Budget 2022-2025

(1)

Budget 2022-2025

Kultur- och fritidsnämnden

2022

(2)

Innehållsförteckning

1

Grunduppdrag ... 3

1.1 Kultur för barn och unga ... 3

1.2 Kultur och fritid... 3

1.3 Bibliotek ... 3

2 Analys av verksamhetens resultat ... 4

2.1 Ekonomiska resurser ... 4

2.2 Resultat från attitydundersökning ... 5

2.3 Unga och kultur ... 6

2.4 Unga och idrott ... 9

2.5 Unga inom föreningsverksamhet och öppen fritidsverksamhet ... 11

2.6 Kultur och kommunens attraktivitet ... 11

3 Omvärldsspaning ... 13

3.1 Coronapandemins påverkan ... 13

3.2 Deltagande i offentligt subventionerat kultur- och fritidsutbud ... 15

3.3 Unga och kultur ... 16

3.4 Unga och idrott ... 16

3.5 Unga inom föreningsverksamhet och öppen fritidsverksamhet ... 17

3.6 Kultur och kommunens attraktivitet ... 18

4

Analys av den egna verksamheten ... 19

5 Slutsatser ... 21

6 Ekonomi ... 22

6.1 Driftbudget ... 22

6.2 Kommentar driftbudget ... 22

6.3 Effektiviseringsbehov ... 23

6.4 Finansiella behov ... 25

6.5 Budgetreserv ... 26

6.6 Investeringsbudget ... 26

6.7 Taxor och avgifter ... 26

7

Personal ... 28

Bilagor

Bilaga 1: Nulägesanalys 2021 KFF Bilaga 2: Resurser och resultat KOLADA Bilaga 3: Internhyror 2022-2025

Bilaga 4: Underlag äskande utökade driftkostnader Lyckeskolan Bilaga 5: Underlag äskande ny entré huvudbibliotek

(3)

1 Grunduppdrag

1.1 Kultur för barn och unga

Kultur- och fritidsnämnden ska

• bedriva kulturskola där barn och unga genom kontinuerlig undervisning ges möjlighet till aktivt utövande i olika kulturella uttrycksformer.

• Kulturskolan ska erbjuda eleverna en bred och gränsöverskridande verksamhet för att möta deras kreativitet.

• främja utvecklingen av barns och ungas kreativitet och bidra till ett ökat intresse för olika kulturella uttrycksformer.

• organisera kulturverksamhet som barn och unga, i grupp eller individuellt, kan delta i på sin fritid.

• samverka med skolan och bidra till utveckling av de kulturella inslagen i skolans verksamhet.

1.2 Kultur och fritid

• bedriva kultur- och fritidsverksamhet som bidrar till ökad livskvalitet och som utvecklar kreativitet, integration och samhällsengagemang.

• bedriva verksamheten Rydals museum.

• bedriva verksamheten Kaskad inklusive simundervisning.

• ansvara för kommunens konsumentrådgivning.

• bedriva stöd till föreningar.

Verksamheten ska bedrivas i nära samarbete med föreningar, organisationer och kulturarbetare och ge upphov till en aktiv och meningsfylld fritid.

Ungdomar ska ges inflytande och deras initiativ ska tas till vara och stödjas.

1.3 Bibliotek

• bedriva biblioteksverksamhet, med särskild inriktning på barn och unga.

• biblioteket ska förmedla litteratur, främja läsning och vara ett stöd för olika former av utbildning.

• biblioteket ska bidra till informationsförmedling och informationsvärdering till enskilda och grupper i olika delar av samhället, samt arbeta med utställningar och

programverksamhet.

(4)

2 Analys av verksamhetens resultat

Analysen beskriver hur kommunens verksamhet står sig i relation till andra kommuner avseende kvalitet och resurser.

Två områden har valts ut för närmare analys, utifrån av kommunfullmäktige beslutad vision, strategiska områden och kommungemensamma mål, samt resultat från senaste

medborgaundersökningen (2020). De utvalda områdena är:

• Fritids- och kulturutbud för barn och unga. Resultat från området analyseras utifrån jämlikhet och jämställdhet samt satsade resurser.

• Kulturutbud och kommunens attraktivitet. Området belyses utifrån utvald aktuell forskning och en övergripande beskrivning av kommunens verksamhet.

För information om satsade resurser har statistik från kommun- och landstingsdatabasen (kolada.se) använts. Resultat inom kultur- och fritidsområdet finns i dagsläget ej tillgängliga för år 2020 på kolada.se, bortsett från resultat från medborgarundersökning.

För mer fullständig statistik som inhämtats från kolada.se, samt bättre upplösning av bilder, hänvisas till bilaga. Pilen i respektive figur indikerar Marks kommun. Färgerna indikerar hur ett resultat ligger till jämfört med andra, där de bästa resultaten får grön färg, de sämsta får röd färg och de i mitten får gul färg. Notera att när det gäller resurser, så får de kommuner som satsar minst, bäst resultat (grön färg).

Förvaltningen har själv tagit fram analysunderlag gällande verksamhetsresultat från tillgänglig data i bland annat verksamhetssystem.

2.1 Ekonomiska resurser

I jämförelse med övriga kommuner i Sverige, satsar Marks kommun förhållandevis lite

resurser på kultur- och folkbildningsområdet, och särskilt gäller detta för bibliotek. Satsningen på kulturskola samt allmänkultur hamnar i mitten, medan resurserna till studieorganisationer hamnar i den övre halvan.

Kostnad kulturverksamhet, kr/inv:

I jämförelse med övriga kommuner i Sverige, hamnar Marks kommun i den lägre halvan bland de mittersta 50 procenten, avseende satsade resurser inom fritidsområdet. Resultatet skiljer sig dock mellan olika områden; satsning på fritidsgårdar hamnar ungefär på samma plats som fritidsområdet i stort, resurserna till allmän fritidsverksamhet (där föreningsbidrag ingår) hamnar bland de 25 % som satsar minst, medan resurserna till anläggningar hamnar ungefär i mitten.

(5)

Kostnad fritidsverksamhet, kr/inv:

Det är viktigt att poängtera att ovanstående uppgifter inte är nettokostnader, och alltså ingår inte exempelvis externa intäkter så som inträden och hyresavgifter. Det är också värt att notera att sifforna avspeglar samtliga kostnader på området; låga kostnader kan exempelvis delvis bero på ett äldre fastighetsbestånd.

2.2 Resultat från attitydundersökning

Marks kommun deltog i SCB:s medborgarundersökning under hösten 2020. Ett slumpmässigt urval på 1 200 personer i åldrarna 18–84 år tillfrågades och av dessa besvarade 42 procent enkäten. SCB påpekar själva att det är säkrare att göra statistik utan bortfall, men att det finns olika statistiska metoder för att kompensera för bortfallet. SCB använder viktning av svaren, vilket innebär att om en viss grupp är underrepresenterad i svaren i förhållande till populationen, väger den gruppens svar tyngre i resultaten. SCB påpekar även att det är viktigt att komma ihåg att medborgarundersökningen är en attitydundersökning och ingen

brukarundersökning.

På grund av det mycket stora bortfallet (58 %), bör resultaten tolkas med viss försiktighet.

För bedömning av enkätsvar kring kommunens verksamhet, används något som kallas Nöjd- Medborgar-Index (NMI).

Resultat från SCB:s medborgaundersökning 2020, Nöjd Medborgar-Index - Kultur:

(6)

Betygsindexet på 54 för kulturutbudet i Marks kommun ligger under det samlade resultatet för alla kommuner (60). Kulturutbudet är ett av de områden som lyfts fram av SCB som

prioriterade för att höja den totala nöjdheten.

Resultat från SCB:s medborgaundersökning 2020, Nöjd Medborgar-Index - Idrotts- och motionsanläggningar:

Betygsindexet på 59 för idrotts- och motionsanläggningar i Marks kommun ligger i linje med det samlade resultatet för alla kommuner (60).

2.3 Unga och kultur

Folkbibliotek

Medialån folkbibliotek 7–18 år

År Antal Könsfördelning Mätdatum Källa

(7)

Medialån folkbibliotek 7–18 år

Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar

2018 26 389 20 254 46 643 57% 43% Helår Book-it

2019 20 487 14 798 35 285 58% 42% Helår Book-it

2020 14 508 11 159 25 667 57% 43% Helår Book-it

Flickor står för en större andel av medialånen jämfört med pojkar. Dock är könsskillnaderna totalt sett ganska små. En bidragande orsak till den relativt jämna könsfördelningen är att även skollån ingår i statistiken för de bibliotek som är kombinerade skol- och folkbibliotek (Fritsla, Sätila och Skene). En 27-procentig minskning av medialånen märks mellan 2019 och 2020. Enligt Kungliga bibliotekets (KB) statistik minskade medialånen för barn med 8 procent (observera att KB:s statistik grundar sig på åldrarna 0–17 år och i Mark 7–18 år), vilket var lägre än för vuxna. En delförklaring är att många folkbibliotek samtidigt fungerar som skolbibliotek för grundskoleelever.[1] Den stora minskningen av medialånen i Mark kan troligtvis förklaras av att biblioteken haft minskad verksamhet och öppettider på grund av covid-19-restriktionerna. Till exempel har Kinna bibliotek haft minskade öppettider från den 18 mars 2020 och Horreds bibliotek från och med den 30 oktober. Från och med den 30 oktober har bibliotekslokalerna och bokbussen varit stängda och service har i stället skett genom fönster, entré och utanför bokbuss. En kort period från och med den 19 december 2020 var all service stängd fram till början av januari 2021. De integrerade folk- och skolbiblioteken har haft anpassad biblioteksverksamhet för skolan. Tillgång till datorer har inte funnits men en viss service har kunnat ske. Programverksamheten för barn och vuxna har varit begränsad.

Medialån folkbibliotek Marks kommun per ålderskategori 2020

Ålder Antal Könsfördelning Mätdatum Källa

0–6 år 806 836 1 642 49% 51% Helår Book-it

7–9 år 6 010 4 965 10 975 55% 45% Helår Book-it

10–12 år 5 886 4 501 10 387 57% 43% Helår Book-it

13–15 år 2 149 1 591 3 740 57% 43% Helår Book-it

16–18 år 463 102 565 82% 18% Helår Book-it

19–24 år 1 083 649 1 732 63% 37% Helår Book-it

Sett till medialån per ålderskategori bland barn och unga framträder tydligare könsskillnader, vilka ökar från mellanstadiet till gymnasiet, där flickor står för 82 procent av medialånen. En förändring sker också med antalet medialån, från totalt 10 975 i åldersgruppen 7–9 år till 565 i åldersgruppen 16–18 år, en minskning med 95 procent. Detta är dock något missvisande eftersom orsaken till den markanta minskningen är att gymnasiet har ett eget bibliotek och finns därmed inte med i siffrorna (år 2020 gjordes 16 183 medialån på Kunskapens hus).

Samtidigt torde det främst vara antalet skollån, och inte lån på fritiden, som minskat; den verkliga siffran för fritidslån upp till och med högstadiet är lägre än vad som framgår i

statistiken. Det kan dock konstateras att medialånen i åldrarna 19–24 år är på en fortsatt låg nivå. Åldersgruppen 0 – 6 år är också en grupp med låg lånesiffra men det beror på att bibliotekskort delas ut först från det att barnet börjar skolan.

I riket ökade e-bokutlåningen under 2020 med 32 procent jämfört med året innan eftersom många kommuner valde att öka antalet nedladdningar under pandemin[1]. Detta gjordes inte i Marks kommun och därför är antalet nedladdningar ungefär detsamma som föregående år.

Under 2020 har folkbiblioteken i Marks kommun totalt haft 2 804 besökare per vecka, vilket är en minskning med 31 procent jämfört med år 2019 då siffran låg på 4 092. Marks kommuns minskning var något lägre än rikets, som hade en minskning på 33 procent under 2020[2].

Verksamheten har under år 2020 inte räknat alla som fått service utan endast de som besökt lokalerna. Antalet utlån per invånare låg på 5,9 år 2020 i jämförelse med 6,2 år 2019.

[1]Bibliotek 2020 Offentligt finansierade bibliotek. Cecilia Ranemo Kungliga biblioteket. 2021.

(8)

S. 57

[2]Ibid, s. 6 Kulturskola

Flickor utgör vanligtvis en större andel av kulturskolornas unika deltagare[1], så även i Marks kommun. Könsfördelningen i Marks kommun är dock förhållandevis jämn, och verksamheten når totalt 11 procent av målgruppen 6–19 år, vilket kan beskrivas som ett medelgott betyg i jämförelse med rikssnittet som år 2019 låg på samma procentandel. År 2019 nådde alltså Marks kommun med sina 12 procent en något högre andel än rikssnittet. Det framgår också att andelen flickor av kulturskolans unika deltagare i åldern 6–19 år var 54 procent 2019, vilket är lägre än rikssnittet som år 2019 låg på 58 procent.[2] Det innebär alltså att könsfördelningen i kulturskolan i Mark är mer jämnt fördelad än andra kommuner.

Län/region Andel flickor %, unika elever

Flickor/kvinnor 6 - 19 år

Blekinge 56,1

Dalarna 58,1

Gotland 59,9

Gävleborg 57,4

Halland 58,3

Jämtland 56,7

Jönköping 59,8

Kalmar 62,7

Kronoberg 58,9

Norrbotten 60,6

Skåne 56,9

Stockholm 57,1

Södermanland 56,1

Uppsala 58,5

Värmland* 58,5

Västerbotten* 55,0

Västernorrland 58,3

Västmanland* 59,8

Västra Götaland 58,1

Örebro 58,5

Östergötland 58,9

Deltagare i ämneskurser i kulturskolan i Marks kommun 7–18 år

Antal Könsfördelning Mätdatum Källa

(9)

Deltagare i ämneskurser i kulturskolan i Marks kommun 7–18 år

528 409 937 56% 44% 15/10–

2019 Speedadmin

483 372 855 56% 44% 15/10–

2020 Speedadmin

Även deltagandet i ämneskurser är förhållandevis jämnt fördelat mellan könen. Enligt verksamheten har covid-19-restriktionerna inte påverkat siffrorna nämnvärt. När det gäller avhopp har covid-19 inte nämnts som en orsak (däremot finns det en del elever som har pausat sina lektioner på grund av covid-19).

Deltagare i ämneskurser i kulturskolan i Marks kommun per ålderskategori 2020

7–9 år 88 63 151 58% 42% 15/10–2020 Speedadmin

10–12 år 224 166 390 57% 43% Speedadmin

13–15 år 122 104 226 54% 46% Speedadmin

16–18 år 49 39 88 56% 44% Speedadmin

Majoriteten av deltagandet i ämneskurser utgörs av ålderskategorin 10–12 år. Deltagandet sjunker sedan kraftigt med ålder. Jämfört med fördelningen mellan könen i deltagartillfällen är skillnaden i deltagartillfällen större än i unika elever. Det tyder på att flickor i högre

utsträckning än pojkar går fler kurser i kulturskolan.

[1]Kulturskolan i siffror: 2019. Sammanfattning av statistik 2019. Kulturrådet. 2021. S. 21 [2]Ibid

2.4 Unga och idrott

Deltagartillfällen idrottsförening per ålderskategori 2019

7–12 år 30 875 39 233 70 108 44% 56% Helår RF/LOK-

stöd

13–16 år 27 514 37 166 64 680 43% 57% Helår RF/LOK-

stöd

17–20 år 11 109 16 215 27 324 41% 59% Helår RF/LOK-

stöd

21–25 år 3 194 9 637 12 831 25% 75% Helår RF/LOK-

stöd Totalt 7–25

år 72 692 102 251 174 943 42% 58% Helår RF/LOK-

stöd I antalet deltagartillfällen för idrottsföreningar i Marks kommun kan en större andel pojkar än flickor noteras bland idrottsföreningarnas deltagartillfällen. Könsskillnaderna ökar med ålder men i ålderskategorin 17–20 år har skillnaden mellan könen minskat med tio procentdelar i jämförelse med föregående år 2018, vilket är en positiv utveckling. En markant minskning av antal deltagartillfällen följer med stigande ålder.

Deltagartillfällen per ålderskategori 2018

(10)

Deltagartillfällen per ålderskategori 2018

7–12 år 31 519 43 771 75 290 42% 58% Helår RF/LOK-

stöd

13–16 år 27 913 37 036 64 949 43% 57% Helår RF/LOK-

stöd

17–20 år 9 225 20 091 29 316 31% 69% Helår RF/LOK-

stöd

21–25 år 3 491 8 800 12 291 28% 72% Helår RF/LOK-

stöd Totalt 7–25

år 72 148 109 698 181 846 40% 60% Helår RF/LOK-

stöd Jämförs 2019 års antal deltagartillfällen i Marks kommun med antal deltagartillfällen i riket noteras att Marks kommun även här ligger under med nästan tio procentandelar i

ålderskategorin 17–20 år, vilket är positivt eftersom det pekar på att könsfördelningen är mer balanserad i Marks kommun. Det ska dock poängteras att siffrorna inte visar andelen barn och ungdomar som deltar i idrottsförening; en individ kan generera många deltagartillfällen. (I en kommun visade sig den jämna könsfördelningen gällande deltagartillfällen bero på att en förhållandevis liten andel pojkar var aktiva i idrottsförening.)

Figur 4.[1]

Siffor för helåret 2020 är inte färdigställt hos Riksidrottsförbundet. Däremot finns det siffror för våren 2020 och jämförs dessa siffor med våren 2019 är procentsatserna desamma för de båda åren.

Deltagartillfällen idrottsförening 7–25 år, våren

År Ålder Antal Könsfördelning Mätdatum Källa

2019 7–25 år 38 686 54 892 93 578 41% 59% Våren RF/LOK-

stöd

2020 7–25 år 36 574 52 138 88 712 41% 59% Våren RF/LOK-

stöd

Observera att detta enbart gäller barn och unga som idrottar i en förening. Specifik statistik för hur många som idrottar utanför föreningsidrotten i Marks kommun är ej tillgänglig.

[1]Idrotten i siffror 2020. Riksidrottsförbundet. 2021. S. 74

(11)

2.5 Unga inom föreningsverksamhet och öppen fritidsverksamhet

I statistiken ovan har icke-binära ej medtagits, då besöksgruppen är mycket liten och ger ett litet utslag i statistiken.

De unika besökarna på mötesplatserna utgörs till största del av pojkar (61 %). Störst skillnad återfinns på Centralen där pojkarna utgör 65 procent av de unika besökarna. Könsskillnaden har dock totalt sett minskat sedan föregående år, och störst skillnad syns på Centralen där andelen flickor har ökat med 15 procentandelar. Av målgruppen 13–19 år når mötesplatserna 9 procent av flickorna och 14 procent av pojkarna, totalt 11 procent. Centralen når 6 procent av flickorna och 11 procent av pojkarna, totalt 8 procent av målgruppen.

Vad som inte är synligt i statistiken enligt verksamheten, är de unika individer som

verksamheten träffar utanför mötesplatserna i olika aktiviteter. Verksamheten träffar även ungdomar under uppsökande verksamhet.

Coronapandemin har påverkat verksamheten på alla plan med minskade antal besök, unika besökare och antal aktiviteter, vilket bland annat illustreras med att antalet besöks- och deltagartillfällen minskat med 38 procent från år 2019 till år 2020. Verksamheten har mot slutet av året arbetat med att delvis ställa om till digital verksamhet, vilket kommer att synas mer under 2021. Under 2020 har Öppen ung haft totalt 361 aktiviteter, att jämföra med 473 aktiviteter år 2019.

I statistiken för besöks- och deltagartillfällen kan en negativ utveckling utläsas avseende könsfördelning; från 2016 med 41 % flickor till 2019 med 35 %. Men från år 2019 till år 2020 kan en positiv utveckling utläsas där könsskillnaden minskat något.

2.6 Kultur och kommunens attraktivitet

Det offentligt finansierade kulturutbudet för allmänheten i Marks kommun arrangeras till största del av civilsamhället (genom kulturföreningar, studieförbund och Folkets hus), samt kommunen. Viss verksamhet bedrivs även av näringslivet (biografverksamhet i Kinna). Marks

(12)

kommuns utbud riktar sig främst till personer över 65 år, och ett professionellt kulturutbud för åldersgruppen 18-40 år saknas i stor utsträckning.

Se även resultat gällande kulturutbud från senaste medborgundersökningen, under 2.2 Resultat från attitydundersökning.

(13)

3 Omvärldsspaning

3.1 Coronapandemins påverkan

Enligt Folkhälsomyndighetens samlade bedömning av covid-19-pandemins och

smittskyddsåtgärdernas påverkan på folkhälsan under 2020 har covid-19-pandemin inte enbart haft en direkt påverkan på människors hälsa genom sjukdom och död utan också en indirekt påverkan på folkhälsan genom bland annat förändrade levnadsvanor och livsvillkor. De flesta har drabbats men vissa grupper har drabbats desto mer. Inte minst de grupper som redan hade en förhöjd risk för ohälsa före pandemin. Nedstängda verksamheter och isolering har även påverkat de grupper som redan före pandemin hade bristfälliga nätverk.

Ojämlikheten i hälsa har blivit större under pandemin och dess konsekvenser kan komma att bestå en lång tid efter pandemin. Den grupp vars levnadsvanor förändrats mest av pandemin har enligt svensk och internationell forskning visat sig vara unga 16–29 år som uppgett att stillasittandet har ökat. Många lokala och regionala aktörer pausade sitt folkhälsoarbete men många inställda insatser har med tiden också ersatts med exempelvis utomhusträning och digitala lösningar.[1]

Kultur

Enligt myndigheten för kulturanalys kommer de inte kunna göra sin första samlade bedömning av pandemins konsekvenser i relation till de nationella kulturpolitiska målen förrän år 2022.

Däremot har en översyn tagits fram av hur kulturområdet har drabbats till följd av pandemin, vilken identifierar tre huvudproblem: 1) minskat och förändrat kulturutbud, 2) intäkts- och inkomstbortfall och andra ekonomiska konsekvenser samt 3) ökad osäkerhet om kulturens framtid.

Restriktionerna och rekommendationerna för att begränsa smittspridningen har lett till ett minskat och förändrat kulturutbud. Förändringen har bland annat bestått i ett alltmer digitalt kulturutbud. Denna förändring har gjort att man har kunnat nå fler och nya målgrupper. Men det har även lett till flera utmaningar som till exempel att en del äldre kulturskapare och deltagare samt socialt utsatta grupper blivit exkluderade eftersom de inte kan eller har tillgång till digitala verktyg. Andra utmaningar har varit brister i teknisk utrustning samt inom

exempelvis kulturskolan är pedagogiken genom digital undervisning en större utmaning.

Kommuner har lyft fram oron över det minskade och uteblivna kulturutbudets konsekvenser som exempelvis: ”hotet att de icke-monetära värden som kulturlivet bidrar med – gemenskap, demokrati, mångfald, delaktighet, estetiska upplevelser – kan gå förlorade.” [2]

Bibliotek

I Svensk Biblioteksförenings rapport Biblioteken och pandemin kan läsas ”Utöver vård, skola och omsorg har folkbiblioteken varit en av de få offentliga verksamheter som i stor

utsträckning upprätthållit sin verksamhet och varit en del av det offentligas frontlinje under pandemin. Biblioteksservicen har varierat över landet, mellan kommuner och regioner.” Inget folkbibliotek har kunnat bedriva ordinarie verksamhet till fullo utan alla bibliotek har behövt förändra till exempel möjligheterna för besökare att uppehålla sig på biblioteken genom att exempelvis stänga studieplatser och möjligheten att nyttja datorer. Detta har ökat

ojämlikheten i samhället eftersom det framför allt drabbat de människor som inte har egen dator och som behöver nyttja datorer för asyl- och bankärenden. Det har också drabbat de som inte har möjlighet att studera i sitt hem eller inte har någon annan plats att vara på.

Internt har personal inom folkbiblioteken blivit tvungna att lära sig fler digitala verktyg och ett stort kompetenskliv har därmed tagits även om många bibliotek fortfarande saknar en del digitala verktyg och kompetenser. Några av de slutsatser som förs fram i rapporten är bland annat att:

1. ”folkbiblioteken måste ingå i kommunernas krisorganisation och utses till en

samhällsviktig verksamhet. Under kriser behöver invånarna få tillgång till information och biblioteken är en garant för detta.”

2. ”kommunerna behöver fatta beslut om i vilken utsträckning folkbiblioteken ska verka som medborgarkontor. Här finns inget rätt eller fel, men biblioteken kan inte bedriva den typen av verksamhet utan ett uppdrag och resurser." [3]

(14)

Museum

Sveriges Museers besöksrapport från september 2020 visar att museer har fått begränsa sin verksamhet under sommaren 2020 på grund av pandemin. Begränsningarna har bland annat bestått i begränsade öppettider och programverksamhet och arrangemang som fått ställas in eller anpassas. Rapporten visar att det finns stora skillnader mellan museer i storstad och museer utanför storstadsområdena. De som ligger utanför storstadsområdena har i snitt haft 56 procent besök jämfört med sommaren 2019. Medan museer i storstäderna haft ett snitt på 35 procent. Vissa av museerna utanför storstadsområdena har till och med haft besöksrekort i juli månad. Statliga museer har haft 20 procent, länsmuseerna 47 procent och kommunala museer 68 procent besök jämfört med samma period 2019 (observera att majoriteten av de statliga museerna som är med i studien ligger i storstadsområden).[4] Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga de åtgärder som har vidtagits och som planeras att vidtas av centrala, regionala och lokala museer för att möta de förändrade

förutsättningarna. Uppdraget ska redovisas i mitten av juni 2021.

Friluftsliv

Enligt forskningsprogrammet Mistra Sport & Outdoors rapport om idrotten och friluftslivet under pandemin, tycks allt fler ha sökt sig ut i närnaturen. I ett övergripande perspektiv konstateras att den organiserade idrotten påverkats negativt, på grund av bland annat pausad träning, inställda tävlingar och matcher. Men vad gäller friluftslivet har pandemin snarare fått en motsatt effekt med ett ökat engagemang hos människor. Dock har organiserad

friluftslivsverksamhet varit mindre omfattande. Förändringarna är ju såklart sammankopplade på så vis att träning och motionerande i viss mån har flyttat utomhus. Studien visar att

”friluftslivets betydelse för det social sociala livet har ökat under pandemin, och möjligen har friluftslivet inneburit ett alternativ till de sociala sammanhang som gått förlorade när den organiserade idrotten gått på sparlåga.”[5]

Idrott

Under hösten 2020 blev minskningen av idrottsaktiviteter bland barn och unga tydlig. Redan under våren 2020 syntes en nedgång som förstärktes under hösten (sett till minskat LOK- stöd)[6]. De sporter som påverkats mest är hallidrotter såsom innebandy, basket, gymnastik och kampsport. De sporter som klarat sig bättre är utomhusidrotter och de hallar som ägs antingen privat eller av förening.[7] Dessutom bedömer Riksidrottsförbundet ”att det finns en risk att idrottsverksamhet riktad mot barn och unga påverkas när idrottsföreningarna inte kan arrangera intäktsbringande evenemang som bland annat används för att subventionera barn- och ungdomsidrott. Det innebär en risk att avgifterna för verksamheterna höjs, något som i sin tur riskerar att stänga ute unga från resurssvaga grupper, eller exempelvis unga med

funktionsnedsättningar vars idrottande kan vara mer resurskrävande.”[8]

Folkbildning

Under pandemin har folkbildningsverksamheternas verksamhet gått över till alltmer digital distansundervisning. Detta har inneburit ett kunskapsprång för studieförbund och annan folkbildningsverksamhet. Dock har det visat sig att människors socioekonomi och

språkkunskaper har fått större betydelse för människors möjlighet att delta än före pandemin.

Detta ihop med brist på digital kompetens försvårar deltagandet i det demokratiska samtalet.[9]

Öppen fritidsverksamhet

Organisationer såsom Bris och Röda Korset har vittnat om att barn och unga som lever i dysfunktionella hem har blivit särskilt drabbade av att exempelvis fritidsaktiviteter blivit inställda och att sociala mötesplatser stängt ner, som följd av pandemins skyddsåtgärder.[10]

[1]Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? Samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Folkhälsomyndigheten, 2021, s. 8–11 [2] Promemoria; En översyn av pandemins effekter inom kulturområdet - Delredovisning 2021-04-15. Myndigheten för kulturanalys. 2021. S. 22f

[3]Biblioteken och pandemin. Svensk biblioteksförening. Lisa Gemmel. Februari 2021

(15)

[4]Museerna – en trygg plats under pandemin, 150 museer om besöken sommaren 2020. En besöksrapport från Sveriges Museer. September 2020. Sveriges Museer.

[5]Mistra Sport & Outdoors Rapport 2021:2. Idrotten och friluftslivet under coronapandemin- resultat från två undersökningar om coronapandemins effekter på idrott, fysisk aktivitet och friluftsliv. Andersson et al. 2021. s. 49

[6]Förkortningen LOK står för statligt lokalt aktivitetsstöd, och avser att stödja idrottslig föreningsverksamhet för barn och ungdomar mellan 7 och 25 år.

[7]Färre unga idrottade under corona – trend som oroar. Riksidrottsförbundet. 2021. Hämtad:

2021-05-06. Färre unga idrottade under corona – trend som oroar - Riksidrottsförbundet (rf.se)

[8]Ung idag 2021. Goda levnadsvillkor för många, men inte för alla. MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. 2021. S. 59

[9]Folkbildningens betydelse för samhället 2020-Folkbildningsrådets samlade bedömning.

2021. Folkbildningsrådet. S. 36

[10]Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? Samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Folkhälsomyndigheten. 2021. s. 92

3.2 Deltagande i offentligt subventionerat kultur- och fritidsutbud

Vikten av att barn och unga har tillgång till ett rikt kultur- och fritidsutbud har förstärkts i och med att barnkonventionen blev lag den första januari 2020. I barnkonventionen tydliggörs barns rätt till fritid, lek och rekreation. Att umgås med vänner och kommunicera online är de två vanligaste fritidsaktiviteterna för ungdomar 16–25 år enligt en rapport framtagen av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). En stor del av de unga uppger också att de idrottar varje vecka. Aktiviteter som en stor del av de unga tar del av mer sällan är att läsa, vara ute i naturen, konsumera kultur eller utöva en kulturaktivitet. Aktiviteter som en stor del unga uppger att de aldrig tar del av är att besöka en fritidsgård, ungdomens hus eller religiös sammankomst. Skillnaden mellan kön är inte så stor gällande de vanliga

fritidsaktiviteterna. Däremot är det större skillnad i de aktiviteter som unga aldrig tar del av.

Till exempel är det fler tjejer som aldrig besöker en fritidsgård eller idrottar i en förening medan det är fler killar som aldrig tar del av aktiviteter kopplade till kultur.[1]

Forskargruppen Ung livsstil studerar effekter i den offentligt finansierade fritidsverksamheten för barn och unga utifrån ett antal bakgrundsvariabler.[2] I studierna används ett antal begrepp som kräver närmare förklaring, såsom expressiv/instrumentell verksamhet och utomstående.[3] Några resultat av tidigare studier sammanfattas nedan.

Jämlikhet

• Elever i särskola deltar i mindre utsträckning i offentligt subventionerade

fritidsaktiviteter jämfört med elever i övriga skolan, förutom avseende besök på bibliotek och fritidsgård.[4]

• Andel utomstående i fritidsutbudet ökar med stigande ålder/deltagandet minskar i samtliga verksamheter med stigande ålder[5]

• Andel utomstående totalt är högre i de lägre socioekonomiska grupperna. Detta förklaras främst av att störst andel deltagare i instrumentell verksamhet (där idrottsrörelsen ingår) utgörs av högre socioekonomiska grupper. I de expressiva verksamheterna är situationen omvänd med större andel deltagare ur de lägre socioekonomiska grupperna.[6]

• Elever med lägre skolresultat är utomstående totalt sett i större utsträckning än elever med högre skolresultat. Elever med högre skolresultat deltar i större utsträckning i instrumentella verksamheter.[7]

Jämställdhet

• Pojkar är överrepresenterade bland deltagare i idrottsförening och besökare på

fritidsgård. Flickor är överrepresenterade bland deltagare i kulturskola och besökare på bibliotek. Tjejer står också för en större andel av medialånen och läser i större

(16)

utsträckning är pojkar.[8]

[1]Ung idag 2020: Ungas rätt till en meningsfull fritid – tillgång, trygghet och hinder.

Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (MUCF). 2020. S. 21

[2] Bl.a. ålder, kön, socioekonomisk bakgrund, svensk/utländsk bakgrund, skolbetyg [3] Expressiv verksamhet = öppen verksamhet (ex. bibliotek, fritidsgård, simhall);

instrumentell verksamhet = skolliknande verksamhet (ex. idrottsförening, kulturskola);

Utomstående = deltar inte i offentligt subventionerat fritids- och kulturutbud enligt vissa kriterier

[4] Linda Lengheden, Stig Elofsson och Ulf Blomdahl, Ung livsstil bland ungdomar i grund- och gymnasiesärskolan, 2015

[5] Stig Elofsson, Magnus Åkesson och Ulf Blomdahl, Hur många deltar inte i det offentligt subventionerade fritids- och kulturutbudet, 2020

[6] Ibid.

[7] Ulf Blomdahl och Stig Elofsson, Jämställd och jämlik! 2017 [8] Ibid.

3.3 Unga och kultur

De tre vanligaste fritidsaktiviteterna kopplat till kultur som unga tar del av är: 1) att läsa, 2) besöka bibliotek och 3) eget kulturutövande. Drygt tre av tio uppger att de läser eller utövar kultur varje vecka och nästan samma andel uppger att de besöker ett bibliotek minst en gång i månaden. Läsning är den fritidsaktivitet som minskat mest bland unga de senaste åren.

Tidigare fanns det en större skillnad mellan könen gällande denna aktivitet men de senaste åren har skillnaden inte varit så stor eftersom minskningen bland tjejer har skett snabbare än bland killar. Andelen unga som läser varje vecka är större bland utrikes födda (nästan

varannan) än inrikes födda (var tredje). Enligt Barnombudsmannen uppger hälften av alla barn mellan 12–18 år att de läser varje vecka och även där har skillnaden mellan könen minskat.

Andelen unga som besöker ett bibliotek minst en gång i månaden har ökat. Skillnaden mellan könen är inte längre så stor, däremot är skillnaden större mellan inrikes och utrikes födda. I den förra gruppen uppger var femte att de besöker ett bibliotek och i den senaste gruppen besöker drygt varannan ett bibliotek varje månad. Enligt unga uppfyller bibliotek inte bara syftet att låna böcker utan är en plats för studiero och en mötesplats.

”Sveriges kommuner och regioner har konstaterat att det finns utmaningar både för

kulturskolorna och biblioteken att nå fler och bredare grupper. Till exempel deltar ungdomar från socioekonomiskt utsatta områden, unga i familjer med mindre resurser, ungdomar som är födda utomlands eller har utländsk bakgrund i lägre utsträckning i kulturskolans verksamhet.

Det gäller även unga som har behov av särskilt stöd.”[1]

[1] Ung idag 2020: Ungas rätt till en meningsfull fritid – tillgång, trygghet och hinder.

Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (MUCF). 2020. S. 23–33

3.4 Unga och idrott

Sju av tio unga idrottar (inom eller utanför en förening) varje vecka. Andelen inrikes födda tjejer har minskat något de senaste åren men i övrigt finns det inga stora skillnader mellan könen. Däremot bland gruppen tjejer, idrottar tjejer med utländsk bakgrund i mindre utsträckning än tjejer med svensk bakgrund. Bland gruppen killar finns det inga skillnader bland grupper med olika bakgrund däremot är det skillnad mellan åldrarna, där andelen killar som idrottar är större hos de yngre. Mer än hälften av barnen i åldrarna 12–18 år uppger att de idrottar inom en förening eller klubb. Den större andelen (66 %) som idrottar i en förening är barn 12–15 år, jämfört med äldre 16–18 år (46 %). Forskning visar att mängden fysisk aktivitet bland barn och unga minskar med ökad ålder. Och detta gäller både för båda könen.

Anledningar till att unga idag ofta lämnar föreningsidrotten är till exempel: 1) att den

(17)

konkurrerar med andra aktiviteter såsom skola och kompisar, 2) det finns en upplevelse om att man är för gammal för att delta i en ny förening eller att man enbart kan vara med om man ”satsar” eller 3) på grund av ekonomi.

Idrottsrörelsen arbetar med att få fler unga att bli mer fysiskt aktiva och mer fokus har lagts på att nå olika grupper. Både Riksidrottsförbundet och Centrum för idrottsforskning vittnar om att de satsningar som riktats mot att göra idrotten mer tillgänglig har gett ojämna resultat.

Exempelvis har fotbollscuper arrangerade på kvällstid i utsatta områden mestadels nått killar.

En utmaning är därför att utforma insatserna så att de också når tjejer med utländsk bakgrund, vilken är den grupp som är mest utomstående.[1]

[1] Ung idag 2020: Ungas rätt till en meningsfull fritid – tillgång, trygghet och hinder.

Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (MUCF). 2020. S. 35–43

3.5 Unga inom föreningsverksamhet och öppen fritidsverksamhet

Andelen unga som är med i en förening har minskat. År 2009 var nästan sju av tio unga med i en förening och 2018 har andelen gått ner till sex av tio. Det finns ingen skillnad mellan kön eller mellan utrikes och inrikes födda. Däremot finns det en skillnad i vilken typ av förening killar och tjejer är med i. Där större andel av de som är med i en idrottsförening är killar.

Medan en större andel av de som är med i en kultur- eller miljöförening är tjejer. Att andelen minskar betyder nödvändigtvis inte att ungas engagemang minskar utan att de i stället engagerar sig i andra former.

Verksamheten inom öppen fritidsverksamhet är oftast riktad mot de som går i högstadiet. Och det är därför oftast den åldersgruppen som i högre utsträckning besöker verksamheten jämfört med äldre åldersgrupper. I åldersgruppen 16–25 besöker 13 procent av de som är 16–19 år en fritidsgård jämfört med 4 procent av de som är 20–24 år. Andelen killar som besöker en

fritidsgård är dubbelt så stor som bland tjejer. Även andelen unga utrikes födda eller med utländsk bakgrund besöker en fritidsgård i större utsträckning än inrikes födda unga eller med svensk bakgrund.

Både förenings- och den öppna fritidsverksamheten är viktiga arenor med potential att nå fler och bredare grupper av unga. Att de inte når alla behöver dock inte vara ett problem såvida dessa unga har andra aktiviteter att engagera sig i på sin fritid. Forskning visar att den öppna fritidsverksamheten spelar en större roll för unga i lågstatusområden än i högstatusområden.

Enligt regeringens demokratiutredning från 2016 är fritidsgårdarna ”en viktig arena i det lokala samhället, som fångar upp grupper av unga som inte finns representerade i föreningslivet i samma utsträckning som andra grupper. Det gör dem bland annat till en viktig plats för ungas möjligheter till organisering och kunskap om de demokratiska processerna.”[1]

De flesta unga upplever att de har goda möjligheter att delta i fritidsaktiviteter om de skulle vilja. Det skiljer sig inte så mycket mellan könen. Däremot uppger en lägre andel utrikes födda att de har goda möjligheter jämfört med inrikes födda. Detsamma gäller för hbtq-personer och unga med funktionsnedsättning.

Den vanligaste orsaken till att unga inte deltar i fritidsaktiviteter är brist på tid på grund av skola eller arbete. En annan vanlig orsak är att det är svårt att ta sig till aktiviteten. Detta skiljer sig dock markant åt från unga med funktionsnedsättning (vanlig funktionsnedsättning bland de som deltar i studien är ADHD, dyslexi eller autism) som snarare uttrycker att de har för mycket fri tid. Tjejer, utrikes födda, hbtq-personer och unga med funktionsnedsättning uppger hinder att delta i fritidsaktiviteter i större uträckning än andra unga.[2] Nästan var tredje ung med funktionsnedsättning och var fjärde hbtq-person uppger att de avstått från att delta i en fritidsaktivitet av oro för att bli dåligt bemött. Unga med funktionsnedsättning upplever också i högre utsträckning att aktiviteter inte är anpassade för dem.[3]

Ungefär hälften av alla unga upplever att de har lagom med fritid och resten att de har

antingen för lite eller för mycket. De unga som upplever att de har lagom med fritid har också en lägre risk för psykisk ohälsa jämfört med de unga som har för lite eller för mycket fritid.

Det är vanligare bland tjejer att uppleva att de har för lite fritid, vilket ofta hänger samman med att de prioriterar skolan högre än vad killar gör. Unga föreningsaktiva killar uppger att de upplever en lägre stressnivå än killar som inte är med i en förening. Detta samband återfinns dock inte hos tjejer.[4]

(18)

Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (MUCF). 2020. s. 45–49

[2]Observera att en ung person kan tillhöra flera av nämnda grupper. Detta kallas för intersektionalitet och innebär att dessa unga troligtvis möter större hinder än om de bara tillhör en av grupperna.

Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (MUCF). 2020. S. 51–59 [4]Ibid s. 62–67

3.6 Kultur och kommunens attraktivitet

Enligt myndigheten för tillväxtanalys har kultur en stor betydelse för tillväxten, ”att kunna ta del av ett levande och varierat kulturutbud, liksom att själv ha möjlighet att ägna sig åt

skapande verksamhet, kan vara avgörande för människors benägenhet att besöka en plats, att flytta in och att stanna kvar. Kultur är, kort sagt, en viktig faktor för orters, kommuners och regioners attraktivitet.”[1]

I den senaste kulturstrategin för Västra Götaland identifieras tre så kallade megatrender dvs.

en allmän utvecklingsriktning. Dessa megatrender berör alla delar av samhället men är svåra att påverka. Den första megatrenden handlar om den tekniska utvecklingen. Digitaliseringen påverkar samhället socialt, ekonomiskt och kulturellt. Positivt är att digitaliseringen ger människor större egenmakt och möjlighet att både skapa och ta del av vad andra producerat.

Men det negativa är att vissa människor hamnar utanför den digitala världen på grund av till exempel ålder eller funktionsnedsättning och blir på så sätt isolerade från samhället. Den andra megatrenden är klimatförändringar. Digitaliseringen är en del av lösningen med till exempel minskat resande. Men även konst- och kulturlivet kan utmana hotet genom att

exempelvis mana till diskussion och förändring. Den tredje megatrenden som identifieras är att socioekonomiska skillnader ökar. Exempelvis blir befolkningen större medan den arbetsföra andelen blir mindre, vilket bland annat skapar utmaningar med kompetensförsörjning och skatteintäkter. Det finns också en risk att klyftorna ökar mellan centrum och periferi som följd av ett ökat fokus på attraktiva städer. Kulturen kan även här spela en stor roll som ett socialt kitt och som både ett mål i sig för människor att uppleva och som ett verktyg att levandegöra landsbygden.[2]

De flesta kommuner torde vara intresserade av att stärka sin attraktions- och konkurrenskraft, och att genom inflyttning bidra till en gynnsam åldersstruktur och demografisk

försörjningskvot. Enligt forskarna Charlotta Mellander och Lina Bjerke står personer i åldrarna 18-40 år för en klar majoritet av flyttlassen mellan två kommuner, och de menar att ” platser som växer är de som har just den attraktivitet som denna ålderskategori söker efter.” De hävdar vidare att förklaringen till dessa platsers attraktionskraft ska sökas i en kombination av utbildnings- och arbetsmarknadsfaktorer samt ”livsstilspaket”.[3]

I en debattartikel i Dagens industri förklarar Mellander vidare att många i ålderskategorin 18- 35 år flyttar till städer inte bara för utbildning och arbete, utan även för ”en variation av olika livsstilar som gör fritiden mer intressant.” Hon menar vidare att flyttströmmarna till stor del beror på att det på landsbygden ”råder en avsaknad av mötesplatser, av caféer och

restauranger, variation i kultur och andra former av upplevelser”, och att landsbygdens verkliga utmaning därför handlar om möjligheter till konsumtion.[4]

[1] PM 2015:14. Kultur gör skillnad! – Livskraft och attraktivitet – om kulturens betydelse i Sveriges gles- och landsbygder. 2015. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. S. 7

[2] Kulturstrategi Västra Götaland – och regional kulturplan 2020–2023, s. 14f

[3] Charlotta Mellander och Lina Bjerke, ”De ungas flykt till staden” i Att äga framtiden – perspektiv på kommunal utveckling, Linköping University Press, 2017

[4]https://vertikals.se/charlotta/2019/01/23/dagens-debattartikel-i-di-denlangaversionen/

(19)

4 Analys av den egna verksamheten

Analysen av den egna verksamheten beskriver förhållanden internt i verksamheten som påverkar grunduppdraget och hur nämnden ska hantera situationen.

Ekonomi

Marks kommuns ekonomiska styrmodell medför ett årligt återkommande effektiviseringskrav, då kostnadsökningen för befintlig verksamhet endast delvis täcks av central uppräkning av nämndernas budgetramar. Utmaningen i denna konstanta effektivisering/reducering, är att planera utvecklingen över tid, då ett sakta krympande relativt budgetutrymme medför många små och återkommande effektiviseringar/reduceringar, som riskerar göras utan längre

framförhållning. På flera års sikt förväntar sig förvaltningen att kostnadsökningarna för anläggningar och personal ger ett stort utslag i form av minskat verksamhetsutrymme. Det kommer leda till att en större del av budgetmedlen kommer vara bundna till hyreskostnader.

Lönekostnader som ökar utan motsvarande kompensation i budget, innebär på sikt färre medarbetare, samt risk för successivt minskad service till kommuninvånare och föreningar.

Personal

Kultur- och fritidsförvaltningen har det senaste året haft en hög personalomsättning. Om detta är en tillfällighet eller ej har inte kunnat analyseras ännu. I en mindre förvaltning kan

avslutade anställningar hos ett fåtal individer ge stort utslag i statistiken.

Inom vissa yrken av mer specialiserad karaktär, är det en utmaning av få medarbetarna att stanna i organisationen, på grund av konkurrens från andra kommuner.

Förvaltningen har under några år haft oroväckande hög sjukfrånvaro, även om utvecklingen har gått åt rätt håll de senaste åren. Sjukfrånvaron har också till stor del utgjorts av

långtidssjukfrånvaro, där ett fåtal individer kan ge ett stort utslag i statistiken i en mindre förvaltning. Det är intressant att notera att sjukfrånvaron varit lägre under coronapandemin än under föregående år.

(20)

Verksamhet/anläggningar och geografi

Marks kommuns geografiska spridning av invånarna, innebär en utmaning i effektivitet och kvalitet när det gäller verksamhet och anläggningar.

(21)

5 Slutsatser

Fritids- och kulturutbud för barn och unga

På grund av fritids- och kulturutbudets påverkan på hälsa, samband med skolresultat, och dess sociala roll, blir satsningar utifrån jämlikhet och jämställdhet viktiga (social hållbarhet).

• Deltagande minskar med stigande ålder. Särskilt fokus bör därför ligga på de äldre årsgrupperna (högstadiet och gymnasiet).

• Verksamheternas könsskillnader liknar de som framträder i studier från andra

kommuner. Respektive verksamhet bör utformas för att locka det underrepresenterade könet.

• Andel av målgrupp som nås av verksamheterna skiljer sig åt. Den/de verksamheter som når en mindre andel än förväntat/jämfört med andra kommuner, bör därför fokusera på att nå en större andel ur målgruppen.

• Det kan antas att individer från lägre socioekonomiska grupper är utomstående i större utsträckning. Det blir därför viktigt att rikta insatser utifrån socioekonomi, särskilt inom idrott och kulturskola.

• Det kan antas att elever i särskola är utomstående i hög grad, varför särskilda satsningar på denna grupp kan motiveras.

Kulturutbud och kommunens attraktivitet

Kulturutbudet bedöms som begränsat i Marks kommun, särskilt avseende professionell musik och scenkonst. Kulturutbudet bärs till stora delar upp av civilsamhället och

amatörkulturverksamhet. Utbudet anses viktigt då det kan kopplas till kommunens attraktivitet och konkurrenskraft.

Satsningar bör göras för ett ökat professionellt musik- och scenkonstutbud för ungdomar och förvärvsarbetande.

Förvaltningsintern verksamhet

För att hantera utvecklingen av anläggningskostnader förespråkar förvaltningen en ökad centralisering, samtidigt som varje orts identitet och situation behöver beaktas. Ett sätt att göra detta skulle kunna vara att orterna profileras inom något område - alla kan inte få allt, men de flesta kan få något.

På personalsidan kommer personlig service i större utsträckning behöva ersättas av digitala tjänster genom exempelvis självservice och automatisering. För att säkerställa rätt kompetens behöver förvaltningen fortsätta utveckla sitt arbetsmiljö- och rekryteringsarbete.

Med minskade resurser kommer det också att bli allt viktigare att undersöka målgruppens preferenser före exempelvis beslut om investering i anläggningar.

(22)

6 Ekonomi

Ekonomiavsnittet beskriver hur kommunens verksamheter ska finansieras. Det avser både driftkostnader och investeringar.

6.1 Driftbudget

Driftbudget,

belopp i tkr Utfall

2020 Budget 2021 Budget 2022 Budget 2023 Budget 2024 Budget 2025

Intäkter 11 151 14 084 13 451 13 823 14 105 14 319

Personalkostn

ader -39 317 -42 014 -42 076 -42 727 -43 254 -43 867

Övriga

kostnader -51 808 -49 670 -50 175 -50 796 -51 351 -51 752

Nettokostna

der -79 974 -77 600 -78 800 -79 700 -80 500 -81 300

Fördelning på huvudverksamheter, netto

Kulturskola -9 366 -9 435 -9 753 -9 944 -10 159 -10 368

Bibliotek -11 749 -11 889 -12 121 -12 353 -12 590 -12 805

Övrig kultur- och

fritidsverksam het

-58 859 -56 276 -56 926 -57 403 -57 751 -58 127

Nettokostna

der -79 974 -77 600 -78 800 -79 700 -80 500 -81 300

Budgeten i tabellen ligger inom ram samtliga år men innebär egentligen att anpassningar behöver göras.

För 2022 krävs anpassningar motsvarande 0,9 mnkr. I budget 2023: 1,2 mnkr, 2024: 1,8 mnkr och 2025: 2,2 mnkr.

Nedjustering av personalkostnader på Bibliotek har gjorts med 0,5 mnkr per år och resterande neddragning har gjorts på personal på Övrig Kultur- och fritid på samtliga år för att hamna inom ram.

6.2 Kommentar driftbudget

Kultur- och fritidsnämndens budgetram för 2022- 2024 fastställdes av Kommunfullmäktige 2020-11-26 till 78,8 mnkr 2022, 79,7 mnkr 2023 och 80,5 för 2024. De generella

uppräkningarna på 1 % per år brukar vara lägre än de förväntade kostnadsökningarna och innebär liksom tidigare år ett krav på verksamheterna att effektivisera.

Intäkter

Nämndens intäkter består i huvudsak av taxor och avgifter, försäljningsintäkter samt

driftbidrag från stat och region. Kultur- och fritidsnämndens taxor och avgifter räknas från och med 2019 upp enligt kostnadsutvecklingen i prisindex för kommunal verksamhet (PKV). PKV är avsett att användas för kommunerna som underlag vid beräkning av kostnaders utveckling i fasta löner och priser. Indexet tas fram och publiceras löpande av SKR och uppdateras vid varje ny skatteunderlagsprognos.

Externa statsbidrag som inte kunnat säkerställas att de inkommer under budgetperioden har rensats från budgeten. Detsamma gäller de kostnader som var finansierade med tilltänkta bidrag. Framkommer information under hösten att något av dessa bidrag åter är aktuellt kommer intäkterna och kostnaderna att återställas i budget inför beslut om nämndplan.

Personalkostnader

Drygt hälften av nämndens nettobudget består av personalkostnader. I budgeten för 2021 låg personalkostnaderna på 42 mnkr (inklusive personalkostnader som finansieras med externa bidragsmedel). Personalkostnaderna har räknats upp enligt anvisningar från Kommunstyrelsen med 2 % för 2022 och 2,4 % för 2023-2025. Med oförändrad bemanning jämfört med

budgeten 2021 skulle det innebära cirka 0,8 mnkr i lönekostnadsökningar.

Personalkostnaderna för 2022 är uppräknad med något högre procentsats än det som låg till grund för kostnadsökningarna i nämndplanen för 2021-2022, kopplat till att SKR höjt sina prognoser om kostnadsökningar jämfört med det de beräknade under hösten 2020.

(23)

Personalbudgeten 2022 är ökad med 0,9 mnkr jämfört med budget 2021. Utöver normal löneökning, inkluderar budgeten en generationsväxling som beräknas ske framförallt på Bibliotek vilket kommer att generera högre arbetsgivaravgifter.

Budgeten är rensad från projektanställningar som finansierats med externa bidragsmedel från staten. Dessa kostnader återförs i nämndplanen till hösten om bidragen kan säkerställas.

För beräkningen av personalkostnadspålägget har samma procentsats använts på samtliga anställda under hela plan-perioden; 40,15 %.

Övriga kostnader

Internhyrorna som debiteras från Teknik- och servicenämnden är nämndens högsta övriga kostnad. I budgeten för 2021 låg internhyrorna på 20,4 mnkr vilket inte inkluderar hyran för museet i Rydal eftersom den hyrs från MFAB (budgeterad kostnad på museum ca: 1,5 mnkr per år under perioden). Teknik- och service har i årets budgetanvisningar krav på sig att inte utöka kostnader för interna tjänster med mer än 1 %. En ökning med 1% skulle således motsvara 0,2 mnkr i hyresökningar i budget 2022. Den faktiska hyresökningen är dock 0,6 mnkr då Teknik- och service under 2021 sett över hyrorna och gjort en omfördelning mellan hyresobjekten för att så långt som möjligt säkerställa att varje objekt bär sin egen kostnad.

Frågan om huruvida hyresförändringen kommer att leda till ramjustering är lyft. I dagsläget förutsätts det i budgeten att ramjustering kommer att ske.

Utöver de generella hyresuppräkningarna kommer tillkommande lokalkostnader till följd av ny- och ombyggnationer att öka nämndens kostnader de kommande åren. Nämnden har idag ingen ram för dessa kostnader varvid äskanden kommer att bli aktuellt. Enligt underlag från Teknik- och service beräknas tillkommande internhyror för ny- och ombyggnation i:

• Kaskad; 8 255 tkr helår – Planerat färdigställande senhöst 2022. Trolig effekt på 2022: 2 månader ca; 1,4 mnkr. Nämnden återkommer med äskande när belopp är säkerställda.

• Nya Lyckeskolan; 2 965 tkr - helår. Planeras stå klart 2021

• Kinnahallen; 728 tkr - Planeras stå klart 2022. Mer exakt datum okänt. Effekt på 2022 oklar. Nämnden återkommer med äskande när belopp är säkerställda.

• Hyssna spontanidrottsplats; 81 tkr - helår. Planeras stå klart 2021

• Kinna bibliotek entré; 106 tkr – helår. Planeras stå klart 2021

• Kungabergshallen vägg; 26 tkr – helår. Planeras stå klart 2021

Ytterligare objekt som beräknas bli aktuella under planperioden är utökad internhyra för ombyggnation av Ängskolan 2024: etapp 1; 2,8 mnkr och 2025: etapp 2-3; ytterligare 0,8 mnkr.

Observera även att utökade kostnader för städ i nya och ombyggda anläggningar kan tillkomma. Här finns idag inga underlag.

Kapitalkostnader för samtliga kända och beslutade investeringar ligger i budgeten. Därutöver ligger schablonmässiga uppräkningar som bygger på antagandet att nämnden beslutar att använda hela sin investeringsram på 2 mnkr varje år under hela planeringsperioden.

Föreningsbidrag motsvarande knappt 8 mnkr per år ligger i budgeten på samma nivå under hela planeringsperioden. Utöver dessa finns den så kallade föreningsmiljonen som går till stöd till föreningars skötsel av anläggningar genom beställningsarbeten från Naturvårdslaget.

Externa övriga kostnader har räknats upp efter förväntad prisutveckling enligt anvisningar.

Dessa kostnader består bland annat av inköp av förbrukningsmaterial/förbrukningsinventarier, litteratur på bibliotek, service och support för datasystem, el- värme- vatten- och

avloppskostnader på badhuset, reparation- och underhåll m.m.

6.3 Effektiviseringsbehov

Marks kommuns ekonomiska styrmodell medför ett årligt återkommande effektiviseringskrav, då kostnadsökningen för befintlig verksamhet endast delvis täcks av central uppräkning av nämndernas budgetramar.

För 2022 uppgår effektiviseringsbehovet till 0,9 mnkr, eller ca 1 % av nämndens nettokostnadsram. Dessa uppgifter är aktuella per 2021-05-19.

(24)

För att på ett strukturerat sätt hantera besparings- och eller effektiviseringsåtgärder, behövs någon form av bedömningsverktyg. Bedömningsverktyget bör bestå av en inriktning som sedan fungerar vägledande för åtgärdsförslag med tillhörande konsekvensbeskrivning.

Inriktningen bör utgå ifrån verksamhetens övergripande syfte, mål och prioriteringar.

Konsekvensbeskrivningen bör i första hand belysa effekter för målgrupper, men även för personal, ur ett flerårsperspektiv.

Inriktning

Åtgärder bör i första hand ta särskild hänsyn till målgruppen barn och unga (i enlighet med av kommunfullmäktige beslutade strategiska områden och kommungemensamma mål)

Även följande perspektiv ska beaktas:

verksamhetens allmänintresse – även mångfald och kulturarv behöver dock beaktas Jämlikhet, jämställdhet och delaktighet

Kommunens attraktivitet

Hänsyn ska även tas till påverkan på verksamhetens personal, historiska reduceringar i respektive verksamhet, samt hur verksamheternas resurser förhåller sig till jämförbara kommuner.

Åtgärder & konsekvensbeskrivning

Identifiering av möjliga effektiviserings-/reduceringsåtgärder samt tillhörande konsekvensbeskrivning presenteras nedan. Identifiering av åtgärder har utgått från

ovanstående inriktning. OBS! Nedanstående åtgärder ska ses som identifierade förslag i budgetunderlaget. Beslut om åtgärder fattas av nämnden i december, i samband med antagande av nämndplan.

Möjliga effektiviserings-/reduceringsåtgärder

Verksamhet Beskrivning/Reduceringsåtgärd Uppskattad effekt (tkr) Folkbibliotek Minskning av verksamhet/tjänst (0,5

årsarbetare vid pensionsavgång) 250

Konsekvensbeskrivning: Om en av bokbusschaufförerna försvinner så behöver bokbussen dra ned servicen till invånarna i motsvarande grad. Bussen kan bara rulla varannan dag eller varannan vecka.

Folkbibliotek Minskning av verksamhet/tjänst (1

årsarbetare) 500 (Halvårseffekt 2022; 250 tkr) Konsekvensbeskrivning: Filial Horred skulle med denna besparing bli ett helt obemannat bibliotek och därmed 100%

Meröppet. Det minskar möjligheterna att uppfylla de delar av grunduppdraget som hanteras genom personlig service. Minskade öppettider vid huvudbiblioteket i Kinna skulle kunna vara en del i besparingen genom att leda till färre årsarbetare.

Rydals museum Minskning med 0,5 – 1 årsarbetare

samt verksamhetsminskning. 500 - 750 (Halvårseffekt 250 – 375) Konsekvensbeskrivning: Minskade öppettider, färre utställningar och svårt att fortsatt möta upp behovet av att vara ett attraktivt besöksmål i kommunen och regionen. Blir svårare att jobba med uppdraget att hantera kulturarvet samt att, tillsammans med andra lokala aktörer, vara del i en kommande satsning på platsutveckling av Rydal.

Lokalbidrag Generell reducering -15% 225

Konsekvensbeskrivning: En reducering bedöms få små effekter på kultur- och fritidsverksamhetens övergripande mål och prioriterade målgrupp.

Driftbidrag samlingslokal Generell reducering -15% 125

Konsekvensbeskrivning: En reducering bedöms inte få effekter på kultur- och fritidsverksamhetens övergripande mål och prioriterade målgrupp. En effekt kan dock bli att möjligheterna att anordna större samlingar i respektive lokalsamhälle minskar.

Anläggnings- och underhållsbidrag Generell reducering -50% 605

Konsekvensbeskrivning: En reducering bedöms få små effekter på kultur- och fritidsverksamhetens övergripande mål och prioriterade målgrupp.

Kommunalt aktivitetsstöd, AKO Generell reducering -50% 125

Konsekvensbeskrivning: Sämre ekonomi för pensionärsföreningar. En reducering kommer inte få effekter på kultur- och fritidsverksamhetens övergripande mål och prioriterade målgrupp.