårdperspektiv.
Från två av deltagarna framkom det även att deltagarna hade önskat ökad uppföljning efter kirurgin både i form av dietistkontakt och kurator. Att följa upp patienter efter en genomförd bariatrisk kirurgi är önskvärt vilket en artikel om riktlinjer för uppföljning efter bariatrisk kirurgi visar (24). En av deltagarna betonade det psykologiska stödet, på grund av hur mycket livet påverkas hos personer som genomgått denna typ av kirurgi och önskade en kurator eller liknade som var insatt i bariatrisk kirurgi. En tidigare kvalitativ studie lyfter vikten av att under den kroppsliga förändring som kirurgin medför hitta balans i det nya livet (25). Att det psykologiska stödet är av stor vikt framkom även från en annan kvalitativ studie (17). Att ge personer psykologiskt stöd både innan och efter bariatrisk kirurgi verkar vara en stor del av behandlingen. Att genomgå denna typen av livsomställning, där matvanor, kroppens utseende och ens dagliga liv förändras kommer att kräva stöd på det psykologiska planet då det blir en så pass stor livsomställning. Samtidigt uttryckte samtliga deltagarna i studien att det gått bra men en deltagare betonade att det hade gått enklare och hon hade mått bättre om hon hade fått psykologiskt stöd.
5.2 Samhällsrelevans
Det finns ett tydligt samband med fetma och insjuknande i följdsjukdomar som bland annat diabetes typ 2, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar (3) och det finns evidens för att bariatrisk kirurgi minskar ko-morbiditeten (7). Av de personer som genomgått bariatrisk kirurgi är det cirka en av tre som går upp till samma vikt som de hade innan operationen (13), vilket påverkar både individen och samhället på ett negativt sätt. En tidigare litteraturstudie visade på att kostnaden kring övervikt och fetma är stor och att det krävs åtgärder för att förhindra fetma och spara samhällets resurser (26). En metaanalys gjord i USA visar att kostnaden för övervikt är stor och kopplat till ko-morbiditet är den ännu större (27). I en tidigare studie skattas den totala kostnaden i Sverige år 2016 för fetma respektive övervikt till 25,2 miljarder kronor respektive 23,4 miljarder kronor (28).
Studien visade att stöd från olika vårdprofessioner bidrog till en mer positiv resa för de som genomgått bariatrisk kirurgi då de fick mycket information och kände sig trygga inför deras kommande operation och behandling. Stöd kopplat till bariatrisk kirurgi är därför en stor del av behandlingen. För människor som genomgår en livsstilsförändring och vill behålla vikten har det påvisats att fysiska möten med sjukvården har en mer positiv inverkan än att personen ska behöva genomgå allt på egen hand (16). Dietistens roll i bariatrisk kirurgi var enligt två deltagare inte en stor del och det var enbart en deltagare som fick uppföljning efter kirurgi med dietist. Då nutrition och omställning av kosten är av stor betydelse vid bariatrisk kirurgi i relation till komplikationer borde dietistens roll vara större i den här typen av behandling då detta ligger inom dietistens kunskapsområde.
14
Om personer som genomgår denna typ av behandling kan erbjudas multidisciplinär hjälp av vården kan vi förhoppningsvis minska antalet personer som inte uppnår önskvärd effekt av behandlingen. Tidigare studier har lyft att stöd från närstående, sjukvården och forum har varit av stor betydelse och är viktigt för människor som genomgått en bariatrisk kirurgi (15, 17). Att utföra en lyckat bariatrisk kirurgi och ge stödet som behövs kan minska risken för följdsjukdomar och kan på så vis vara bra inte för bara individen utan även för samhället.
5.3 Metoddiskussion
Målet med denna studien var att undersöka personers upplevelser, egna erfarenheter och känslor innan och efter bariatrisk kirurgi. Kvalitativ studie valdes för att mer djupgående information skulle delges och för att kunna undersöka meningar och innebörden snarare än statistisk verifierbara samband som en kvantitativ studie genererar (18).
Rekrytering av deltagare var en svår process då endast två av 7272 medlemmar i en Facebookgrupp valde att ställa upp. Det som kunde ha påverkat deltagandet var att de som väljer att ställa upp i en studie, där personen ska berätta om deras upplevelser i relation till bariatrisk kirurgi kan upplevas som jobbigt om deras behandling inte uppnått önskvärt resultat. Dock visade studiens resultat på att detta inte stämmer då det gått olika bra för deltagarna. Det var endast kvinnor som ställde upp vilket resulterar i att mäns upplevelse inte framkommer, vilket hade varit intressant för att se om resultatet hade fått ett annat/mer varierat utfall.
Vid frågeguidens framställande, intervjuer och insamlingen/hantering av data har allt hanterats med största möjliga neutralitet och respekt för deltagarna. Intervjuerna som hölls var halvstrukturerade (Bilaga 3) för att det skulle kunna ställas följdfrågor som ledde till att studiens syfte besvarades för att öka transparens och överförbarhet (19). Författaren har ingen egen erfarenhet av bariatrisk kirurgi men människor i författarens omgivning har genomgått detta vilket ledde till en viss förförståelse om hur stödets upplevts för dem. Detta kan ha påverkat följdfrågor vilket kan resultera i att författarens egna förutfattade meningar påverkat pålitligheten under studiens gång. Samtliga intervjuer hölls via telefon då deltagarna bodde på annan ort och det fanns ingen möjlighet att hålla i fysiska intervjuer. Telefonintervjuer ger deltagarna ökad anonymitet. Det som kan missas när man håller intervjuer via telefon är kroppsspråk och ansiktsuttryck. Under intervjun deltog endast författaren och deltagare vilket kan ge ökat förtroende för deltagaren att delge sina upplevelser. Intervjun spelades in vilket kan resultera i att deltagarna inte väljer att berätta allt, men det bidar till att intervjun kan transkriberas ordagrant vilket ger ett mer tillförlitligt resultat (19). Efter första intervjun hade intervjutekniken förbättrats, det ställdes bl.a. bättre följdfrågor. Det hade varit fördelaktigt att utföra en pilotstudie/pilotintervju innan de aktuella intervjuerna hölls då intervjutekniken hade kunnat övats upp. Samtliga deltagare visste att uppsatsen skulle skrivas i kostvetenskap och att författaren studerar till att bli dietist vilket kan ha resulterat i fokus på dietistens roll i deras behandling. Studiens resultat redovisas av citat vilket ökar trovärdigheten (20).
Databearbetning och analys är tydligt redovisat (Bilaga 4, Bilaga 5) vilket också ökar trovärdigheten.
Överförbarheten beskriver huruvida resultat kan överföras till andra grupper (18). Kvalitativ metod ger inte en stor kvantitet av deltagare men det ger mer djupgående information om hur människor känner, vilket var denna studiens syfte. Inom kvalitativ forskning är det kvalitén som räknas, inte kvantiteten (29). Det innebär att om man har genomfört få bra intervjuer
15
som givit mycket räcker det och ger det mer resultat än om man genomfört flera men fått mindre uttömmande svar. Att det var få deltagare i studien och att det bara var kvinnor och att de alla hade genom gått en bariatrisk kirurgi i form av en gastrisk bypass minskar studiens överförbarhet då alla olika samhällsgrupper inte representeras i studien (19).
5.4 Slutsats
Studien visade att stöd från sjukvård och familj men även olika forumgrupper på internet är av stor vikt för personer som genomgår bariatrisk kirurgi. Information från sjukvården som ger deltagaren kunskap om behandlingen leder till en känsla av trygghet både innan och efter kirurgin. Ökad dietistkontakt för råd kring kost och komplikationer och kontakt med kurator som besitter kunskap om psykologiska aspekter kopplat till bariatrisk kirurgi var något som efterfrågades av deltagarna och är därför något som hade underlättat för personer som står inför, eller har genomgått den här typen av livsomställning.
5.5 Tack
Jag vill tacka de forum på Facebook som hjälp mig genom att dela information om min studie så jag kunnat rekrytera deltagare. Jag vill framförallt tacka deltagarna som bidragit med deras upplevelser och tankar som bidragit till att det varit möjligt att genomföra studien.
16
Referenser
1. Jarl S:son Torgeson/Internetmedicin AB. Obesitas, utredning och behandling i primärvården. [internet] Göteborg: Internmedicin AB; [c 2020] [uppdaterad 2019-04- 03; citerad 2020-01-21] Hämtad
från:https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=425
2. Folkhälsomyndigheten. Övervikt och fetma [Internet]. Östersund:
Folkhälsomyndigheten; [okänt år] [uppdaterad 2019-03-14; citerad 2020-02-10]
Hämtad från:https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering- statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/halsa/overvikt-och-fetma/
3. World Health Organization. Obesity and overweight [Internet]. Geneva: World Health Organization; 2020 [okänt datum; citerad 3 mars 2020] Hämtad från:
https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight 4. Mikael Wirén/Internetmedicin AB. Obesitas, kirurgi. [internet] Göteborg:
Internmedicin AB; [c 2020] [uppdaterad 2019-08-26; citerad 2020-01-21] Hämtad från:https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=452
5. 1177 vårdguiden/Johanna Brydolf. Fetmaoperationer [Internet]. Skövde: 1177 vårdguiden; [okänt år] [uppdaterad 2020-06-01; citerad 2020-02-03] Hämtad från:https://www.1177.se/behandling--hjalpmedel/operationer/operationer-av-mage- och-tarmar/fetmaoperationer/
6. Mahan LK, Raymond JL. Krause’s food & the nutrition care process . Fourteenth edition. St. Louis, Missouri: Elsevier; 2017.
7. Sjöström L. Review of the key results from the Swedish Obese Subjects ( SOS ) trial – a prospective controlled intervention study of bariatric surgery. J Intern Med. 2013 Mar;273(3):219–34.
8. Buchwald H, Avidor Y, Braunwald E, Jensen MD, Pories W, Fahrbach K, et al.
Bariatric surgery: s systematic review and meta-analysis. JAMA. 2004 Oct 13;292(14):1724–37.
9. Julia C, Ciangura C, Capuron L, Bouillot J-L, Basdevant A, Poitou C, et al. Quality of life after Roux-en-Y gastric bypass and changes in body mass index and obesity- related comorbidities. Diabetes Metab. 2013 Apr;39(2):148–54.
10. Bennett JC, Wang H, Schirmer BD, Northup CJ. Quality of life and resolution of co- morbidities in super-obese patients remaining morbidly obese after Roux-en- Y gastric bypass. Surg Obes Relat Dis. 2007 Maj-jun;3(3):387–91.
11. Major P, Małczak P, Wysocki M, Torbicz G, Gajewska N, Pędziwiatr M, et al.
Bariatric patients’ nutritional status as a risk factor for postoperative complications, prolonged length of hospital stay and hospital readmission: A retrospective cohort study. Int J Surg. 2018 Aug;56:210–4.
17
12. J Picot, J Jones, Jl Colquitt, E Gospodarevskaya, E Loveman, L Baxter, et al. The clinical effectiveness and cost-effectiveness of bariatric (weight loss) surgery for obesity: a systematic review and economic evaluation. Health Technol Assess. 2009 Sep 1;13(41):1–190, 215–357, iii–iv.
13. Meany G, Conceição E, Mitchell JE. Binge eating, binge eating disorder and loss of control eating: effects on weight outcomes after bariatric surgery. Eur Eat Disord Rev.
2014 Mar;22(2):87–91.
14. Possmark S, Berglind D, Sellberg F, Ghaderi A, Persson M. To be or not to be active - a matter of attitudes and social support? Women’s perceptions of physical activity five years after Roux-en-Y Gastric Bypass surgery. Int J Qual Stud Health Well- being. 2019 Jan 1;14(1):1612704.
15. Liebl L, Barnason S, Brage Hudson D. Awakening: a qualitative study on maintaining weight loss after bariatric surgery. J Clin Nurs. 2016 Apr;25(7-8):951–61.
16. Wing RR, Tate DF, Gorin AA, Raynor HA, Fava JL. A self-regulation program for maintenance of weight loss. N Engl J Med. 2006 Okt 12;355(15):1563–71.
17. Sharman M, Hensher M, Wilkinson S, Williams D, Palmer A, Venn A, et al. What are the support experiences and needs of patients who have received bariatric surgery?
Health Expect. 2017 Feb;20(1):35–46.
18. Alvehus J. Skriva uppsats med kvalitativ metod : en handbok . 1. uppl. Stockholm:
Liber; 2013.
19. Ryen A, Torhell S-E. Kvalitativ intervju : från vetenskapsteori till fältstudier . 1. uppl.
Malmö: Liber ekonomi; 2004.
20. Graneheim U., Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today.
2004 Feb;24(2):105–12.
21. van Hout G, Verschure S, Van Heck G. Psychosocial predictors of success following bariatric surgery. Obes Surg. 2005 Apr;15(4):552–60.
22. Groven KS, Råheim M, Engelsrud G. “My quality of life is worse compared to my earlier life”: Living with chronic problems after weight loss surgery. Int J Qual Stud Health Well-being. 2010 Jan 1;5(4):1–15.
23. Engström M. Patients’ perspective on obesity surgery : expectations, experiences and self-reported outcomes . [Göteborg]: Department of Gastrosurgical Research and Education, Institute of Clinical Sciences, Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg; 2013
24. O’ Kane M, Parretti HM, Hughes CA, Sharma M, Woodcock S, Puplampu T, et al.
Guidelines for the follow-up of patients undergoing bariatric surgery. Clin Obes. 2016 Jun;6(3):210–24.
18
25. Ficaro I. Surgical weight loss as a life-changing transition: The impact of
interpersonal relationships on post bariatric women. Appl Nurs Res. 2018 Apr;40:7–
12.
26. Tremmel M, Gerdtham UG, Nilsson PM, Saha S. Economic burden of obesity : A systematic literature review. Int J Environ Res Public Health. 2017 Apr 19;14(4).
27. Kim DD, Basu A. Estimating the medical care costs of obesity in the United States:
systematic review, meta-analysis, and empirical analysis. Value Health. 2016 Jul- aug;19(5):602–13
28. Andersson E, Welin KO, Steen Carlsson. Kostnader för fetma i Sverige idag och år 2030. IHE Rapport 2018:3, IHE:Lund
29. Henricson M. Vetenskaplig teori och metod : från idé till examination inom omvårdnad . Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2017.
Informationsblad
Jag heter Johanna och skriver C-uppsats i kostvetenskap vid Umeå universitet.
Jag undrar om jag skulle få skicka ut en förfrågan på ditt forum angående min studie som jag ska genomföra?
Det jag vill studera är människor som genomgått en bariatrisk kirurgi har upplevt stöd från sjukvården, främst i form av dietistkontakt och stöd från närstående.
Till denna studie söker jag fyra stycken som då ska ha genomgått en bariatrisk kirurgi och det ska ha gått minst två år från det att kirurgin genomfördes. Det är en kvalitativ studie så information kommer insamlas med hjälp av intervjuer. Det är helt frivilligt att delta och man kan avböja även under studiens gång. Materialet som insamlas kommer hanteras helt
konfidentiellt. Data kommer transkriberas och kodas så inget kommer kunna kopplas till deltagarna. Efter studien är klar och min uppsats blivit godkänd kommer all data som insamlats raderas.
Vänliga hälsningar, Johanna Senften
Stöd innan och efter bariatrisk kirurgi
Hej,
Jag heter Johanna och skriver C-uppsats i kostvetenskap vid Umeå universitet.
Har du genomgått en bariatrisk kirurgi och det gått två år eller mer sedan dess? I så fall undrar jag om du skulle vilja vara med i min studie som ska handla om stödet du fått från sjukvården, främst i form av dietistkontakt och stöd från närstående.
Jag ska genomföra studie som kommer baseras på intervjuer. Intervjuerna kommer
genomföras via telefon/skype, om det inte är möjligt med fysiska träffar. Intervjun kommer att spelas in och beräknas att ta cirka 40 minuter. De är planerade att hållas vecka sju och åtta, jag anpassar mig till tider som du kan.
Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak. Data som insamlats kommer hanteras helt konfidentiellt och med respekt. All data kommer kodas och på så sätt kommer det inte gå att härledas till någon specifik individ.
De insamlade uppgifterna kommer att förstöras när uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Umeå universitets studieregister. Denna studien kommer publiceras på DiVA.
Om du är intresserad att dela med dig av dina upplevelser eller har några frågor kontakta mig på följande e-postadress:
Student: Johanna Senften, jose0065@gapps.umu.se Vänliga hälsningar,
Johanna Senften
Umeå universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till
Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet vid Umeå universitet är pulo@umu.se
Frågeguide
Hej, välkommen hit!
Jättekul att du vill delta i min studie.
Jag heter Johanna och studerar på Umeå universitet och skriver just nu min C-uppsats.
Du fick ett informationsblad av mig men jag tänkte att jag bara ska dra igenom det igen och berätta vad syftet med studien är.
När det gäller stöd så kan stöd komma från olika håll – från hälso- och sjukvård dvs olika personer som du träffat i och med din behandling och operation, men även stöd från andra i omgivningen i form av exempelvis familj och vänner. Det finns ju också andra sätt att hitta stöd. Det är kring alla dessa aspekter som jag tänkte fråga dig om idag.
Ditt deltagande i studien är helt frivilligt och du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak. All information som framkommit idag kommer hanteras helt
konfidentiellt och med stor respekt. Intervjun kommer att spelas in.
Innan vi drar igång så ska du få signera en samtyckesblankett (om den ej signerats via mail innan mötet).
Inledning
• Hur känns det att vara här?
• Vilka förväntningar har du av denna intervjun?
• Berätta mer
• Har du några funderingar kring uppsatsen?
• (kring konfidentiella aspekter eller publicering)
• Du kan få börja med att berätta lite om den behandling/kirurgi som du genomgått.
• Hur längesen är det som du blev opererad?
Stöd från hälso- och sjukvården Innan
• Hur upplevde du stödet från hälso- och sjukvården innan operationen?
• Kände du att du fick det stödet du behövde?
• Berätta
• Är det något specifikt du kommer ihåg som var extra hjälpsamt för dig?
• Var det något som du saknade?
Efter
• Hur upplevde du stödet från hälso- och sjukvården just efter operationen?
• Kände du att du fick det stödet du behövde?
• Berätta
• Är det något specifikt du kommer ihåg som var extra hjälpsamt för dig?
• Var det något som du saknade?
• Nu har det gått en tid sen op, hur upplever du stödet nu?
• Upplever du någon skillnad nu jämfört med direkt efter?
Dietist
• Fick du stöd/tips från dietist innan operationen?
• Fick du stöd/tips från dietist tiden efter operationen?
• Om ja:
• I vilken utsträckning?
• Vad hjälpte hen dig med?
Om Nej:
• Hade du velat ha tips och råd från en dietist?
• Vad tror du att en dietist hade kunnat hjälpa dig med?
Stöd från familj och vänner Innan
• Hur upplevde du att stödet var innan operationen från familj och vänner?
• Något/någons stöd som du kommer ihåg var av stor betydelse? Varför?
• Var det något du saknade?
Efter
• Hur var stödet efter operationen av familj och vänner?
• Något/någons stöd som du kommer ihåg var av stor betydelse?
• Var det något du saknade?
• Kände du någon skillnad i stödet från familj och vänner innan eller efter operationen?
Annat stöd
Nu har vi pratat om stöd från familj och vänner/sjukvården, men har du fått stöd från någon annanstans?
• Berätta, vad har det stödet betytt för dig?
• (lyft stödet de tar upp) Avslutning
Om personen pratar som att den fått bristande stöd
• Tror du att din resa hade sett annorlunda ut om du fått bättre stöd?
Om personen pratar om jättemycket stöd
• Nu har du pratat om stöd från olika håll, vad har det betytt för dig?
Till sist, är det något du vill berätta som vi inte kommit in på när det gäller olika typer av stöd före och efter din behandling?
Vill du delge några tips/råd kopplat till stöd till en person som står inför en sån här operation?
Är det någonting mer som du vill tillägga innan vi avslutar intervjun?
Då vill jag bara tacka så hemskt mycket för att du ställde upp idag. Har du några som helst frågor om antingen studien eller vad som helst som har med den att göra är det bara att höra av dig! Jag är oerhört tacksam att du ville ställa upp. Ha en superfin dag.
Tabell 1
Analystabell som visar analys från meningsbärande enhet till kategori.
Meningsbärande
enhet Kondenserad text Kod Kategori
Inte i det läget där tyckte jag vi fick som, vi kunde ställa frågor och var som inga problem där fick man som all information där saknades ingenting
I det här läget kunde vi ställa frågor och man fick all information. Jag saknade inget.
God information från sjukvård
Sjukvårdens roll i behandlingsprocessen
Eeeeh då fanns det ingenting, jag har inte träffat, inte en dietist efter
operationen, jag har inte träffat
någonting, jag fick eh, jag bokade själv en tid för man skulle göra dem provtagningarna åh efterkontrollerna och det här
Det fanns inget. Jag har inte träffat en dietist, jag har inte fått träffat någon.
Bristande information från sjukvården
Sjukvårdens roll i behandlingsprocessen
Asså det var ju väldigt bra kan jag tycker jag, jag sa ju bara det till dem närmsta för det är mycket det här om att inte bli dömd men de jag pratade med så var det positivt
Det var bra, jag berättade endast för dem närmsta för att slippa bli dömd men dem jag pratade med var det positivt.
Informerade nära
Rädsla för att bli dömd
Familjens roll i
behandlingsprocessen
Omgivningens roll i behandlingsprocessen
Det var som att då blir man verkligen utkastad efter eller vad man ska säger, det fanns ingen man kan prata med för de på sjukhuset refererade till vårdcentral och vårdcent refererade sjukhus
Det var som att man blev utkastad, fanns ingen man kunde prata med, de på sjukhus skickade en till vårdcentralen och tvärtom.
Kastad mellan mottagningar
Sjukvårdens roll i behandlingsprocessen
Vissa sa att man skulle gå ner % och min kirurg sa att jag skulle gå ner en visst typ av vikt, min kirurg sa 10 kilo på 3,5 vecka, det var så himla olika, jag lades in dagen innan.
På operationsdagen kom kirurgen in i typ en halv sekund, han kom in, ritade på min mage han var trevlig men sen kom huvudoperatören in då var det ritat så han sa ingenting, så man fick ingen mer information, på kvällen innan var jag ju skitnervös det är ju ändå 5 % chans att man inte vaknar
Det gavs olika riktlinjer angående viktnedgång. På operationsdagen kom en kirurg in som ritade på mig och var trevlig, sen kom min kirurg in men han sa inget, fick ingen mer information och jag var jättenervös då jag visste om riskerna med att bli sövd.
Bristfällig information från sjukvården
Sjukvårdens roll i behandlingsprocessen
Tabell 2
Resultattabell som visar kategorier och subkategorier.
Kategori Sjukvårdens roll i
behandlings processen
Omgivningens roll i
behandlingspr ocessen
Familjens roll i behandlingspr ocessen
Livslång förändring kräver kunskap i omställning en
Subkateg ori/
underkate gori
Bristfälligt stöd från sjukvården
Avsaknad av vissa
vårdprofessio ner
Bristfällig information från
sjukvården
Otydliga riktlinjer Behandlad med brist av respekt Avsaknad av dietistkontakt Stöd från sjukvården av stor betydelse Första
kontakt med vårdcentralen
Omgivningens fördomar Forum skapar samhörighet och inspirerar Omgivningens stöd är av stor vikt
Stöd från familjen är av stor vikt
Information och
kunskap är viktigt Vara påläst kring livsomställn ingen
