Trygghet i stadsmiljöer och offentliga toaletter
Feeling safe in public spaces and restroomsInnehållsförteckning
1 Bakgrund 1.2 Designproblem 1.3 Problemformulering 1.4 Avgränsning 1.5 Målgrupp 1.6 FN mål 2 Metod 2.1 Samarbetspartner 2.2 Processplan (dubbeldiamanten) UTFORSKA 2.3 Research 1 2.3.2. Kriterielistan2.3.3. Fältstudie och analys 2.3.4 Kontakt med användaren 2.3.5. Workshop
DEFINERA
Abstract
The planning, structure and shape of our urban environments affects our mindsets and perception of safety. The fear of being exposed to crimes causes many, especially
women, to avoid certain public places completely. This proves the necessity of increasing and improving the mobility and safety for women in public spaces. This is the topic of this project, and the focus is on public toilets. The issue is relevant and it is based on the fact that cities traditionally have provided more toilets adapted to men (such as urinals), and existing toilets rarely being designed and equipped to fit the needs of women, girls and parents of young children. The purpose of this project is to improve the availability, design and experience of public restrooms. How can one, using design, improve the public space to feel more safe and accessible for men and women on equal terms.
Abstrakt
Utformningen av våra offentliga miljöer bidrar till att många känner sig otrygga, och oron att utsättas för brott medför att många, speciellt kvinnor, undviker att vistas utomhus. Detta visar att åtgärder som ökar rörligheten och tryggheten för kvinnor i det offentliga rummet är nödvändiga. Detta projekt behandlar ämnet trygghet på offentliga platser, och fokus ligger på offentliga toaletter. Frågan är aktuell och grundar sig i det faktum att det traditionellt sett har byggts fler offentliga toaletter för män än för kvinnor, och att de säl-lan är utformade för flickor, kvinnor och småbarnsföräldrars behov. Projektets syfte är att förbättra tillgången, utformningen och/eller upplevelsen av offentliga toaletter. Att genom design undersöka hur det offentliga rummet kan bli mer tryggt och tillgängligt för män och kvinnor på lika villkor.
Paul Green. Unsplash. 2014
1. BAKGRUND
Trots att Sverige, enligt World Value Survey (2016) ses som ett av världens mest moder-na länder, är trygghet och säkerhet i vårt samhälle inte längre en självklarhet. Brott och trygghet diskuteras mer frekvent än tidigare och många känner sig otrygga, kontrollerade eller utsatta i vissa offentliga miljöer, och speciellt kvinnor är- och känner sig utsatta. Brottsförebyggande rådets (BRÅ) trygghetsmätningar i Södertälje, 2016 visar att 31% av alla tillfrågade kvinnor känner sig otrygga och 12% så otrygga att de avstår från att gå ut på kvällarna. 9 % av alla tillfrågade män känner sig otrygga, 2% så otrygga att de inte går ut på kvällen. (Maria Makar, SVT nyheter, 2017) En annan trygghetsmätning från BRÅ föl-jande år visade att 39% av kvinnor 20–24 år oroar sig för överfall/misshandel jämfört med 9 % av män i samma åldersgrupp. (BRÅ, 2017a).
Rädslan begränsar mångas vardag, och ansvaret läggs på det potentiella offret som uppmanas till att anamma olika strategier, så som att göra sig osynlig, röra sig mer maskulint, ha mobiltelefonen tillgänglig, undvika specifika platser, inte gå själv etc. Ber-oende på olika faktorer så som: uppväxt (erfarenheter från ens egna föräldrar och deras “föräldrastil”), media (hur brott porträtteras i media), och könsroller (mer socialt accept-erat för kvinnor att vara rädda) kan rädsla ofta späs på och växa sig till att bli opropor-tionerligt stor i jämförelse till den faktiska risken att utsättas för brott. Det blir som en “trygghetsparadox” där fokus på trygghet är nödvändig, men samtidigt är det en ständig påminnelse om risker och otrygghet, vilket i sin tur kan förstärka otryggheten och leda till denna oproportionellt stora rädslan hos människor.
Känslan av utsatthet i det offentliga rummet resulterar i att många kvinnor undviker- eller helt och hållet avstår från att vistas i vissa miljöer, speciellt folktomma platser på kvällar och nätter. Det kan vara platser såsom parker, elljusspår, tunnlar och till, från och på håll-platser. Detta problem är av stor relevans och begreppet ”Feministisk stadsplanering” har blivit allt vanligare i såväl politiska sammanhang som bland stadsplanerare, arkitekter och designers. Feministisk stadsplaneringen är ett begrepp som syftar till att kvinnor ska få ta mer plats i det offentliga rummet, och många stadsplanerare, arkitekter och designers diskuterar det som en möjlig metod som ska omprogrammera den sociala arkitekturen.
Offentliga toaletter
Ett exempel som blir tydligt- och som diskuteras mycket i samband med feministisk stad-splanering är offentliga toaletter. Frågan är aktuell och grundar sig i det faktum att det traditionellt sett har byggts fler offentliga toaletter för män än för kvinnor, och att de sällan är utformade för kvinnor och småbarnsföräldrars behov. Tillgängligheten blir för kvinnor (jämfört med män) många gånger begränsad även till följd av besökskostnaden. Senast 8 mars (på internationella kvinnodagen) publicerades en artikel som belyste den diskrim-inering som uppkommer till följd av att offentliga toaletter i Nora kostar pengar, medan pissoarer är gratis. Män går alltså gratis medan kvinnor och rörelsehindrade måste bet-ala. (Svennebäck, Gratis att kissa för män – kvinnor och rörelsehindrade får betala, SVT nyheter, 8 mars 2019.)
1.2 Designproblem
Det finns idag flera organisationer och ”movements” runt om i världen som arbetar med att utforma mer inkluderande offentliga platser. En är #UrbanGirlsMovement som under våren 2017 bjöd in olika samarbetsorganisationer att bidra med sin expertis för att bredda och sprida kunskapen inom feministisk stadsutveckling (Global utmaning, dec 2017). En av de som bjöds in var Umeå kommun med projektet ”Gendered Landscape” som utformar platser i Umeå med metod- och syfte att belysa jämställdhet. Man kan se ett mönster där många upplever folktomma platser som hotfulla. Marika Johansson, kriminolog vid stiftelsen Tryggare Sverige skriver i sin opinionstext: ”Det är framför allt kvinnor som har använt sig av kollektivtrafiken eller sina egna ben för att förflytta sig långa sträckor. Genom ödsliga parker med buskar intill gångvägar, perfekta för en potentiell gärningsperson att gömma sig bakom. Genom områden med lampor som enbart belyser henne, men ingenting runt omkring. Trots att män också är utsatta för brott är statistiken tydlig. Det är kvinnor som oftast blir utsatta för våldtäkt utomhus och det är kvinnors trygghet som har minskat på nationell nivå.” (Johansson, 2018, ”därför behöver Sverige mer feministisk stadsplanering”). Det kommer alltid finnas potentiella gärningspersoner och berusade människor som rör sig i städerna, och trots att människan i flesta fall är upphovet till otryggheten gentemot sina medmänniskor kan vi såklart inte förbjuda människor att röra sig i de offentliga miljöerna. Vi skapar nu autonoma bilar med syftet att ta bort den främsta faran i fordonstrafiken – människan. Men på offentliga platser, där det återigen är just människan som sprider otrygghet går det inte att - som man gör med autonoma bilar- ta bort problemet, genom att ta bort människan.
I ett arbete som behandlar ämnet trygghet är det viktigt att definiera begreppet ”trygghet” och hur det skiljer sig från begreppet ”säkerhet”. Säkerhet är en objektiv riskbedömning av den faktiska säkerheten, medan trygghet är den individuella, subjektiva, upplevels-en av säkerhetupplevels-en/riskupplevels-en. Detta resulterar i vad jag tidigare refererade till som upplevels-en slags “trygghetsparadox”, som ur ett designperspektiv vid utformningen av en plats blir ett ty-dligt dilemma. Skillnaden på trygghets- och säkerhetsbegreppen är viktig att ha i åtanke för att undvika att utforma en produkt/system/rumslighet som genom att öka säkerheten samtidigt bidrar till en ökad otrygghet. Till exempel: att sätta upp lås, galler och övervak-ningskameror på en plats ökar säkerheten på platsen, men samtidigt signalerar låsen, gallret och övervakningskamerorna att platsen är farlig och därmed ökar dessa ”lösning-ar” känslan av otrygghet hos människorna som rör sig på platsen. Samma sak gäller om något utformas till att öka känslan av trygghet på en plats eller i ett sammanhang som inte lever upp till motsvarande nivå av säkerhet.
Utifrån ett jämställdhets- och trygghetsperspektiv är det viktigt att främja kvinnors rörelse-frihet och tillgång till det offentliga rummet. Toaletter blir i det sammanhanget en viktig fråga eftersom kvinnor många gånger har ett större behov av en säker tillgång till toaletter än män, p.g.a. t.ex. menstruation och att kvinnor i dagsläget oftare har ansvar för att ta hand om små barn.
1.5 Målgrupp
Jag har valt att avgränsa mig till att titta på- och förbättra problemen utifrån kvinnors per-spektiv för att på lång sikt uppnå en mer inkluderande stadsmiljö för alla. Målgruppen jag tittat närmare på under projektet är därför kvinnor som rör sig på offentliga platser. Fokus på kvinnor i åldrarna 16–30 år.
Att utforma säkra offentliga toaletter är ett steg i riktningen mot ett mer jämställt stadsrum. För att skapa mer jämställda offentliga toaletter är det viktigt att ha kvinnors biologiska be-hov i åtanke. Faktorer så som menstruation, graviditet, missfall och klimakteriet är bland kvinnor universella, och normer kring kvinnokroppen och sexualitet är rådande även i Sverige. I dagsläget tar kvinnor ut fler föräldradagar än män, vilket leder till att de oftare har ansvaret för att byta blöjor och hjälpa sina barn att använda toaletten. Det innebär ett behov av mer rymliga toaletter, behov av tillgång till rinnande vatten, samt behov av sanitära behållare.
Tillgången till säkra toaletter är en nödvändighet för kvinnor och det är delvis pga. att kvinnor urinerar oftare än män, samt tar längre tid på sig på toaletter än män (detta pga. skötsel vid menstruation, graviditet eller inkontinensbesvär.) Mer ingående, specifika fall som visar vikten av tillgång till säkra offentliga toaletter är att många kvinnor lider av sjukdomar kopplade till menstruation så som endometrios och myom. Ungefär var tionde kvinna lider av Endometrios (1177 Vårdguiden, Endometrios, 2018), och myom drabbar nästan hälften av alla med livmoder (1177 Vårdguiden, Myom, 2018) Förutom inkontinens-besvär som är vanligare bland kvinnor så är även IBS (känslig tarm som drabbar ca 11% avbefolkningen) något vanligare bland kvinnor. Toxic shock syndrome (TBS) även kallad ”tampongsjukan” pga. den ökade risken att drabbas som kvinna, bryter ut oftare pga. av andra orsaker än mens, men en rekommendation för att förebygga TBS är att byta tam-pong regelbundet och alltid tvätta händerna noga i samband med detta. Slutsats: Att som kvinna inte ha tillgång till en säker offentlig toalett kan, utöver en social otrygghet, också innebära en allvarlig hälsorisk. 8 (Erika Sjöqvist, Trygga och tillgängliga offentliga toaletter i Stockholm, 2019)
1.3 Problemformulering
Öka tryggheten på offentliga platser genom att förbättra upplevelsen av/på offentliga toaletter.
1.4 Avgränsning
Fokus under projektet är offentliga toaletter som står ute i offentligheten på gator, parker och torg. Det innefattar de offentliga toaletterna som ägs av staden och som staden har ansvar för. Alltså toaletter utanför det kommersiella intresset och inte de inom servicese-ktorn så som på restauranger och i gallerior. Däremot kommer jag att titta på toaletter i kommersiella kontexter för att jämföra och få inspiration av bra/bättre exempel. Jag har också avgränsat mig till att utesluta offentliga toaletter som trafikverket är ansvariga för som finns på stationer i anslutning till kommunaltrafik. (”Offentliga toaletter” kommer i vis-sa fall refereras till som ”OT” i denna rapport)
Mål 5 Jämställdhet
.Mer specifikt till delmål 5.1 Utrota diskriminering av kvinnor och flickor. Jämställdhet. Globala målen. u.å.
1.6 FN mål
Säkerhet och trygghet är grundläggande i individens levnadsvillkor och är två av de grun-dläggande aspekterna som en hållbar samhällsutveckling och FN:s 17 globala mål byg-ger på (FN, 2016a). Betydelsen av trygghet har också lyfts fram med hög prioritet i den nyligen framtagna deklarationen “New Urban Agenda” från UN habitat.
Mål 11 Hållbara städer och samhällen.
Mer specifikt delmål 11.3 inkluderande och hållbar urbanisering. 11.6 minska städers miljöpåverkan. 11.7 skapa säkra grönom-råden för alla. (FN:s globala mål.)Hållbara städer och samhällen.
Regeringen. 2015. 06-rent-vatten-och-sanitet-for-alla. FN.2016.
2010 förklarade FN vatten och sanitet som en mänsklig rättighet. Mänskliga rättigheter specificerar att toaletter ska vara i ett tillräckligt antal, fysiskt åtkomliga, säkra, prisvärda, designade för alla, lämpliga för alla kön och alla kulturer. (Wateraid, 2018). Därför är pro-jektet även kopplat till:
Mål 6 Rent vatten och sanitet
. Mer specifik delmål 6.2 Säkra tillgången till sanitet, hygien och toaletter för alla.5.1 UTROTA DISKRIMINERING AV KVINNOR OCH FLICKOR
Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt.
6.
11.3 INKLUDERANDE OCH HÅLLBAR URBANISERING
6.2 SÄKRA TILLGÅNGEN TILL
SANITET, HYGIEN OCH TOALETTER FÖR ALLA
Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer.
7.
11.7 SKAPA SÄKRA OCH INKLUDERANDE GRÖNOMRÅDEN FÖR ALLA
Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsät-tning.
10.
11.6 MINSKA STÄDERS MILJÖPÅVERKAN
Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall.
9.
2. METOD
2.1 Samarbetspartner
Samarbetspartner under projektet var stiftelsen Tryggare Sverige. Såhär beskriver de sig på sin hemsida: ”Stiftelsen Tryggare Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden NGO (non governmental organization) som drivs utan bakomliggande vinstintresse. Syftet är att förbättra hjälpen till brottsdrabbade och att främja utvecklingen inom det brottsföre-byggande området. Arbetet är inriktat på att finna nya idéer, nya samverkansformer och nya lösningar. Verksamheten bedrivs dels i form av en tankesmedja med syfte att öka och sprida kunskap inom detta fält, dels genom konsultverksamhet med syfte att erbjuda kommuner, företag och andra aktörer professionell hjälp att utveckla sin verksamhet.” (Tryggare Sverige)
Tryggare Sverige logo. u.å.
UTFORSKA
DEFINERA
INFORMATIONSINSAMLING INTERVJUER ENKÄT FUNKTIONSANALYS IDÉGENERERING WORKSHOP KONCEPT MOODBOARDS VIDARE KONCEPTUTVECKLING2.2 Processplan
Jag kontaktade Magnus Lindgren som är generalsekreterare vid stiftelsen Tryggare Sver-ige och hade ett inledande möte på deras kontor i Stockholm 8 januari. Efter det har vi haft sporadisk mailkontakt och ett par telefonsamtal fram till projektets början 5 mars. Det var genom honom jag blev hänvisad till att kontakta kulturgeografen Erika Sjöqvist som då precis hade påbörjat sitt uppdrag av Tryggare Sverige att undersöka vad feministisk stadsplanering är utifrån exemplet offentliga toaletter.
v 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19
UTVECKLA
VIDARE
KONCEPTUTVECKLING
v 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19
UTVECKLA
LEVERERA
SKISS 2D & 3D (PAPPER OCH CAD)
2.3 Research 1
Vad innebär en jämställd stadsmiljö och hur kan den uppnås?
I texten ”Safe public spaces for women and girls” från UN-Women beskrivs det hur stud-ier och erfarenheter visar att ju fler kvinnor, flickor och barn som vistas på en plats, desto fler människor i allmänhet drar sig till- och vill vistas på platsen. Närvaron av kvinnor och barn ingiver alltså en ökad känsla av trygghet. Att designa och utforma trygga stadsmil-jöer för kvinnor och flickor innebär att stadsplanerare, arkitekter, designers och olika sam-hällsaktörer samarbetar för att utforma och förbättra de fysiska attributen i städer, som i sin tur resulterar i en säker och välkomnande miljö för alla. Det nämns konkreta exempel på faktorer i städerna som bidrar till otrygghet. ”Mörka, övergivna, smutsiga, igenvux-na platser, som sakigenvux-nar fysiska aspekter så som bänkar och nödtelefoner är osäkra och innebär potentiella faror för alla, men mer specifikt för kvinnor och flickor.” (Dame, Grant. Kelowna Planning for Safer Communities Workshop Report. UN WOMEN, 2001). Det finns flertal exempel på varför just den offentliga toaletten spelar en viktig roll i arbetet för att uppnå ett mer jämställt stadsrum. I samma text från UN-women benämns säkra och tillgängliga offentliga toaletter som en av 10 punkter som kännetecknar en offentlig miljö utformad efter flickor och kvinnors behov. Punkten lyder: “Access to clean, secure, easily accessible toilet facilities with space for changing children’s diapers”.
Även i en text/kartläggning gjord av #UrbanGirlsMovements har det listats upp konkreta förbättringsförslag att gå efter i arbetet med att skapa en mer jämställd stadsmiljö. Punkt 8 lyder: ”Väl fungerande vatten- och sanitetslösningar. Kvinnor blir mer sårbara än män när det inte finns tillräckligt med, eller brist på̊ toaletter och sanitetsanläggningar.” (Global utmaning, dec 2017).
U T F O R S K A
2.3.2 Kriterielistan
1. Vara säkra, trygga och privata
2. Göra det möjligt att sköta menstruation och andra hygienbehov
3. Vara tillgängliga för alla användare
5. Ha öppettider och en kostnad som inte hindrar användandet
6. Vara välskötta och förvaltade
7. Möta vårdnadshavares och föräldrars behov
Synlig placering på en plats där många människor rör sig, men så pass avskilt från motortrafik och gångtrafikanter att de upplevs som privata.
Tydligt utmarkerade med skyltar och i orienteringskartor.
Det finns tydlig information om hur hjälp tillkallas vid nödsituation.
Belysningen både på utsidan och insidan är heltäckande och balanserad. Låsanordningarna är välfungerande och lätthanterliga.
Tillgång till rinnande vatten, tvål och torkanordning.
Sanitetsbehållare på de kvinnliga toaletterna, och om möjligt automater som tillhandahåller menstruationsskydd.
Hängare till ytterkläder och rena ytor där väskor och tillbehör kan placeras.
Det ska alltid finnas minst en tillgänglighetsanpassad toalett.
Det ska alltid finnas minst lika många toaletter för kvinnor som för män. Det bör finnas minst en könsneutral toalett.
Toaletterna är öppna under tider på dygnet då många människor rör sig i området.
Låga eller inga avgifter.
Om avgift tas ut ska det finnas flera sätt att betala.
Det finns tydlig information om förvaltning och felanmälan. Det finns tydlig information om hur och av vem varje toalett ska användas, samt om öppettider och kostnad.
En plan för renhållning och förvaltning ska finnas.
Information om hur renhållningen sköts och när toaletterna städats senast finns tillgänglig.
Det ska alltid finnas minst en toalett med skötbord.
Toaletterna ska vara så pass rymliga att en vuxen kan hjälpa ett barn eller annan behövande på toaletten.
Toaletter med skötbord bör vara så pass rymliga att vårdnadshavare och flera barn kan vara där samtidigt.
2.3.3. Fältstudie och analys
Hur det ser ut i dagsläget och befintliga offentliga toaletter.
För att få mer inblick i hur det ser ut i dagsläget valde jag att titta på situationen lokalt och utföra en analys om de offentliga toaletterna i Umeå. Detta gjorde jag genom två tele-fonintervjuer med Dag Brännström och gatuingenjör Björn Näsström som arbetar med beredskap och driftarbete på gator, torg och parker i Umeå.
Analys av OT i Umeå 12/3
Efter telefonsamtalet med Björn Näsström på Umeå kommun bestämde jag mig för att gå ut och titta på Umeå stads offentliga toaletter. (se bilaga 1 och 2)
Utifrån samtal med Björn Näsström och Dag Brännström. (se bilaga 3) samt mina egna observationer av Umeås offentliga toaletter kunde jag dra slutsatsen att behovet av toal-etter inte uppfylls och att tillgängligheten bör förbättras. Detta utifrån att endast 1 av 4 av toaletterna var öppen och tillgänglig. 2 av 4 var avstängda tills vidare, och 1 av 4 var tillfälligt avstängd under vintersäsongen. Det finns därmed även en bristande kommunika-tion om och på toaletterna. Under mitt samtal med Björn berättade han att det finns fyra offentliga toaletter i centrala Umeå, det är dock bara tre som är utmarkerade på kartan vid en Google sökning.
Bristande information om tillgång: På de tre avstängda toaletterna fanns ingen
informa-tion om varför de var avstängda, och om avstängningen var permanent eller tillfällig. Att de ens var avstängda eller ockuperade framgick inte heller på plats (lampa lyste grönt, men dörr var låst). Att två av de tre avstängda toaletterna var tillfälligt avstängda fick jag reda på genom att fråga under telefonsamtalen. ”Dag tillade att toaletten vid Navet kom-mer att öppnas igen den 15 april i år. Den är nu avstängd pga. mycket folk som orsakade brandfara genom att röka där inne.” (se bilaga 3)
Bristande Information om skötsel och underhåll: Fanns ingen information om städning
på plats. I frågan om hygien och skötsel av toaletterna svarade han att samtliga toaletter städas en gång per dag, året runt. Under sommartid när det vanligtvis är mer folk som rör sig ute städas de två gånger per dag/varannan dag.
Problem med att människor ockuperar toaletterna och avskräcker andra användare samt förbipasserande: ”Barnen som skulle till badhuset vågade knappt gå förbi (den
2.3.4 Kontakt med användaren
Enkät
Jag och Erika Sjöqvist sammanställde en enkät som jag delade på Facebook. Enkäten delade jag även i Facebook gruppen ”925” som är en grupp/Community för tjejer på Facebook. Efter drygt en vecka (när den legat ute mellan 11–19 mars) sammanställde jag enkäten som då fått 202 svar. (se bilaga 4)
• Av de tillfrågade identifierade sig 95,5 % som kvinna
4% som man 0,5% som annat.
• De som svarade var mellan åldrarna 17–86 år. Den största åldersgruppen represen-terad bland svaren i enkäten var 24-åringar (16,8%)
• 9,4 % har små barn eller barn som av annan anledning behöver assistans vid toalett-besök.
90,6 % har inte det.
De slutsatser jag kunde dra från enkätsvaren var att behovet finns. Drygt 91% av de tillfrågade upplever att det finns ett behov av offentliga toaletter i det offentliga stadsrum-met. Trots att behovet är stort så väljer de flesta att inte använda de befintliga. Drygt 52%
undviker aktivt de offentliga toaletterna som står ute i stadsrummet. Drygt 9 %
an-vänder de inte pga. att de inte lägger märke till dem/glömmer att de finns. Enkäten visar också att ingen av de tillfrågade använde dem dagligen/veckovis (trots att toalettbesök är ett så pass primärt behov hos alla människor.) Något annat som framgick tydligt genom svaren på de ”öppna svarsfrågorna” var att många upplever toaletterna som ohygieniska och otrevliga. Faktorer så som placering, känslan av utsatthet och belysning av omgivnin-gen nämndes också bland svaren. I frågorna: ”Är det något specifikt du saknar på offent-liga toaletter?” och: ”Finns det någon annan funktion/aktivitet, ej direkt kopplad till toalett-besök, du önskar fanns i anslutning till offentliga toaletter?” var det många som önskade en förbättring vad gäller toaletternas utformning efter kvinnors behov, exempelvis placer-ing av handfat samt möjligheten att köpa/få mensskydd. Andra förslag rörande förbättrplacer-ing av den mer allmänna trevnadskänslan var: möjligheten att fylla på vattenflaskor, att det spelas musik, ladd-station, och assistans vid olycka eller hot.
4. Upplever du att det finns ett behov av offentliga toaletter i stadsrummet?
5. Använder du de offentliga toaletter som står utplac-erade på gator, torg och parker?
8. Skulle du föredra toaletter uppdelade efter kön eller köns-neutrala toaletter?
”Jag har sett fruktansvärda toaletter så är lite rädd för vad folk gör där.”
”Känner om dörren är låst, lägger papper på ringen, skyndar mig så mycket jag kan”
”Såg att mensskydd nämndes ovan – det är inte superviktigt för mig men en väldigt fin gest när det finns!”
”Fylla på vatten i medhavda flaskor.”
”Möjlighet till assistans vid olycka eller hot” ”De får gärna vara synliga och upplysta”
”Uppskattar när det spelas lugn musik på offentliga toaletter.” ”Att toaletterna är bra lokaliserade”
”väggar från golv till tak så att jag inte behöver misstänka att någon filmar mitt högst ointressanta besök”
”Tvättställ i båsen för tömning och rengöring av menskopp t.ex, eller att kunna tvätta händerna om man byter mensskydd utan att behöva gå ut till andra”
”Kunna köpa/få mensskydd”
Är det något specifikt du saknar på offentliga toaletter?
2.3.5 Workshop
Tisdagen den 19/3 höll jag en workshop med fem klasskompisar (se bilaga 6). Där bad jag dem skriva ner platser som de individuellt upplever som ”trygg” kontra platser som i/ av allmänhet anses ”säkra”. De fick också skriva ner vad de associerar till trygghet i form av ljud, ljus, doft, färg och produkter. Syftet med workshopen var att få en inblick i oli-ka personers individuella upplevelse och uppfattning av begreppet ”trygghet”. Trots att ”trygghet” är individuellt så kunde man se mönster och gemensamma nämnare i vad som nämndes under workshopen. För att göra en sammanställande analys av workshopen visade den att majoriteten av gruppen tyckte att:
Trygg - bland folk Trygghet - familjaritet Trygghet - hemmet
Säker på övervakade platser. Säker där det finns auktoriteter. Säker där det finns folk.
Trygga ljud: naturljud eller lugn musik. Tryggt ljus: punktbelysning, varmare ljus. Trygg doft: naturdofter (regn, skog etc.)
D E F I N I E R A
2.4 Sammanfattande analys av research
• Behovet finns. (enkätresultat visade att drygt 91% upplever att det finns ett behov av offentliga toaletter i stadsrummet.)
• Fokusera på utsidan, utan en inbjudande och säker miljö – ingen som kommer till- och ser/upplever insidan.
• Låta toaletter synas och ta plats, ett primärt behov hos alla människor, och som därför bör prioriteras mer.
Varför väljer många kvinnor att inte besöka offentliga toaletter i dagsläget:
• Otryggt pga. för avskild/dåligt belyst/utsatt placering (känns inte privata). Brist på mänsklig närvaro (”Natural Surveilence”).
• Bristande tillgänglighet, svårt att lokalisera/veta var de finns. Inte alltid anpassad efter kvinnors biologiska behov. Väljs bort om de kostar/om det inte finns fler betalsätt än mynt. • Bristande hygien/känns ofräscht.
Utifrån research talar mycket för angreppssättet att förbättra den offentliga toaletten genom att titta på- och förbättra den kontext och miljö den offentliga toaletten placeras i. Människor dras omedvetet och medvetet till att vistas där andra människor är, och genom att öka vistelsen av människor på platsen blir följden att säkerheten (och därmed trygg-heten) ökas. Detta kan uppnås genom att sätta människan i centrum. Genom att lägga fokus på upplevelsen och få folk att stanna längre på en plats, genom att exempelvis stimulera social interaktion.
Den fysiska miljön påverkar våra beteenden i allra högsta grad. Om och hur den fysiska miljön förvaltas och underhålls är en viktig aspekt som spelar in i fråga om hur trygg en plats upplevs. I det brottsförebyggande arbetet i städer pratar man om teorin ”Broken Windows” ”vars utgångspunkt är att en plats i förfall visar på en avsaknad av kontroll och ökade möjligheter för en gärningsperson att begå ett brott.” (Tryggare Sverige, Stockholm Criminology Symposium 2018, 2018).
Mänskliga faktorn är viktig, inte bara i fråga om omgivningen runt om, utan också i fråga om underhåll av toaletten. En befintlig lösning har hittills varit att installera självrengörande toaletter. Utifrån samtal med både främlingar och människor i min närhet verkar många ha en negativ syn på självrengörande toaletter. Detta pga. att man inte till fullo känner att man kan lita på att den tekniken alltid fungerar, och tanken på toaletter med en automa-tisk toalettsits-rengörande mekanism (t.ex. tvättsvamp som dra längst med ringen) up-plever många som otillräcklig och snarare mer ohygienisk än den rengöring som utförs av en ”mänsklig städare”. (Många tycker det känns som att den automatiska tvättsvampen snarare sprider ut bakterier. När och hur rengörs den tvättsvampen? Den lämnar toalett-sitsen lite fuktig, och bakterier gillar- och frodas i fukt (SVT play ”Fråga Lund”. 2018))
Enkäten visar det stora behovet av sanitet och hygien, men jag kommer inte sträva efter att utforma en kliniskt ren toalett. Målet är mer att skapa en mer inbjudande miljö, som är och känns fräsch och inte avskräcker människor från att uträtta sina behov. Om miljön är trevlig och trygg uppmuntras besökaren att själv vara renlig och sköta sig.
Genom projektet vill jag sträva mot att uppnå:
Vad:
1. Trygghet genom mänsklig närvaro.
2. En inbjudande och säker omgivning, ingiva en känsla av att vara privat och att som brukare/besökare behåller känslan av kontroll.
3. Fräsch miljö anpassad efter kvinnors och småbarnsföräldrars behov.
Hur:
1. Få människor att vilja vistas på platsen genom att skapa mervärde med exempelvis attraktiv byggnad och/eller fler funktioner. Öka tillgängligheten, göra det lättare att lokali-sera toaletterna.
2. Lägga vikt i vart de placeras och hur de är utformade. Belysa omgivningen. 3. De ska vara- och kännas privata. Tydlig information om städning och underhåll.
”Alla har inte råd att köpa en kaffe bara för att använda toan”
- Citat från intervjuer gjorda ute på stan.
Säkerhet och kvinnovänlighet
Att inkludera oavsett koncept för att göra en kvinnovänlig offentlig toalett:
• Rinnande vatten i anslutning till varje toalett. Sanitets syfte vid rengöring av intimproduk-ter, så som menskopp.
• Sanitetspapperskorg: många flickor och kvinnor väljer annars att spola ner sanitetspro-dukter i toaletten (hållbarhetsaspekt)
• Möjlighet till skötbord och andra hjälpmedel vid assistans av småbarn och andra.
Annat som bör finnas i åtanke:
• Anpassad efter personer med funktionsnedsättning.
• Enligt enkäten föredrar flest (drygt 65%) en offentlig toalett med både könsneutrala- och könsuppdelade toaletter. Att ha könsneutral toalett men att samtidigt behålla ”herrtoalet-ter” och ”damtoalet”herrtoalet-ter” då människor uttryckt att de fortfarande vill ha toaletter uppdelade efter kön som ett alternativ. Detta var något som togs upp i intervjun Linda Gustafsson. Hon berättade att man nu strävar efter att utforma ”dam- och herrtoaletter” mer likadant, för att sudda ut skillnaderna mellan män och kvinnor och på så sätt göra det mer jämlikt. (Att exempelvis undvika att upprätta pissoarer för män, då önskan att uträtta sina behov i en privat miljö även finns bland män.) (se bilaga 7-ljudfil).
• Vara gratis eller en låg avgift. Om de ska kosta, erbjuda fler betalsätt (Swish, kort och mynt)
2.5 Idégenerering - Delkoncept
Koncept 1 - ”Paviljongen”
Plats: Parker och större grönområden (platser som pga mindre allmän bebyggelse har större avstånd till offentliga toaletter).
• Fler toaletter i en byggnad. • Tidvis bemannat (reception)
• Indelad i sektioner (olika stadier av “privat”) • Belysa omgivningen.
• Sittplats (väntrum)
• Visuellt attraktiv, skulpturell, låta den synas. • Tillgång till skötbord.
• Barnvagnsparkering.
• Översiktskarta (se lediga toaletter) • Dagsljus (takfönster).
Valet av placeringen grundar sig på att jag genom research dragit slutsatsen att just parker är en plats som har ett ökat behov av offentliga toaletter. På gator och torg, bland hus och byggnader, finns det i dagsläget oftast toaletter, bl.a. i gallerior, caféer, samt de fristående som står på stan. I parker däremot, finns det färre och då endast de fristående (finns ofta inte caféer etc. i parker). Jag ville göra ett koncept anpassad efter att placeras i större parker då städer ofta har just stora grönområden och parker som underhålls och är en vital mötesplats som används av många. Dessutom tillåter större ytor plats för en ”toalettbyggnad”/”hygiencenter” anpassad och utformad efter fler människors behov, med plats för fler önskade faciliteter i anslutning till den offentliga toaletter som ger plat-sen mervärde.
Med fler funktioner och faciliteter kan den mänskliga närvaron på platsen öka. Istället för att gömma offentliga toaletter och stämpla dem som ”något fult” kan det vara idé att överväga möjligheten att istället låta dem ta plats. Genom att skapa en visuellt attraktiv ”byggnad” höja upplevelsen av platsen, och kanske även minska stigmat kring alla män-niskors primära behov att gå på toaletten.
En offentlig toalett med fler toalettrum i en byggnad tillåter även möjligheten att skapa en struktur med olika avdelningar för att höja upplevelsen av ett privat rum, genom att exem-pelvis dela in byggnaden i olika stadier av ”privat”. Detta koncept på offentliga toaletter gör det också möjligt att öka den mänskliga närvaron genom att vara bemannad.
Nackdelar
Konceptet skulle innebära en ganska stor satsning i form av kostnad och plats. Om den dessutom ska vara bemannad krävs ett system som fungerar, där aspekter så som resurser, öppettider och kostnad måste tänkas över. Konceptet är kanske den lösning som är mest allomfattande, men det innebär också att det blir en större ”apparat” där många detaljer spelar in för att skapa en fungerande helhet.
Koncept 2
- “Urban forest”Plats: Parker, lekplatser, promenadstråk. • En toalett i varje.
• Belysning av omgivningen. • Sittplats.
• Visuellt passa in i miljön. • Dagsljus (takfönster).
• Insamling av regnvatten (fungera som spolvatten). • Nödstopp (tillkalla på assistans vid fara/hot). • Gungor?
Likt koncept 1 är den tänkta placeringen i parker och lekplatser men med fokus på mer trädtäta platser som till exempel promenadstråk och motionsspår. Koncept 2 har likt kon-cept 1, fokus på att öka användningen och vara mer inbjudande genom att vara visuellt attraktiv, men skillnaden är att detta konceptet snarare ska smälta in i miljön än synas. För att uppnå det vill jag koppla till- och inspireras av träd. Trädets form och siluett innebär för människan en koppling och association till naturen, och träd och skog är något som man genom alla tider dragit sig till i situationer när man behöver tillgång till en toalett - men att det inte finns. Förutom att träd är visuellt vackra (subjektivt?) så kan formen inspirera till olika funktioner kopplade till hållbarhet. Exempelvis kan en trattlikande ”trädkrona-form” samla upp regnvatten som skulle kunna fungera som vatten vid spolning, och att olika ”grenar” skulle kunna vara ett sätt att distribuera- och sprida ljus för att belysa omgivnin-gen.
Nackdelar
Konceptet i helhet är ”Inte något nytt”. ”Endast” en uppdatering av befintliga toaletter? Fortfarande en toalett i en liten byggnad och om den dessutom smälter in i omgivningen kan den uppfattas som ganska undangömd - Inte den mest optimala lösningen ur ett trygghetsperspektiv.
Koncept 3 - “Safe spot”
Plats: I anslutning till befintliga offentliga toaletter (och/eller för sig själva på gator och torg)
• Modul vägg.
• Automat med intim- och hygienprodukter. • Belysning av omgivningen.
• Sittplats.
• Visuellt attraktiv, skulpturell, låta den synas. • Växtvägg.
• Laddstation (ladda telefon). • Papperskorg.
• Vattenkran (fylla på medhavda vattenflaskor). • Värme-vägg?
Nackdelar
Löser inte problemet med tillgänglighet till offentliga toaletter. Är mer ett komplement som gör en plats bättre, men är kanske inte en långsiktig lösning på problemet. (Känns mer som en ”quick fix”?)
Koncept 4 – ”Lokaliserings app.”
System för lokalisering för enklare tillgänglighet:
AR (“Augmented Reality”) som kan scanna omgivningen och visa närliggande toaletter och ge väsentlig information om dem.
Detta koncept är en idé på lösning som skulle förenkla tillgången till de offentliga toalet-terna genom att förenkla lokaliseringen av dem. Istället för att behöva förlita sig på- och försöka avläsa och navigera sig endast från en karta, så kan en app vara ett snabbt hjälp-medel. Appen skulle fungera genom funktionen att scanna sin omgivning i olika riktningar och på så sätt göra det lättare att hitta toaletter i sin närhet, och på en gång se i vilken riktning och på vilket avstånd toaletten finns. En app tillåter även att kunna visa annan väsentlig information i anslutning till toaletten, så som typ av- och antal lediga faciliteter, kostnad, senast städad etc.
100 m
vacancy: last time cleaned: 09:30 am
open mon-sun 07:00-22:00 distance:
WC
bild 4: Andreas Selter. unsplash.com. 2017.
ikoner 1-5: av Freepik, Scott de Jonge, Those Icons. flaticon.com. u.å.
U T V E C K L A
2.6 Valt koncept
Efter feedback från Emma och Erika kändes koncept 1 och 3 mest intressant. Det slutgil-tiga konceptet blir därför en kombination av koncept 1 och 3, där koncept 4 kan fungera som ett tillägg/en kompletterande lösning.
Platsen ska in- och utvändigt vara anpassad efter kvinnor och flickor.
Att utforma anpassat efter kvinnor och flickor ger platsen ett signalvärde. Ex, enkelt att utrusta toaletter med sanitetspapperskorgar, men trots det saknas det på många toalet-ter. Ha ett jämställdhetsperspektiv genom att vid utformande av platsen ha i åtanke: ”vad kommunicerar platsen?”. Genom att utforma stängda toalettrum (med dörr ner till golvy-tan), med rinnande vatten i anslutning till varje toalett, sanitetspapperskorgar, skötbord, krokar och hylla att hänga/ställa av sig jacka och väska, blir toalettmiljön anpassad till kvinnors behov. Det handlar om berättigande, och att genom utformningen kommunicera vem platsen är berättigad till. Med ett uttryck utformat och anpassat efter kvinnor kommu-nicerar platsen att ”detta är en jämställd plats.” Det ska vara en trevlig, trygg plats, som bjuder in till att brukas och besökas av främst kvinnor och småbarnsföräldrar.
2.7 Research 2
En andra researchfas påbörjades för att kunna bestämma mått att formge den offentliga toaletten utefter. Då slutkonceptet är en helhet som innefattar mestadels rumslig design kändes det viktigt att försöka sätta mig in i ett mer arkitektoniskt tänk. För att kunna un-dersöka hur det ser ut i dagsläget vid utformning av offentliga miljöer involverade denna researchfas att läsa i Boverkets handbok om plan- och bygglagen (PBL kunskapsbank-en), prata med arkitekter (bl.a Martin Öhman på KTH och Luciano Landaeta på Umeå arkitekthögskola.) titta på planritningar av Utopia gallerian i Umeå, samt telefonsamtal med park- och stadsplanerare på Umeå kommun. Detta för att underlätta vid val under utformningen och för att kunna uppnå en realistisk och genomtänkt helhet.
Asmoarp, Svahn. Konceptframtagning av offentliga toalettutrymmen. 2014.
2.8 Vidare konceptutveckling
Ideation-skisser av form-koncept 2 (topvyer) i olika variationer av former, mått och radier
2.9 Material och form
Det tänka materialet till exteriören är kakel (eller annan typ av emalj) detta för att
underlätta renhållning och sanering av byggnaden. Spaljéväggen är tänkt att vara av trä, likaså sittytor, med betong som länkande material som binder sittytorna till spaljéväggen. Färgen på kaklet är ljusgrå för att förkstärka den öppna känslan på platsen, och taket i korridoren är i en varmare rosa färg. Jag testade olika färger till taket, så som orange, gul, grön och blå, men bestämde mig tillslut för rosa då den rosa färgen hade en fin effekt på ljuset från takfönstret som färgade dagsljuset i en varmare ton, vilket i sin tur förstärkte den välkomnande atmosfären i korridorren. Formerna är genomgående organiska vilket även visas i taket, syftet med det avrundande taket är att optimera användningen av dagsljuset och distrubera det ner- och in i rummen.
1. fromluxewithlove.com. 2017. 2. Lassila Hirvilammi Architects. 2012 3. La Muralla Roja. Ricardo Bofill. 2016.
3. RESULTAT
3.1 Planritning
Toalett byggnaden 7.5 x 7.5 m
Slutgiltiga mått av toalettbyggnaden och “mellan rummet”.
L E V E R E R A
3.2 Slutkoncept
Helhet
Utformad med syftet att utsråla en trygg helhetskänsla. Platsen är utformad så att besökare känner att de har kontroll och uppsikt över sin egen omgivning. Detta genom att utgå från organiska former för att undvika skarpa hörn som ger upphov till rädslan för att någon ska kunna stå och gömma sig bakom dem osv. Att minimera hörn innebär även färre utrymmen för smutsansamling, vilket förenklar renhållning och sanering. Hygien-rumsbyggnaden på platsen är en enplans byggnad för att undvika trappor och optimera tillgängligheten för så många som möjligt, t.ex. småbarnsföräldrar med barnvagn och människor i rullstol.
Entrén är öppen och välkomnande i sin form, Skyltar med markeringar över lediga faci-liteter är tydligt placerade och besökaren kan snabbt få en överblick.
En korridor går mellan de två ingångarna som är placerade på vardera sida. En reception placerad i mitten av korridoren som skiljer av de två ingångarna. Ett rum tillägnat beman-ningspersonal med bl.a. plats för förvaring av städutrustning finns i anslutning till recep-tionen. Ena ingången i korridorens ena ände leder till två dam- och könsneutrala toaletter, den andra ingången leder till två herrtoaletter och en funktionsnedsatts anpassad toalett. Valet att placera dam och könsneutrala toaletter grundar sig på det faktum att kvinnor tar längre tid på sig under toalettbesök pga. tidigare nämnda faktorer så som bl.a. men-struation, skötsel vid graviditet och/eller inkontinensbesvär etc. Detta resulterar i att det ofta bildas köer utanför damtoaletter. Om de då placeras i enklare/närmare anslutning till könsneutrala toaletter ökas tillgången och ruljangsen, vilket i sin tur minskar risken för köbildning.
Insida
Byggnaden är kvadratisk (med rundade hörn) med totalt 7 toaletter. 2x dam (ett mindre och ett större utrustat med skötbord.)
2x herr (ett mindre och ett större utrustat med skötbord.)
2x könsneutrala (ett mindre och ett större utrustat med skötbord.) 1x funktionsnedsatts anpassad (utrustat med skötbord.)
“Mellan rummet” är försett med långa bänkar med avskiljande armstöd med
avställningsyta, barnvagnsparkering samt automat för köp av blöjor, bindor, tamponger och våtservetter.
Färgkontrasten i mönstret av bokstäverna WC fungerar som skylt för att signalera funktionen av byggnaden till omgivningen utåt.
Utsida
Hygienbyggnaden är omsluten av ett ”semi-öppet” rum (ej solida väggar) med två öp-pningar. Uterummets syfte är att skapa en trygg omslutande plats som fungerar som en avskiljande vägg mellan hygienbyggnaden och omgivningen. Väggarna kan liknas vid spaljéer, och att väggarna för uterummet inte är solida är för att undvika att begränsa människors översikt över platsen genom att tillåta insyn, så att personer kan se både ut och in. Kunna se ut på omgivningen runt omkring när de befinner sig i uterummet, och kunna se in i uterummet när de befinner sig i omgivningen runt omkring. Uterummet har funktioner för att ge platsen ett mervärde och på så sätt vara inbjudande och uppmuntra folk till att vistas där. I uterummet finns sittplats, barnvagnsparkering, möjlighet att fylla på medhavda vattenflaskor, el-uttag för att ladda telefon samt en automat för köp av menss-kydd, våtservetter och blöjor. Uterummet omsluter hela hygienbyggnaden för att undvika att byggnaden ”har en baksida”. Detta för att optimera uppsikten av byggnaden från alla vinklar och perspektiv, för att det ska kännas öppet och synligt och undvika att addera skymda/obevakade utrymmen på platsen. Att aktivt undvika att skapa vad som upplevs som en ”baksida”, tillsammans med att möjliggöra uppsikt från insidan, kan också risken för offentlig urinering på- och nära platsen minskas.
Samtliga toalettrum är utrustade med handfat, tvål, pappershanddukar, papperskorg, krokar, avlastningshylla och ett kommunikationssystem för att tillkalla på hjälp vid hot eller fara, men också förenkla kommunikation med bemanningspersonal i receptionen (an-mäla trasiga faciliteter, slut på papper etc). Alla toalettrum, förutom herrarnas, har san-itetspapperskorgar. De fyra större toaletterna (1x dam, 1x herr, 1x könsneutral och den funktionsnedsattsanpassade) är utrustade med skötbord. Dam- och herr-toalettrummen skiljs från korridoren i form av varsitt ”mellan-rum”/hall. Varje ”mellan-rum” är försett med ett handfat, tvål, pappershanddukar, papperskorg, handdesinfektionsmedel och spegel. Speglar är dock inte placerade ovanför handfaten, utan på en annan vägg. Detta för att minska trängsel genom att sprida ut funktionerna och minska tiden personer vistas vid varje funktion.
Fristående väggmodul
Spaljéväggen som utgör “mellan rummet” kan delas upp på fyra och
placeras fristående i andra kontexter och miljöer (exempelvis i anslutning
till befintliga offentliga toaletter), Det blir en slags modulvägg/service-spot/
mötesplats med växtlighet, sittplatser, laddstation (två eluttag)
informationsskärm, barnvagnsparkering, och en automat för köp av
hygienprodukter (blöjor, bindor, tamponger och våtservetter).
Sprängskiss av automaten.
3.3 Fysisk modell
4. Referenser
Text:1. Wateraid (2018) Female-friendly public community toilets: a guide for planners and decision makers. Tillgänglig: https://washmatters.wateraid.org/publications/female-friendly-public-and-community-toilets-a-guide-for-planners-and-decision-makers.
2. tryggaresverige.org. “Om oss”. u.å. https://tryggaresverige.org
3. Emelie Anneroth, Elin Andersdotter Fabre, Alice Nilsson, Rosanna Färnman. #Urbangirlsmovement från lokala goda exempel till globala lärdomar. December 2017.
https://www.globalutmaning.se/wp-content/uploads/sites/8/2017/12/halvtidsrapport_urbangirls.pdf 4. Marika Johansson. Därför behöver Sverige mer feministisk stadsplanering. 2018.
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/darfor-behover-sverige-mer-feministisk-stadsplanering-21958 5. Globala målen. u.å.
https://www.globalamalen.se
6. Maria Makar. Feministisk stadsplanering kan minska otrygghet. SVT nyheter. 26 jan 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/feministisk-stadsplanering-kan-minska-otrygghet 7. UN-women, Safe public spaces for women and girls. 30 oktober 2010.
Dame, T. and A. Grant. 2001. Kelowna Planning for Safer Communities Workshop Report. UN WOMEN http://www.endvawnow.org/en/articles/251-safe-public-spaces-for-women-and-girls.html
8. Erika Sjöqvist. Trygga och tillgängliga offentliga toaletter i Stockholm. 2019 Se bilaga.
9. Åsa Svennebäck. Gratis att kissa för män – kvinnor och rörelsehindrade får betala. SVT nyheter. 8 mars 2019.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/gratis-att-kissa-for-man-kvinnor-och-handikappade-far-betala 10. Endometrios. 1177 Vårdguiden. 24 maj 2018
https://www.1177.se/Vasterbotten/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Endometrios/
11. Myom. 1177 Vårdguiden. 16 mars 2018
https://www.1177.se/Vasterbotten/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Myom/ 12. Fråga Lund, Säsong 3 avsnitt 2. (16:05). SVT play. 2018
https://www.streamly.com/title/svtplay-se/fraga-lund/fraga-lund-saesong-3-avsnitt-2 https://www.svtplay.se/fraga-lund
13. Stockholm Criminology Symposium 2018. Tryggare Sverige. 2018
http://tryggaresverige.org/wp-content/uploads/Criminology-Symposium.referat.pdf
14. Hans Arbman. Ny forskning: Fågelkvitter kan dämpa vår stress. Dagens Nyheter, 12 September 2018. https://www.dn.se/insidan/ny-forskning-fagelsang-kan-dampa-var-stress/?forceScript=1&variantType=large
15. Hygienrum. Boverket. 12 juli 2018.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/tillganglighet/ hygienrum/
16. Konceptframtagning av offentliga toalettutrymmen. Sara Asmoarp och Maria Svahn. 2014. http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/205032/205032.pdf
17. Rumshöjd i bostäder, publika lokaler och arbetslokaler. Boverket 9 februari 2019. https://www.boverket.se/sv/byggande/tillganglighet--bostadsutformning/rumshojd/’’ 18. Hållplatshandbok. Kalmar länstrafik, Trafikstyrelsen 20 mars 2014.
https://www.kalmarlanstrafik.se/upload/Nyheter/Bilaga%205%20Hållplatshandbok.pdf
Bild:
1. Fotografierende från Pexels. u.å.
https://www.pexels.com/photo/gray-ceramic-toilet-with-poster-lot-1132579/. 2. On the way from the forest, flensburg. Ibrahim Ritfath från Unspash. 2018. https://unsplash.com/photos/_6LqcctPXvg
3. Paul Green från Unsplash. 2014.
https://unsplash.com/photos/gWFXgcH-LeU 4. Bilder 5-10: Globala målen. u.å.
https://www.globalamalen.se
5. 06-rent-vatten-och-sanitet-for-alla. FN. 2016.
https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-for-utveckling-och-fattigdoms-bekampning/attachment/06-rent-vatten-och-sanitet-for-alla/
6. Hållbara städer och samhällen. Regeringen. 2015.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/hallbara-stader-och-sam-hallen/
7. Tryggare Sverige logga. u.å. https://tryggaresverige.org. 8. Andreas Selter. 2017.
https://unsplash.com/photos/AHFm9tDaH4U
9. ikon 1: Designed by Freepik from http://www.flaticon.com/ 10. ikon 2: Designed by Freepik from http://www.flaticon.com/ 11. ikon 3: Designed by Freepik from http://www.flaticon.com/
12. ikon 4: Designed by Scott de Jonge from http://www.flaticon.com/ 13. ikon 5: Designed by Those Icons from http://www.flaticon.com/
15. Shamsian Collection. Bethan Gray. “19 Product Highlights From London Design Festival 2016”. 2016. https://www.interiordesign.net/slideshows/detail/9340-products-highlights-from-london-design-festi-val-20/19/
16. “bathroom goals: 10 amazing minimal bathrooms”. 2017.
https://fromluxewithlove.com/bathroom-goals-10-minimal-bathrooms/
17. Lassila Hirvilammi Architects, Finland © Museum of Finnish Architecture and Ilari Järvinen. Venice Bien-nale 2012: Nordic Pavilion. 2012.
https://www.archdaily.com/266246/venice-biennale-2012-nordic-pavilion/lassila-hirvilammi-architects-fin-land-light-houses-02-photo-by-museum-of-finnish-architecture-and-ilari-jarvinen/
18. La Muralla Roja. Ricardo Bofill. 2016. https://www.zilverblauw.nl/2016/10/24/la-muralla-roja/
19. Drift sculpture. Matthias Pliessnig. The Renwick Gallery, Washington DC. Photo: JoeB @jbano1 on Insta-gram. 2018
https://www.facebook.com/designdautore/posts/drift-sculpture-by-matthias-pliessnig-at-the-renwick-gallery-in-washington-dc-by/2007938585912855/
20. Via Archfly. Home And Building Natural Light Design And Architecture 73. u.å.
https://decomg.com/80-amazing-home-and-building-natural-light-architecture-design/home-and-build-ing-natural-light-design-and-architecture-73/
21. Charlotte Taylor. Ricardo Bofill. 2017
http://sayhito-mag.com/content/designstudies/charlotte-taylor-x-ricardo-bofill
Argumentation
Argument som talar för mitt koncept är att det grundar sig och behandlar ett relevant samhällsproblem, och offentliga toaletter är ett område som inte utforskats och förbättrats på länge. Tidigare har det fokuserats mest på hur saker i anslutning till offentliga toaletter kan automatiseras, för att öka exempelvis hygien, däremot ses ämnet trygghet till följd av utformningen av offentliga toaletter som ett relativt nytt förbättringsområde. I mitt slutkoncept har jag därför strävat efter att öka den
mänskliga närvaron genom att exempelvis göra en tidvis bemannad reception, och att utforma platsen attraktivt med funktioner som ”lockar” folk till att vilja vistas på platsen, och det är, enligt ”Tryggare Sveriges” trygghetsmodell, åtgärder som i praktiken leder till att öka säkerheten och tryggheten på en offentlig plats. För att nå ett genomtänkt resultat har jag genom min process varit noga med att utföra en så ”bred research” som möjligt, där jag utöver handledare och samarbetspartner har pratat med stadsplanerare, driftarbetare, jämställdhetsstrateg, arkitekter och användare (framför allt unga kvinnor). Detta har lett till att slutkonceptet blivit en helhetslösning som förbättrar upplevelsen och tillgängligheten för fler typer av människor på lika villkor. I arbetet med den offentliga toaletten har jag utforskat hur jämställdhet bidrar till en trygg atmosfär, där markeringarna på dörren är just bara det, markeringar på en dörr, och att insidan erbjuder samma faciliteter och
funktioner som är och ser likadana ut oavsett kön. Att det också är utformat efter fler i och med att det finns både toaletter uppdelade efter kön, men också könsneutrala ökar tillgängligheten för fler individer. Även vid utformandet av automaten har jämställdhet varit grundtanken. Med sitt funktionella syfte att möjliggöra köp av mensskydd och blöjor etc. och sätta dessa varor ”på display” i en offentlig miljö kan i längden leda till att normalisera sådant som idag till viss del fortfarande är
”stigmatiserat”, så som menstruation.
Argument mot mitt koncept är delvis formen av spaljéväggen som inte är den mest produktionsvänliga formen. Även om trä är ett väldigt formbart och formmässigt mångsidigt, så skulle delar av väggen troligtvis vara komplicerad att bygga, (då vissa stolpar vrider sig runt sig själva, osv). Även i fråga om storleken av
toalettbyggnaden så skulle konceptet innebära en ganska stor satsning från staden/kommunens sida, i form av kostnad och plats. Om den dessutom ska vara bemannad krävs ett system som fungerar, där aspekter så som resurser, öppettider och kostnad måste tänkas över. Konceptet är kanske den lösning som är mest allomfattande, men det innebär också att det blir en större ”apparat” där många detaljer spelar in för att skapa en fungerande helhet. Som jag nämnde i min reflektion så skulle också hållbarhetsaspekten kunna vara mer i fokus. En större offentlig toalett bör vara hållbar i längden och därför skulle aspekter så som att minska vattenanvändning, och/eller energiförbrukning vara frågor och problem att ta itu med i ett projekt som behandlar just offentliga toaletter. Detta med lösningar så som exempelvis insamling- och användning av regnvatten som spolvatten, eller att exempelvis belysningen på och i de offentliga toaletterna skulle drivas av solenergi (solceller på taket). Det är lösningar som skulle kunna appliceras på slutresultatet, men som sagt valde jag under processen att istället fokusera på trygghet och jämställdhet.
Bilagor
Examensarbete Lisa Thudén
Bilagor
1. Fältstudie och analys av offentliga toaletter i Umeå.
2. Foton från fältstudie.
3. Sammanställning av telefonintervjuer med driftskötare.
4. Enkätresultat.
5. Quotes
6. Foton från workshop.
7. Ljudfil - intervju med jämställdhetsstrateg Linda Gustafsson.
8. Funktionsanalys
1. Fältstudie och analys av offentliga toaletter i Umeå
12/3
Efter telefonsamtalet med Björn Näsström på Umeå kommun bestämde ja mig för att gå ut och titta på Umeå stads offentliga toaletter.
OT: 1: En dörr i väggen. Placerad vid Badhuset Navet. Avstängd, lampa som lyste grönt men det gick inte att öppna dörren (drog i handtaget och tryckte på
automatiska dörr öppnar knappen)
Jag hade tidigare pratat med Björn Näsström driftskötare på Umeå kommun som då berättade att den är avstängd på grund av att folk "campar där inne”.
OT 2: Toalettbyggnad av modellen ”Tetragon”. Centralt placerad vid Rhenmarkstorget och var öppen.
• Ville inte röra något. (Kände hur klibbigt skötbordet var när jag skulle pröva att fälla ner det.)
• Luktade lite illa/fränt/urin.
• Fanns ingen tvål. Svårt att förstå hur tvålen skulle komma ut, Automatiserat? Vatten och handtork sattes igång med sensor-teknik. Men varken sensor eller att manuellt trycka gav någon tvål.
• Torkade händer med toapapper, Liten lucka för papperskorg - ville inte röra på luckan, så pappret åkte inte ner i papperskorgen utan fastnade i luckan.
• Inga pappersnäsdukar.
• Toapapper för att ta i handtag på väg ut. Ingen synlig papperskorg på utsidan. Fick leta en stund tills jag hittade en vid falafelvagnen en bit bort. (såg sen en ”stadspapperskorg” ca 23 m från OT)
Bilagor
Examensarbete Lisa Thudén
motiv, höhöhö…” – OT ses inte som någonting attraktivt i stadsmiljön.
• Placering av OT är central, folk som ständigt passerar, 3 matvagnar precis i närheten. • Alla faciliteter verkade fungera (förutom ingen tvål), glömde prova spola, men det fanns
inget lock (spola utan lock - bakterier som flyger upp i luften) och jag ville INTE gå in igen (trots att jag kom på det när jag stod precis utanför.)
• Där inne - fläkt som lät.
• När jag stod och antecknade utanför - toaletten gav ifrån sig ett surrande läte lite då och då.
• Det närmsta nån kommer OT när jag observerar under några minuter, är en man som kommer ut från pissoaren, och en man som parkerar sin cykel i cykelstället utanför OT (han gick sen in i byggnaden precis bredvid, till sitt jobb efter lunch?)
OT 3: Toalettbyggnad av modellen ”Tetragon”. Placerad vid skateparken nere vid älven bredvid Hamnmagasinet. Stängd under vinterhalvåret, (Enligt Björn Näsström)
• Känns otryggt placerad. Vid älven, halvt under bron. Stod näst intill en husvägg.
• Kunde se fotspår i snön av någon som gått mellan OT och husvägg (Nån som kissat mot husvägg efter att den insett att OT var stängd?)
• Ingen människa i närheten, kunde inte se en enda själ när jag var vid denna OT. • Stor lastbil med lyftkran bredvid.
• Bilväg bakom OT.
• Placering anpassad vald utefter skateparken troligtvis?
OT 4: Placerad utanför SF på Västra Strandgatan. Avstängd, enligt Björn Näsström är den nerlagd pga. att folk ”bosätter/campar där”.
• Stor tydlig skylt om att platsen kameraövervakas.
• Dörr som leder in till en glasfoajé, där inne- två ytterligare dörrar (med dosa på handtaget - för att knappa in kod?)
• Tomt, knappt någon som passerade platsen när jag var där och observerade.
Jag gick även till de två centrala köpcentrumen här i stan, för att se de toaletter som de flesta väljer att använda istället för OT:
• Ett rum med bås och en enskild handikapptoalett.
Bilagor
Examensarbete Lisa Thudén
barnmat och fåtöljer att sitta och amma (när jag gick in där satt en kvinna och ammade, tror jag)
• Dessa toaletter är gratis. (familjerummet var också gratis och öppet för vem som helst att gå in)
• Städerska på plats (i alla fall vid den tidpunkt jag var där)
Köpcentret MVG hade betaltoaletter, När jag var där och fotade var inga människor i närheten.
Jag gick också till Väven, och tittade på deras toaletter de har i anslutning till ”Fika!” cafét. Jag gick dit eftersom jag tycker de är bra exempel på toaletter för
allmänheten. • Gratis • Fräscha
• Stängda rum (istället för bås), med ordentliga dörrar.
Det enda som jag kunde se som mindre bra var att de "bara" hade 1 större toalett med skötbord. Dels pga. när jag kom dit så stod en kvinna med sitt barn i famnen, medan jag fotade en annan toalett stod hon och väntade på den stora toaletten (jag vet dock inte hur länge hon hade stått och väntat, men hon stod och väntade lika länge som det tog för mig att dokumentera de mindre toaletterna)
2. Foton från fältstudie.
Se separat bild-bilaga
3. Sammanställning av telefonintervjuer med driftskötare.
7/3 Telefonintervju med gatuingenjör Björn Näsström. Arbetar med beredskap och driftarbete på gator, torg och parker.
Jag hade skrivit ner några frågor angående de offentliga toaletterna här i Umeå och ringde till driftskötarna på Umeå kommun. Jag fick tag på Gatuingenjör Björn Näsström som precis hade slutat jobbet för dagen. Under mitt samtal med Björn berättade han att det finns fyra offentliga toaletter i centrala Umeå (det är dock bara tre som är
Bilagor
Examensarbete Lisa Thudén
Under sommartid när det vanligtvis är mer folk som rör sig ute städas de två gånger per dag/varannan dag. Det är driftskötarna själva och ibland städfirmor som städar
toaletterna kontinuerligt.De ensamstående offentliga toaletterna (toalettbyggnaderna av modellen ”Tetragon” från Danfo) har ett digitalt larm som kommunicerar om nått är trasigt, (ex om spolfunktionen är trasig, låg värme, fel på ventilation etc.)Angående allmänhetens användning av toaletterna finns det möjlighet att få statistik på hur ofta offentliga toaletterna besöks genom statistik på hur ofta spolknappen används. Han tillade då också att de inte besöks så ofta av allmänheten. ”Folk undviker pga. att det är hemlösa eller narkomaner som campar där”. Det ”avskräcker” andra grupper av
allmänheten till att använda toaletterna. De har dock inte samma problem med folk som ”campar” på offentliga toaletter på sommaren. Det är vanligare på vintern då det
används som tillhåll och väderskydd.
Han uttryckte att de små offentliga toaletterna funkar bättre just för att de är så små. Det går inte att vistas där lika länge pga. det begränsade utrymmet. ”De som är lite större, vid SF och navet (de lokaler som hyrs av staden) har de haft problem med folk som håller till där, som röker, festar och skräpar ner med fimpar och glas. Detta har resulterat att de som hyr de lokalerna inte vill ha dem kvar och det är därför de nu är avstängda.
Den 18/3. Telefonsamtal med Dag Brännström som är mer ansvarig driftskötare. I fråga om statistik om hur ofta toaletterna används (spolas) sa han att de ”faktiskt aldrig” hade tittat på den statistiken. Han menade dock att det antagligen går att ta reda på. De offentliga toaletterna (av modellen tetragon) har stått i centrala Umeå omkring 8-10 år (men Dag var inte säker.) Den offentliga toalett utanför badhuset Navet som nu är avstängd är från 2017. Dag tillade att toaletten vid Navet kommer att öppnas igen den 15 april i år. Den är nu avstängd pga. mycket folk som orsakade brandfara genom att röka där inne. Han kommenterade också: ”Barnen som skulle till badhuset vågade knappt gå förbi (den offentliga toaletten). Det är svårt, men det behövs en lösning.”
4. Enkätresultat.
Se separat bild-bilaga
-Enkätsvar-
6. Har du några specifika rutiner på just offentliga toaletter som du inte har när du använder toaletten i hemmet? I så fall, vilka?
Bilagor
Examensarbete Lisa Thudén
• ”Känner om dörren är låst, lägger papper på ringen, skyndar mig så mycket jag kan”
• ”Lägga papper på sitsen, ibland hålla andan” • ”Egentligen inte, så länge toaletterna är fräscha” • ”Försöker att inte röra någonting!!!!!!!!!”
• ”Känner efter att dörren är låst och lägger ner papper i toaletten först.” • ”Jag undviker handtag, står helst upp och kissar, men ser till att jag städar
efter mig.”
• ”Jag har sett fruktansvärda toaletter så är lite rädd för vad folk gör där.” • ”Använder bara offentliga toaletter i restauranger etc. (om det nu räknas
som offentligt). Hursom brukar jag alltid lägga papper på toaringen innan jag sätter mig”
• ”Se till att det inte finns kiss på toalettringen, slänga den första delen av toalettrullen och tvätta händerna extra noga.”
• ”Har alltid med eget papper typ näsdukar i fall att det är slut på toalettpapper och handsprit eller liknande för att tvätta händerna.” • ”Öppna dörren med fötterna istället för händerna”
• ”Jag tittar efter kanyler”
14. Är det något specifikt du saknar på offentliga toaletter? (några utvalda svar av totalt 67 svar)
• ”Doftspray och handdesinfektion”
• ”Krokar är jätteviktigt. Finns ibland men inte alltid.” • ”Säkerhet”
• ”Tvål saknas ofta. Annars rejäla krokar så att man slipper ha saker på golvet.”
• ”Saker att göra rent toan med. Toalettborste, rengöringsgrej i själva toan (sån man sätter på sidan i toan). Hade även varit trevligt med mensskydd och plåster.”
Bilagor
Examensarbete Lisa Thudén
• ”Det är alltid så stökigt och äckligt, kiss på ringen etc. Mår väldigt dåligt av att behöva använda såna toaletter så gör allt jag kan för att undvika.” • ”Större utrymme så man slipper nudda väggarna”
• ”Såg att mensskydd nämndes ovan – det är inte superviktigt för mig men en väldigt fin gest när det finns!”
• ”Doftspray och handdesinfektion”
• ”Ibland finns ingenstans att slänga mensskydd inne på själva toaletten, utan man måste gå ut med till handfaten där alla andra är”
• ”Sprit till händer samt sits”
• ”väggar från golv till tak så att jag inte behöver misstänka att någon filmar mitt högst ointressanta besök”
• ”Handsprit”
• ”Känslan av att det är rent. Det finns ju fiffiga toaletter som rengör ringen efter varje besök. Det gillar jag. Dels för min skull, men även för att kvinnor slipper känna att en ståendes snubbe har kissat ner hela ringen.”
• ”Det saknas tvål. Ofta är det också betalning endast med mynt vilket jag aldrig har på mig.”
• ”Fräschhet”
• ”Tydliga instruktioner hur man låser dörren, om det är otydligt med flera lås. Krokar att hänga väska/jacka.”
• ”Bra ljus”
• ”Vore trevligt om det var rent, gratis och spelades musik typ” • ”Musik”
• ”Handfat inne vid toaletten om det finns flera bås.”
• ”Tvättställ i båsen för tömning och rengöring av menskopp t.ex, eller att kunna tvätta händerna om man byter mensskydd utan att behöva gå ut till andra”
• ”Skydd” för toalettsitsen! tex plastöverdrag el annat mer miljövänligt, handsprit, kranar som startas av rörelsesensorer (?) eller vad det kallas. • ”Ibland finns ingenstans att slänga mensskydd inne på själva toaletten, utan
man måste gå ut med till handfaten där alla andra är.”
