Räddningstjänstens arbete inför eventuellaterrorattentat: En övergripande undersökning hur räddningstjänsten arbetar införterrorhändelser i Sverige, Norge, Finland och Danmark

Räddningstjänstens arbete inför eventuella terrorattentat

En övergripande undersökning hur räddningstjänsten arbetar inför terrorhändelser i Sverige, Norge, Finland och Danmark

Rebecca Delldén

Brandingenjör 2018

Luleå tekniska universitet

Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

i

Förord

Detta examensarbete utgör den avslutande kursen (X7002B) på brandingenjörsutbildningen vid Luleå tekniska universitet. Kursen motsvarar 15 högskolepoäng och examineras i form av en skriftlig och muntlig presentation.

Jag vill tacka min interna handledare Ronnie Lindberg för all hjälp. Tack till Peter Arnevall (Storstockholms brandförsvar) som bistått med behövlig dokumentation. Tack även till Anders Palm (Storstockholms brandförsvar) som i början av arbetet varit behjälplig med att utforma inriktningen på arbetet samt som respondent. Jag vill även tacka övriga respondenter Trond H. Hanssen (Oslo räddningstjänst), Jani Pitkänen (Helsingfors räddningstjänst) och Magnus Mattson (Köpenhamn räddningstjänst) som har tagit sig tid att besvara mina frågor som utgör en väsentlig del av resultatet i arbetet.

ii

Sammanfattning

Detta examensarbete undersöker räddningstjänstens förberedande arbete och förutsättningar i Sverige, Finland, Norge och Danmark att hantera ett eventuellt terrorattentat.

Terrorism är ett allt mer växande problem runt om i världen och det finns inget som tyder på att utvecklingen kommer att avta. Olika radikaliserade ideologier utgör ett terrorhot mot samhället. I de undersökta länderna har Stockholm, Oslo, Köpenhamn och Åbo utsatts för terrorangrepp.

Arbetet grundar sig på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Räddningstjänsten i Stockholm, Helsingfors, Oslo och Köpenhamn redovisar hur räddningstjänsterna arbetar förberedande och vilka förutsättningar räddningstjänsterna har att hantera ett eventuellt terrorattentat.

Baserat på svaren visar resultaten att samtliga räddningstjänster arbetar preventivt angående hantering av en eventuell terrorhändelse men att räddningstjänsterna har kommit olika långt i detta arbete. Räddningstjänstens förberedande arbete fokuserar i huvudsak på utbildning och övning samt samarbete med andra aktörer. Räddningstjänsterna har olika förutsättningar både gällande utrustning och kapacitet. Räddningstjänsten i Köpenhamn utmärker sig med avancerad utrustning och kapacitet att hantera många skadade. Övergripande anses akutsjukvård vara viktigt vid en eventuell terrorhändelse samt även att hålla sig till ordinarie rutiner.

Slutsatsen är att terror är ett relativt komplext område och att räddningstjänsten måste vara förberedd på allt.

Förslag på framtida studier är att undersöka ett särskilt område inom räddningstjänstens operativa arbete alternativt ett specifikt terrorangrepp.

iii

Abstract

This thesis examines the fire departments’ preparatory work and capacity in Sweden, Finland, Norway and Denmark in handling a potential terrorist attack.

Terrorism is an increasing problem across the world and little suggests that the development will decrease. Various radicalized ideologies constituting a terrorist threat on today’s society.

The selected countries for this study have all been exposed to terrorism, with targeted cities such as Stockholm, Oslo, Copenhagen and Turku.

This thesis is based on both literary research and qualitative interviews conducted with four fire departments based in Stockholm, Helsinki, Oslo and Copenhagen. They each give an account for the preparation done ahead and current capacity to handle a potential terrorist attack.

Based on the answers, the results show that all fire departments work preventively in dealing with potential terrorist incidents, but they demonstrate different overall capacities and levels of equipment. The fire departments preparatory work mainly focuses on education and training and cooperation with other actors. The fire department in Copenhagen, distinguishes itself with advanced equipment and capacity to handle many injured. Overall, including all four fire departments, emergency care is considered important in the event of a terrorist incident, as well as adhering to regular routines.

The conclusion is that terrorism is a relatively complex area and the fire department must therefore be prepared for everything.

A proposed future study could be to investigate a specific area of the fire department's operational work or a specific terrorist attack.

iv

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Tidigare händelser ... 3

1.2.1 Terrorattentat i Stockholm 2010... 3

1.2.2 Terrorattentat i Oslo 2011 ... 3

1.2.3 Terrorattentat i Köpenhamn 2015 ... 4

1.2.4 Terrorattentat i Stockholm 2017... 4

1.2.5 Terrorattentat i Åbo 2017 ... 5

1.3 Hotbild idag ... 6

1.4 Syftet ... 7

1.5 Frågeställningar ... 7

1.6 Avgränsning ... 7

1.7 Disposition ... 8

2. Räddningstjänsten ... 9

2.1 Sverige ... 9

2.2 Finland... 9

2.3 Norge ... 9

2.4 Danmark ... 9

3. Metod ... 11

3.1 Respondenter ... 11

4. Teori ... 12

4.1 Komplexa insatser... 12

4.2 Samverkan ... 13

4.3 Beslutsfattande ... 15

5. Resultat ... 16

5.1 Svensk kommunal räddningstjänst ... 16

5.1.1 Räddningstjänstens förberedande arbete ... 16

5.1.2 Räddningstjänstens förutsättningar ... 17

5.1.3 Räddningstjänstens prioriteringar ... 17

5.2 Finsk räddningstjänst ... 18

v

5.2.1 Räddningstjänstens förberedande arbete ... 18

5.2.2 Räddningstjänstens förutsättningar ... 18

5.2.3 Räddningstjänstens prioriteringar ... 18

5.3 Norsk räddningstjänst ... 19

5.3.1 Räddningstjänstens förberedande arbete ... 19

5.3.2 Räddningstjänstens förutsättningar ... 19

5.3.3 Räddningstjänstens prioriteringar ... 20

5.4 Dansk räddningstjänst ... 21

5.4.1 Räddningstjänstens förberedande arbete ... 21

5.4.2 Räddningstjänstens förutsättningar ... 21

5.4.3 Räddningstjänstens prioriteringar ... 22

5.5 Sammanfattning av resultatet ... 23

6. Diskussion ... 24

7. Slutsatser ... 27

8. Referenser ... 28

10. Bilagor ... 31

Bilaga 1... 31

1

1. Inledning

I den inledande delen beskrivs bakgrund för examensarbetet samt syfte, frågeställning, avgränsning och disposition.

Räddningstjänsten är en viktig del för samhällets säkerhet och trygghet. Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska räddningstjänsten hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljön. I en allt hårdare verklighet ställs det mer krav på räddningstjänstens personal och material. Det är svårt att förutsäga utvecklingen och konsekvenserna av olyckor som orsakas av terror då de är komplexa och omfattande. Ett större terrorattentat skulle kunna medföra förödande konsekvenser för enskilda individer och för samhället. Räddningstjänstens förberedande arbete är därför viktigt för att på bästa sätt kunna hantera eventuella terrorhändelser (Florén, Krafft & Pernemalm 2016).

1.1 Bakgrund

Ordet terror betyder skräck eller skräckvälde på latin och är ett sätt att diktera andra människors åsikter. Det finns idag ingen universell definition av begreppet terrorism och därför definierar varje enskilt land terrorism utifrån sina egna värderingar (Säkerhetspolitik 2015).

I Sverige definieras ordet terrorism som:

“Våldshandlingar som är politiskt betingade och syftar till att påverka samhället eller landets politik utan hänsyn till om oskyldiga drabbas” (Nationalencyklopedin 1995).

Medlemsländerna inom EU har kommit överens om en gemensam definition av terrorbrott.

Lagen om terrorbrott i Sverige är baserad på den gemensamma definitionen inom EU (Säkerhetspolitik 2015). Andra lokala tolkningar kan finnas i övriga EU-länder.

Enligt Sveriges rikes lag (2003:148) definieras terrorbrott:

3 § om gärningen allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation och avsikten med gärningen är att

1. injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp,

2. otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd, eller

3. allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation.

Även om terrorism inte är något nytt har en markant upptrappning skett i världen under de senaste åren. Ett flertal terrorattentat inträffar varje år och antalet terrorattentat ökar med en oroande hastighet. I nuläget finns det inget som tyder på att utvecklingen kommer att avta (Regeringskansliet 2016).

2 Islamistisk motiverad terror har under de senaste åren ökat kraftigt och det blir allt vanligare att sympatisörer uppmanas att på egen hand utföra terrordåd. Oskyldiga människor har blivit terroristernas måltavla (Hansson 2017). Terrorattentaten har genomförts med olika metoder och medel som exempelvis bomber, skjutvapen, kniv (Security Service MI5 u.å.) och fordon (Sköldenberg 2017). Listan över terrorattacker i världen är lång och tusentals människor har mist sina liv. I Europa är Köpenhamn, Paris, Bryssel, Nice, Berlin, London, Stockholm, Manchester, Barcelona och Åbo några av de städer som drabbats av islamistiska terrorattentat.

Det är inte endast islamistisk terror som utgör ett terrorhot utan även andra aktörer med olika radikaliserade ideologier (Säkerhetspolisen u.å.). Ett exempel på detta är terrorattentatet i Oslo 2010 som utfördes med grund i våldsbejakande extremism. Attentatsmannen Anders Breiviks motiv ska ha varit ett framtida “mono-kulturellt Europa utan muslimer och förrädare”. Detta uttryckte han i sitt manifest som finns publicerat (Gardell 2011). Massakern är en av de värsta händelserna som inträffat i modern tid i Norden (Agrell 2013).

3

1.2 Tidigare händelser

Den här delen ger en kort sammanfattning av tidigare terrorhändelser som inträffat i Sverige, Norge, Finland och Danmark.

1.2.1 Terrorattentat i Stockholm 2010

Mitt under julruschen den 11 december 2010 skedde två explosioner i närheten av Drottninggatan i centrala Stockholm. Den första explosionen inträffade efter att en parkerad bil börjat brinna. Kort därefter, cirka tvåhundra meter bort från den första explosionen, inträffade ytterligare en explosion. Explosionen inträffade bara några meter från Drottninggatan där julhandeln var i full gång. På platsen vid den andra explosionen påträffades gärningsmannen som var mycket svårt skadad. Den första explosionen var tidsinställd för att detonera en stund efter antändning, troligen för att avleda räddningstjänstens och polisens uppmärksamhet samt att orsaka skada på räddningspersonalen. Av någon anledning fungerade inte tidsinställningen och bomben detonerade i förväg. Ingen människa kom till skada. Den andra explosionen orsakades av en bomb som gärningsmannen bar på kroppen. Totalt hade gärningsmannen fem kilo sprängämnen uppdelade i sex stycken rörbomber. Stålkulor och spik fanns i bomben för att på sätt skada så många människor som möjligt. Av okänd anledning detonerade en av rörbomberna precis innan Drottninggatan, vilket orsakade stora skador på gärningsmannen som avled på plats. Attentatet skulle kunnat ha resulterat i ett omfattande skadescenario om allt gått som gärningsmannen planerat. Räddningstjänsten fick larmet bara någon minut efter att den första explosionen inträffade. Det första larmet kom in som en “bilbrand” och en station tillkallades till skadeplatsen. Yttre befäl (YB) och ytterligare en släckbil kallades till platsen.

Nästa larm kom in som “bombhot” och vakthavande brandingenjör (VBI) tillkallades.

Räddningsarbetet pågick i cirka fyra timmar (Palm & Haglund 2016).

1.2.2 Terrorattentat i Oslo 2011

Den 22 juli 2011 drabbades centrala Oslo och Utøya av ett terrorattentat. Det första attentatet inträffade vid regeringskvarteret då en bomb i en bil detonerade (Agrell 2013) och åtta människor miste livet (Björklund 2017). Detta skedde ca 7 minuter efter att attentatsmannen Anders Breivik antänt stubinen och flytt från platsen i en flyktbil. Larmet kom in nästan omgående till räddningstjänsten. Huvudbrandstationens portar var delvis blockerade efter den kraftiga explosionen. I detta läge tog sig utryckningsledaren till fots fram till skadeplatsen. Trots skador på portarna kom räddningsarbetet snabbt igång från huvudbrandstationen och andra stationer. Under tiden hade Breivik tagit sig från Oslo till färjan mot Utøya efter att ha utgett sig för att vara polis. På Utøya pågick ett sommarläger för ungdomar och sammanlagt befann sig 564 personer på ön. Det gick inte många minuter efter att Breivik klivit i land på Utøya innan de första skotten avlossades. I över en timme pågick det systematiska mördandet.

Larmsamtalen strömmade in från ön. Slutligen grep polisen gärningsmannen. Totalt dog 69 personer på Utøya och 33 personer fick livshotande eller allvarliga skador (Agrell 2013). Av säkerhetsskäl tog det tid innan räddningstjänsten kunde ta sig ut till Utøya. Under insatsen

4 gjorde räddningstjänsten allt från omhändertagning av skadade, eftersök i vattnet till andra icke- ordinarie uppgifter som att köra färjan och frakta omkomna. Sju räddningstjänster deltog i räddningsinsatsen (Brenden 2011).

Bild 1: Regeringskansliet i Oslo den 22 juli 2011. Foto: Berit Roald, Scanpix.

1.2.3 Terrorattentat i Köpenhamn 2015

Den 14 februari 2015 inträffade två terrorattentat i Köpenhamn. Det första attentatet inträffade när attentatsmannen öppnade eld mot kulturhuset Krudttønden. Attentatsmannen sköt flera skott med ett automatvapen in mot glasentrén. Inne i kulturhuset närvarade ett trettiotal personer under ett debattmöte. Bland dessa fanns den svenska konstnären/karikatyrtecknaren Lars Vilks som har utsatts för mycket hat och hot efter att ha karikatyrtecknat profeten Muhammed. Vid den första attacken avled en man utanför kulturhuset. Detta var början på en 14 timmar lång jakt efter gärningsmannen. Hela Köpenhamn befann sig i skräck och gatorna tömdes allt mer på människor. Gärningsmannen flydde från platsen i en flyktbil. Vid midnatt inträffade nästa attentat av samma gärningsman. Den här gången sköt gärningsmannen en säkerhetsvakt som avled och skadade två poliser som befann sig utanför en synagoga. Inne i synagogan firades en judisk högtid med många ungdomar. Tidigt på morgonen dagen efter sköt polisen gärningsmannen som avled efter att han öppnade eld mot polisen (Vickhoff 2016).

1.2.4 Terrorattentat i Stockholm 2017

Händelsen inträffade en eftermiddag i centrala Stockholm den 7 april 2017. En stor lastbil körde in på Drottninggatan efter att ha forcerat betonglejonen som var utställda som trafikhinder.

Fordonet kördes av en maskerad man som några minuter tidigare kapat lastbilen av en chaufför som lastade av varor på en närliggande gata. Den maskerade mannen körde i hög hastighet på människor längst med Drottninggatan. Folk försökte fly och komma undan lastbilen.

5 Vansinnesfärden slutade med att lastbilen tillslut krockade in i varuhuset Åhléns City och föraren flydde från platsen (Sköldenberg 2017). Efter kraschen fattade lastbilen eld och efteråt hittades en väska med sprängmedel i lastbilen (Juhlin 2017). Senare samma kväll greps gärningsmannen av polis. Totalt miste fem personer livet, ett flertal skadades och en hel nation drabbades (Sköldenberg 2017). Sverige hade precis drabbats av ett nytt terrorattentat, det första i modern tid med dödlig utgång av civila.

Det första larmet kom in till räddningstjänsten som en “trafikolycka”. Så småningom kom det fram att händelsen inte alls var en olycka utan att det var en avsiktlig handling. Totalt larmades fem styrkor ut till skadeplatsen. Polis, ambulans och räddningstjänst deltog i räddningsarbetet (Engelkes 2017). I övrigt assisterade andra brandförsvar med beredskap om någon annan händelse skulle inträffa (Fahlman 2017).

Bild 2: Drottninggatan i Stockholm den 7 april 2017. Foto: Fredrik Sandberg, TT Nyhetsbyrån.

1.2.5 Terrorattentat i Åbo 2017

Den 18 augusti 2017 under eftermiddagen på salutorget i centrala Åbo inträffade det första misstänkta terrorattentatet i finsk historia. Gärningsmannen använde en kniv och högg flera personer på torget. Totalt blev tio personer knivhuggna och två kvinnor avled, en på plats och en senare på sjukhus. Åtta personer skadades varav två män skadades i ett försök att hjälpa de övriga skadade. Endast några minuter senare sköt polisen gärningsmannen som fördes till sjukhuset. Gärningsmannen häktades på sannolika skäl misstänkt för terrorbrott (Ekstrand 2017).

6

1.3 Hotbild idag

I nästan hela Europa råder det en förhöjd hotbild. Den norska säkerhetstjänsten anser att sannolikheten för ett terrorattentat är möjlig, vilket motsvarar en trea på en femgradig skala (Politiets sikkerhetstjeneste 2017). I Sverige ligger terrorhotnivån på en förhöjd nivå enligt nationellt centrum för terrorhotbedömning, vilket också motsvarar en trea på en femgradig skala (NCT 2017). Enligt den finska säkerhetstjänsten anses terrorhotet i Finland vara förhöjt vilket motsvarar en tvåa på en fyrgradig skala (Skyddspolisen 2017). I Danmark är risken för ett terrorattentat på en allvarlig nivå vilket motsvarar en fyra på en femgradig skala, enligt den danska säkerhetstjänsten (Politiets efterretningstjeneste 2017). Terrorhotnivån baserat på respektive lands säkerhetstjänst visas i bild 3.

Bild 3: Terrorhotnivå.

7

1.4 Syftet

Syftet med arbetet är att övergripande undersöka och analysera hur Sverige, Finland, Norge och Danmark arbetar förberedande inför eventuella terrorhändelser. Syftet är även att undersöka vilken beredskap och kapacitet räddningstjänsterna i de respektive länderna har att hantera ett eventuellt terrorattentat. Förhoppningsvis resulterar detta i möjligheten att lära av varandras erfarenheter och kunskap.

1.5 Frågeställningar

● Hur arbetar räddningstjänsterna förberedande inför eventuella terrorhändelser?

● Vilken beredskap och kapacitet har räddningstjänsterna att hantera en eventuell terrorhändelse?

● Vilka likheter och olikheter finns det mellan räddningstjänsternas arbete i de olika länderna?

1.6 Avgränsning

Detta examensarbete undersöker hur räddningstjänsten arbetar förberedande och vilka förutsättningar räddningstjänsten har att hantera ett eventuellt terrorattentat. Med räddningstjänst avses här brandförsvaret. Aktörer utöver räddningstjänsten kommer i huvudsak inte beaktas i rapporten med undantag för samverkan mellan räddningstjänsten och andra aktörer. De länderna vilkens räddningstjänster som har undersökts är Sverige, Norge, Finland och Danmark. Länderna har valts i samråd med Storstockholms brandförsvar och är geografisk Sveriges närmaste grannländer. Den information som redovisas begränsas till räddningstjänsten i huvudstäderna i respektive land. Huvudstädernas räddningstjänster valdes då dessa är störst och omfattar mest antal invånare. En representant från Storstockholms brandförsvar, Oslos brandväsen, Köpenhamns brandväsen och Helsingfors räddningsverk har kontaktats.

Respektive representant antas kunna ge en rättfärdig bild över hur räddningstjänsten arbetar förberedande och under eventuella terrorattentat, dock antas inte informationen ge en helhetsbild för hela landet. Examensarbetet begränsas till attentat som inträffat under 2000-talet i Sverige, Finland, Norge och Danmark.

8

1.7 Disposition

Hur texten för examensarbetet är planerad och strukturerad visas i figur 1.

Figur 1: Utformning av examensarbetet.

9

2. Räddningstjänsten

2.1 Sverige

I Sverige bedrivs räddningstjänsten på statlig och kommunal nivå. Den statliga räddningstjänsten innefattar polisen, sjöfartsverket, kustbevakningen och länsstyrelsen och ansvarar för räddningsinsatser såsom fjäll-, flyg- och sjöräddning. All räddningstjänst som inte går under statens ansvar, ansvarar den kommunala räddningstjänsten för inom kommunens gränser. Länsstyrelsen kan ta över ansvaret för räddningsarbetet för kommuner som påverkas vid en mer omfattande räddningsinsats (MSB 2013).

Storstockholms brandförsvar ansvarar för cirka 1,2 miljoner invånares säkerhet och trygghet.

Storstockholms brandförsvar är ett kommunalförbund som består av tio medlemskommuner.

Inom medlemskommuner finns 16 brandstationer och nio räddningsvärn. (Storstockholms brandförsvar u.å.).

2.2 Finland

Det finns 22 räddningsområde runt om i Finland med undantag för Åland som har sitt egna räddningsväsende. I respektive räddningsområde finns ett räddningsverk. I samråd med räddningsverken ansvarar kommunerna för räddningsväsendet. Räddningsverket kan inom sitt område anlita avtalsbrandkårer såsom frivilliga- eller militära brandkårer (Pelastustoimi 2013).

Det bor cirka 640 000 invånare i Helsingfors (Helsingfors stad faktacentral 2017). Helsingfors är indelat i västra, centrala och östra räddningsområden. Det finns sammanlagt nio brandstationer i Helsingfors, dock är en av brandstationerna endast verksam under sommarmånaderna. Helsingfors stad har även 15 räddningsvärn som kan bistå vid behov.

(Helsingfors stad 2017).

2.3 Norge

Räddningstjänsten i Norge bedrivs av landets 430 kommuner. Flera kommuner kan tillsammans ansvara för räddningsväsendet (Brannstasjon 2009).

I Oslo bedrivs räddningstjänsten kommunalt och det bor det cirka 670 000 personer inom kommunen (Oslo Kommune 2017). Det finns sju brandstationer och en hamnbrandstation.

(Oslo Kommune u.å.).

2.4 Danmark

I Danmark organiseras räddningsinsatser på tre nivåer. Den lägsta nivån, nivå 1 är kommunal räddningstjänst. Nivå 2 är de olyckor och katastrofer som den kommunala räddningstjänsten inte förväntas klara av på egen hand. Nivå 3 är räddningsinsatser som är personalkrävande och

10 långvariga eller som kräver specialutrustning och specialutbildad personal (Nordred u.å.). Det finns 98 kommuner i Danmark. Det privata räddningsföretaget Falck ansvarar själva och tillsammans med kommunal räddningstjänst för insatser i 63 av kommunerna. I resterande kommuner ansvarar antingen frivilliga eller kommunala räddningstjänster. I de största städerna bedrivs räddningstjänsten kommunalt (Brannmannen 2013).

I Köpenhamn bedrivs räddningstjänsten kommunalt. Det är den största kommunala räddningstjänsten i landet och omfattar åtta kommuner med cirka 1 miljon invånare. Det finns 13 brandstationer i Köpenhamn (Hovudstadens Beredskab u.å.).

11

3. Metod

Examensarbetet grundar sig på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Detta innebär att litteraturen har kritiskt granskats samt att intervjuerna ger en djupare förståelse inom området.

Inledningsvis kontaktades Storstockholms brandförsvar och i samråd med räddningstjänsten beslutades det vilka andra länder som skulle undersökas. Tillsammans med Storstockholms brandförsvar definierades även intervjufrågorna utifrån syftet. Storstockholms brandförsvar distribuerade handlingar med erfarenheter från tidigare terrorattentat och information angående organisationens förberedande arbete. Storstockholms brandförsvar förmedlade även kontakter till kontaktpersoner inom räddningstjänsten i respektive lands huvudstad. Kontaktpersonerna vidarebefordrade därefter frågorna till de personer som senare intervjuades. Respondenterna anses vara kunniga och representerar räddningstjänsten i respektive stad. Efter att ha upprättat kontakt med respondenterna presenterades en kort beskrivning och syftet med examensarbetet.

En respondent från respektive räddningstjänst ansågs ge tillräcklig information för att få en bra bild över räddningstjänstens arbete. Intervjuerna med respondenterna genomfördes i första hand via mail. Efter förfrågan från den danska räddningstjänsten genomfördes ett telefonsamtal för ytterligare information om deras arbete. Valet att genomföra intervjuerna via mail baseras på att respondenterna skulle ha möjlighet att få tid på sig att besvara frågorna. Frågorna skickades både på svenska och engelska och respondenterna bestämde själva vilket språk frågorna besvarades på. Se bilaga 1 för intervjufrågorna. Totalt ställdes fem frågor. Frågorna ställdes enkla och raka men öppna med syfte att få en övergripande bild över räddningstjänstens förberedande arbete samt vilka resurser räddningstjänsten har att hantera eventuella terrorattentat. Därefter har informationen från intervjuerna och handlingarna tillsammans med teorin bearbetades utifrån en tematisk analys. Detta innebär att materialet har strukturerats utifrån kategorier inom området. Slutligen har materialet sammanställts i detta examensarbete.

3.1 Respondenter

Varje land representeras av en respondent från respektive räddningstjänst. Personerna ansågs ha god kännedom på området. Respondenterna som intervjuades redovisas i tabell 1.

Tabell 1: Respondenter.

Namn Organisation Land

Anders Palm Storstockholm brandförsvar Sverige

Trond H. Hansen Räddningstjänsten i Oslo Norge Jani Pitkänen Räddningstjänsten i Helsingfors Finland Magnus Mattson Räddningstjänsten i Köpenhamn Danmark

12

4. Teori

4.1 Komplexa insatser

Komplexa insatser är insatser där flera aktörer som exempelvis polis, sjukvård, räddningstjänst och militären verkar för att hantera räddningsarbetet. Insatsen kan vara internationell eller nationell (Brehmer 2013).

Komplexa insatser har flera huvudområden. För att insatsen ska lyckas måste varje aktör fokusera på sitt huvudområde. Alla har sin egna specialiserad kompetens att bidra med under insatsen. Polisen ska upprätta lag och ordning, sjukvården ska behandla sjuka och skadade och räddningstjänsten ska säkra människor liv, hälsa och egendom. Karaktäristiskt för en komplex insats är att insatsen är inriktad på helheten och inte bara på ett huvudområde (ibid.).

Eftersom det inte bara är ett problem som ska hanteras vid komplexa insatser kan svårigheter gällande samverkan uppstå. Det kan medföra risk att vissa behov faller mellan stolarna och inte hanteras av någon aktör när insatsen är omfattande och inriktad på helheten. För att detta inte ska ske behövs planering och förberedelser mellan aktörerna för eventuella händelser (ibid.).

Vid komplexa insatser verkar sällan organisationer oberoende av varandra. Komplexa insatser kräver ofta att aktörerna hjälper varandra och är beroende av att varje aktör gör sitt för att insatsen ska kunna fortsätta framåt. Exempelvis kan inte räddningstjänsten göra sitt om inte polisen har säkrat platsen innan. Det är också viktigt att varje aktör anpassar sig efter de andra inblandade aktörerna för att hjälpa och inte försvåra för varandra. Därför är samverkan otroligt viktig vid komplexa insatser. Ibland krävs det att aktörerna bistår med hjälp till varandra för att tillgodose behovet på bästa möjliga sätt, exempelvis kan ambulansen behöva hjälp att transportera skadade när deras egna resurser inte räcker till. Kapaciteten byggs upp under insatsens gång då förutsättningar och omfattningen av insatsen är känd (ibid.).

Den största skillnaden mellan en mindre insats och en komplex insats är befälsrätten. Vid en insats som endast omfattar en enskild aktör finns det oftast någon som har befälsrätt över insatsen. Vid komplexa insatser är det vanligtvis ingen som har befälsrätt över helheten i insatsen (ibid.).

13

4.2 Samverkan

Samverkan definieras som att verka tillsammans för att nå ett mål och syfte. Syftet är att rädda liv och normalisera situationen. Samverka kan ske på tre nivåer, sekventiell-, parallell- och synkron på skalan noll till hundra. Noll anger enklare form av samverkan och hundra mer avancerad form av samverkan. Figur 2 visar de olika samverkannivåerna (Berlin & Carlström 2011).

Figur 2: Samverkan från 0 till 100.

Sekventiell innebär att samverkan sker i turordning. Det sker inget större utbyte mellan aktörerna men den ene parten måste således vara medveten om den andra. Aktörerna arbetar inte samtidigt under insatsen utan väntar på att den ena aktören är klar innan den andra tar över.

Detta kan ske både mellan aktörer men också inom organisationen. Sekventiell samverkan kan liknas med ett stafettlopp. Först utför ena aktören ett moment och sen tar nästa aktör över osv.

Momenten sker relativt oberoende av varandra. Alla utför sin uppgift utifrån sina speciella egenskaper (ibid.).

Parallell samverkan innebär att olika aktörer arbetar samtidigt parallellt under insatsen. Till skillnad från sekventiell samverkan, utförs uppgifter samtidigt. Det innebär att alla aktörer utför sin uppgift parallellt, utifrån vad dessa är specialiserade inom. Det finns två typer av parallell samverkan, trängselparallellitet och svängrumsparallellitet. Trängselparallellitet innebär snabba och oorganiserade insatser när överdrivet insatsvillig personal överarbetar utan eftertanke. Alla aktörer arbetar samtidigt på samma gång. Inom räddningstjänsten uppstår detta när exempelvis alla medarbetare springer ur bilen angelägna att påbörja arbetet, så kallad indianöverfall. Rivalitet kan uppstå även om syftet inte är att konkurrera. Svängrumsparallellitet innebär en mer organiserad form av parallell samverkan då det finns en aktiv ledning som styr insatsen. En aktör kan tillges tillträde och någon annan aktör måste temporärt stå tillbaka. Med en mer reglerad samverkan minskas friktionen och dubbelarbete och trängsel undviks (ibid.).

Synkron samverkan är den yttersta formen av samverkan. Eftersom en insats sällan är statisk krävs det flexiblare arbetsrätt och strategier. Företeelsen tar samverkan ett steg längre och innebär inte enbart att arbeta samtidigt utan dessutom att ha möjlighet att hjälpa varandra. Att aktörerna kliver ut utanför sitt egna ansvarsområde och utför varandras uppgifter och täcker upp vid behov. Fokus ligger inte bara på den enskilda aktörens uppgift utan om möjligt tillgodoser även andras behov. Aktörerna har flera funktioner och fokuserar mer på helheten av insatsen. För att uppnå detta krävs kunskap, förståelse för andras arbetssätt och behov (ibid.).

14 Samverkan är väsentligt för slutresultatet vid räddningsinsatser. Men att få samverkan att fungera smidigt ute på fält kan vara problematiskt. Olika typer av friktion kan uppstå.

Exempelvis kan konflikt uppstå om de olika aktörerna prioriterar de egna uppgifterna, regler och rutiner och inte tar hänsyn till andra aktörer. Räddningsinsatser utförs alltid under viss tidspress vilket kan leda till att samverkan inte prioriteras och därmed påverkar samspelet negativt. Missförstånd kan uppstå ifall de olika aktörerna inte talar samma språk, samt olika begrepp kan betyda olika saker för olika aktörer (ibid.).

Det är situationen som avgör vilken av de olika samverkansformerna som bör användas. Även om synkroniserad samverkan är den yttersta formen för samverkan är den oftast inte optimal eftersom det finns en överhängande risk att det uppstår kaos. Sekventiell samverkan är att föredra om det är en begränsad olycka som förväntas växla upp eller om det är extremt lite utrymme på skadeplatsen (ibid.). Vanligtvis är det parallell samverkan som används vid normalfallen. Det kan förekomma räddningsinsatser som både kräver parallell och synkrona samverkan, så kallad semisynkron samverkan. Semisynkron samverkan krävs vid mer omfattande insatser som under komplexa insatser (MSB u.å.).

15

4.3 Beslutsfattande

Beslutsfattande är beroende av vilka omständigheter insatsen har som måste hanteras. Det finns tre huvudsakliga faktorer som har betydelse vid beslutsfattande, tidspress, ledningsnivå och händelse. Beslutsfattande kan delas in i olika vetenskapliga skolor klassiska, naturalistiska, dynamiska och distribuerade (Fredholm & Göransson 2006).

Klassiskt beslutsfattande innebär att enstaka beslut fattas som baseras på välstrukturerade och statiska problem. Omständigheterna för den klassiska modellen är att det finns gott om tid för att lösa problemet samt att målet med beslutsfattande är klart. (ibid.).

Naturalistiskt beslutsfattande innebär beslut som fattas under osäkra, dynamiska miljöer och baseras på ostrukturerade problem. Det finns oftast inte något tydligt mål för beslutsfattandet.

Omständigheterna för den naturalistiska modellen är att besluten fattas under tidspress och reflekterar en mer verklig beslutssituation. Till skillnad från den klassiska modellen som utvärderar olika möjligheter baseras naturalistiskt beslutsfattande på hur beslutsfattaren uppfattar situationen utifrån egna erfarenheter (ibid.).

Dynamiskt beslutsfattande innebär att beslut fattas på liknande sätt som för naturalistiskt beslut under dynamiska miljöer. Det är ofta omfattande situationer där det är omöjligt att på förhand veta hur problemet kommer utvecklas. Beslutsfattandet är en pågående process där varje beslut påverkar nästa beslut. Besluten sker i realtid och är beroende av varandra för att nå ett syfte.

Situationen kan liknas som om händelseförloppet hade ett minne (ibid.).

Distribuerat beslutsfattande innebär beslut som fattas av flera personer och inte enskilda beslutsfattare vid komplexa problem. I distribuerat beslutsfattande anses beslutsfattaren endast ha tillgång till en begränsad lägesbild över problemet. En enskild individ anser ha en begränsad lägesbild och inte har tillräckligt med kunskap för att lösa problemet. För att få en helhetsbild över situationen krävs samverkan mellan de inblandade aktörerna, där varje aktör ger sin enskilda lägesbild. Samverkan och kommunikation är otroligt viktig eftersom informationen måste koordineras mellan olika aktörer.

Den klassiska modellen kan vara riskabel eftersom den inte tar hänsyn till att situationen förändrar sig kontinuerligt. Det gäller framförallt i beslutssituationer då arbetet sker under tidsbrist och stress. De andra modellerna bygger till stor del vidare på den klassiska modellen och har uppstått som en reaktion på den klassiska modellens brister. Naturalistiska,

dynamiska, och distribuerande beslutsfattande beskriver mer verkliga situationer i komplexa miljöer. Dessa modeller inriktar sig på att beskriva hur människor fattar beslut i realistiska dynamiska situationer (ibid.).

16

5. Resultat

5.1 Svensk kommunal räddningstjänst

5.1.1 Räddningstjänstens förberedande arbete

För över ett år sedan, före terrorattentatet i Stockholm den 7 april 2017 tog Storstockholms brandförsvar initiativ till konceptet OPSAM som betyder operativ samverkan vid terrorhändelser och är ett samarbete mellan polisen i Stockholm och Storstockholms brandförsvar (Palm, e-mail, 2017-12-11). Konceptet har genomförts i workshopform och tänkbara utfall vid ett terrorattentat i Stockholm har analyserats av operativt rutinerade brandbefäl och poliser (Engelkes 2017). Utbildningsmaterial för räddningstjänsten har tagits fram och grundläggande utbildning för all operativ personal med avseende terror och akutsjukvård har genomförts. Räddningstjänsten har även haft scenarioträning för befälen och två-stationers övningar i fält med bl.a. markörer, sjukvård och polis (Palm, e-mail, 2017).

Bild 4: Övning i december 2017. Foto: Storstockholms brandförsvar 2017b.

I december 2017 genomfördes en större övning med flera blåljusmyndigheter. Förutom Storstockholms brandförsvar, deltog även Södertörns brandförsvarsförbund, Brandkåren Attunda, ingripandegrupper från Polisen i Stockholmsregionen, nationella specialfunktionsgrupper från Polismyndigheten, SOS Alarm, regional stab, sjukvårdsgrupper och ambulanser från Stockholms läns landsting i övningen. Under övningen deltog över 400 personer, cirka hälften figurerade som markörer. Övningsscenariot gav en bild av vilka konsekvenser ett terrorangrepp mot Stockholm skulle kunna orsaka. Scenen på skadeplatsen som blåljusaktörerna möttes av var chockade och mycket svårt skadade människor, brinnande söndersprängda fordon och kraftig rökutveckling. Räddningstjänstens, polisens och ambulansens uppgift var att rädda liv, avbryta attacken och minska effekterna av terrorattentatet (Storstockholms brandförsvar 2017a). Det finns idag inga lokala eller nationella riktlinjer gällande hantering av terrorhändelser (Palm, e-mail, 2017).

17 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en vägledning gällande pågående dödligt våld i publik miljö. Syftet med vägledning är att ge stöd för tänkbara inblandande aktörer vid kritiska händelser för en effektiv och samordnad insats. Begreppet pågående dödligt våld innefattar terrorhändelse men även händelser med annat uppsåt (Näsman

& Brunnström 2018).

5.1.2 Räddningstjänstens förutsättningar

Storstockholms brandförsvar har ingen förhöjd beredskap för att hantera eventuella terrorhändelser. Räddningstjänsten anpassar sig efter den situation som uppkommer.

Storstockholms brandförsvars förmåga att genomföra räddningsinsatser vid terror eller andra insatser under pågående dödligt våld har ökat kompetensmässigt efter att all personal har blivit utbildade och tränade (Palm, e-mail, 2017). Förutom utbildning och övning har ett antal åtgärder och förändringar vidtagits för att höja säkerhet och uthålligheten vid insats under terrorhändelse. Exempelvis har nya skyddsmasker införskaffats och en mobil container där räddningspersonalen har möjlighet att byta kläder, äta och vila vid insatser som pågår under längre tid (StorStockholms brandförsvar 2017b). Vid ett eventuellt terrorattentat ser räddningstjänstens ledning i princip ut som den gör vid vardagshändelser. Detta är ett ställningstagande som Storstockholms brandförsvar tagit för att inte krångla till det (Palm, e-mail, 2017).

5.1.3 Räddningstjänstens prioriteringar

Att ha en förståelse och kunskap mellan blåljusaktörerna anses vara av extra betydelse under en eventuell terrorhändelse enligt Storstockholms brandförsvar. Det krävs att aktörerna har förståelse för varandras agerande och hur de olika aktörerna använder begrepp som riskbedömningar m.m. för att undvika missförstånd. Det är viktigt att de rutiner som räddningstjänstens personal är vana vid och tillämpar i vardagen även används vid denna typ av händelser (Palm, e-mail, 2017).

18

5.2 Finsk räddningstjänst

5.2.1 Räddningstjänstens förberedande arbete

Räddningstjänsten i Helsingfors är i ett tidigt skede gällande det förberedande arbetet att hantera eventuella terrorhändelser. Räddningstjänsten arbetar just nu tillsammans med polisen och ambulansen för att ta fram en gemensam handlingsplan, en “standard operation procedure” för hantering av terrorattentat. För att kunna utveckla arbetet att hantera eventuella terrorhändelser har räddningstjänsten i Helsingfors varit i kontakt med Storstockholms brandförsvar angående ett besök, för att kunna lära sig av erfarenheter och för att få information om terrorhändelserna som inträffat i Stockholm. Arbetet pågår för att ta fram den slutliga versionen för riktlinjer hur terrorhändelser ska hanteras (Pitkänen, e-mail, 2017-11-24).

5.2.2 Räddningstjänstens förutsättningar

Vid ett terrorattentat kommer räddningstjänsten i Helsingfors utgå ifrån det arbetssätt som används vid en icke-extraordinär händelse. Alla brandmän inom den finska räddningstjänsten är även utbildade som ambulanspersonal så det finns en bra förmåga att delta i vård av patienterna om det finns många skadade. Vid behov kan andra närliggande brandkårer ge stödjande resurser (Pitkänen, e-mail, 2017).

Militären kommer stödja räddningstjänsten eller polisen vid behov men arbetar under insatsledaren på plats. Samma gäller för andra tänkbara aktörer som verkar under ett eventuellt terrorattentat (Pitkänen, e-mail, 2017).

5.2.3 Räddningstjänstens prioriteringar

Helsingfors räddningstjänst anser att det som är viktigt för att hantera potentiella terrorattentat är att arbetet sker på samma sätt som i det grundläggande arbetet. Om ett terrorattentat skulle inträffa krävs det att räddningstjänsten samverkar med polisen och får ta del av polisens information (Pitkänen, e-mail, 2017).

19

5.3 Norsk räddningstjänst

5.3.1 Räddningstjänstens förberedande arbete

Räddningstjänsten i Oslo utbildar både insatsledare och brandmän i form av interna kurser inom terrorhändelser och avsiktliga handlingar. För insatsledare finns en samarbetskurs och ett operativt ledarforum (OLF) som är ett koncept där operativa befäl möts regelbundet och utbyter erfarenheter. De som deltar är insatsledare från polisen, räddningstjänsten och ambulansen från Oslo. Samarbetet har bidragit med en bra personlig kunskap om varandra och ett nära samarbete. Det är samma personer som samverkar vid omfattande eller särskilda olyckor som inträffar i Oslo på daglig basis. Räddningstjänsten i Oslo övar också varje år tillsammans med polisen och ambulansen på händelser vid pågående livshotande våld. Under 2017 har räddningstjänsten haft flera övningar inom detta, bl.a. i tunnelbanan (Hanssen, e-mail, 2017-11-24).

Räddningstjänsten i Oslo har även samarbete med polisens nationella resurser, bombgrupp och beredskaps manskap. Dessa är resurser som räddningstjänsten arbetar med vid extraordinära händelser. Dessutom finns ett samarbete med polisens hundenhet i Oslo. Tjänstehundarna är utbildade för att söka efter saknade och kommer att användas vid exempelvis en explosion då byggnader kollapsar och fler människor saknas. Räddningstjänsten har även ett avtal med försvarets forskningsinstitut (FFI) gällande detektering och konstaterande av vilken typ av sprängmedel som använts (Hanssen, e-mail, 2017).

Räddningstjänsten i Oslo har egna riktlinjer för arbetet under ett pågående terrorattentat.

Riktlinjerna är anpassade efter nationella strategier och samarbetande myndigheter. Dessutom har en handlingsplan utvecklats för polisen, räddningstjänsten och ambulansen med riktlinjer för att hantera pågående livshotande våld. Handlingsplanen innehåller teoretiska tester och praktiska övningar som ska genomföras av samtliga nämnda aktörer (Hanssen, e-mail, 2017).

5.3.2 Räddningstjänstens förutsättningar

Baserat på hotbedömningar som görs av polisens säkerhetstjänst (PST), informerar Oslo polisen om det finns behov av öka bemanning och beredskap. I de fall vidtar räddningstjänsten nödvändiga åtgärder utifrån de behov och resurser som anses nödvändiga för att stärka ledning, larmcenter och operativ personal, men eftersom de flesta terrorhändelserna kommer oväntat måste räddningstjänsten initialt använda de resurser som finns tillgängliga (Hanssen, e-mail, 2017).

Om ett terrorattentat skulle inträffa har Oslos räddningstjänst en minimibemanning på 53 personer fördelat på åtta brandstationen inklusive en brandstation i hamnen. Bemanningen på varje station beror på vilka fordon och utrustning stationerna har. Vissa stationer har specialfunktioner med både utrustning och kompetens för att hantera ett eventuellt

20 terrorattentat. All operativ personal har dock en grundläggande kompetens som de kan bidra med vid ett eventuellt terrorattentat. Två enheter är utrustade med andningsskydd, detekteringsutrustning, kemisk utrustning, utrustning vid kontaminering och annan relevant utrustning för att arbeta vid en terrorhändelse. Bemanningen på dessa enheter är minst tre brandmän och en insatsledare men kan även vara fyra brandmän och en insatsledare. Dessa kommer främst att arbeta i varm zon, det insatsområde där det bedöms föreligger fara, med detektion och livräddning. Enheterna kommer att arbeta tillsammans med andra av räddningstjänstens resurser vid en terrorhändelse. Det finns också personal och utrustning som är specialiserade på sök- och räddning. Räddningstjänsten har också införskaffat sig första hjälpen utrustning i händelse av många skadade. När det gäller analysutrustning samordnas det med polisen och försvaret. Ett relativt nytt dataanalysverktyg som övervakar spridning av gas har nyligen introducerats. Utöver det använder räddningstjänsten samma utrustning som vid olyckor med farliga gaser (Hanssen, e-mail, 2017).

5.3.3 Räddningstjänstens prioriteringar

Det som räddningstjänsten i Oslo anser vara viktigast vid ett eventuellt terrorattentat är att polisen säkrar området så att räddningstjänsten och ambulansen snabbt kan evakuera människor och ta hand om skadade. Enligt Oslos räddningstjänst är det viktigt med ett fortsatt arbete gällande samverkan mellan blåljusorganisationer (Hanssen, e-mail, 2017).

21

5.4 Dansk räddningstjänst

5.4.1 Räddningstjänstens förberedande arbete

Räddningstjänsten i Köpenhamn arbetar mycket aktivt med hanteringen av förberedelser för eventuella terrorhändelser på olika plan och nivåer. För att förbereda räddningstjänstens personal mentalt inför ett eventuellt terrorangrepp övar räddningstjänsten med polisen. Filmer och ljud används som hjälpmedel för att skapa samma miljö som kan uppstå vid ett terrorangrepp. Genom att diskutera olika scenarier försöker räddningstjänsten skapa en bild på näthinnan av vad som kan väntas vid en terrorhändelse. Räddningstjänsten i Köpenhamn inhämtar också erfarenhet från andra länder som exempelvis från terrorattentatet i Stockholm.

Omständigheterna därifrån har räddningstjänsten applicerat till Köpenhamn för få en bild på hur och var ett terrorattentat skulle kunna utvecklas. Räddningstjänsten i Köpenhamn har även tagit hjälp och inspiration av insatsbefäl från Paris som har erfarenhet att agera vid terrorattentat (Mattson, e-mail, 2017-11-10).

Räddningstjänsten i Köpenhamn har lokala arbetsgrupper med deltagare från ambulansen, räddningstjänsten och polisen som träffas regelbundet. Arbetsgruppen träffas alltid efter inträffade händelser i den västliga delen av världen. Räddningstjänsten har två så kallade förbindelseofficerare som är kontaktpersoner mot polisen och därmed får räddningstjänsten tillgång till information, underrättelser m.m. (Mattson, e-mail, 2017).

Det finns lokala riktlinjer för de specifika kompetenserna som styr arbetet. En specifik terrorstrategi har tagits fram för hantering av terrorhändelser. Nationellt finns det en del riktlinjer som understödjer arbetet för räddningstjänsten. Detta gäller specifikt samarbetes principer mellan räddningstjänsten, polis och ambulans. Dock är riktlinjerna få eftersom scenarierna är så olika, och att terrorattentat ofta ”överraskar” med nya scenarier. Därför är riktlinjerna mer övergripande (Mattson, e-mail, 2017).

5.4.2 Räddningstjänstens förutsättningar

Om en terrorhändelse skulle inträffa är all operativ personal inom räddningstjänsten utbildade inom ambulansen. Detta innebär att personalen har utbildning och utrustning till b.la.

akutsjukvård samt transportering av patienter. Alla brandstationer har kapacitet och utrustning till att behandla ca 90 personer. Tre av brandstationerna har utöver detta utbildade CET/FRT teams, vilket innebär att de har kapaciteten att arbeta under skydd av polisen i varm zon parallellt med pågående polisinsats. Specialstyrkan är utöver detta utbildad och utrustad för att jobba i samarbete med polisens nationella insatsstyrka helt inne i varm zon. Detta innebär att räddningstjänstens personal har exempelvis ballistisk utrustning som skottsäkra kläder. Två av brandstationerna har dessutom speciell utbildning och utrustning till masskadesituationer, vilket innebär att det finns utrustning som bårar, tält, behandlingsutrustning för 300 personer utöver för de 90 personer som finns på varje station (Mattson, e-mail, 2017).

22 Det räddningstjänsten lärt sig från erfarenheter från andra länder är att det krävs ett nytt ledningssystem. För att informationsutbytet ska bli snabbare anses det att inre befäl inte fungerar så bra utan ledning måste flytta ut närmare skadeplatsen (Mattson, e-mail, 2017).

5.4.3 Räddningstjänstens prioriteringar

Personalens inställning prioriteras och anses vara viktigast för att hantera en eventuell terrorhändelse enligt räddningstjänsten i Köpenhamn. Vid ett terrorattentat kommer läget att vara osäkert, och det är viktigt att vara förberedd på allt. Det är också viktigt att inte låsa sig till ett scenario och att förberedda sig på att det kommer bli kaos. Även om räddningstjänsten har ett bra samarbete med andra aktörer måste räddningstjänsten även kunna agera på egen hand om flera attentat inträffar samtidigt och inte vara beroende av polisen (Mattson, e-mail, 2017).

23

5.5 Sammanfattning av resultatet

I tabell 2 ges en förenklad sammanfattning av resultatet för respektive land.

Tabell 2: Resultatsammanfattning.

Sverige Finland Norge Danmark

Förberedande arbete

 Utbildning

 Övning

 OPSAM

 Tidigt skede

 Handlingsplan (pågående)

 Erfarenheter från andra länder

 Utbildning

 Övning

 Operativt ledarforum

 Mindset

 Övning

 Erfarenheter från andra länder

 Lokala arbetsgrupper

Riktlinjer Riktlinjer för

”pågående dödligt våld”

Pågående Egna riktlinjer och gemensam handlingsplan med andra aktörer

Det finns lokala och nationella riktlinjer gällande terror

Förutsättningar  Ingen förhöjd beredskap

 Ökad kompetens

 Nya

skyddsmasker och mobil container

 Ingen förhöjd beredskap

 Ambulans- utbildad personal

 Special- kompetens (varm zon)

 Specialiserad (sök- och räddning)

 Första hjälpen utrustning

 Ambulans- utbildad personal

 Special- kompetens (helt i varm zon)

 Förmåga att behandla 90 personer /station

 Special- kompetens (300 personer /station)

Prioriteringar  Inte krångla till det

 Samma terminologi

 Inte krångla till det

 Samverkan (militären)

 Snabb livräddning

 Samverkan

 Agera på egen hand

 Samverkan

24

6. Diskussion

Resultatet visar att samtliga räddningstjänster jobbar aktivt i det förberedande arbetet att hantera eventuella terrorhändelser. Men hur långt respektive räddningstjänst har kommit i arbetet och vilken kapacitet räddningstjänsterna har att hantera ett terrorattentat varierar.

Den svenska räddningstjänsten påbörjade ett samarbete med polisen redan innan terrorattentatet i Stockholm 2017 men har tagit ett stort steg gällande utbildning och övning efter händelsen.

Storstockholms grundfilosofi är att vid ett eventuellt terrorattentat använda sig av ordinarie rutiner, vilket också var något som den finska räddningstjänsten poängterade. Detta skapar trygghet under extrema händelser. Det gäller att inte krångla till det i onödan som påverkar räddningsarbetet negativt, då situation nog är ansträngande som den är.

Den finska räddningstjänsten hade inte så mycket information att dela med sig av då de inte kommit så långt i det förberedande arbetet. Detta kan ha sin förklaring i att det enda attentat som inträffat i Finland endast skedde för några månader sedan i Åbo. Helsingfors har än så länge inte utsatts för något terrorattentat och saknar därmed erfarenhet att hantera en terrorhändelse. Att Finland har en lägre hotbild än de övriga länderna kan också vara en faktor som påverkar att deras arbete inte är lika utvecklat som i de andra grannländerna.

Alla räddningstjänster har i någon form ett samarbete med andra aktörer, främst med polis och ambulans. Något som utmärker den finska räddningstjänsten är att de kommer att ha ett samarbete med militären vid en eventuell terrorhändelse. Utifrån svaren har den norska räddningstjänsten ett något bredare samarbete med fler specialenheter och aktörer än de andra länderna. Storstockholms brandförsvar tar även upp vikten av att aktörerna använder samma terminologi för att inte hamna i ett läge där missförstånd uppstår och som kan påverkar säkerheten för räddningspersonalen.

Den danska räddningstjänsten har avancerad utrustning med bl.a. ballistisk skyddsutrustning och stor kapacitet att ta hand om skadedrabbade. I Danmark finns det både lokala och nationella strategier samt specialkompetens att hantera händelser under pågående dödligt våld. Danmark är det land som har den högsta terrorhotnivån enligt landets säkerhetstjänst, vilket speglar deras förberedelser och kapacitet. Den danska räddningstjänsten poängterade också att även om övning är viktigt så måste räddningstjänsten vara förberedd på allt och klara sig själva. De andra länderna var mer beroende av andra aktörer, främst polisen, vilket kan vara en svaghet ifall det sker flera terrorattentat samtidigt.

Utifrån erfarenheter från andra länder förordade den danska räddningstjänsten att en förändring av informationsutbytet sker. Vid terrorhändelser sker informationsutbytet inte optimalt med ett

25 inre befäl då ledningen har svårt att snabbt skapa full överblick över situationen. Detta kan innebära att ledningen flyttar ut till attentatsplatsen vid denna typ av insats.

Även om all räddningstjänst har grundläggande kunskap inom livräddning kan utrustning och utbildning inom akutsjukvård vara av stor betydelse vid en masskadesituation. Något som samtliga räddningstjänster tar upp är kunskap och utrustning gällande akutsjukvård. I Sverige har personalen utbildats grundläggande inom akutsjukvård och i Norge har räddningstjänsten första hjälpen utrustning. I Finland och Danmark jobbar räddningstjänstens personal även inom ambulansen, vilket gör att personalen både har kunskap och erfarenheter inom akutsjukvård, vilket ger goda förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt räddningsarbete.

Ett terrorattentat är omfattande och flera aktörer samverkar under insatsen vilket innebär att det är en komplex insats. Det medför att det kan vara svårt att få en helhetsbild över insatsen och att aktörerna är beroende av varandra. Det är flera huvudområden som ska hanteras och varje aktör har sitt ansvarsområde. Räddningstjänstens uppgift är alltid att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Vid ett terrorattentat är läget oftast instabilt och dynamiskt.

Vilket gör att det är extra viktigt att alla aktörer gör det som förväntas av dem för att insatsen i sin helhet ska fungera. Detta kräver välfungerande samverkan mellan de inblandade aktörerna.

Just samverkan var något som samtliga räddningstjänster betonar som viktigt. Att ha en förståelse och relation till andra aktörer som kommer att verka under ett eventuellt terrorattentat.

Detta kräver att inblandade aktörer har ett förutsättningslöst och prestigelöst förhållningssätt till varandra. Ingen aktör kan ensam lösa händelsen utan alla måste samarbeta och understödja varandra. Ett gott samarbete ger ett bättre slutresultat då aktörerna delar på arbetsbördan och har möjlighet att rådgöra med varandra. Detta innebär att samverkan måste ske på en mer avancerad nivå. Semisynkron samverkan är troligen den optimala samverkansformen under en insats vid ett terrorattentat. Att både parallell och synkron samverkan tillämpas och att samverkan sker samtidigt men individuellt och prestigelöst. Eftersom situationen är dynamisk gäller det att samverkansformen anpassas efter situation. I vissa lägen kan sekventiell samverkan passa bättre som exempelvis när polisen ska säkra platsen innan räddningstjänsten och ambulanspersonal kan göra sina arbetsuppgifter. Eftersom situationen är föränderlig gäller det att det finns en flexibilitet mellan de olika samverkansmetoderna för att uppnå en effektiv insats.

Detta gäller även beslutsfattande, det är inte enbart en beslutsmetod som fungerar i alla lägen utan detta kommer variera under insatsens gång. Det kommer troligen varken finnas tid eller rum att fatta rationella och genomtänkta beslut. Ett terrorattentat kan leda till en masskadesituation vilket gör att läget är kritiskt och att hjälpbehovet är stort vilket innebär att snabba åtgärder krävs. Därför är inte klassiskt beslutsfattande aktuellt. Vid en terrorhändelse kommer inte en enda person eller aktör ha en fullständig lägesbild av händelsen utan varje aktör

26 fokuserar på sitt ansvarsområde. Det är endast i samspel med de andra inblandade aktörerna som situationen kan hanteras. Beslutsfattningen kan vara naturalistiskt, dynamiskt och distribuerande då besluten sker beroende av varandra av flera personer från olika aktörer.

Förhoppningsvis ger god samverkan och rätt beslutsmetod, i rätt läge, bästa möjliga utgång vid en komplex och extraordinär händelse som annars lätt kan bli överväldigande.

Syftet har varit att ge en grundläggande överblick över hur räddningstjänsterna i Sverige, Finland, Norge och Danmark arbetar gällande terror. Resultatet i detta examensarbete utgår från räddningstjänsten i respektive lands huvudstad. Huvudstäderna har troligen en högre hotbild och har därmed en bättre beredskap, vilket gör att denna undersökning inte speglar hela landets förberedande arbete och förutsättningar att hantera ett eventuellt terrorattentat. De svårigheter som dykt upp under undersökningen har främst varit tillvägagångssättet, varje respondent uppfattade frågorna något olika vilket gav skilda svar. En del av respondenterna gav också mer utvecklande svar än några av de andra länderna. Detta medförde att det blev svårare att jämföra ländernas svar.

Det är svårt att göra någon bedömning hur räddningstjänsten ska arbeta förberedande på bästa sätt eftersom ingen räddningstjänst riktigt har satts på prov med dess nuvarande beredskap. Det hade varit intressant att fördjupa sig i en specifik del i det operativa arbetet. Något som räddningstjänsterna kan se över är akutvårdsutbildning och sjukvårdsutrustning samt räddningspersonalens egen skyddsutrustning. Räddningstjänsten hamnar i en utsatt situation vid ett terrorattentat och att då exempelvis ha ballistisk skyddsutrustning som i Danmark hade varit bra.

27

7. Slutsatser

Räddningstjänsterna arbetar preventivt för att kunna hantera en eventuell terrorhändelse även om respektive räddningstjänst har varierande beredskap. Det framgår att räddningstjänsternas beredskap speglar hotbilden för de undersökta länderna. Slutsatsen efter undersökningen är att ett terrorattentat är en komplex händelse och att räddningstjänsterna har olika förutsättningar.

Det finns en hel del likheter mellan hur länderna arbetar gällande hantering av terrorhändelser men även en del olikheter. Finland är än så länge i uppstartsskedet medan Sverige, Norge och Danmark har kommit en bra bit på vägen i deras förberedande arbete. Utbildning och övning, att inte krångla till genom organisatoriska ändringar och samverka är några punkter som räddningstjänsterna är eniga om. För att insatsen ska bli effektiv behövs god kommunikation och samverkan.

Idag finns det relativt lite erfarenheter inom området. Därför är det svårt att hitta ett sätt att hantera terrorhändelser då varje attentat är unikt och metoden samt omfattningen kan variera mycket. Räddningstjänsten måste vara förberedd på allt för ingen vet hur och när nästa terrorattentat inträffar.

Förslag på fortsatta arbeten inom räddningstjänstens förberedande arbete och förutsättningar att hantera en terrorhändelse är att undersöka något specifikt område, som kommunikation eller ledarskap alternativt ett specifikt terrorattentat som exempelvis fordonsattacker, men även utvärdera räddningsinsatser efter eventuellt framtida terrorattentat.

28

8. Referenser

Agrell, Wilhelm. 2013. Den svarta svanen och dess motståndare: Förvarningsaspekter på

attentaten i Oslo och på Utøya 22 juli 2011. Försvarshögskolan.

Berlin, Johan och Carlström, Eric. 2011. Samverkan mellan blåljusorganisationer.

Björklund, Andreas. 2017. Terroristen Anders Behring Breivik dödade 77 människor. SVT.

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/terroristen-anders-behring-breivik-dodade-77-manniskor (Hämtad 2018-07-03)

Brannmannen. 2013. Organisering av redningsberedskapen i andre nordiske land.

http://brannmannen.mediaserver.no/diverse/organisering-redningsberedskapen-nordiske-land/

(Hämtad 2017-11-01)

Brannstasjon. 2009. Brannstasjoner i Norge.

http://www.brannstasjon.com/gallery_353.html (Hämtad 2017-11-01)

Brehmer, Berndt. 2013. Insatsledning: ledningsvetenskap hjälper dig att peka åt rätt håll.

Försvarshögskolan

Brenden, Lars. 2011. Massiv insats efter Utøya-massakern. Tjugofyra7.

http://www.tjugofyra7.se/arkivet/Avdelningar/Nyheter/Massiv-insats-efter-Utoya-massakern/

(Hämtad 2017-10-20)

Ekstrand, Sara. 2017. En vecka efter Åbodådet - detta hände och det här vet vi nu. YLE.

https://svenska.yle.fi/artikel/2017/08/25/en-vecka-efter-abodadet-detta-hande-och-det-har-vet- vi-nu (Hämtad 2017-10-21)

Engelkes, Torbjörn. 2017. Erfarenhetsrapport efter 7 april - SSBF behov av utvecklad förmåga vid en terrorhändelse. Storstockholms brandförsvar.

Fahlman, Anders. 2017. Terrorattentatet på Drottninggatan i stockholm, 7 april, 2017. Swedish Firefighters.

Florén, Per., Krafft, Göran och Pernemalm, Peter. 2016. Framtidsstudie år 2030: En kortrapport med fokus på kommunal räddningstjänst. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Fredholm, Lars och Göransson, Anna-Lena. 2006. Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället. Räddningsverket.

Gardell, Mattias. 2011. Terrorismanifestet. Aftonbladet.

https://www.aftonbladet.se/kultur/article13391464.ab (Hämtad 2017-10-17)

Hansson, Wolfgang. 2017. Den nya terrorismen. 1. uppl. Historiska Media.

Helsingfors stad. 2017. Presentation av räddningsverket - verksamhetsställen.

https://www.hel.fi/pela/sv/Presentation+av+raddningsverket/Verksamhetsstallen/ (Hämtad 2017-10-20)

29 Helsingfors stad faktacentral. 2017. Befolkningen.

https://www.hel.fi/helsinki/sv/stad-och-

forvaltning/information/statistik/befolkning/befolkningen- (Hämtad 2017-11-20) Hovudstadens Beredskab. [u.å.]. Vores organisation.

https://hbr.dk/organisation/vores-organisation/ (Hämtad 2017-10-25) Juhlin, Johan. 2017. Polisuppgifter: Sprängämnen hittade i lastbilen. SVT.

https://www.svt.se/nyheter/polisuppgifter-sprangamnen-hittade-i-lastbilen (Hämtad 2017-10-30)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. 2013. Har du koll? samhällets räddningstjänster. Faktafördjupning.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB]. [u.å]. Samverkan på olycksplats.

https://www.msb.se/Upload/Insats_och_beredskap/Ledning_och_samordning/Samverkan%20 p%C3%A5%20olycksplatsen.pdf

Nationalencyklopedin [NE]. 1995. Terrorism.

Nationellt centrum för terrorhotbedömning [NCT]. 2017. Bedömning av terrorhotet mot Sverige 2017.

http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.1beef5fc14cb83963e73383/1484663040490/NC T_Helarsbedomning_2017.pdf (Hämtad 2017-10-25)

Nordred u.å. Räddningstjänstens organisation i Danmark.

http://www.nordred.org/sv/organisation/danmark/ (Hämtad 2017-10-20)

Näsman, Yvonne & Brunnström, Ove. 2018. Vägledning – samverkan vid pågående dödligt våld i publik miljö. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB].

Oslo Kommune. 2017. Folkemengden etter kjønn og alder.

https://www.oslo.kommune.no/politikk-og-administrasjon/statistikk/befolkning/folkemengde- og-endringer/ (Hämtad 2017-10-17)

Oslo Kommune. [u.å.]. Brann- og redningsetaten. https://www.oslo.kommune.no/politikk-og- administrasjon/etater-og-foretak/brann-og-redningsetaten/ (Hämtad 2017-10-17)

Palm, Anders och Haglund, Jimmy. 2016. Terrorhändelsen i Stockholm 2010-12-11: Analys av SSBF:s åtgärder i samband med räddningsinsatsen och förslag på åtgärder. Storstockholms brandförsvar.

Pelastustoimi. 2013. Räddningsväsendet i Finland.

http://www.pelastustoimi.fi/download/47048_raddningsvasendet-i-finland-web.pdf (Hämtad 2017-10-20)

Politiets Efterretningstjeneste [PET]. 2017. Vurdering af terrortruslen mod Danmark.

https://www.pet.dk/Center%20for%20Terroranalyse/~/media/VTD%202017/VTD2017DKpd f.ashx (Hämtad 2017-10-25)