Antagna av Socialnämnden 2016-06-13, § 79

(1)

Riktlinjer

för Försörjningsstödsenheten, Individ och familjeomsorgen

i Marks kommun

Antagna av Socialnämnden 2016-06-13, § 79

Ändrad av socialnämnden 2017-09-18 § 98

(2)

Dokumenttyp:

Riktlinje Dokumentansvarig:

Verksamhetschef IFO Beslutad av/Datum:

SN § 98/ 2017-09-18 Beslutets diarie nr:

SN 2017-163 754 Sida 2 av 28 Gäller för:

Socialförvaltningen/IFO Försörjningsstödsenheten

Handläggare:

Enhetschef Försörjningsstöd

Giltig fr.o.m:

2017-09-18 Reviderad/Version:

1 Ej giltig fr o m:

Inledning ... 6

Syfte ... 6

Mål ... 6

Försörjningsstödets omfattning ... 7

Hushållstyp ... 7

Allmänt om ekonomiskt bistånd ... 8

Beräkningsgrunder ... 10

Inkomster som tas upp vid ekonomisk beräkning efter skatteavdrag...10

Inkomster som inte tas upp vid beräkning av ekonomiskt bistånd ...10

Barnkonventionen – barnperspektivet vid ansökan om ekonomiskt bistånd . 11

Handläggning av ekonomiskt bistånd enligt 4 kap SoL ... 11

Handläggning ... 12

Ansökan ...12

Utredning ...12

Beslut ...12

Försörjningsstödets innehåll... 13

Skäliga kostnader täckta av riksnormen (4 kap 3 § punkt 1 SoL) ... 13

Personliga kostnader inom riksnormen 2017 ... 13

Livsmedel ...13

Kläder och skor ...13

Lek och fritid...13

Hygien ...13

Hushållsgemensamma kostnader inom riksnorm 2017 ... 14

Förbrukningsvaror ...14

Försörjningsstöd som beräknas till lägre nivå ... 14

Akut nödsituation – kommunens yttersta ansvar enligt 2 kap 1§ SoL ...14

Fickpengar – försörjningsstöd vid vistelse för vård eller behandling där vissa kostnader ingår. ...14

Patienter i dag- respektive dygnsvård inom sjukvården ...14

Reducerad norm ...14

Försörjningsstöd som beräknas till högre nivå ... 14

Kosttillägg/specialkost ...14

Uteätartillägg ...14

Skäliga kostnader utöver riksnormen (4 kap 3 §, punkt 2 SoL) ... 14

Boendekostnader ... 15

Allmänt ...15

Bostadsbyte – byte till dyrare bostad ...15

(3)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

Driftskostnader och hushållsel ...15

Dubbla hyror ...15

Egen fastighet/bostadsrätt...15

Hemförsäkring ...15

Hemmaboende ungdomar ...15

Hyresrätt ...15

Inneboende ...16

Ungbo ...16

Ungdomar som vill flytta hemifrån ...16

Resor ... 16

Arbetsresor ...16

Fritidsresor för skolungdom ...16

Fordonsinnehav ...16

Övriga resor ...16

Övrigt ... 16

Medlemskap i fackförening och a-kassa ...16

Bistånd till livsföring i övrigt enl. 4 kap 1 § SoL... 17

Möbler, husgeråd, TV mm ... 17

Flyttkostnader ...17

Hemutrustning ...17

Inköp av frys, disk- och tvättmaskin ...17

Installation av telefon ...17

Magasinering av bohag i särskilda fall ...17

Nödvändig hemutrustning ...17

Sanering ...17

Övrigt ... 18

Arbetskläder ...18

Bankavgifter ...18

Barnomsorgskostnad ...18

Begravningskostnad ...18

Bistånd till förebyggande och rehabiliterande ändamål ...18

Familjeaktivitet ...18

Glasögon/kontaktlinser ...18

Hemtjänst - och larmavgift ...18

Identitetshandlingar (legitimation) ...18

Internetuppkoppling ...18

Kläder ...19

Kolonivistelse/läger ...19

Kostnaden för intyg/underlag som socialnämnden begärt in ...19

Läkarvård, läkemedel och sjukresor ...19

Spädbarnsutrustning ...19

Studiematerial ...20

Tandvård ...20

Umgängeskostnad ...20

(4)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

Bistånd utöver norm av särskilda skäl ... 20

Bistånd utöver norm i syfte att uppmärksamma barnens behov kring högtider, födelsedagar och dyl. ...20

Övrigt bistånd och serviceinsatser ... 20

Akut och jourboende ...20

Budgetrådgivning ...21

Dödsboanmälan ...21

Förmedling av egna medel, enligt 11 kap 1 § SoL ...21

Kommunalt boende (korttidskontrakt) ...21

Kommunalt borgensåtagande...21

RAMS- Redo för ArbetsMarknad och Sysselsättning. ...21

Skulder ... 22

Allmänt ... 22

Skuld till arbetslöshetskassa eller CSN ...22

Advokatkostnader ...22

Bilskuld ...22

Elskuld ...22

Hyresskuld ...22

Skuld för social service ...23

Skulder som aldrig beviljas ...23

Skuldsanering/ekonomisk rådgivning ...23

Biståndsberättigade ... 23

Arbetslösa ...23

Arbetslösa och kompetenshöjande verksamhet ...23

Arbetstagare och jobbstimulans. Särskild beräkningsregel enligt 4 kap 1b § SoL .23 Bistånd till barn ...24

Egna företagare ...24

Förälder med minderåriga barn i hemmet ...24

Föräldrars försörjningsansvar gentemot studerande ungdomar ...24

Kriminalvårdade ...24

Missbrukare ...24

Personer boende på jour- /skyddat eller alternativt boende på grund av våld och hot i nära relationer ...25

Personer föremål för eftervårdande insatser ...25

Personer indragna i arbetskonflikt ...25

Rätt till ekonomiskt bistånd vid utlandsvistelse ...25

Sjukskrivna ...25

Vuxenstuderande ...25

Annat medborgarskap ... 25

Nordiska medborgare ...25

EU och EU-medborgare ...25

Nyanlända flyktingar och andra invandrare ...26

Rätt att vistas i Sverige med uppehållsrätt ... 26

(5)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

Uppehållstillstånd eller uppehållsrätt, vad är skillnaden?...26

Att söka försörjningsstöd som EU-medborgare ...26

Mindre än tre månader ...26

Mer än tre månader ...26

Registrering hos Migrationsverket samt undantag från denna skyldighet ...27

Socialtjänstens utredning om uppehållsrätt föreligger ...27

Om uppehållsrätt inte föreligger ... 27

Papperslösa ... 27

Återkrav och återsökning... 27

Återkrav 9 kap 1–2 §§ SoL ... 27

Förutsättningar för återkrav av beviljat bistånd ...27

Misstanke om bidragsbrott ... 28

Förbehållsbelopp och skattejämkning ... 28

(6)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

Inledning

Dessa riktlinjer är fastställda av Socialnämnden i Marks kommun.

Bestämmelserna om ekonomiskt bistånd regleras i socialtjänstlagen (SoL), där det framgår att kommunens socialtjänst skall främja den enskildes rätt till ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet.

Till stöd i handläggningen och tolkningen av lagen används förutom dessa riktlinjer:

• Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd

• Socialstyrelsens bok ”Ekonomiskt bistånd – handbok för socialtjänsten”

• Socialstyrelsens skrift ”Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd”

• Riksnormen meddelad av Socialstyrelsen (årsbasis)

• Konsumentverkets kostnadsberäkningar för hushåll

• Karnov rättsdatabas: rättsfall och JO-utlåtanden. Rättsliga utslag i domstol finns inte kontinuerligt inarbetade i riktlinjerna men skall fortlöpande och på årsbasis beaktas.

Syfte

Syftet med riktlinjerna är likabehandling i kommunen när det gäller bidragsnivå, rätten till ekonomiskt bistånd samt insatser för att nå självförsörjning. Riktlinjerna skall ge stöd och vägledning i arbetet. De anger vad som är skälig levnadsnivå i normalfallet, men skall inte tolkas som absoluta regler. Enligt socialtjänstlagen skall en individuell behovsprövning alltid göras och om särskilda skäl föreligger kan det därför motivera avsteg från riktlinjerna.

Utgångspunkten vid den individuella behovsprövningen är vad som skiljer den enskilde från andra i samma situation. Även de krav som ställs på den enskilde skall anpassas efter dennes individuella förmåga och förutsättningar.

Mål

Målet med Försörjningsstödsenhetens arbete är att avhjälpa en ekonomisk bristsituation samt stötta den enskilde individen till ett självständigt liv med egen försörjning främst genom förvärvsarbete, eller annan ersättning.

(7)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

Samverkande

dokument/rutiner: • Socialnämndens Delegationsordning

• Samlat Rutindokument Försörjningsstödsenheten 2017

• Lathund för Försörjningsstödsenheten 2017

Försörjningsstödets omfattning

Riksnorm enligt 4 kap 3 § 1 stycket.

Försörjningsstöd i form av riksnorm är en följd av socialtjänstlagens principer om normalisering, självbestämmande och aktivering av den enskildes egna resurser.

Riksnormen möjliggör en generalisering av vissa kostnader utan att den bidragssökande skall behöva detaljredovisa sina utgifter. Handläggare skall uppmuntra och stödja självständighet och eget ansvar för ekonomin hos den sökande.

Då det är uppenbart att det ekonomiska biståndet inte skall komma till avsedd användning, då sådana situationer uppkommit tidigare, kan istället för utbetalning till den sökande, betalning av räkningar ske från socialkontoret samt rekvisition för inköp av läkemedel eller livsmedel lämnas.

Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, kan socialnämnden beräkna försörjningsstödet till en högre nivå t. ex om den enskilde har tillfälligt höga kostnader, för t. ex för livsmedel, kläder och skor eller telefon, som beror på att han eller hon är eller har varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller för något annat brott.

Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl till detta. Riksnormen kan alltså frångås i vissa situationer. Det kan t. ex vara uppenbart att den enskilde inte har vissa kostnader som ingår i riksnormen. Det kan då finnas skäl till att utbetala ett reducerat bistånd (exempel fickpenningnorm).

Hushållstyp

Personer som bor i ett hushåll får i första hand också anses ha inkomster och utgifter ihop, leva i så kallad hushållsgemenskap. De som bor tillsammans beräknas leva billigare än personer med enskilda hushåll. Därför är riksnormen beräknad utifrån att makar och sammanboende inte behöver lika stora bidrag tillsammans som två ensamstående.

Med hushållsgemenskap bör även avses att två eller flera personer stadigvarande bor i samma bostad på ett sådant sätt att flerpersonhushållsets ekonomiska fördelar kan utnyttjas. Det behöver alltså inte vara fråga om sådan ekonomisk

(8)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

hushållsgemenskap som förutsätter att parterna har någon form av ekonomiskt ansvar för varandra utifrån någon form av partnerskap.

Gifta makar har enligt bestämmelserna i äktenskapsbalken underhållsskyldighet mot varandra. Detta gäller även under pågående betänketid och oavsett hur parterna väljer att bo under betänketiden. Om den ena parten inte bidrar till den andres försörjning under prövotiden skall en individuell bedömning göras och dokumenteras noggrant. Ett par som bor ihop under äktenskapsliknande förhållanden skall bedömas på samma sätt som ett gift par.

En ny paragraf införs i socialtjänstlagen från 1 januari 2008, 4 kap 1 a § i socialtjänstlagen (2001:453) SoL. Paragrafen reglerar hemmavarande barns och skolungdomars inkomster.

Följande inkomster för barn och ungdomar skall inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd:

1. hemmavarande barns inkomster av eget arbete.

2. hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år.

Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning.

Inkomster för barn och ungdomar får beaktas till den del det överstiger ett prisbasbelopp per kalenderår.

Minderårigas tillgångar som föräldrarna inte har möjlighet att förfoga över påverkar inte föräldrars rätt till försörjningsstöd.

Myndiga ensamstående föräldrar, som ännu inte fått eget hushåll och är bosatta i föräldrahemmet, skall räknas som en familj för sig och ekonomiskt bistånd skall således beviljas som till ensamstående.

För omyndiga föräldrar, sammanboende eller ensamstående skall med hänsyn till föräldrarnas underhållsskyldighet enligt föräldrabalken hela familjens ekonomiska situation tas med vid prövningen, dock inte barnbarnet.

Allmänt om ekonomiskt bistånd

Försörjningsstödet är en del av det bistånd som avses i 4 kap. Socialtjänstlagen (SoL). Genom biståndet skall den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. De insatser som ges skall inte bara syfta till att avhjälpa det föreliggande behovet utan även underlätta för den enskilde att i framtiden själv klara sin försörjning och sin livsföring i övrigt.

(9)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

Av 4 kap 1 § Socialtjänstlagen framgår att den enskilde har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och sin livsföring i övrigt om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt.

Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd enligt första stycket om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande.

Syftet med försörjningsstödet kan vara att primärt hjälpa vid en ekonomisk bristsituation. Det är i huvudsak för detta syfte försörjningsstödet är utarbetat.

Dessutom förekommer bistånd utöver försörjningsstödet där det förebyggande och/eller rehabiliterade syftet är viktigast.

Begreppet skälig levnadsnivå är till del reglerad i den s. k riksnormen. Begreppet är ett uttryck för att samhällets hjälp inte bara skall avse vad som direkt behövs till den enskildes grundbehov utan att hjälpen också skall ha en viss kvalitet.

Skälig levnadsnivå innebär inte bara en nivåbestämning utan ger också utryck för vilken form av insats, vård och behandling, andra stödformer eller ekonomiskt bistånd, som kan komma i fråga. Att tydligt särskilja nivå från innehåll är omöjligt utan att den skäliga levnadsnivån blir ett uttryck för kvaliteten i insatsen och vilken ambitionsnivå som kan vara rimlig i ett enskilt fall. Den enskilde skall inte bara leva på hjälpen, utan skall också kunna leva hyggligt och ha möjligheter att välja hur livet skall inrättas.

Allt bistånd till den enskilde skall lämnas planmässigt och på ett sådant sätt att det inte är passiviserande. Det är viktigt både för den enskilde och för samhället att hjälpen ges på ett sätt och i en sådan omfattning att några negativa effekter inte uppkommer. Hjälpen får inte lämnas slentrianmässigt. Förenklade utbetalningsrutiner får inte innebära att bidrag ges i sådana former och på sådant sätt att det passiviserar mottagaren och motverkar hans möjligheter att få och behålla ett arbete och försörja sig själv. Frågan om det egna ansvaret spelar en stor roll vid bedömningar av rätt till bistånd, t ex vid övernormsituationer, frivilliga uppsägningar och inte aktivt arbetssökande m.m.

För att dra en gräns mellan den enskildes ansvar för sig själv och kommunens ansvar kan följande frågor vara vägledning för bedömning:

• Kan behovet tillgodoses på annat sätt?

• Vad är orsaken till och omständigheterna kring hjälpbehovet?

• Hur tar den sökande ansvar för sin situation och hur utnyttjar han sina resurser samt bidragit till att förhindra att situationen uppstått?

• Är ekonomisk hjälp en bra lösning på sikt?

Ovanstående är endast att betrakta som vägledande vid beslut om ekonomiskt bistånd av olika slag i det enskilda fallet utifrån individuell bedömning, och skall tillämpas inom ramen för socialtjänstlagen och enligt delegationsordningen. I vårt samhälle finns sociala förmåner av olika slag om vilka den biståndssökande i

(10)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

många fall saknar kunskap. Det är en viktig uppgift i arbetet att se till att den biståndssökande får information om de förmåner som det finns rätt till.

Beräkningsgrunder

Inkomster som tas upp vid ekonomisk beräkning efter skatteavdrag

• inkomst av arbete

• sjukpenning/föräldrapenning

• pension/aktivitetsersättning

• arbetslöshetsunderstöd

• bidrag vid arbetsmarknadsutbildning

• barnbidrag/studiebidrag

• flerbarnstillägg till allmänt barnbidrag

• underhållsbidrag/bidragsförskott/barnpension

• bostadsbidrag

• familjebidrag

• övriga studiestöd enligt studiestödsbestämmelserna

• arvodesdelen av familjehemsersättning, kommunbidrag, vårdbidrag eller annat arvode

• skatteåterbäring

• ränteinkomster

• realisationsinkomster t ex vid försåld bil eller hus

• vinster

• gifta studerande, sammanboende/ensamstående med eget hushåll som har studiehjälp i form av extra tillägg

• ideellt skadestånd

• insättningar på kontot

Kontanter, banktillgodohavanden, aktier, obligationer, aktiesparfonder, insättningar på bankkonto eller andra lätt realiserbara tillgångar skall användas innan rätt till bistånd föreligger.

Inkomster som inte tas upp vid beräkning av ekonomiskt bistånd

• omkostnadsersättning för familjehem eller kontaktperson och den del av omkostnader som täcks av vårdbidrag

• extra tillägg till studiebidrag som uppbärs av ungdom i familj

• handikappersättning, i handikappersättningen ingår ofta kostnader för handikappet, dessa utgifter skall inte medräknas

• SFI-bonus

• fondmedel som är öronmärkta till speciellt ändamål

• 25 % av arbetsinkomsten om man uppfyller kriterierna för jobbstimulans i 4 kap 1b§ SoL

(11)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

Barnkonventionen – barnperspektivet vid ansökan om ekonomiskt bistånd

Principen om barnets bästa är en av barnkonventionens grundpelare och vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas enligt 1 kap 2 § SoL. Med barn avses varje människa under 18 år. I de fall då man låter andra intressen väga tungt krävs att man kan visa att en sammanvägning av de intressen som är aktuella i det enskilda fallet har gjorts. Man skall därvid kunna visa att barnets bästa beaktats och detta ska redovisas i beslutsprocessen – besluten måste således innefatta ett barnperspektiv. Anmälan till Familjeenheten görs av handläggare vid risk för att barn far illa.

I försörjningsstödsärenden där barn finns bör följande frågeställningar beaktas:

• Ny utredning i ärenden med barn var 6:e månad. Ny bedömning skall göras och dokumenteras.

• Hur bedömer föräldern barnets situation och hur de påverkas av att växa upp med försörjningsstöd?

• Vad innebär det för barnet att föräldrarna har försörjningsstöd?

• Utredaren skall själv skaffa sig kunskap, uppfattning om hur barnet har det genom t.ex. hembesök.

• Har barnet en god hemmiljö?

• Informera andra enheter om det finns behov av samverkan.

• Om det framkommer oro för ett barns situation har varje enskild handläggare en skyldighet att upprätta en orosanmälan till Familjeenheten.

Denna anmälningsskyldighet regleras i 14 kap 1§ SoL.

Handläggning av ekonomiskt bistånd enligt 4 kap SoL

Enligt 4 kap l-5 §§ SoL förutsätts att det ekonomiska biståndet utges efter beslut i socialnämnden.

Av särskild delegationsordning framgår vem som är delegat vid olika beslut då rätt eller skäl för bidrag föreligger enligt socialtjänstlagen.

Beslut i ärenden av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt skall underställas socialutskottets prövning även om biståndet ligger inom delegationsgränsen.

(12)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

Handläggning

Ansökan

Ansökan om bistånd görs till Försörjningsstödsenhetens mottag, ansökan kan vara skriftlig eller muntlig. När en ansökan om bistånd enligt SoL inkommer ska nämnden utreda ansökan om bistånd utan dröjsmål. All utredning och handläggning på Försörjningsstödsenheten sker i enlighet med 11 kap. 1 § SoL.

Utredning

Begreppet utredning gäller för all den verksamhet som behövs för att göra det möjligt för en myndighet att klarlägga om lagens krav för bistånd är uppfyllda samt att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Syftet med en utredning är att ge beslutsfattarna ett tillförlitligt beslutsunderlag och utgöra en grund för beslut. När den enskilde söker bistånd från nämnden bör uppgifter för beslutet inhämtas från den enskilde. När det gäller personer med funktionsnedsättning kan det finnas svårigheter att få godkännande hos den enskilde för lagens intentioner. Detta ställer krav på aktivt motivationsarbete, gott bemötande och tillgänglighet.

Beslut

Beslut fattas i enlighet med fastställd delegationsordning.

En ansökan avgörs alltid med ett beslut. Beslutet ska understödjas av en beslutsmening och en motivering, detta regleras i 20 § Förvaltningslagen (FL).

Innan ett beslut fattas ska utredningen kommuniceras enligt 17 § FL och den enskilde har rätt att träffa beslutsfattaren enligt 11 kap 9 § SoL. Den enskilda ska ha ”skäligt rådrum”, som i allmänhet är minst en vecka, på sig att komma in med synpunkter. Om man inte har rätt till stöd, får man ett avslag eller delavslag, som ska innehålla en saklig motivering och information om att den enskilde har möjlighet att överklaga detta beslut. Den enskilde har rätt att få stöd av sin socialsekreterare att överklaga beslutet.

Socialsekreterare kartlägger och utreder behovet, samt ansvarar för uppföljningen av beslutet. Biståndsbeslut som tidsbegränsas ska omprövas, för övriga har nämnden ett uppföljningsansvar och ska dokumenteras. Alla beslut upprättas med förbehåll, en möjlighet till omprövning om de förhållanden som ligger till grund för beslutet ändrats.

Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol om nämnden har meddelat beslut i fråga om:

• försörjningsstöd enligt 4 kap 1 och 3 §

• vägran eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd enligt 4 kap 5 § socialtjänstlagen

Prövningstillstånd krävs vid överklagan hos Kammarrätten och Högsta Förvaltningsdomstolen.

(13)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

Försörjningsstödets innehåll

I 4 kap 3 § SoL anges att försörjningsstödet består av två delar; riksnormen samt övrigt försörjningsstöd till skäliga kostnader för ett antal regelbundet återkommande behovsposter som nedan kallas Livsföring i övrigt.

Riksnormen fastställs av regeringen en gång per år och grundas på Konsumentverkets konsumtions- och prisstudier. Uppgifter om hur kostnadsposterna är upplagda och indelade är hämtade från Konsumentverkets rapport 2009:8 om skäliga levnadskostnader. Kostnadsberäkningarna skall återspegla en skälig konsumtionsnivå, dvs. varken en miniminivå eller lyx nivå.

Beloppen skall täcka kostnader för de produkter som bör finnas i ett hushåll för att man på ett tillfredsställande sätt skall kunna klara vardagens behov. Följande poster ingår i riksnormen:

Skäliga kostnader täckta av riksnormen

(4 kap 3 § punkt 1 SoL)

Personliga kostnader inom riksnormen 2017

Livsmedel

Utgångspunkten är att möjliggöra en näringsmässigt fullvärdig och varierad kost.

Det förutsätts att all mat lagas i hemmet.

Kläder och skor

Kostnadsberäkningen täcker det vardagliga klädbehovet under hela året, samt skoreparationer och en del tillbehör som väska, ryggsäck till barn, klocka och paraply.

Lek och fritid

Beräkningarna är åldersanpassade och avser sådana aktiviteter som är rimligt att alla får möjlighet till, t ex att läsa böcker och tidningar, att lyssna på musik och att utöva någon idrott eller motsvarande, begagnad cykel, cykelhjälm, skidor, o.d.

Kostnad för inköp av mobiltelefon och samtal ligger i denna posten sedan 2009 då det blivit allt vanligare att vuxna och ungdomar har egna mobiltelefoner. I denna post ingår även sparande för att kunna köpa ny mobiltelefon för att ersätta den gamla.

Hygien

Här upptas kostnader för den personliga hygienen såsom, tvål, tandborste, tandkräm, blöjor, mensskydd, viss kosmetika, hårklippning och fotvård och enklare sårvård m.m.

(14)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

Hushållsgemensamma kostnader inom riksnorm 2017

Förbrukningsvaror

Här ingår dagligvaror för skötsel och vård av bostaden samt klädvård.

Här ingår en ettårs prenumeration på en daglig tidning, telefonabonnemang- och samtalsavgifter, kostnader för inköp av mobiltelefon och samtal, TV-licens, (inte kabel-TV) samt brevpapper, kort och frimärken.

Försörjningsstöd som beräknas till lägre nivå

Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl kan försörjningsstödet beräknas till en lägre eller högre nivå.

Akut nödsituation – kommunens yttersta ansvar enligt 2 kap 1§ SoL I Socialtjänstlagen 2 kap 1 § SoL beskrivs kommunens yttersta ansvar som innebär att socialnämnden har skyldighet att se till så att ingen som vistas i kommunen lider nöd.

Fickpengar – försörjningsstöd vid vistelse för vård eller behandling där vissa kostnader ingår.

För personer som vistas på institution av något slag och är berättigade till ekonomiskt bistånd, kan fickpengar beviljas, alternativt beviljat bistånd enligt riksnorm skall reduceras med skäligt belopp för erhållna måltider.

Patienter i dag- respektive dygnsvård inom sjukvården

För hjälpsökande som vistas på sjukhus del av dygnet skall det ekonomiska biståndet minskas med skäligt belopp för erhållna måltider.

Reducerad norm

När det är uppenbart att den enskilde inte använder biståndet till vad det är avsett för eller för att möjliggöra fortsatt planering.

Försörjningsstöd som beräknas till högre nivå

Om det i ett särskilt fall finns särskilda skäl kan försörjningsstödet beräknas till en högre nivå. För personer som bor på boenden, exempelvis äldre- eller LSS- boenden, där det ingår mat där det inte går att väljas bort, kan hänsyn tas till detta.

Kosttillägg/specialkost

Behov av kosttillägg skall bedömas restriktivt och styrkas med intyg utställt av läkare, dietist eller annan behörig sjukvårdspersonal.

Uteätartillägg

Person som saknar matlagningsmöjligheter kan få ett tillägg utöver norm.

Skäliga kostnader utöver riksnormen

(4 kap 3 §, punkt 2 SoL) Bistånd skall ges för skäliga kostnader efter individuell prövning. Följande poster ingår i begreppet:

(15)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

Boendekostnader

Allmänt

Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är skälig boendekostnad skall vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Beroende på ålder och antal personer i hushållet finns det reglerat vad högsta godtagbara boendekostnad är. En årlig revidering av boendekostnaden hos privat hyresvärd och kommunala bostadsbolaget följer det kommunala bostadsbolagets nivå om årlig hyreshöjning.

Bostadsbyte – byte till dyrare bostad

Normalt sett godkänns inte byte till dyrare bostadskostnader, såvida det inte finns särskilda skäl. Om en familj enligt försäkringskassans normer har för stor bostadsyta och därmed får minskat bostadsbidrag skall socialnämnden verka för att en person/familj som är beroende av försörjningsstöd skall flytta till en mindre bostad, såvida inte särskilda skäl föreligger för familjen att bo kvar.

Driftskostnader och hushållsel

Person som bor i en bostad utan centralvärme kan beviljas försörjningsstöd till kostnaderna för uppvärmning samt hushållsel.

Dubbla hyror

Dubbla hyror beviljas generellt inte såvida det inte föreligger särskilt starka skäl.

Egen fastighet/bostadsrätt

Att bo i eget hus innebär i regel högre boendestandard än att bo i hyreslägenhet.

Det är därför många gånger rimligt, om övervärde finns i fastigheten, att den enskilde säljer eller belånar sin fastighet och använder pengarna till sin försörjning i stället för att försörjningsstöd skall utgå under längre tid.

Hemförsäkring

Hemförsäkring är ett accepterat tilläggsbelopp. Kostnaden skall vara skälig.

Hemmaboende ungdomar

Till hemmaboende ungdomar där föräldrarnas underhållsskyldighet har upphört enligt föräldrabalken, eller till ungdomar som åter flyttat hem skall i regel inte försörjningsstöd till hyresandel utgå, då föräldrars boendekostnad inte fördyras av att underhållsskyldigheten upphört. Hemmaboende ungdom med inkomst skall ungdom bidra med hyresdel.

Hyresrätt

Försörjningsstöd lämnas till hyra, enligt hyreskostnad se rutin, inkl. kostnad för uppvärmning av bostaden. Socialnämnden följer allmännyttans årliga procentuella höjning vid hyresnivåer vid årlig översyn av högsta godtagbara hyreskostnad som revideras så snart allmännyttans höjning kommit till nämndens kännedom.

(16)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

Inneboende

När en person är inneboende hos annan person och uppger sig skall någon form av inneboende-avtal mellan parterna redovisas.

Ungbo

I de fall där socialnämnden har utrett att en ungdom som inte fyllt 18 år och beviljats boende i Ungbo, kan socialnämnden bevilja försörjningsstöd under studietiden, avseende gymnasiala studier som längst vårterminen då ungdomen fyller 20 år. I vissa fall kan ekonomiskt bistånd beviljas till ungdom som har socialpedagogisk stödinsats och är boende i Ungbo som inte läser på gymnasiet men har annan sysselsättning som syftar att ungdomen närmar sig självförsörjning, dock längst fram till fram till att ungdomen fyller 18 år.

Ungdomar som vill flytta hemifrån

Grundtanken är att man flyttar hemifrån när man har en egen inkomst som man själv kan betala hyra och uppehälle. Rätt till bistånd föreligger först om det finns starka skäl att eget boende är nödvändigt för att de skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå.

Resor

Arbetsresor

Arbetsresor är en accepterad kostnad utöver norm vid försörjningsstödsberäkning.

Fritidsresor för skolungdom

Skolungdomar 7–19 år, i familjer som har försörjningsstöd kan beviljas fritidskort på kollektivtrafiken.

Fordonsinnehav

Generellt sett är fordonsinnehav inte en förutsättning för att den enskilde skall uppnå en skälig levnadsnivå. Dock kan det föreligga skäl att göra annan bedömning. Vid ett beslut om godkänt bilinnehav får bilens värde inte överstiga 100 % av prisbasbeloppet. Om resan till arbetet företas via förskola/

familjedaghem kan bilinnehav accepteras om sådan resa med allmänna kommunikationsmedel bedöms medföra stor olägenhet. Vid godkänt bilinnehav kan kostnad för bilreparation och inköp av däck beviljas vid behov.

Övriga resor

Resor som inte är arbetsrelaterade beviljas som bistånd enligt 4 kap 1 § efter individuell bedömning.

Övrigt

Medlemskap i fackförening och a-kassa

Fackföreningsavgift och avgift till a-kassa är ett accepterat tilläggsbelopp.

(17)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

Bistånd till livsföring i övrigt enl. 4 kap 1 § SoL

I den mån behovet och kostnaden bedöms som skälig ges här exempel på förekommande utgifter som prövas som annat ekonomiskt bistånd, livsföring i övrigt.

Möbler, husgeråd, TV mm

Flyttkostnader

Vid prövning om rätt till ekonomiskt bistånd till flyttkostnader föreligger, är det viktigt att ta hänsyn till den sökandes egna upplevelser av sin situation och till att behoven växlar mellan olika individer och grupper i samhället.

Hemutrustning

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till den hemutrustning som behövs för att ett hem skall kunna fungera om det inte finns andra möjligheter att rusta sitt hem, exempelvis hemutrustningslån via CSN.

Inköp av frys, disk- och tvättmaskin

I vissa fall kan det vara skäligt att bevilja ekonomiskt bistånd till inköp av frys, diskmaskin och/eller tvättmaskin samt torktumlare.

Installation av telefon

Kostnader för telefonabonnemang ingår i riksnorm. Marks kommuns trygghetslarm är digitala och då ingår SIM-kort i beviljat trygghetslarm. Fast telefoni är inte en förutsättning för att kunna ha ett fungerande trygghetslarm och behovet av fast telefoni bedöms restriktivt efter individuell prövning.

Magasinering av bohag i särskilda fall

Kostnad för magasinering av bohag vid exempelvis hemlöshet, vistelse på behandlingshem eller inom kriminalvården kan beviljas under en begränsad tid om sex månader, om bedömning görs att det är av vikt att den biståndssökande bibehåller befintligt bohag. Därefter skall beslutet omprövas senast var 6:e månad.

Bedömningen om skälig kostnad för magasineringen bör jämföras med kostnad om nyinförskaffande av hemutrustning när den biståndssökande åter får en bostad.

Nödvändig hemutrustning

I vissa fall, t ex vid separationer kan, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, bistånd beviljas till nödvändig hemutrustning.

Sanering

Vid sanitär olägenhet i bostad kan saneringskostnader vid behov beviljas med 50 % av prisbasbeloppet.

(18)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

Övrigt

Arbetskläder

Kan beviljas om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt samt om det ligger i linje med en sökandes arbetsplan med socialnämnden.

Bankavgifter

Socialnämnden kan ge bistånd till kostnader för bankens betalningstjänster.

Barnomsorgskostnad

Kostnad motsvarande kommunal barnomsorg accepteras om sökanden för övrigt är berättigad till försörjningsstöd.

Begravningskostnad

Begravningskostnader kan beviljas om dödsboets tillgångar inte täcker kostnaderna för begravningen.

Bistånd till förebyggande och rehabiliterande ändamål

Bistånd utöver norm kan beviljas per år till förebyggande och rehabiliterande ändamål upp till 20 % av pbb/person och år efter samråd med enhetschef. Syftet med biståndet skall vara väl dokumenterat och i linje med den enskildes planering för att närma sig självförsörjning.

Familjeaktivitet

Bidrag till rekreation där familjen gör en gemensam aktivitet kan beviljas om familjen varit långvarigt bidragsberoende eller om särskilda skäl föreligger.

Glasögon/kontaktlinser

Om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, beviljas bidrag till glasögon. Barn och ungdomar upp till det år man fyller 19 år har bidrag från landstinget om 800 kr per år, till glasögon eller linser, vilket rimligen bör täcka kostnaden.

Hemtjänst - och larmavgift

Kostnad för hemtjänst- och larmavgift accepteras om sökanden för övrigt är berättigad till försörjningsstöd.

Identitetshandlingar (legitimation)

Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd med skälig kostnad till införskaffande av legitimation.

Internetuppkoppling

Kostnad för internetuppkoppling kan beviljas med maximalt 0,045 % av pbb/månad till barnfamiljer med långvarigt behov av ekonomiskt för att barn och ungdomar skall få möjlighet att delta i skolarbete samt för vårdnadshavare att ta del av den kommunikation som förskolor och skolor idag för via internetbaserade medier. I enstaka undantagsfall kan det också vara möjligt att beviljas internetkostnader utifrån en väldokumenterad social problematik för hushåll utan barn i skolåldern.

(19)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

Kläder

Kostnaden för kläder ingår i riksnormen. Vid särskilda skäl samt vid begravning av närstående kan ytterligare bistånd beviljas i undantagsfall. Införskaffande av klädutrustning till nyfödd kan också beviljas. Speciella kläder och skor som det finns medicinskt styrkt behov av kan beviljas.

Kolonivistelse/läger

Bidrag till kolonivistelse/läger kan beviljas om familjen varit långvarigt bidragsberoende eller om särskilda skäl föreligger.

Kostnaden för intyg/underlag som socialnämnden begärt in

Om den enskilde haft kostnad för intyg/underlag som socialnämnden begärt in kan dessa kostnader beaktas.

Läkarvård, läkemedel och sjukresor

Kostnader enligt faktura eller kvitto för läkarbesök hos läkare anslutna till försäkringskassan godkännes upp till gällande högkostnadstak för sjukvård, därefter skall den sökande begära ut frikort.

Bistånd till förebyggande undersökning i form av cellprov som inte ingår i sjukvårdens högkostnadsskydd kan godkännas med beslut som särskilda skäl.

Receptbelagda läkemedelsinköp som ingår i högkostnadsskyddet godkännes mot uppvisande av kvitto. Har klienten apotekskonto godkännes högst 202 kr i månaden som delbetalning. Kostnader för inte billigaste vara godkänns inte.

Läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet beviljas generellt inte.

Receptbelagda läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet, där det inte finns alternativt läkemedel inom förmånen, kan godkännas efter att behandlande läkare har styrkt nödvändigheten av just förskrivet läkemedel.

I vissa specifika fall kan även receptfria läkemedel godkännas som utgift vid ansökan bistånd.

Merkostnader för aktiviteter förskrivna med fysisk aktivitet på recept (FAR) kan beviljas som förebyggande och rehabiliterande ändamål med maximalt 20 % av pbb per kalenderår.

Sjukresor beviljas särskilt utanför riksnormen, med maximalt det belopp upp till högkostnadsskyddet för sjukresor per person och år.

Spädbarnsutrustning

I de fall föräldrarna helt saknar ekonomiska möjligheter att skaffa utrustning för ett väntat barn, beviljas bistånd i anslutning till barnets födelse. I detta bistånd ingår inte kostnad för inköp av baskläder i samband med barnets födelse.

(20)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

Studiematerial

Kostnad för lexikon vid studier på SFI beviljas vid behov. Övrig kurslitteratur kan beviljas, om studierna är i linje med en arbetsplan med socialnämnden.

Tandvård

Akut tandvård är det som tandläkaren bedömer vara akut och i behov av omedelbar behandling kan beviljas utan kostnadsförslag. Nödvändig basal men inte akut tandvård kan beviljas efter inlämnat kostnadsförslag.

Årlig tandvårdsundersökning i förebyggande syfte godkänns utan att den föregås godkänt kostnadsförslag.

Umgängeskostnad

Kostnad för umgänge med barn, vilka man inte ingår i hushållet, kompenseras med belopp motsvarande riksnormen per dag för det antal dagar umgänget omfattar. Umgänget skall styrkas med intyg från den andre föräldern. Kostnad för resor i samband med umgänge accepteras med faktisk kostnad med lämpligaste färdmedel, dock högst två gånger per månad vid skäligt avstånd.

Bistånd utöver norm av särskilda skäl

Bistånd utöver norm av särskilda skäl kan beviljas med högst 10 % av prisbasbeloppet per år och hushåll till speciella ändamål som inte förekommer i eller regleras av gällande riktlinjer för ekonomiskt bistånd i Marks kommun. I hushåll med barn kan bistånd utöver norm av särskilda skäl beviljas utifrån barnperspektivet med ytterligare 2 % per barn och år.

Bistånd utöver norm i syfte att uppmärksamma barnens behov kring högtider, födelsedagar och dyl.

Försörjningsstödets riksnorm täcker inte kostnader för presenter, julklappar och dylikt vilket gör det extra kännbart för ekonomiskt utsatta familjer när högtider av dessa slag infaller. Posten har införts i riktlinjerna för att möjliggöra för ekonomiskt utsatta barnfamiljer att kunna möjliggöra lite extra vid högtider, såsom barnens födelsedagar samt högtider (exempelvis jul).

Handläggare kan bevilja max 1 000 kronor per barn och kalenderår.

Övrigt bistånd och serviceinsatser

Akut och jourboende

Akut behov av boende kan uppkomma för enskilda. Vandrarhem eller jourlägenhet kan vara alternativ för att tillgodose det akuta behovet. Överväganden gällande särskilda behov görs, t.ex. om det gäller barnfamiljer, missbruksproblematik eller psykisk ohälsa. Jourlägenhet är tänkt för personer som är i behov av ett eget boende och dessutom är i behov av någon form av stödinsats från socialtjänsten.

(21)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

Beslut kring jourbostad kan även beviljas av andra enheter inom individ- och familjeomsorgen.

Budgetrådgivning

Det finns möjlighet att få hjälp i form av ekonomisk rådgivning som serviceinsats.

Detta kan vara aktuellt om du har svårigheter att få din ekonomi att gå runt trots att du har tillräckligt med inkomster. Utgångspunkt är från Kronofogdemyndighetens förbehållsbeloppsberäkning. Stödet fås utan beslut.

Dödsboanmälan

När någon avlidit skall bouppteckning eller dödsboanmälan lämnas till Skatteverket. Anmälan bör göras inom två månader från dödsfallet.

Om den avlidne efterlämnar fast egendom, tomträtt eller tillgångar skall bouppteckning göras hos skatteverket. Om den avlidnes tillgångar endast räcker till begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet räcker det att göra dödsboanmälan. Särskilt utsedd utredare utreder och gör dödsboanmälan.

Förmedling av egna medel, enligt 11 kap 1 § SoL

För den som inte kan hushålla med sina inkomster kan bistånd enligt 4 kap 1 § SoL i form av förmedlade medel, som stöd för den enskilde. T.ex. i avvaktan på förordnande om god man.

Kommunalt boende (korttidskontrakt)

Kommunalt boende är boende med korttidskontrakt, där det inte bedöms föreligga behov någon form av stödinsats från socialtjänsten utan hemlöshet i sig självt är grundproblemet.

Kommunalt borgensåtagande

Ansökan om kommunalt borgensåtagande kan komma när krav ställs om borgensman för att någon skall erhålla ett kontrakt för hyra av bostad.

RAMS- Redo för ArbetsMarknad och Sysselsättning.

RAMS arbetar på uppdrag från Försörjningsstödsenheten och Samordningsförbundets intressenter, såsom; Socialförvaltningen, Arbetsförmedling(AF), Försäkringskassa(FK) och Västra Götalandsregionen(VGR).

Verksamheten erbjuder deltagare verksamheter/sysselsättning som på sikt ska leda till egenförsörjning.

Målgruppen är personer mellan 16–64 år som via ansökningar kommer från Försörjningsstödsenheten, AF, FK, VGR eller skolan (här finns ett samarbete kring våra ungdomar genom DUA, Delegationen för unga i arbete).

Tillsammans med deltagare görs en individanpassad handlingsplan med kontinuerlig uppföljning och återkoppling till berörda myndigheter.

Verksamheten erbjuder kartläggande, förberedande samt förebyggande insatser och är indelad i olika spår, anpassade för hur nära eller långt ifrån arbetsmarknaden deltagaren i dagsläget befinner sig.

(22)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

Skulder

Allmänt

Med skulder avses kostnader som förfallit till betalning, med undantag av el- och hyresskulder som är mindre än en månad gamla (avser innestående månad).

Huvudprincipen är att bistånd inte beviljas alls till reglering av skulder. Endast vid risk för mycket stora sociala konsekvenser, möjlighet till egenförsörjning och när behovet inte kan tillgodoses på annat sätt kan det under vissa förutsättningar bli aktuellt med bistånd.

Skuld till arbetslöshetskassa eller CSN

En reglering av skuld till arbetslöshetskassa eller CSN, där en reglering av skulden skulle möjliggöra att den enskilde blir självförsörjande på annat sätt kan i undantagsfall beviljas med upp till 20 % av pbb.

Advokatkostnader

Advokatkostnader i samband med umgänges- och vårdnadstvister kan beviljas om en biståndssökande beviljats rättshjälp där avgiften beräknats utifrån en inkomst bestående av bistånd enligt socialtjänstlagen.

Bilskuld

Vid försäljning av bil kan godkännas att skuld på bilen återbetalas innan den sökande använder pengarna till sin försörjning.

Elskuld

Liksom hyresskuld kan det finnas anledning att behandla elskuld, som den sökande inte kan klara av, på annat sätt än andra skulder med tanke på de allvarliga konsekvenser en avstängning av elleveransen kan få.

Enligt gällande lagstiftning har elleverantörer en skyldighet att meddela socialnämnd om person som riskerar få överföringen av el avstängd.

Socialnämnden skickar då ut meddelande till dessas hushåll med information om att det finns möjlighet att ansöka om ekonomiskt bistånd till elskulden.

Om elskulden föranleder avstängning av elleveransen skall barnperspektivet beaktas. Elskuld skall prövas av socialutskottet då skulden överstiger tre månader.

Hyresskuld

Det kan finnas anledning att inom socialtjänsten behandla hyresskuld, som hyresgästen inte själv kan klara av, på ett annat sätt än andra skulder.

Enligt gällande hyreslagstiftning har hyresvärd en skyldighet att meddela socialnämnd om person som riskerar bli uppsagt/har blivit uppsagd från sin bostad på grund av obetalda hyror. Socialnämnden skickar då ut meddelande till dessas hushåll med information om att det finns möjlighet att ansöka om ekonomiskt bistånd till hyresskulden.

(23)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

Vid ett gynnande beslut avseende hyresskuld skall det dokumenteras vad det finns för planering för att den biståndssökande inte hamnar i samma skuldsituation igen.

Skuld för social service

Ekonomiskt bistånd till uppkommen skuld för social service t ex barnomsorg, hemtjänst, och larm kan beviljas om ekonomiska och/eller sociala skäl finns och förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.

Skulder som aldrig beviljas

Bistånd beviljas inte till böter eller andra skulder till följd av brott, avbetalning på studielån, banklån eller andra typer av lån (t ex privata skulder).

Skuldsanering/ekonomisk rådgivning

Skuldsaneringslagen trädde i kraft den 1 juli 1994. Den har omarbetats år 2007 samt den nya skuldsaneringslagen som trädde i kraft 1 juli 2011. Kommunens roll anges i 2 § skuldsaneringslagen:

”Kommunen skall inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer. Denna skyldighet gäller även under skuldsaneringsförfarandet och under löptiden för en betalningsplan.”

Detta innebär att kommunen ska stödja och ge vägledning till skuldsatta både före och under hela skuldsaneringsförfarandet. Redan från skuldsaneringslagen år 2007 sattes kommunernas rådgivande arbete i fokus och särskilt framhävdes då även den rehabiliterande aspekten av en skuldsanering för kommuninvånarna.

Kommunernas rådgivande arbete ansågs som en förutsättning för att skuldsatta ska uppnå skuldfrihet.

Biståndsberättigade

Arbetslösa

Ekonomiskt bistånd kan beviljas till arbetslösa som inte är berättigade till A-kassa eller ALFA eller som komplettering till sådan inkomst. Personer som p.g.a.

medicinska skäl, levnadssätt etc. inte anses "stå till arbetsmarknadens förfogande"

har rätt till bistånd om deras behov inte kan tillgodoses på annat sätt.

Arbetslösa och kompetenshöjande verksamhet

Socialnämnden får begära, med stöd av 4 kap 4 § SoL, att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd via Arbetsförmedlingen.

Arbetstagare och jobbstimulans. Särskild beräkningsregel enligt 4 kap 1b

§ SoL

En ny paragraf infördes 1 juli 2013 i Socialtjänstlagen, (2001:453) 4 kap 1b§.

(24)

Dokumenttyp:

Handläggare:

Giltig fr.o.m:

För den som har fått försörjningsstöd löpande (utan avbrott i form av t ex avslag på grund av att den biståndssökande inte följt uppgjord planering) under sex månader (kvalificeringstiden) ska 25 procent av lönen inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd.

Bistånd till barn

Om föräldrarna till ett barn eller till en skolungdom 18–20 år inte fullföljer sin underhållsskyldighet och om nämnden inte kan förmå dem till det, bör socialnämnden överväga att ge ekonomiskt bistånd direkt till barnet eller skolungdomen utifrån barnets ålder och mognad.

Egna företagare

Principen är att ekonomiskt bistånd inte bör utgå till att finansiera affärsverksamhet eller att reglera skulder som uppkommit i sådan verksamhet.

Utgår starta eget bidrag till försörjning vid startande av eget företag kan kompletterande försörjningsstöd till bidraget utgå i högst 6 månader. Det är inte heller förenligt med socialtjänstlagen att kräva att en enskild firma med ringa eller ingen verksamhet avslutas innan rätt till bistånd inträder.

Förälder med minderåriga barn i hemmet

Som förälder till ett litet barn, har denne rätt att stanna hemma och vårda barn i hemmet under den tid som föräldrapenning, motsvarande sjukpenningsbeloppet betalas ut, f n 360 dagar.

Föräldrars försörjningsansvar gentemot studerande ungdomar

Föräldrarna ska svara för underhåll för barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms ska hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner.

Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år, eller som längst tills barnet fyller 21 år vid studier på gymnasiet.

Kriminalvårdade

Ur rehabiliteringssynpunkt är det i regel av intresse att den som är föremål för kriminalvård på anstalt får behålla sin bostad. Kriminalvården har ett ansvar att rusta den intagne med för årstiden adekvat klädutrustning vid frigivning. Detta skall den intagne ansöka om på anstalten innan frigivning.

Missbrukare

När en persons missbruk gör honom oförmögen att stå till arbetsmarknadens förfogande och personen avböjer att medverka i erforderliga behandlings- åtgärder, skall ett kvalificerat motivationsarbete bedrivas för att personen skall ta emot hjälp för sitt missbruk.