”Tänka efter vad är det jag gör”
En kvalitativ studie i hur erfarna socialarbetaren utövar ett kritiskt
reflekterande förhållningssätt i sin profession
Pernilla Nilsson
Åsa Karlsson
Examensarbete Högskolan i Kalmar
15 högskolepoäng Humanvetenskapliga institutionen Socionomprogrammet 210 hp. 392 34 Kalmar
Åsa Karlsson Pernilla Nilsson Examination 15p.
The education of trained social workers 210p. University of Kalmar
January 2008
Title. “To consider what I’m doing” A qualitative study with experienced social workers use of critical reflection in their professional work
Supervisor: Agneta Hedblom
Abstract
The aim of this study was to examine the use of critical reflection in two social fields of work, using social workers that have at least five years professional experience. We have chosen to examine two fields of work in the same organization to be able to see possible similarities and dissimilarities that occur in the same organization.
In our studies at B –level we examined the use of critical reflection, using social workers that just gotten their degree and that were out working on their first job. In our study we
discovered that because of the culture in the organization it’s easier to accommodate the already existing ways of working, than to “go your own way”. This conclusion led us toward to examine more professional experienced social workers to find out if it’s easier to be more flexible to the culture of the organization if you’re more experienced and dare to question the organizations way of action.
Our research method is based on qualitative interviews using six experienced social workers from two different fields of social work. The result from our interviews are analysed and related to relevant theories. The final conclusion of our study is that the two examined fields of social work, knows the importance of reflecting over their way of work. Unfortunately the social workers often have too much work, and little time, to reflect over both things that gone well and things that gone not so well in their contacts with clients. We found that it’s easier to find time to be reflecting if problems occur.
Keywords: Critical reflection, reflection in social work, theory of organization (such as the culture of organization), knowledge and proficiency.
Förord
Vårt intryck av begreppet ”Kritiskt reflekterande förhållningssätt” är att det på många sätt upplevs som någonting positivt bland flertalet socionomstudenter. Begreppet har följt oss som
en röd tråd under hela vår socionomutbildning på Högskolan i Kalmar.
Under vår praktik fick vi ta del av begreppet ur en annan synvinkel, nämligen hur begreppet används ute i olika verksamheter - om det överhuvudtaget brukades?
Vår upplevelse från praktiktiden var att det inte alltid är så lätt att agera utifrån samt att begreppet för många med lång erfarenhet var okänt. Vi ville därför ta del av erfarna socialarbetares perspektiv på förhållningssättet, för att se hur dessa agerar med hjälp av förhållningssättet i sin nuvarande profession. Vidare vill vi belysa främjande faktorer med
samt hindrande faktorer för användandet av ett kritiskt reflekterande förhållningssätt.
För allt stöd och för god kommunikation under vårt uppsatsskrivande vill vi tacka vår handledare Agneta Hedblom.
Vi vill samtidigt passa på att tacka de personer som tog sin tid i anspråk för att delta i intervjuerna och som delgav oss relevant och empiriskt material för vår undersökning utifrån
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING 2. SYFTE 3. FRÅGESTÄLLNINGAR 4. AVGRÄNSNING 5. DEFINITIONER 5.1 Handledning 5.2 Kommunikation 5.3 Kunskapsutveckling 5.4 Rationalitet 5.5 Reflektion 6. TIDIGARE FORSKNING 6 7 7 7 8 8 8 8 9 9 9
6.1 Vetenskapliga artiklar och rapporter 9
6.1.1 Socialsekreterare och kunskapsbildning
6.1.2 Self-reflection in reflective practice, a note of caution
10 11 6.1.3 An unfinished reflexive journey:
Social work students´ reflection on their placement experiences 11
7. TEORI 12 7.1 Organisationsteori 12 7.2 Organisationsstruktur 7.3 Organisationskultur 7.4 Värdegrund 7.5 Handlingsutrymme 7.6 Kritiskt förhållningssätt 13 13 14 15 16 8. METOD 17 8.1 Val av metod 17 8.1.1 Fallstudie 19 8.1.2 Komparativ metod 20 8.2 Datainsamling 20 8.3 Urval 21 8.3.1 Bortfall 22 8.4 Tillvägagångssätt 22 8.5 Bearbetning 23
8.6 Validitet och reliabilitet 23
8.7 Generaliserbarhet 24
8.9 Forskningsetiska överväganden 24 9. RESULTAT
9.1 Organisationens uppbyggnad
9.2 Redovisning av intervjuerna med informanterna
9.3 Socialarbetarens definition av kritiskt reflekterande förhållningssätt
25 25 25 25 9.4 Verksamheternas upplevelse kring nytänkande och vidareutveckling
9.5 Socialarbetarens syn på yrkeserfarenhet i relation till kritisk reflektion 9.6 Socialarbetaren och dennes handlingsutrymme i sin profession
9.7 Styrdokument 10. ANALYS
10.1 Sammanfattande introduktion av resultatet
10.2 Kritiskt reflekterande förhållningssätt - ett högskolepedagogiskt mål 10.3 Kritiskt reflekterande förhållningssätt - inom professionen
10.4 Kritiskt reflekterande förhållningssätt – kommunikation
10.5 Kritiskt reflekterande förhållningssätt – nytänkande och utveckling 10.6 Kritiskt reflekterande förhållningssätt – yrkeserfarenhet
10.7 Kritiskt reflekterande förhållningssätt – handlingsutrymme 10.8 Sammanfattande analys av resultatet
29 30 31 33 34 34 34 35 37 37 38 39 40 11. SLUTDISKUSSION 41 12. SAMMANFATTNING
13. FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING
44 45 14. SLUTORD 45 15. REFERENSER 46 16. BILAGOR 16.1 Bilaga 1. Informationsbrev 48 48 16.2 Bilaga 2. Intervjuguide 49
1. INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING
Enligt Patel och Davidsson (1994) så börjar alltid ett forskningsarbete med ett problem som man genom undersökningen avser belysa eller lösa.
Vi som författare ser ett kritiskt reflekterande förhållningssätt som någonting nödvändigt och positivt inför vår kommande profession. Begreppet internaliserades på ett tidigt stadium genom vår utbildning och vi har tagit det till oss som ett verktyg för att kunna utvecklas både inom yrkeslivet men även som individ. I utbildningsplanen för Socionomprogrammet 210 hp på Kalmar Högskola beskrivs utbildningens övergripande målsättning. Målsättningen har
formulerats med stöd av högskolelagen. Utbildningsplanen syftar till att utbildningen skall ge studenterna kunnande till att göra självständiga och kritiska bedömningar, samt söka och värdera kunskap på en vetenskaplig nivå. Utbildningen skall leda till att studenterna får ökad medvetenhet om egna attityder och värderingar samt få förmåga till att bearbeta dessa för en professionell utveckling (SFS 1 994:1434 1 kap 9 §).
När vi gjorde vår tillämpade utbildning inom olika verksamheter så upptäckte vi att det inte alltid var så lätt att använda sig av ett kritiskt reflekterande förhållningssätt i sin profession på grund av olika faktorer. Vi upplevde att den informella organisationskulturen oftast var fast förankrad och på så vis påverkade individen i organisationen när det gäller förhållandet till kritisk reflektion. Detta väckte en tanke och förundran hos oss som studenter, och med detta som bakgrund valde vi att på B – uppsatsnivå undersöka, hur de nyexaminerade
socionomerna från Högskola i Kalmar använde sig av ett kritiskt reflekterande
förhållningssätt efter avslutade studier och nu var yrkesverksamma. Titeln på denna B-uppsats är ”Viljan till att flyta medströms – eller att ha förmåga till att simma motströms?”.
B- uppsatsens resultat visade på att organisationskulturen många gånger präglade individerna som arbetade inom organisationen och att man som ny på en arbetsplats till en början hade svårt med att våga föra fram sina egna åsikter och betona sina nyförvärvade kunskaper. Enligt B- uppsatsens informanter så gick nästan all energi åt till en början att bara känna av, lära sig rutiner och att hitta sin plats, det fanns inte tid för reflektion vilket medförde att man
socialiserades in i den befintliga organisationskulturen. Socialiseringen sågs av informanterna utifrån två olika perspektiv. Dels så skapade det en bra grund som utgångspunkt för
professionen då man som socialarbetare hade något att rätta sig efter och därmed kunde skapa sig en professionell identitet, men informanterna påpekade även att socialiseringen kunde
hämma deras egna ambitioner inom yrkesrollen. Studien visade också på att när man väl hade skaffat sig erfarenhet, och blivit säkrare i sin profession, borde man kunna vara kritisk
reflekterande i större utsträckning. Men det visade sig att arbetsbelastningen ibland var så stor att man ändå inte kunde utnyttja sin förmåga till att ha ett kritiskt reflekterande
förhållningssätt. När Högskolans kultur krockade med organisationskulturen så valde man ofta att ta till sig professionskulturen hellre än att försöka påverka den befintliga
organisationskulturen. Detta är enligt Abrahamsson & Andersen (2005) vanligt att individer inom en organisation gör.
Analysen av vårt insamlade material, som dels inhämtades med hjälp av intervjuer, visade på faktorer som kunde hämma ett sådant förhållningssätt som till exempel hög arbetsbelastning samt andra faktorer som gynnades av förhållningssättet som till exempel kunskapsutveckling.
2. SYFTE
Vi har valt att undersöka begreppet kritiskt reflekterande förhållningssätt och har utifrån problemformuleringen formulerat vårt syfte. Vi vill med studien undersöka ”om” och ”hur” socialarbetare, som varit yrkesverksamma minst fem år, utövar ett kritiskt reflekterande förhållningssätt i sin profession.
3. FRÅGESTÄLLNINGAR
För att kunna få vårt syfte besvarat har vi tagit avstamp i följande frågeställningar:
• Hur definierar socialarbetare, med minst fem års yrkeserfarenhet, begreppet kritiskt reflekterande förhållningssätt?
• Hur använder man sig, som socialarbetare, av ett kritiskt reflekterande förhållningssätt i sin profession?
• Hur bemöter verksamheten, respektive organisationen, ett kritiskt reflekterande förhållningssätt? Vad är främjande respektive hämmande faktorer för
förhållningssättet?
• Hur påverkar ett kritiskt reflekterande förhållningssätt den erfarna socialarbetaren och den verksamhet som socialarbetaren agerar i?
4. AVGRÄNSNING
Vi tycker att detta ämne berör oss i allra högsta grad samt att mycket litteratur, rapporter och vetenskapliga artiklar tar upp detta och betonar vikten av ett kritiskt reflekterande
förhållningssätt för bland annat kunskaps-, individ-, - samt verksamhetsutveckling. Då vi upplevt att de högskolepedagogiska målen, kring kritisk reflektion, inte alltid kan förankras ute i praktiken, ser vi som problematiskt. Om man inte är kritiskt reflekterande kring sig själv och den verksamhet, i vilken man agerar, finns risker med att det professionella utförandet samt den berörda organisationen blir statiska och därmed inte utvecklas. Detta anser vi missgynnar tredje person, det vill säga klienter och brukare, inom socialt arbete (Jacobsen & Thorsvik 2006).
5. DEFINITIONER
I detta avsnitt avser vi underlätta för läsaren då vi valt att förtydliga vissa begrepp som inte förklaras under andra avsnitt i uppsatsen
5.1 Handledning
Handledning är ett forum för både socialarbetarens personliga och professionella erfarenheter. Handledning sker oftast i större grupper och fokuseras mestadels på något enskilt ärende inom verksamheten. Handledning är ett av de verktyg som syftar till att utveckla och ta tillvara på kompetensen inom en verksamhet (Gjems 1997).
5.2 Kommunikation
Med kommunikation förmedlas information genom en process där individer/grupper sänder meddelanden till varandra och den är viktig för alla organisationer. (Jacobsen & Thorsvik 2006). Då någonting förflyttas från en sändare till en mottagare, det vill säga en så kallad envägskommunikation kan man inte med säkerhet veta att budskapet nått fram och uppfattats på det sätt som man hade avsett. Därför så är feedback/återkoppling viktigt för organisationen då missförstånd kan orsaka stora skador (Bakka et al 2006).
5.3 Kunskapsutveckling
Kompetens/kunskapsutveckling sker bland annat genom vidareutbildning som till exempel föreläsningar och kurser. Dock kan det i många fall vara svårt för personalen att tillämpa ny kunskap på arbetsplatsen. Detta på grund av organisationskulturen, vars miljö, kollegor, tradition, målgrupp och ekonomi styr personalens möjligheter till utveckling (Tydén et al 2000).
5.4 Rationalitet
Man överväger olika möjligheter mot varandra, det vill säga att vi gör olika val grundade på värderingar av vad som är bra eller dåligt, och sedan beslutar man sig för den möjligheten som man själv anser vara bäst. Det kan även handla om att man är mer intresserad av möjligheternas symboliska och expressiva sidor än själva utfallet av dessa (Jacobsen & Thorsvik 2006).
5.5 Reflektion
Förmåga till reflektion är en central del av lärandet i yrkeslivet. Erfarenheter man stöter på i arbetslivet omvandlas inte automatiskt till kunskap. För att kunna tillgodose sig denna kunskap måste man överväga sin situation, vilket innebär att fokusera på vad man gjort, hur man gjort samt vilka effekter som detta resulterat i (Trollestad 2000).
6 TIDIGARE FORSKNING
Kritisk reflektion är ett vanligt förekommande begrepp inom många olika
professionsområden. I många fall sätts begreppet i samband med kunskapsutveckling och vidareutbildning. Under studietiden präglas studentens förmåga till att kritiskt granska till exempel litteratur, tidigare forskning och studentens eget agerande. Dessutom ska studenterna kunna förhålla sig kritiskt reflekterande under praktikperioderna. Frågan vi ställer oss är huruvida det är möjligt att använda sig av detta förhållningssätt när man väl kommer ut i arbetslivet och möter den rådande organisationskulturen. Vi upplever att det finns begränsat material kring detta, det vill säga att fokus inom forskning kring kritisk reflektion ligger mer på studietiden än på vad som sker ute i den arbetsrelaterade verkligheten (Tydén et al 2000).
6.1 Vetenskapliga artiklar och rapporter
Det finns en hel del utländsk forskning kring ämnet kritiskt reflekterande förhållningssätt, speciellt gällande socionomer och lärarstudenter, men endast fåtal svenska undersökningar. Vi har valt att beskriva den svenska forskningen, men ansåg även att det fanns ett värde av att ta del av det utländska materialet, då vi anser att det är relevant för vår undersökning. Utifrån den informationssökning som vi genomfört gällande vetenskapliga artiklar och rapporter kommer vi att presentera resultatet, av det material som vi bearbetat, i följande avsnitt (Tydén et al 2000).
6.1.1 Socialsekreterare och kunskapsbildning
Avsikten med denna rapport var att stimulera till ökad förståelse och en fortsatt diskussion om hur man på bästa sätt stimulerar socialtjänstens kunskapsbildning. Undersökningens syfte var att tydliggöra hur socialsekreterare söker information, främst från vetenskapligt håll, samt att öka förståelsen för själva kunskapsbildningsprocessen. Undersökningen visade på betydelsen av tre olika informationskällor så som klienten, den egna livserfarenheten och kollegor. Dessa spelar en stor roll för socialarbetarens vardagliga arbete. Informationen används på olika sätt beroende på om man är ny eller erfaren som socialsekreterare. Som ny socialsekreterare söker man efter riktlinjer och rutiner för att kunna göra vardagen mer lätthanterlig, medan den erfarne socialsekreteraren använder informationen för att kunna reflektera över sitt eget yrkesutövande. För att få insikt och förståelse över/om oss själva och vår omgivning måste det finnas ett växelspel mellan distansering och reflektion, detta genom att man bland annat ska kunna se situationer ur fler perspektiv samt genom både upplevelser inifrån och utifrån kommande observationer (Tydén et al 2000).
Socialtjänstens kompetensutveckling ses som en komplex process i en kontinuerlig ut-veckling, under förutsättning att det ges tillfälle till fördjupning. Processen bör tillföras tillämpbar ny kunskap och nya perspektiv samt att det ges möjlighet till reflektion och
bearbetning. Man uppnår också en högre nivå av reflektion när de mer erfarna socialarbetarna förmedlar sin kunskap, med hjälp av sin kompetens och erfarenhet, till de mindre erfarna. Information bearbetas olika av de yrkesutövande. De mer erfarna socialarbetarna brukar informationen som utgångspunkt för reflektion över sitt yrkesutövande medan de mindre erfarna söker efter rutiner och riktlinjer för att strukturera sin arbetssituation. Studien pekar på betydelsen av att arbetsledningen har genomtänkta strategier för gruppen och individens fort och vidareutbildning samt att kunna skapa ett utrymme för reflektion och kreativitet inom den egna organisationen, menhur ofta och i vilken form socialarbetaren söker information och bearbetar denna beror allt mer på den enskildes aktiva val och allt mer sällan som strategiska åtgärder från arbetsledningen. En annan slutsats är att tiden spelar en central roll. Tiden uppfattas som en bristvara då det gäller möjlighet för reflektion. Reflektion kräver en medveten organisering av tänkandet, speciella metoder och organisatoriska villkor vilka ger utrymme och acceptans (Tydén et al 2000).
6.1.2 Self-reflection in reflective practice, a note of caution
Undersökningen ”Self-reflection in reflective practice, a note of caution” tar upp och diskuterar förekomsten av självreflektion inom det sociala arbetet (Yip 2005).
Studenter på sociala program uppmanas att reflektera över sig själva och sin omgivning under sina praktikperioder. Detta är något som inte alltid är så lätt beroende på olika faktorer som både är individuella och organisatoriska. Studien syftade till att vara en ren information för de studenter som skall ut på praktik inom det sociala området. Författaren tog upp tidigare forskning på ämnet samt litteratur skriven kring självreflektion samt kritisk reflektion.
Socialarbetare försöker ofta jämföra sina prestationer med det som tidigare är ”känt” och som präglas av tradition. Oftast använder man sig av riktlinjer, manualer samt kollegor för att lära sig arbetssättet samt arbetsmetoderna. Socialarbetarens förmåga till reflektion kan hämmas av olika faktorer såsom en förtryckande social miljö, krävande arbete, tidsbrist samt dålig
fysisk/psykisk hälsa hos socialarbetaren Den krävande arbetsbördan, tidsbristen, svåra klienter och akuta insatser kan orsaka trötthet och utbrändhet hos socialarbetaren. I dessa situationer är det ännu viktigare med reflektion, främst självreflektion, för att klara av arbetet. På grund av tidsbristen kan tid till självreflektion och handledning mer ses som en börda än som ett hjälpmedel för att klara av en stressig och krävande arbetsmiljö (Yip 2005).
6.1.3An unfinished reflexive journey: Social work students´ reflection on their placement experiences
Studien, gjord i Hong Kong, beskriver den tillämpade utbildning som en av de viktigaste komponenterna för utbildningar gällande socialt arbete och för att fastställa dess kvalitet. Författarna påpekade dock att tidigare undersökningar som gjorts, av den tillämpade utbildningen, visar på att man först och främst fokuserar på relationer mellan kunskap och praktik och på själva utförandet i handledd praktik och att det är väldigt få undersökningar som uppmärksammar och analyser lärandet av studenternas praktiska utbildning (Lam et al 2004).
Interaktionen mellan praktiskt möte och studenternas kritiska reflektion ses som en
nyckelaspekt i lärandeprocessen i praktiken. Reflektion i samband med lärande är en allmän term för de intellektuella och påverkande aktiviteter som engagerar enskilda individer till att utforska deras erfarenheter i syfte till att få ökad förståelse och uppskattning. Att vara
reflekterande är att tänka på, och utforska, sakfrågor som är viktiga för att skapa erfarenheter utan kunskapsgränser. Reflektion handlar också om att tolka erfarenheter och åsikter, både om
sig själv och om sin omvärld. Områden för reflektion inkluderar den personliga bilden av värden, övertygelse, styrka och svaghet liksom att praktiken ger sin bild av de professionella värdena och dess etik. Reflektion är det aktiva försöket till att framkalla generaliserbar kunskap om jaget och professionen gällande agerandet i den dynamiska praktiska miljön. I studien kan man läsa om att när studenten var reflekterande så var de inte enbart intresserade av att analyser vad de har gjort och hur det gjort det, utan de insåg också att de blev en del av sammanhanget när de blev medvetna om sättet vilket deras tolkning påverkades av de
professionella grupperna och de dominanta förkunskaperna. När studenterna var reflekterande över sin profession var de medvetna om att dominansen från de professionella
konstruktionerna influerade deras praktik. Det blev därmed en kritisk process av ”tänkande om tänkandet” genom att studenterna, under processen, ställde fundamentala frågor om antaganden som framkallats av formell och praktisk teori. Forskarna ansåg sig komma fram till att direkt utsatthet för risker eller osäkerhet är i själva verket en väldigt positiv erfarenhet i termer av dess inverkan på livet och ens professionella attityder (Lam et al 2004).
7. TEORI
Vi har tagit avstamp i olika teoretiska ansatser, som bland annat behandlar organisationskultur och organisationsstruktur, för att läsaren ska erhålla en förståelse för vår empiriska
undersökning gällande socialarbetarens förmåga till att förhålla sig kritiskt reflekterande samt belysande av främjande och hindrande faktorer för förhållningssättet.
7.1 Organisationsteori
Som individ kommer man i kontakt med många olika sorters organisationer, både i yrkeslivet och på fritiden. Sverige brukar anses som ett mångorganiserat land, av andra nationer.
Organisationer påverkar hur vårt samhälle styrs samt det demokratiska statsskicket i Sverige. Organisationsteori syftar till att förstå hur organisationer fungerar. Genom organisationsteorin försöker man förklara hur grupper samt individer agerar och tänker inom olika organisationer. Att förstå organisationer är inte organisationsteorins enda syfte utan denna kan även förklara varför eventuella problem uppstår inom organisationen. Organisationsteori anses
flervetenskaplig och anledningarna till att organisationer studeras kan vara många. Ökningar av produktivitet hör oftast ihop med omorganiseringar. Efter att en omorganisering skett ökar i många fall produktiviteten inom organisationen. Ytterligare en anledning att studera
organisationer sammanhänger med organisationernas förmåga att växa och få ökad betydelse. I och med detta ökar även organisationernas politiska slagkraft (Andersson 1994).
7.2 Organisationsstruktur
Med organisationsstruktur menas styrsystem, samordning och kontroll av uppgifter inom organisationen. Strukturen innefattar även auktoritetsfördelning och arbetsfördelning (Jacobsen & Thorsvik 2006).
Formella strukturer avser en uppsättning huvudregler som man inom organisationen försöker hålla sig till. Detta riktar sig speciellt mot organisationens ledning och dess styrning. Reglerna kan bestå av traditioner som alla tar för givna, likväl som att de kan finnas nedskrivna. Genom de formella systemen försöker ledningen, för organisationen, styra arbetsprocesserna. Genom formalisering kan man mäta hur pass stor vikt man lägger vid direktiv, regler och andra formella strukturer. Den informella strukturen innefattar sociala behov så som social trygghet, kontakt och samtal samt behov av information och socialt stöd i vissa situationer. Den
kompletterar det formella systemet då regler och direktiv inte täcker de handlingar som ska utföras (Bakka et al 2006).
Dagligen arbetar individer inom formella organisationer och i alla typer av organisationer kan stabilitet och regelbundenhet observeras. Denna stabilitet beror med största sannolikhet på att de allra flesta inom organisationen får sitt beteende reglerat genom organisationsstrukturen. Något som visat sig genom modern organisationsteori är att individers faktiska beteende kan avvika från positiva effekter av organisationsstruktur. Avvikelsen yttrar sig i att individerna engagerar sig i sina egna arbetsuppgifter så pass att de inte samarbetar med andra eller att de tolkar reglerna så stelt att det leder till orimliga resultat. Stabilitet har på så vis en negativ inverkan på organisationen då strukturerna fungerar som en broms för utveckling och om förväntningar från omvärlden förändras kan dessa också utgöra hinder för anpassning till nya förhållanden (Jacobsen & Thorsvik 2006). Enligt Abrahamsson & Andersen (2005) så har de flesta individerna inom organisationen enhetliga uppfattningar, förväntningar och värden på grund av institutionalisering. Detta beror dels på de spontana processer som sker i det dagliga mötet mellan individerna, men ledningen är också en bidragande faktor till det, då de
medvetet och strategiskt arbetar för att värderingar och uppfattningar hos medarbetarna skall återge en bestämd bild av organisationen (Abrahamsson & Andersen 2005).
7. 3 Organisationskultur
Organisationer har olika kulturer och därmed så skiljer de sig åt, detta beroende på att de består av människor med olika intressen, erfarenheter och värderingar. Kultur ses som ett system av gemensamma uppfattningar och uppstår och utvecklas i gemenskap (Abrahamsson
& Andersen 2005). Organisationskulturen kommer i uttryck på många sätt. Den kan framstå genom yttre tecken så som byggnader, inredning, färg och design eller så kan den utryckas genom sättet personer samarbetar, umgås samt löser uppgifter och konflikter. De yttre kännetecknen för kulturen är oftast lätta att komma underfund med för en person som kommer utifrån. Däremot kan det ta längre tid att erhålla en förståelse, av mer djupgående karaktär, när det gäller situationer som medverkar till att skapa en, för organisationen,
särpräglad kultur. Det kan vara svårt att få tillgång till det underliggande till en början. Det är först när man själv blivit en del av kulturen som man kan fånga upp, förstå och känna av olika kulturfenomen (Bakka et al 2006).
Organisationskultur består av mönster av åsikter, som uttrycks med hjälp av olika symboler som individerna använder sig för att kommunicera och utveckla sin kunskap om livet samt inställningen till detta. Kulturen framhäver gemensamma mål och värden, samt att det med tiden uppstår traditioner om hur individerna inom kulturen ska tänka och agera genom ett sätt som accepteras av medlemmarna. Den enskilda organisationsmedlemmen internaliserar organisationens mål och värderingar genom att ta till sig dessa och göra dem till sina egna och anpassa sitt beteende för att ge sken av att vara förpliktigade (Abrahamsson & Andersen 2005).
Kultur är något som lärs in och som individen tar till sig genom socialisationsprocessen. Genom socialisation avser individen lära sig hur man ska agera för att bli accepterad av gruppen. Utan att individen själv är medveten om det så förändras dennes ståndpunkter och värderingar. Om individen opponerar sig mot organisationskulturen kan det leda till
motsättningar (Jacobsen & Thorsvik 2006). En individs beteende kännetecknas av hur den tänker, känner och gör både individuellt och i grupp. Beteendet är viktigt för organisationen, då dennes utveckling och effektivitet är i behov av medarbetarnas motivation, attityder, kompetens och agerande. Ledare och medarbetare har i uppgift att skapa förutsättningar som kan lösgöra individens motivation och kraft, kompetens och energi. Ansvar och styrning bör åligga den enskilde medarbetaren, vilket i praktiken innebär att stödja och stimulera ett fördjupat ansvarstagande hos medarbetare inom organisationen (Bruzelius & Skärvad 2004).
7.4 Värdegrund
För att skapa en gemensam värdegrund bör de värderingar som redan finns inom
organisationens kultur identifieras, diskuteras och nedtecknas i organisationens vision. Oftast är det ledningen som står för initiativet med att skapa en gemensam värdegrund och
gemensamt värdedokument. Det är viktigt med en öppen process där organisationens nutid, framtid och visioner diskuteras på ett naturligt och avslappnat sätt. I många organisationer finns en rädsla för förändring och lärande och genom att avdramatisera detta kan lärandet bli en positiv process för alla inblandade. Det är ytterst viktigt att medarbetarna är engagerade i värderingsarbetet, speciellt då det gäller att förändra en organisationskultur så att en ny
gemensam arbetsidentitet växer fram. Inom många organisationer integreras värderingsarbetet med olika utvecklings samt kvalitetsinsatser vilket anses vara positivt eftersom
värderingsarbetet utgör en grund för kvalitetsarbetet, vilket är en mer långsiktlig process. Förändringar inom värderingssystemen samt organisationskulturen är oftast långsiktiga. (Trollestad 2000).
7.5 Handlingsutrymme
Organisationsteoretiskt så kan organisationens förhållningssätt beskrivas utifrån två olika perspektiv. Instrumentellt förhållningssätt ser organisationen som ett verktyg eller redskap som står till ledningens förfogande. Rationaliteten bakas in i den formella
organisationsstrukturen vilket begränsar den enskildes handlingsalternativ och skapar prestationsförmåga till att förverkliga värderingar och bestämda mål. Detta innebär att
styrning sker genom påverkan på omständigheter som ökar möjligheterna till måluppfyllelser. Ett institutionellt förhållningssätt tillåter däremot att organisationen skapar egna normer och värderingar och att de har egna institutionella regler som gör att deras inflytande på
beslutsprocesser är självständigt genom att de inte anpassar sig till olika styrsignaler från ledningen alltför oproblematiskt och enkelt. Formella organisationsstrukturer beskriver inte organisationsmedlemmarnas handlingssätt men den ger indikationer på hur man utför uppgifterna. Detta kan bland annat komma i uttryck genom, för organisationen, grundade rutiner då man till exempel knyter an kända problem med särskilda handlingsalternativ eller att man använder sig av specialiseringsprinciper då man till exempel samordnar olika sektorer inom enskilda geografiska områden (Christensen et al 2005).
Förutsättningarna till att påverka den egna arbetssituationen minskar om man arbetar under tidspress eller är styrd av riktlinjer och att man är bunden till sitt arbete. Om det föreligger många olika krav på individens arbetssituation kan det påverka dennes både psykiska och fysiska hälsa. Hur stor påverkan dessa faktorer har på individen beror till stor del på vilket inflytande på och kontroll över sin arbetssituation som man har. Individen kan både tolerera och acceptera höga krav i arbetet om förutsättningar finns till att man kan påverka hur olika
arbetsuppgifter skall utföras. Då ligger stort ansvar på planering och organisering av arbetet för att ta hänsyn till förutsättningar för arbetstagarens behov av handlingsfrihet. Att individen har inflytande på och ansvar för arbetsuppgifterna innebär inte att det saknas brist på struktur och förväntningar på arbetsinsatsen utan tydlighet på kraven av arbetsinsatsen är viktig, vilket förutsätter att målen för verksamheten är just tydliga och för arbetstagaren kända. Om
förväntningar på arbetsinsatser från arbetstagaren är otydliga kan detta leda till ohälsa för individen samt att det kan leda tillkonflikter mellan arbetstagaren och överordnade men konflikter kan även uppstå mellan arbetstagarna. För att undvika dessa konflikter och
missförstånd är det viktigt med dialog och informativt stöd. Det är då viktigt att arbetstagaren får möjligheter till att diskutera problem och svårigheter samt möjligheter till
erfarenhetsutbyte mellan arbetskamraterna. Vidare är det också viktigt att från överordnade ge fortlöpande information om verksamheten. Som värderande stöd beskrivs vikten av att få återkoppling från arbetsledningen. Som arbetstagare behöver man få konstruktiva reaktioner
på utfört arbete och få veta om de krav och förväntningar som arbetsgivaren ställer är
uppfyllda.Om en arbetstagare har tillräckliga kunskaper, för sina arbetsuppgifter, minskar det risken för olika påfrestningar och att det skapar trygghet och bidrar till god självkänsla
(www.av.se).
7.6 Kritiskt förhållningssätt
Kritisk; ett ord som innefattar både negativa samt positiva aspekter. De negativa aspekterna speglar ofta felsökning medan de positiva aspekterna innebär att hitta beståndsdelar som kan användas till att lämna konstruktiva förslag genom att ställa konstruktiva frågor. Kritiskt tänkande bygger på en process där syftet är att hitta svar som inte alltid är lättillgängliga (Stenbock-Hult 2004).
Stenbock-Hult (2004) beskriver kritiken, med hjälp av Karl Poppers kritiska rationalism, som en metod för att förbättra samhället och för att hitta kunskap. Sökandet efter kunskap innebär kontinuerlig utveckling och utökning av vår kunskap om verkligheten. Den viktigaste formen av kunskap är den vetenskapliga kunskapen och den sysselsättningen kännetecknas av att försöka uppnå en objektiv sanning samt objektivitet genom att teorin överensstämmer med fakta och att teorin bearbetas med kritik utifrån olika synpunkter. Självkritisk hållning har betydelse för kunskapens utveckling och den sammanfaller med intellektuell ärlighet,
intellektuell integritet samt felbarhet vilket Popper benämner professionell etik. Denna visar på att det är omöjligt att avstå från misstag, man det är vår skyldighet att undvika misstag när
detta är möjligt och att vi måste granska vår inställning till misstag så att vi kan lära av dessa. Det är även viktigt att ha tolerans gentemot andra och se att man kan lära sig av andra. Med ett kreativt tänkande finns intresse för det problem man är sysselsatt med, då man vill försöka om och om igen. Genom att utveckla sitt kritiska tänkande kan man syna gränser för olika
problemlösningar. När vi genom kritiskt tänkande konstaterar påståenden, gör omdömen eller värderar tillvägagångssätt och överväger alternativa handlingar söker man följaktligen motiv som grund för sina överväganden, omdömen och handlingar (Stenbock-Hult 2004).
Genom undervisning i kritiskt tänkande är det av stor betydelse att studenten utvecklar, förstår samt kritiserar sina egna fördomar, missuppfattningar och snedvridningar för att möjliggöra upptäckter och provoceranden av de egna självupptagna avsikterna. Att försöka uppnå förbättringar genom att söka och rätta till brister och svagheter karakteriserar ett kritiskt förhållningssätt. Förhållningssättet innefattar både ett moraliskt ställningstagande gentemot andra personer och en själv samt ett sätt att tänka på vilket beaktar både intresse och
engagemang. Detta framkallar både positiva och negativa emotioner. Det som ses som positivt är att man ifrågasätter antaganden, tvivlar på saker som vi generellt sett tar för givna och ändrar på beteenden och idéer, som är invanda, för att prova nya. Negativa aspekter framstår då man bortser från viktig information eller nonchalerar händelser i en given situation. Individuella aspekter för ett kritiskt förhållningssätt beskrivs som mognad, emotionell trygghet,
självkännedom, självreflektion samt att man som person är utvecklande. Detta innebär att ett kritiskt förhållningssätt, som präglar hela personen, antar att man som person är medveten om sig själv som individ. Det handlar även om att ha förmåga till att bryta gamla vanor och fördomar och att våga stå upp för sitt eget synsätt (Stenbock-Hult 2004).
8. METOD
8.1 Val av metodVi kommer att använda oss av en kvalitativ ansats i vår undersökning då vi vill belysa socialarbetarens erfarenheter av begreppet kritiskt reflekterande förhållningssätt i en
omgivning som är naturlig för dennes profession. Vi avser fånga upp de verbala beskrivningar av begreppet som framkom under undersökningen och de upplevelser och tolkningar som socialarbetaren gjort kring begreppet. Merriam (1994) nämner fyra egenskaper som utmärker kvalitativ forskning. För det första är kvalitativt inriktade forskare mer fokuserade på process än på resultat. De vill undersöka vad det är som egentligen sker och man använder ord, snarare än siffror, för att beskriva det studerade fenomenet. Kvalitativ data kan bland annat
innefatta intervjuer eller verbala beskrivningar. För det andra intresserar forskarna sig för individernas meningsskapande av sina liv, vad dessa individer upplever och hur de tolkar dessa upplevelser, samt hur individernas sociala verklighet konstrueras. För det tredje i kvalitativ forskning är det forskaren som är det främsta instrumentet när det gäller insamling och analys av undersökningens information. Som den sista egenskapen nämns att denna form av forskning ofta bygger på fältarbete. I fältarbete så söker man vanligtvis upp personer, situationer eller verksamheter vilka utgör fältet och observerar hur människor agerar i sin naturliga omgivning för att göra sig bekant med den händelse som man önskar studera (Merriam 1994).
Vidare när det gäller en kvalitativ undersökningsmetod benämns den fysiska närheten till forskningsobjektet, i så kallad subjekt - subjekt - relation eller i ett ”face to face” -möte som viktig, detta för att forskaren ska försöka sätta sig in i den undersöktes situation och se världen utifrån dennes perspektiv (Holme & Solvang 1997)
Denna metod har för oss visat sig givande då informanterna har gett oss, genom individuella och utförliga svar, bra beskrivningar och tolkningar av begreppet kritiskt reflekterande
förhållningssätt. Vi har träffat informanterna i den verksamhet i vilken de agerar och använder sig av begreppet för att få till ett möte, i för dem, naturlig miljö. Det händer att kvantitativa studier anses som mer tillförlitliga än kvalitativa studier och ofta anses kvalitativa studier endast vara förstudier till kvantitativa studier. Den kvantitativa ansatsen försöker beskriva och förklara olika samband eller pröva olika hypoteser. Kvantitativ inriktning fokuserar på ord såsom ”hur många” och ”hur ofta” vilket vanligast mäts genom siffror. Den kvantitativa ansatsen har vi valt bort då vi anser att det skulle begränsa informanternas svarsutrymme samt att vårt syfte med undersökningen inte avsåg beskriva eller förklara begreppet kritiskt
reflekterande förhållningssätt (Eggeby & Söderberg 1999).
Då vi använt oss av två olika verksamheter för vår undersökning har vår analys genomförts på verksamhetsnivå. Det finns ingen konkret definierad modell för hur en fallstudieanalys bör genomföras. Fallstudien bör sträva efter att utforma en analytisk strategi, i vilken man
definierar vad som ska analyseras och skälen till detta. Vår fallstudieanalys har tagit avstamp i teoretiska hypoteser, vilket enligt Yin (2007) är den strategin som man främst bör använda sig av vid fallstudier. Denna strategi tar avstamp i att man följer de teoretiska hypoteser vilka ledde fram till fallstudien.
8.1.1 Fallstudie
Fallstudien ansåg vi vara lämplig som metod i vår undersökning då vi ville skaffa oss en djupare förståelse för fenomenet kritiskt reflekterande förhållningssätt utifrån situationer som uppstår inom två olika verksamheter i socialtjänsten inom samma organisation, och för att få insikt i hur våra informanter i densamma tolkar dessa. Dessa verksamheter utgör två stycken fallstudier i vår undersökning. Vidare ansåg vi fallstudien som lämplig då vi som författare kunde möta informanterna och teoretisk data på ett mer öppet sätt och kunde belysa begreppet utifrån flera perspektiv (Merriam 1994).
Vi började med att definiera problem och frågor som vi avsåg studera och hur vi skulle undersöka dem i form av en forskningsdesign där vi också planerade vår insamling av fallstudiedatan. Vår datainsamling gjordes med hjälp av skriftliga källor, Internet källor, kvalitativa intervjuer och olika styrdokument som vi fick ta del av från informanternas verksamheter. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer med informanter från två olika verksamheter (tre informanter per verksamhet) och vår ambition som författare var att ställa bra (generellt inriktade) frågor för att kunna tolka svaren så korrekt som bara var möjligt. Under intervjutillfällena har vi observerat och lyssnat till våra informanter och gjort egna anteckningar. Vidare har vigranskat skriftliga källor, så som böcker och vetenskapliga artiklar, och inte låtit vår förförståelse, våra förutfattade meningar eller ideologiska
uppfattningar påverkat det vi genom studien sett och hört. Vi har använt oss av ett flexibelt förhållningssätt när det gäller mötet av informanter och intervjuerna samt vårt eget arbetssätt. Vi har sedan under studiens gång strävat efter att få till ett samspel mellan de teoretiska frågeställningarna och insamlad data (Yin 2007).
Fallstudier ses ofta som holistiska och kan reda ut komplexiteten i specifika situationer och dessa tillåter forskaren att använda olika källor, data samt forskningsmetoder (Denscombe 2000). Att fallstudien tillåter forskaren att använda olika forskningsmetoder, passade vår undersökning då vi även vill använda den komparativa metoden för att se om utfallet skiljer sig åt mellan olika verksamheter. Genom att fallstudier kan ses som holistiska och kan reda ut komplexiteten i specifika situationer kan vi använda oss av metoden för att belysa begreppet kritiskt reflekterande förhållningssätt utifrån flera olika synvinklar. Vidare avser metoden studera ett aktuellt fenomen, vilket vi som socionomstudenter anser att kritisk reflekterande förhållningssätt är (Yin 2007).
Vår uppfattning är att begreppet är av stor betydelse för oss som socionomstudenter, då det gäller att ha förmåga till att förhålla sig kritisk och kunna vända teori mot empiri, och vice versa. Vidare anser vi det är aktuellt inför vårt möte med yrkeslivet, och att det är viktigt att bibehålla förmågan till att förhålla sig kritisk även efter lång arbetslivserfarenhet för att utvecklas i sin profession.
8.1.2 Komparativ metod
Vi valde att använda oss av vissa delar av den komparativa metoden i vårt examensarbete. Genom att komparativt jämföra två olika studier söker forskaren en förståelse för det som studeras. I vår undersökning valde vi att studera och försöka förstå ett fenomen. Vi undersökte fenomenet kritiskt reflekterande förhållningssätt och vi utförde två fallstudier vilka vi senare jämförde med varandra för att studera likheter och skillnader mellan studierna. Komparativa studier syftar till att förklara, förstå eller förutsäga någonting beroende på vilken ansats forskaren har. Den komparativa studiens utformning varierar, men påverkas främst av forskningsfrågan eller forskningsproblemet. Ytterligare faktorer som påverkar studiens utformning är forskarens tid samt resurser för undersökningen (Denk 2007).
Beroende på studiens syfte kan de analytiska kategorierna innehålla teorier såsom
organisationsteori och begrepp som till exempel organisationskultur och handlingsfrihet. I analysen relaterar man det insamlade materialet till de analytiska kategorierna. Genom denna process kommer man slutligen fram till en slutsats vilken ska besvara studiens övergripande forskningsfråga och syfte. Då vi upplevde att vår studie inte var rent
komparativ så kunde vi inte använda oss av komparativ metod fullt ut. Däremot använde vi oss av valda delar av metoden då vi ansåg att vissa delar var relevanta för vår studie (Denk 2007).
8.2 Datainsamling
Vi har använt oss av olika källor så som böcker, vetenskapliga artiklar, rapporter, kvalitativa intervjuer och olika styrdokument från informanternas verksamheter i vår kunskapsinsamling för att kunna besvara våra frågeställningar. Att man som forskare kan använda sig av många informationskällor, inom ramen för en och samma studie baserad på olika fakta, vid
datainsamlingen kallar Yin (2007) för triangulering och detta är något som kännetecknar fallstudien. Den formen som är mest aktuell är datatriangulering som innefattar insamling av information från många källor i syfte till att styrka synen eller bekräfta sakförhållande eller fenomen.
Vi har använt oss av böcker för att hitta teorier som utvecklats kring vårt problemområde, vidare för att ta del av det som forskats kring kritisk reflekterande förhållningssätt på senaste tiden har vi studerat vetenskapliga artiklar och rapporter. För att få tillgång till detta material har vi sökt genom bibliotekens kataloger och databaser så som Elin Kalmar, Libris, Ebrary, E-biblioteket, Google scholar, Sociological abstract, ASSIA, PAIS och Artikelsök. Under vår litteratursökning använde vi oss av följande sökord: Critical reflection, critical thinking, social work, profession, social services, culture of organization, kritiskt reflekterande
förhållningssätt, kritisk reflektion, socialt arbete, organisationskultur, profession, socionom, arbetsbelastning, stress samt ökat ansvar.
För att få en empirisk förståelse av begreppet kritiskt reflekterande förhållningssätt har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer för att skapa möjligheter till att möta situationen så som den utvecklades utifrån informanternas bild av kritiskt reflekterande förhållningssätt och för att ta del av de idéer och tankar som dök upp under intervjun. Intervjuer är en vanlig form vid insamlande av information i en kvalitativ fallstudie (Merriam 1994). Genom intervjuerna ville vi få insikt i hur socialarbetare känner och tänker kring kritisk reflekterande
förhållningssätt samt försöka sätta oss in i informantens situation och se begreppet utifrån dennes perspektiv (Holme & Solvang 1997).
Intervjuguidens frågeställningar var av öppen karaktär vilket innebar att frågorna inte alltid besvarades i ordningsföljd, samt att vi ställde olika följdfrågor som föll sig naturliga under intervjuprocessen. Enligt Ryen (2004) så ska vi som författare förhålla oss neutrala under intervjun, och ge informanten utrymme för att utveckla sina åsikter. Detta har vi tänkt på under våra kvalitativa intervjuer för att inte reliabiliteten och validiteten skulle minska.
8.3 Urval
Vi som författare valde kvalitativa intervjuer för att få tillgång till handlingar och händelser som vi ansåg var relevanta för vår undersöknings problemställning. Det gäller att få en variation i urvalet som täcker olikheter som kan finnas i populationen som kännetecknas av viss likformighet. Vi har därför, i vår undersökning, använt oss av både manliga och kvinnliga informanter samt att dessa var i varierande åldrar. Informanterna hade också olika
yrkesbakgrunder med sig som de kunde reflektera till. Vår ambition var att urvalet skulle vara tillräckligt stort för att spegla bredden hos informanterna och undersökningsverksamheten (Ryen 2004).
Vi har studerat två olika verksamheter för att vi ville se om det framkom några likheter respektive skillnader i användandet av kritiskt reflekterande förhållningssätt. Urvalsprocessen startade med att vi hade en uppsättning av alternativ när det gällde tänkbarakandidater som skulle kunna fungera som fall i vår undersökning. Därav definierade vi ett antal kriterier som vi använde oss av för att nå de alternativ som vi ansåg var mest lämpliga för vår studie (Yin 2007). Våra kriterier grundade sig i socialt arbete, adekvat högskoleutbildning samt att informanten hade minst fem års yrkeserfarenhet. Urvalet för vår undersökning kom därför att bestå av sex socialarbetare med socionomutbildning eller socialpedagogisk utbildning och som hade minst fem års yrkeserfarenhet inom socialt arbete. Dessa informanter har vi avidentifierat och därför benämnt dessa med siffrorna ett till sex vid deras respektive citat i resultatdelen. För att nå dessa informanter tog vi kontakt med två verksamheter inom
socialförvaltningen i X:s kommun för att sedan kunna handplocka samt förfråga personer som uppfyllde våra urvalskriterier. Vi valde därmed att göra ett så kallat strategiskt
bekvämlighetsurval (Kvale 1997). De verksamheter som vi använt oss av i vår undersökning bestod av olika yrkesgrupper. Verksamhet A hade en total personalstyrka på trettio anställda och en enhetschef. Verksamhet B bestod av en enhetschef, en assistent, och femton
medarbetare. Vår undersöknings empiriska material bygger på konfidentialitet, och det gör att vi även valt att avidentifiera verksamheterna genom att benämna dem verksamhet A och verksamhet B.
8.3.1 Bortfall
Vår ambition var att göra två fallstudier, med åtta informanter från två olika verksamheter inom socialförvaltningen i X: s kommun. I slutet av vår intervjuprocess fick vi återbud från två stycken informanter och det gick inte att hitta något nytt intervjutillfälle på grund av tidsbrist för informanten och för oss som författare. Vi kunde inte heller hitta några andra informanter som hade möjlighet att delta med så kort varsel.
8.4 Tillvägagångssätt
Utifrån preciserat problem har vi genomfört två fallstudier. Vi har undersökt hur två verksamheter inom socialförvaltningen i X:s kommun använder ett kritiskt reflekterande förhållningssätt samt belyst eventuella hindrande och främjande faktorer för
förhållningssättet. I och med detta ville vi försöka få så heltäckande information som bara var möjligt genom att utgå från ett helhetsperspektiv.
8.5 Bearbetning
Under våra intervjuer använde vi oss av bandspelare för att få med allt som informanten delgav oss som författare samt att vi under hela intervjun skrev stödanteckningar. Vi ansåg att stödanteckningar var viktigt för att få med informanternas nyansskillnader i språket samt kroppsspråk, vilket inte framkom på bandupptagningarna. Efter varje avslutad intervju lyssnade vi igenom banden och skrev ner intervjuerna ordagrant utifrån vad informanterna sagt. Nedskrivningen av intervjuerna underlättade vid arbetet med att söka likheter och skillnader i informanternas utsagor.
8.6 Validitet och reliabilitet
För att vår studie skulle präglas av god validitet försökte vi att få fram informanternas åsikter och tankar kring kritisk reflekterande förhållningssätt, genom att skapa en god relation gentemot våra informanter. Vi var medvetna om att informanterna eventuellt ville framstå på något annat sätt än de egentligen var, vilket kunde påverka vår objektivitet och även påverka reliabiliteten i vår undersökning. En fördel med kvalitativa intervjuer var att eventuella otydligheter direkt kunde tydliggöras. För att inte missa något viktigt under intervjuerna använde vi oss av bandspelare. Under hela undersökningens gång förhöll vi oss professionella och kritiska gentemot vårt insamlade material samt att datainsamlingen och analysen skedde utifrån våra frågeställningar (Kvale 1997).
Reliabiliteten hos en kvalitativ undersökning bedöms alltid utifrån den specifika situation som råder vid själva intervjutillfället. Varje intervju är unik och inte den andra lik. Eftersom vi inte är några vana intervjuare så påverkas reliabiliteten i vår undersökning. För att stärka
reliabiliteten i vår undersökning gjorde vi provintervjuer innan vi slutligen intervjuade våra informanter. Under intervjuerna fokuserade en av oss författare på att ställa frågorna och den andre fokuserade på att skriva stödanteckningar samt ge akt på informanternas kroppsspråk. För att inga oklarheter skulle uppstå gick vi noggrant igenom våra frågeställningar för att dessa skulle överensstämma med vår undersöknings syfte (Kvale 1997). Vår datainsamling bestod även av litteratur, tidigare forskning, rapporter och olika styrdokument från de
verksamheter som vi undersökt. Då vi som författare använde oss av flera informationskällor, så kallad datatriangulering, var vår ambition att detta skulle höja reliabiliteten i vår
undersökning. På grund av att vårt empiriska material för undersökningen enbart innefattade sex kvalitativa intervjuer avsåg vi inte kunna generalisera resultatet (Yin 2007).
8.7 Generaliserbarhet
Varje individ och intervjutillfälle är unikt vilket kan resultera i att generaliseringen blir mer svårhanterlig. I de flesta fall är det forskaren som generaliserar de uppkomna resultaten, men generalisering sker även av läsaren. Vi valde att använda oss av sex informanter uppdelat på två verksamheter. Då undersökningspersonerna i denna studie arbetade inom två olika verksamheter inom samma organisation ansåg vi att vi inte kunde generalisera detta resultat som framkom. På varje verksamhet intervjuade vi endast tre socialarbetare vilket utgjorde ett för litet antal informanter, och inte ett representativt urval, för att kunna generalisera resultatet (Kvale 1997).
8.8 Källkritik
Allt källmaterial, vilket vi använt i vår undersökning, har vi under hela arbetets gång
diskuterat och värderat. Särskilt har vi diskuterat materialets tillförlitlighet samt i vilken grad våra informanter är representativa för vår undersöknings syfte. Då vi använt vissa källor från Internet har vi haft i åtanke att en del av dessa källor inte är så tillförlitliga. Vi som författare har därför sökt material till vår undersökning på större och väletablerade webbplatser som till exempel från socialstyrelsen och arbetsmiljöverket. Vidare sökte vi material från tryckta källor och där studerade vi teorier utifrån olika författares perspektiv. Detta för att vi inte enbart skulle använda oss av material utifrån en utgångspunkt.
8.9 Forskningsetiska överväganden
Vi har tagit del av forskningsrådets etiska överväganden för att kunna göra en undersökning med så god kvalité som möjligt. Forskning skall utföras med respekt för de mänskliga rättigheterna samt människovärdet. Vi utgick från informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet då vi beaktade de etiska aspekterna av vår undersökning. Informationskravet grundas på att informanterna skall bli upplysta om
undersökningens tillvägagångssätt och syfte. I vårt fall använde vi oss av kvalitativa intervjuer och deltagandet i studien byggde på frivillighet. För att utföra en undersökning krävs
informantens samtycke vilket hamnar under samtyckeskravet, något som informanten är fri att dra tillbaka under hela undersökningens gång. Informanterna har muntligt samtyckt till att delta i undersökningen samt fått tillgång till att läsa det transkriberade materialet från
intervjun. Intervjuerna har avidentifierats och informanterna samt deras arbetsområde behålls helt anonymt under hela undersökningens gång. Under undersökningens gång förvaras allt material onåbart för obehöriga och efter undersökningen är avslutat kommer samtliga
nedskrivna intervjuer och bandupptagningar att förstöras. Detta gjorde att vi kunde uppfylla konfidentialitetskravet och nyttjandekravet i vår undersökning och vi hade inte för avsikt att skada eller kränka någon under vår undersökning (www.fas.se).
9. RESULTAT
Under följande avsnitt kommer vi att kortfattat beskriva organisationens uppbyggnad, vilken vi valt att studera. Vidare kommer vi att redovisa vårt empiriskt insamlade material.
9.1 Organisationens uppbyggnad
Vår undersökningskommun består av cirka 26 000 invånare. Organisationsmässigt är undersökningskommunen indelad i fem olika nämnder, vilka benämns Barn – och utbildningsnämnd, Socialnämnd, Teknisk nämnd, Kulturnämnd och
Samhällsbyggnadsnämnd. Vi valde att studera två olika verksamheter inom Individ och familjeomsorgen som agerar under socialförvaltningen som vilken tillsammans med
socialnämnden ansvarar för att kommunens invånare får social omsorg och service. Individ och familjeomsorgen delas oftast in i olika grupper till exempel barn/familj, ungdom, försörjningsstöd och vuxna. Inom socialförvaltningens ansvarsområde ligger även LSS – verksamhet, hemvård inklusive hälso- och sjukvård, äldreomsorg samt insatser för psykiskt funktionshindrade.
9.2 Redovisning av intervjuerna med informanterna
I vår presentation av det empiriska materialet, genom transkriberingen av de kvalitativa intervjuerna, kommer vi att delvis behandla frågorna en och en för att logiskt kunna bearbeta våra frågeställningar. I vissa fall har vi valt att sammanfoga två frågor för att kunna
komprimera materialet. Bitvis har vi även valt att prioritera bort det material som inte är relevant för våra frågeställningar och syfte med undersökningen, detta för att inte slutresultatet skall bli allt för kompakt.
9.3 Socialarbetarens definition av kritiskt reflekterande förhållningssätt
För att försöka fånga informantens och dennes verksamhets bild av ett kritiskt reflekterande förhållningssätt valde vi att inleda med att fråga socialarbetarna vad de anser att ett kritiskt reflekterande förhållningssätt är samt hur arbetsgruppen använder sig av förhållningssättet? Informanterna beskrev begreppet utifrån olika perspektiv. En informant belyste kritiskt reflekterande förhållningssätt utifrån ett informativt perspektiv. Det vill säga vilken
information som socialarbetaren fick inför utredningar och samtal med klienter, men också vilken information som socialarbetaren inte fick, och därmed ställa sig frågande till
informationens syfte.
”Just sättet man tar till sig information, hanterar den och bearbetar den. Det kvittar om man har rena samtal eller gör utredningar så tänker jag att det är
ramen på ett sätt, för det man gör. (Informant 2 i verksamhet B 071116)
En annan informant diskuterade kring kritiskt reflekterande förhållningssätt utifrån olika möjligheter när det gäller sitt agerande vid till exempel ärendehanteringen.
” Det är för mig att...Hm… att se på sitt arbete kritiskt… tänka efter vad är det jag gör… Problematisera… kan jag göra på något annat sätt? …
Perspektivförskjutning… Och inte bara göra som man alltid gjort!” (Informant 1 i
verksamhet A 071116)
Ytterligare en informant anser vikten av förhållningssättet oavsett om det gäller forskning eller klienternas individuella situationer och upplevelser.
”… att man inte bara ser en sida av saker och ting… att man inte bara köper saker och ting rakt av… att man tänker att det finns oftast flera sidor av en och
samma sak.” (Informant 3 i verksamhet A 071119)
För att få inblick i informanternas kontakt med kritiskt reflekterande förhållningssätt så ställde vi frågan, i vilket sammanhang kom du i kontakt med begreppet för första gången? Till de informanter som inte kunde erinra sig deras första kontakt med begreppet, valde vi att ställa följdfrågan om de ändå kunde sätta in begreppet i något sammanhang? En informant ansåg kursen i kritisk granskning som det bästa under hela socionomutbildningen, och som denne haft mest nytta av ute i yrkeslivet. Vidare ansåg informanten att då själva ordet ”kritiskt” var negativt laddat så behövde man inte alltid vara så problemfokuserad, men att det ändå var viktigt att kunna ifrågasätta saker och ting. Informanten jämförde ett kritiskt reflekterande förhållningssätt med att det blir som en forskaransats, vilken man kan använda i vardagen.
”Alltså det är hur man hanterar, tar till sig information och vad man ska tänka på… Ja alltså greppar man inte det så är man körd nästan, då kommer man få
En annan informant använde sig inte av själva begreppet kritiskt reflekterande
förhållningssätt, som sådant. Detta trodde informanten berodde på att denne genom sin utbildning var mer van vid att använda sig av begrepp som reflektion och kritisk granskning. Informanten ansåg detta som naturligt då studierna bedrevs på sjuttiotalet och att samhället i övrigt generellt sett hade en kritisk hållning gentemot det mesta.
”Kritiskt är på ett sätt, det är bara att man kritiserar. Men med reflektionen… nyansering… det blir mer som en fördjupning i det… det är ju inte bara att se
problem. Och det kom ju liksom senare då i yrkeslivet.” (Informant 1 i verksamhet A
071116)
Vidare ansåg en informant att varje individ förhåller sig kritiskt reflekterande och att förhållningssättet utvecklas med ålder och yrkeserfarenhet.
”… som barn är man ju inte så duktig alls kanske på det här, då är det mer att det man säger till dem och jaha så är det. Och i tonåren är det väl kanske naturligt att man är väldigt kritisk reflekterande hi..hi…ett tag, sedan så ligger det ju i utbildningen, i högskoleutbildningen, att utveckla det
förhållningssättet.” (Informant 5 i verksamhet B 071123)
Vidare fortsatte vi att fråga informanterna om de ansåg att kritisk reflekterande
förhållningssätt var viktig i deras profession? Bland annat så ansåg en informant att genom socionomutbildningen så lär sig socialarbetaren att tänka annorlunda än vad andra personer gör som inte gått utbildningen.
”…att man inte köper saker och ting rent av… kanske man läser forskning som till exempel forskning om familjehemsplacerade barn, då kan man tänka vad har de för urvalskriterier?...alltså det finns mycket där som man
ifrågasätter… så visst är det viktigt.” (Informant 3 i verksamhet A 071119)
En annan informant tryckte särskilt på att förhållningssättet var viktigt i professionen samt att det var viktigt att hålla sig uppdaterad med den senaste forskningen inom ämnet.
”Ungefär vart femte år vänder jag mig till den här läraren för han producerar så mycket och ber honom att skicka mig det sista av hans alster …
Just för att hålla sig vaken. Så jag tycker det är ett jätteviktigt, det har varit
viktigt och kommer även att vara viktigt i fortsättningen.” (Informant 2 i verksamhet
B 071116)
På frågan gällande hur ofta socialarbetarna använde sig av ett kritiskt reflekterande
förhållningssätt så svarade samtliga informanter att detta görs dagligen, vilket som med tiden blir något naturligt som man inte egentligen reflekterar över. Vi fortsatte att fråga om det fanns en öppen dialog på arbetsplatsen och om informanten kunde framföra sina åsikter i sin verksamhet samt hur arbetsgruppen bemötte ett kritiskt reflekterande förhållningssätt? En informant beskrev detta som följande:
” Alla här är intresserade av att lyssna och höra. Sen att omsätta i praktiken…
en del är väldigt bra på att komma med nya idéer och sedan är det andra som teoretiserar… sen finns det alltid människor som är igångsättare och som kan det där med att genomföra. Så man får försöka ta hjälp av varandra.”
(Informant 1 i verksamhet A 071116)
Genom olika mötesformer diskuterades ärenden och socialarbetarna tog hjälp av varandra för att reflektera över dessa. De flesta informanter ansåg att deras verksamheter var öppnas för dialog och diskussion. En informant ansåg dock att reflektionerna inte alltid gav det resultat som önskades:
”Ibland så kan man ju få synpunkter som man inte frågat efter… att folk går in och tycker och lite så där… många socionomer är väldigt pratglada och här är vi väldigt pratglada i den här gruppen, det är väldigt mycket diskussioner och ställer man en fråga så får man ju inte bara ett svar utan man får många olika
svar…” (Informant 3 i verksamhet A 071119)
Reflektionerna kunde ibland uppfattas som personlig kritik och jobbiga att ta till sig:
”Sedan kan det vara jobbigt när man sitter på ett möte och någon ifrågasätter eller liksom undrar varför man gjort så eller varför har man tänkt så, så det kan
9.4 Verksamheternas upplevelse kring nytänkande och vidareutveckling Vi fortsatte att fråga vilken inställning verksamheterna hade till nytänkande och
vidareutveckling, samt om det fanns utrymme att ifrågasätta verksamhetens arbetssätt vilka oftast var ledningsstyrt. En informant ansåg följande om huruvida verksamheten var positiva till nytänkande och vidareutveckling.
”Oh ja! Ja det tycker jag faktiskt… jag tycker att vi är väldigt tillåtande mot varandra … det kan ju vara någon kurs eller så… finns det pengar till den så tycker jag att vi är jävligt hyggliga. Sen är vi skitdåliga på att följa upp när
någon har varit iväg och hört om någonting. ” (Informant 4 i verksamhet B 071120)
Våra undersökningsverksamheter var positiva till nytänkande och vidareutveckling.
Informanterna såg även att ledningen var positiva till detta så länge som det fanns ekonomiska medel till fortbildning. En informant beskrev nytänkande utifrån en erfarenhetsaspekt.
Informanten uttryckte att då det kommer en nyutexaminerad socialarbetare till verksamheten kan denne ha massor av nya idéer och tankar kring utveckling i förhållande till arbetssätt och så vidare. Detta kan enligt informanten leda till att det uppstår konflikter om de erfarna
socialarbetarna redan prövat de ”nya” idéerna och vet att de inte längre kan uppfattas som nya eller att erfarenheten visat på att de helt enkelt inte fungerade:
”Jag tycker att vi är bra på att tänka nytt… I vissa lägen är det klart att när man suttit länge… så att tänka nytt är inte samma sak för mig som för någon som är ny. Men annars så där så tycker jag att folk i största allmänhet här är…
ja det är lite kul, lite spännande att prova lite nytt.” (Informant 4 i verksamhet B
071120)
När det gällde att ifrågasätta ledningens direktiv så ansåg en informant att detta inte alltid var så enkelt.:
” Det beror ju liksom på. Skulle jag få för mig att säga att ”nähä jag tänker inte lära mig BBIC” då skulle det bli problem. Om man säger så för det är ju så väldigt övergripande uppifrån kommande och kostsam och det kopplas till
dokumentation och så också. Där skulle det ju inte gå förstås”. (Informant 6 i
9.5 Socialarbetarens syn på yrkeserfarenhet i relation till kritisk reflektion
När det gällde informanternas synsätt på hur yrkeserfarenhet påverkade socialarbetarens förmåga till att förhålla sig kritiskt reflekterande, ansåg samtliga informanterna att
erfarenheten både var utvecklande och nödvändig för förhållningssättet. Informanterna ansåg att nyutexaminerade socialarbetare har en stor reflekterande förmåga, men att det är först med längre yrkeserfarenhet som förhållningssättet integreras med det praktiska inom professionen.
”Jag tänker nog att de unga kan nog tycka ibland att de gamla liksom lunkar på i sin stil och så va… och visst, … man är ju trygg och så i det man gör, och om man tycker det fungerar så fortsätter man ju så och dem unga vill ju inte höra… ’men det där har vi provat’… och… ’det går ju inte att göra’.”,
(Informant 1 i verksamhet A 071116)
En annan informant tillägger, gällande om yrkeserfarenheten påverkar det kritiskt reflekterande förhållningssättet:
”Kort sagt så tror jag det absolut. Jag menar att det följer väl per automatik, jag menar att när man är precis ny så har man ju inte på det sättet så mycket att vara kritiskt reflekterande över för man har inte varit i så mycket situationer.
(Informant 4 i verksamhet B 071120)
Informanten ansåg att skillnaden mellan att vara nyutexaminerad och att vara mer erfaren socialarbetare var att det i ett skarpt läge, i till exempel en utredning, var det lättare att veta vad som behövdes göras. Genom erfarenheten så behövde man inte reflektera så mycket över de olika handlingsstrategierna utan man kunde mer fokusera på hur man gjort i tidigare utredningar där situationen varit pressande.
På frågan om verksamheternas personal hade tillgång till handledning, så svarade samtliga informanter att handledning skedde minst en gång i månaden. Förekomsten av handledning var något som informanterna ansåg som väldigt viktigt och vissa av informanterna ansåg även att det skulle vara omöjligt att jobba om inte handledning förekom på arbetsplatsen.
Utöver extern handledning påpekade informanterna även vikten av att kunna ”bolla” och reflektera över ärenden tillsammans med arbetsgruppen. Slutligen frågade vi informanterna om de kunde se några främjande och/eller hindrande faktorer vilka de kunde relatera till ett
