ARBETSLÖSHET OCH FYSISK
AKTIVITET
Möjliga samband mellan
arbetslöshetsperiod och fysisk aktivitet:
en tvärsnittstudie
UNEMPLOYMENT AND
PHYSICAL ACTIVITY
Possible links between unemployment
and physical acitivity: a cross-sectional
study
Examensarbete inom huvudområdet Folkhälsovetenskap
Grundnivå
15 Högskolepoäng VT 2021
Tack till alla som gjort detta arbete möjligt.
SAMMANFATTNING
Titel: Arbetslöshet och fysisk aktivitet. Möjliga samband mellan arbetslöshetsperiod och fysisk aktivitet: en tvärsnittsstudie. Författare: Tileborn, Isabelle
Avdelning/Institution: Avdelningen för folkhälsovetenskap, institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde
Program/kurs: Folkhälsovetenskapligt program, Examensarbete i folkhälsovetenskap G2E, 15 hp
Handledare: Tognon, Gianluca Examinator: Arvidsson, Louise
Nyckelord: Arbetslöshet, fysisk aktivitet, träning, hälsa
SAMMANFATTNING
Introduktion: Fysisk inaktivitet och långtidsarbetslöshet är två bestämningsfaktorer när
ABSTRACT
Title: Unemployment and physical activity. Possible links between unemployment and physical activity: a cross-sectional study Author: Tileborn, Isabelle
Dept./School: Department of Public Health, School of Health Sciences, University of Skövde
Course: Bachelor Degree Project in Public Health Science G2E, 15 ECTS Supervisor: Tognon, Gianluca
Examiner: Arvidsson, Louise
Keywords: Unemployment, physical activity, workout, health ___________________________________________________________________________ ABSTRACT
Introduction: Physical inactivity and long-term unemployment (>12 months) are two
determining factors when it comes to increased risk of mental illness and premature death. Physical inactivity and long-term unemployment increase the risk of mental illness and cancer, and long-term unemployment increases the risk of both physical and mental illness. Physical inactivity, as well as unemployment, are therefore of great public health scientific relevance as it has a major impact on both individual and societal level, from a health-, socio-economic and equality perspective. Aim: The aim of the study was to investigate whether the prevalence of physical activity is lower among the long-term unemployed, compared with those individuals who have been unemployed for a shorter period and if people who exercise are unemployed for a shorter time than those who do not exercise.
Method: Cross-sectional study with 35 participants who answered digital questionnaires.
Analysis methods for examining results were descriptive statistics and chi-square analyzes. The variables were compared and presented in figures and tables. Results: The results showed that physically active individuals were generally unemployed for a shorter period than those who were physically inactive. Men were unemployed for a shorter time than women. In the group of short-term unemployed (<12 months) 87.5% trained every week. In the group of long-term unemployed, 18 % trained every week. The result is not
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INTRODUKTION ... 1 1.1 Inledning ... 1 1.2 Fysisk aktivitet ... 1 1.3 Arbetslöshet ... 2 1.3.1 Definition ... 21.3.2. Arbetslöshet och hälsa ... 3
1.3.3 Arbetslöshet och psykisk ohälsa ... 4
1.4 Folkhälsovetenskaplig relevans ... 5 1.5 Samhällskostnader ... 5 1.6 Globala mål ... 6 1.7 Problemformulering ... 6 2 SYFTE... 8 Frågeställning... 8 3 METOD ... 9
3.1 Studiepopulation och urval ... 9
3.2 Datainsamling ... 9 3.3 Statistiska analyser ... 10 3.4 Etiska aspekter ... 11 4 RESULTAT ... 12 Tabell 4.1 ... 12 4.1.1 Aktivitetsnivå ... 13 Figur 4.1.2 ... 13 4.2 Träning ... 14 Figur 4.2.1 ... 14 4.3 Arbetslöshetsperiod och kön ... 14 Tabell 4.3.1 ... 15
4.4 Jämförelse av arbetslöshetsperiod och aktivitetsnivå ... 15
Tabell 4.4.1 ... 16
4.5 Statistiska Analyser... 17
Tabell 4.5.1 ... 17
4.6 Aktivitetsnivå och arbetslöshetsperiod ... 18
Tabell 4.6.1 ... 18
4.7 Träningsfrekvens och arbetslöshetsperiod ... 18
Tabell 4.7.1 ... 19 5 DISKUSSION ... 20 5.1 Resultatdiskussion ... 20 5.1.2 Könsskillnader ... 20 5.2 Metoddiskussion ... 21 5.2.1 Analyser ... 21 5.2.2 Reliabilitet ... 22 5.2.3 Begränsningar ... 23 5.3 Slutsats ... 23
Bilaga 1 Informationsbrev, samtycke och enkät ... 25
1
1
INTRODUKTION
1.1 Inledning
Fysisk inaktivitet och långtidsarbetslöshet är två bestämningsfaktorer när det kommer till ökad risk för fysiska besvär, psykisk ohälsa och för tidig död. Både fysisk inaktivitet och långtidsarbetslöshet ökar risken för bland annat psykisk ohälsa och cancer.
Fysisk inaktivitet är idag ett väl utforskat område som visat att fysisk aktivitet inte bara minskar risken för en rad sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och fetma, utan även kan ge bättre koncentrationsförmåga, bättre minne, humör och välmående. Ökad fysisk aktivitet kan också leda till att en individ blir piggare, sover bättre och att hjärnans förmåga att prestera höjs. Samtidigt minskar även risken för psykisk ohälsa vid regelbunden fysisk aktivitet (Rörelse är viktigt, 2020).
Arbetslöshet ökar risken för psykisk ohälsa, flera cancersjukdomar, nedsatt livskvalitet och osunda levnadsvanor vilka är flera riskfaktorer som kan behandlas eller förbättras med hjälp av ökad fysisk aktivitet (Kommissionen för jämlik hälsa, 2016). Eventuella samband mellan fysisk inaktivitet och långtidsarbetslöshet är än så länge inte ett särskilt undersökt område. Därför är det intressant att undersöka om det finns ett samband mellan
aktivitetsnivån och arbetslöshetsperioden.
1.2 Fysisk aktivitet
Definitionen av fysisk aktivitet är bred. Enligt Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2011) är fysisk aktivitet en aktivitet av aerob karaktär som ger en ökning av puls och andning. Det kan vara exempelvis måttlig träning, hushållsarbete, trädgårdsskötsel eller en promenad.
2 Enligt Europeiska kommissionen (u.å.) har den fysiska aktiviteten i EU ökat. Under 2014 var det 13.3 % av EU-medborgarna som angav att de var fysiskt aktiva varje vecka. Den siffran hade ökat till 24.8 % år 2017, vilket i slutet av 2020 var den senast inrapporterade siffran. Det är nästan en fördubbling på tre år. Skillnaderna är stora mellan låg- och högutbildade individer. Högutbildade är överlag mer fysiskt aktiva än de som är lågutbildade (World Health Organization, 2018)
Fysisk inaktivitet skördar uppskattningsvis runt en miljon liv varje år bara i Europeiska unionen, vilket motsvarar 10 % av de totala dödsfallen i regionen. Globalt sett dör uppskattningsvis 3,2 miljoner människor till följd av fysisk inaktivitet årligen (World Health Organization, 2018).
Fysisk inaktivitet är inte bara ett folkhälsoproblem utan även ett samhällsproblem. Detta då fysisk inaktivitet ökar risken för en rad sjukdomar, som bland annat hjärt-kärlsjukdom och cancer, samtidigt som det påverkar samhällsutvecklingen negativt (WHO, u.å.).
Folkhälsomyndigheten satte år 2018 upp folkhälsopolitiska mål vars syfte är minska klyftor mellan olika samhällsgrupper och att skapa en jämlik hälsa genom likvärdiga samhälleliga förutsättningar för alla (Folkhälsomyndigheten, 2018). Enligt
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2016) ger regelbunden fysisk aktivitet inte bara förbättrad fysisk hälsa utan även positiv effekt på kroppens immunsystem, förbättrad upplevd livskvalitet och ett förbättrat stämningsläge. Det i sin tur är egenskaper som kan ha en positiv inverkan på en arbetslös individ som söker arbete.
1.3 Arbetslöshet
1.3.1 Definition
I denna studie definieras en person som är arbetslös som någon som saknar sysselsättning i form av lönearbete, studier, ålderspension, föräldrapenning eller sjukpenning. För att räknas som arbetslös ska individen vara både arbetsför och arbetssökande.
3 1.3.2. Arbetslöshet och hälsa
Arbetslöshet är ett stigande problem idag som har en stor påverkan både på individ- och samhällsnivå (Statistiska centralbyrån, 2020) eftersom det påverkar såväl hälsa och
folkhälsa som person- och samhällsekonomi negativt. Långtidsarbetslöshet är en riskfaktor för både fysisk och psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Att vara långtidsarbetslös innebär ofta en ökad risk för psykisk ohälsa samtidigt som de påverkar samhällets hälsofördelning negativt, vilket i sin tur ökar ojämlikheten i samhället (Folkhälsomyndigheten, 2020). Långtidsarbetslöshet leder ofta även till mer ohälsosamma levnadsvanor, psykiska besvär, missbruk, självskadebeteende, en sämre allmänhälsa och ökad risk för förtidig död. Studier som undersöker samband mellan arbetslöshet och hälsa visar också en kraftigt ökad risk för självmord hos långtidsarbetslösa, uppskattningsvis upp till 2,5 gånger ökad suicidrisk jämfört med en arbetande individ, efter 5 års arbetslöshet. Det finns också studier som pekar på ökad cancerrisk hos långtidsarbetslösa, bland annat en ökad risk för tarm- och prostatacancer (Kommissionen för jämlik hälsa, 2016). Att vara arbetslös kan också bidra till ökad känsla av ensamhet och minskad känsla av
sammanhang. Detta då arbetsplatsen ofta är en arena där man kan känna att man tillhör en grupp eller ett sammanhang i vardagen. Samtidigt kan en ansträngd ekonomi minska känslan av gemenskap och sammanhang, även på andra sociala plan i livet
(Arbetsmiljöverket, 2011). En studie av Norström et al. (2019) visar att arbetslösa har lägre livskvalitetsjusterade levnadsår (quality-adjusted life years, QALY) än personer som arbetar.
Arbetslösheten ökar i Sverige och sysselsättningsgraden sjunker. I maj 2020 uppgick arbetslösheten till 9,0 % vilket motsvarar närmare en halv miljon svenskar. Det är en ökning på ungefär 2 procentenheter jämfört med år 2019 samma månad (Statistiska centralbyrån, 2020).
Enligt Arbetsförmedlingen (2020) förväntas arbetslösheten fortsätta stiga under år 2020 och år 2021, och långtidsarbetslösheten likaså, vilket tros bero på dämpad tillväxt, en ökad strukturell omvandling på arbetsmarknaden samt att subventionerade anställningar och arbetsmarknadsinsatser minskar. Även ekonomiska faktorer och följder av covid-19-pandemin bidrar till den ökande arbetslösheten (Arbetsförmedlingen, 2020).
4 1.3.3 Arbetslöshet och psykisk ohälsa
Långtidsarbetslöshet är som tidigare nämnt en riskfaktor för ohälsa
(Folkhälsomyndigheten, 2020). Lågutbildade är överrepresenterade när det kommer till långtidsarbetslöshet, jämfört med både korttidsarbetslösa och arbetande individet. Det finns också en ökad risk för långtidsarbetslöshet med stigande ålder
(Folkhälsomyndigheten, 2020). Ju längre tid en person är arbetslös, desto svårare är det att komma tillbaka ut i arbetslivet igen (Arbetsförmedlingen, 2020). Det finns också flera studier som talar för att mild och måttlig depression kan behandlas med fysisk aktivitet eller motion (Andersson et al., 2015). Det kan till och med ha likvärdig effekt som läkemedel (Dinas, 2011) när det kommer till att behandla måttlig och medelsvår depression.
Mousteri et al. (2019) studerade ett eventuellt samband mellan arbetslöshet och den mentala hälsan, där de kunde se att arbetslöshet och psykisk ohälsa ofta drabbade samma individer. Samband de såg i studien var bland annat att personer med depressiva tillstånd var arbetslösa under längre perioder än de som var friska.
Psykiska besvär kan påverka arbetsförmågan negativt. En nedsatt arbetsförmåga ökar risken att bli arbetslös för en person som har ett arbete. För en person som är arbetslös minskar chansen att få ett arbete om man har psykiska besvär.
Samtidigt som psykisk ohälsa kan stå i vägen för att få eller behålla ett arbete, kan ekonomiska bekymmer till följd av arbetslöshet leda till psykisk ohälsa
(Folkhälsomyndigheten, 2019a). När det kommer till psykisk ohälsa och arbetslöshet kan det vara svårt att säga om det är den psykiska ohälsan som leder till arbetslöshet eller om det är arbetslösheten som leder till psykisk ohälsa. Det kan vara svårt att veta vad som är orsak och verkan, men det som går att konstatera är att det finns ett samband mellan att inte arbeta och att ha nedsatt psykiskt välbefinnande.
År 2019 uppskattades 34 % av de arbetslösa, och över 40 % av de individer som uppbär sjukersättning, lida av psykisk ohälsa. Det går att jämföra med 15 % hos gruppen som arbetar (Folkhälsomyndigheten, 2019a) vilket visar att det finns stora skillnader mellan yrkesarbetande och mellan arbetslösa eller sjukskrivna individer.
Vidare finns studier som pekar på att personer som saknar sysselsättning även löper ökad risk för annan typ av ohälsa, till exempel hjärt-kärlsjukdom och osunda levnadsvanor vilket i sin tur också är riskfaktorer för både ohälsa och nedsatt arbetsförmåga. Personer som saknar arbete verkar också löpa ökad risk för förtidig död. Det är tydligt att
5 Arbetsförmedlingen (2014) beskriver att det viktigaste för att minska risken att hamna i långtidsarbetslöshet är tidiga insatser. Det kan vara allt från riktade arbetsmarknadsinsatser och utbildningsinsatser till subventionerade anställningar.
Insatserna ska utgå ifrån både individuella och arbetsmarknadspolitiska mål. Idag har vi folkhälsopolitiska mål där både fysisk aktivitet, arbete och ekonomi är stora delar - därför skulle möjligheten att testa hälsoinriktade arbetsmarknadsinsatser med fokus på ökad fysisk aktivitet utifrån individens förmåga, i kombination med jobbcoachning och stöd, undersökas och studeras för att se om det går att finna något samband mellan en ökad fysisk aktivitet och en stärkt ställning på arbetsmarknaden.
1.4 Folkhälsovetenskaplig relevans
Arbetslösheten har en stor effekt individ- och samhällsnivå (Statistiska centralbyrån, 2020). Långtidsarbetslöshet ökar risken för både fysisk och psykisk ohälsa
(Folkhälsomyndigheten, 2020). Samtidigt är fysisk inaktivitet ett stort problem, även det för både fysisk och psykisk hälsa (WHO, u.å.). Den fysiska inaktiviteten, liksom
arbetslöshet, har därför en stor folkhälsovetenskaplig relevans då det har stor påverkan på såväl individ- som samhällsnivå, ur ett hälso-, samhällsekonomiskt- och ett
jämlikhetsperspektiv.
1.5 Samhällskostnader
För att beröra även den ekonomiska aspekten av folkhälsoproblemen arbetslöshet och fysisk inaktivitet kan vi se att den uppskattade kostnaden för arbetslöshet, vilket då räknar både direkta och indirekta kostnader, uppgår till ungefär 210 miljarder per år. Det är mer än den årliga kostnaden för den offentliga sjukvården i Sverige (Ekonomifakta, 2006). Enligt Ernberg och Ljunggren (2006) kostar det nästan lika mycket för den offentliga sektorn med en anställd som med en arbetslös individ.
Kostnaderna för stillasittande och fysisk inaktivitet, vilket främst beror på
sjukvårdskostnader och produktionsbortfall, ligger på över 6 miljarder per år (Svenskt friluftsliv, 2012). Det är svårt att uppskatta exakt hur stor vinsten skulle bli avseende att öka den fysiska aktiviteten och minska långtidsarbetslösheten.
En investering i form av hälsoinriktade arbetsmarknadsinsatser kan ge ett ökat humankapital vilket är positivt ur en samhällelig aspekt. Grossman-modellen är ett exempel, som grundar sig i humankapitalteorin som bygger på följande punkter; Konsumenter efterfrågar hälsa inte sjukvård, de producerar sin hälsa genom
6 kapitalvara samt att hälsa både konsumeras och investeras parallellt (Ferras-Nunez & Karlberg, 2012). Genom att individer får chans att öka sitt hälsokapital bör såväl individer, samhälle och ekonomi kunna gynnas på sikt.
1.6 Globala mål
I FNs agenda 2030 har sjutton globala mål tagits fram gemensamt. Dessa berör viktiga mål att arbeta med utifrån ett hållbarhetsperspektiv (Globala målen, u.å.). Arbetslöshet och fysisk inaktivitet är två viktiga faktorer för såväl hållbar utveckling som
folkhälsovetenskap och ryms i samtliga målområden, i större eller mindre skala. Detta då samtliga är av stor vikt för en hållbar utveckling. Följande fem globala mål är dock i fokus i och med utgångspunkten i arbetslöshet och fysisk inaktivitet.
- Mål 1: Ingen fattigdom
- Mål 3: God hälsa och välbefinnande
- Mål 4: God utbildning
- Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
- Mål 10: Minskad ojämlikhet (Globala målen, U.Å).
1.7 Problemformulering
Fysisk inaktivitet och arbetslöshet har liknande effekter på hälsan. Arbetslöshet ökar risken för psykisk ohälsa, stress och en rad sjukdomar vilka enligt flera studier kan behandlas med hjälp av ökad fysisk aktivitet. En sämre mental hälsa minskar även chansen att finna arbete, vilket gör att det kan bli en ond cirkel för individerna. Det saknas idag större studier som utreder ett eventuellt samband mellan en stärkt ställning på arbetsmarknaden och fysisk inaktivitet. Program som testats där insatser gjorts för att minska psykisk ohälsa hos långtidsarbetslösa har visat positiv effekt (Kommissionen för jämlik hälsa, 2016).
En anledning till att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och arbetslöshet är att fysiska aktivitet kan behandla mild och måttlig depression. Fysisk aktivitet kan förebygga psykisk ohälsa och ge ökad livskvalitet och positiv effekt på stämningsläget
(Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, 2016).
7 arbetsmarknaden. Samtidigt kan ekonomiska faktorer och minskad möjlighet till
8
2
SYFTE
Syftet med studien är att undersöka om prevalensen av fysisk aktivitet är lägre hos långtidsarbetslösa, jämfört med hos de individer som varit arbetslösa kortare period. Studien syftar också till att undersöka om prevalensen av regelbunden träning skiljer sig mellan korttidsarbetslösa och långtidsarbetslösa.
Frågeställning
● Är prevalensen av fysisk aktivitet lägre hos långtidsarbetslösa jämfört med de som är arbetslösa kortare tid?
9
3
METOD
3.1 Studiepopulation och urval
Studiepopulationen bestod av män och kvinnor mellan 18-65 år som någon period under de senaste 36 månaderna varit arbetslösa. Studiepopulationen valdes utifrån ett bekvämlighetsurval. Urvalstypen gjordes på grund av brist på såväl tid som resurser för att genomföra en strukturerad studie med ett sannolikhetsurval.
3.2 Datainsamling
För att få ett underlag att arbeta med genomfördes digitala enkäter. Enkäterna var anonyma och kunde inte kopplas till individen. De innehöll heller inga personuppgifter, utan bestod av frågor som rörde följande variabler:
Kön:
Man, kvinna eller annat/vill ej uppge Ålder:
18-29 år, 30-49 år eller 50-65 år Utbildningsnivå:
Grundskola, gymnasium, yrkesutbildning/folkhögskola eller motsvarande samt högskola/universitet
Arbetslöshetsperiod:
0-3 månader, 4-12 månader, 13-24 månader eller längre än 24 månader (alternativt fortfarande).
Fysisk aktivitet:
Skala mellan 1-6 där 1 motsvarade mycket inaktiv (under 2000 steg per dag) och 6 motsvarade mycket aktiv (över 12000 steg per dag)
Träning varje vecka: Ja eller nej
10 Det gjordes försök att få respondenter via Arbetsförmedlingen och från arbetslösa inskrivna i någon insats via Arbetsmarknadsförvaltningen, Stockholms Stad. På grund av sekretess och brist på tid var det dessvärre inte genomförbart. Därför delades enkäten via sociala medier på sidor som Facebook, LinkedIn och Instagram, genom ett så kallat bekvämlighetsurval eftersom att det var den målgruppen som fanns tillgänglig.
3.3 Statistiska analyser
Svarstiden var begränsad till 4 veckor. När tiden löpt ut stängdes enkäten för svar, efter att det säkerställts att minst 35 personer hade svarat. Data sammanställdes genom diagram och tabeller för att få en tydlig bild av respondenternas svar.
Svaren analyserades sedan ett och ett – för att få chans att kunna jämföra kön, aktivitetsnivå och träning med variabeln arbetslöshetsperiod.
Respondenterna delades in i två grupper: Korttidsarbetslösa och långtidsarbetslösa enligt följande:
De som varit arbetslösa i 0-3 månader samt 4-12 månader, det vill säga 12 månader eller
kortare tid räknades till kategorin korttidsarbetslösa.
Resten av respondenterna hade varit arbetslösa i över ett år alternativt var fortfarande arbetslösa, och räknas därmed till kategorin långtidsarbetslösa.
Respondenternas uppskattade stegantal per dag undersöktes för att få en uppfattning om vardagsmotionen på en skala 1-6 där 1 motsvarade mycket inaktiv, med ett uppskattat dagligt stegsnitt på under 2000 steg och 6 motsvarade mycket aktiv med ett dagligt stegsnitt som överstiger 12000 dagligen.
11 De variabler som valdes ut att jämföra var kön och arbetslöshetsperiod, där arbetslöshetsperioderna kategoriserades enligt korttidsarbetlösa eller långtidsarbetslösa, jämfördes med kön för att se om det fanns skillnader i arbetslöshetsperioden mellan könen. Vidare jämfördes ”träning varje vecka” och arbetslöshetsperiod för att jämföra skillnader i träning mellan de som uppgivit att de var korttidsarbetslösa och de som var långtidsarbetslösa. Slutligen jämfördes arbetslöshetsperioden med den uppskattade fysiska aktivitetsnivån hos individerna för att undersöka möjliga skillnader i aktivitetsnivån mellan grupperna. Syftet med de valda variablerna och den statistiska analytiska metoden, var att jämföra respondenternas uppgiva svar i enkäten med den statistisk framtagna förväntade antalet individer för den angivna variabeln.
3.4 Etiska aspekter
Data samlades in i forskningssyfte vilket kräver etiska överväganden. Det samlades inte in personuppgifter då det inte var relevant för studien, med grund i såväl nyttjandekravet som konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2017).
Före enkäten fylldes i fanns ett informationsbrev där respondenten fick information om studiens syfte och kontaktuppgifter till författaren för att ha möjlighet att ställa frågor före sitt deltagande. För att ha möjlighet att klicka sig vidare till enkäten krävdes att respondenten svarade på frågan: ”Jag har läst informationen ovan och godkänner den”. Klickade respondenten ”Ja” skickades den vidare till enkäten. Om respondenten klickat ”Nej” avslutas enkäten. Detta med hänsyn till de forskningsetiska principerna informations- och samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 2017).
12
4
RESULTAT
35 personer svarade på enkäten. Av dessa var 18 stycken (51 %) män och 17 stycken (49 %) kvinnor. Samtliga hade varit arbetslösa under någon period, de senaste 36 månaderna. Respondenterna var mellan 18-65 år men delades upp i tre åldersgrupper, 18-29 år, 30-49 år samt 50-65 år i för att förenkla sammanställningen av resultatet.
Arbetslöshetsperioden delades upp i två delar, korttidsarbetslösa, det vill säga de som varit arbetslösa i kortare tid än 12 månader och långtidsarbetslösa, alltså de som varit arbetslösa i över 12 månader. Vidare efterfrågades utbildningsnivå. Resultaten presenteras i tabell 4.1.
Tabell 4.1
Kön, ålder, arbetslöshetsperiod och utbildningsnivå på respondenterna.
Kön Ålder Arbetslöshetsperiod Utbildningsnivå
Kvinnor 49 % (17) Män 51 % (18) 18-29 år 34 % (12) 30-49 år 46 % (16) 50-65 år 20 % (7) Korttidsarbetslösa
(arbetslösa upp till 12 månader) 69 % (24)
Långtidsarbetslösa
(arbetslösa 12 månader eller längre) 31 % (11)
Grundskola
11 % (4)
Gymnasium
43 % (15)
YH, folkhögskola etc.
20 % (7)
Högskola
13
4.1.1 Aktivitetsnivå
Deltagarna fick i enkäten uppskatta sin aktivitetsnivå. Detta gjordes genom en skala på 1 (Mycket inaktiv) till 6 (mycket aktiv). Aktivitetsnivån motsvarade respondentens
uppskattade steg per dag.
En aktivitetsnivå på 1 motsvarade mycket inaktiv <2000 steg om dagen. En aktivitetsnivå på 3 motsvarade ungefär 6000 steg per dag. En aktivitetsnivå på 6 motsvarade mycket aktiv, med ett dagligt stegsnitt på >12000 steg om dagen.
Resultatet visade att de som var korttidsarbetslösa generellt sett var mycket aktiva enligt skalan, med en aktivitetsnivå på 5 och 6, vilket motsvarade ett dagligt stegsnitt på 10000 respektive 12000 eller mer. Inga av de korttidsarbetslösa hade en aktivitetsnivå under 3, vilket motsvarar ett dagligt stegsnitt på 6000 steg eller lägre.
De långtidsarbetslösa hade en lägre aktivitetsnivå, som låg mellan 2, vilket motsvarar ett dagligt stegsnitt på ungefär 4000 steg per dag och 5, vilket motsvarar 10000 steg per dag. Inga av de långtidsarbetslösa hade en aktivitetsnivå på 6, vilket motsvarade ett stegsnitt på över 12000 steg per dag. Resultatet visas i figur 4.1.2.
Figur 4.1.2
Aktivitetsnivån hos respondenterna
0 2 4 6 8 10 12 1 2 3 4 5 6 Uppskattad aktivitetsnivå (6 = mycket aktiv, 1 = mycket inaktiv)
14
4.2 Träning
Slutligen fick respondenterna svara på om de tränade varje vecka eller om de inte tränade regelbundet. Det visade sig att majoriteten av de som var korttidsarbetslösa tränade varje vecka, totalt 82 %. Av de långtidsarbetslösa var motsvarande siffra 18 %. Resultatet visar att korttidsarbetslösa generellt sett tränar mer än de som är långtidsarbetslösa. Resultaten presenteras i figur 4.2.1.
Figur 4.2.1
Träning hos respondenterna
4.3 Arbetslöshetsperiod och kön
Män var arbetslösa kortare period än kvinnorna. Det var 16,7 % av männen som var långtidsarbetslösa. Bland kvinnorna var motsvarande siffra 47,1 %. Resultaten presenteras i tabell 4.3.1. 0,00% 20,00% 40,00% 60,00% 80,00% 100,00% Ja Nej Ja Nej Långtidsarbetslösa 18% 82% Korttidsarbetslösa 87,50% 12,50%
Träning varje vecka?
15
Tabell 4.3.1
Arbetslöshetsperiod och kön. I parentesen presenteras antal individer.
Kön
n = 35
Korttidsarbetslösa Långtidsarbetslösa Totalt
Män n = 18; 51,4% 83,3 % (15) 16,7 % (3) 100 % Kvinnor n = 17; 48,6% 52,9% (9) 47,1% (8) 100 %
4.4 Jämförelse av arbetslöshetsperiod och aktivitetsnivå
De respondenter som var korttidsarbetslösa, det vill säga arbetslösa kortare tid än 12 månader, var generellt sett mer aktiva än de som var arbetslösa i ett år eller längre.I gruppen som var arbetslösa i ett år eller kortare, korttidsarbetslösa, uppskattade 83,3% att de hade en aktivitetsnivå på 5 eller 6.
I gruppen som var arbetslösa i 2 år eller längre, det vill säga långtidsarbetslösa, var
16
Tabell 4.4.1
Aktivitetsnivå, arbetslöshetsperiod och träning. Parentesen presenterar antal. Arbetslöshet Period 0-12 mån Över 12 mån Totalt 68,5% (24) 31,5% (11) Aktivitetsnivå 1 0,0 % (0) 0,0 % (0) 2 0,0 % (0) 9,0 % (1) 3 12,5% (3) 27,3% (3) 4 4,2 % (1) 45,5% (5) 5 37,5% (9) 18,2% (2) 6 45,8% (11) 0,0 % (0) Totalt 100 % (24) 100 % (11)
Tränar varje vecka 0-12 mån Över 12 mån
Ja 87,5% (21) 18,0% (2)
Nej 12,5% (3) 72,0% (9)
17
4.5 Statistiska Analyser
Inledningsvis gjordes en statistisk analys för att jämföra längden på arbetslöshet mellan män och kvinnor, det vill säga korttidsarbetslösa (12 månader eller kortare tid) eller långtidsarbetslösa (över 12 månaders arbetslöshet).
Chi square-testet visade inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor fanns i relation till längden på arbetslöshet (p-värde 0,05).
I och med de få antalet respondenter får man ett "borderline resultat" vilket innebär att resultatet kan vara missvisande.
För att undersöka resultatet av den statistiska analysen gjordes även ett "Fishers exact test" vilket är en annan typ av signifikansprov som kan vara lämpligt att använda på små
populationer. P-värdet i ”Fishers test” blev inte heller signifikant då p-värdet visade 0,075, alltså över 0,05 vilket innebär att det inte verkar finnas några skillnader mellan män och kvinnor avseende längd på arbetslöshet. I tabell 4.5.1 presenteras fördelningen av kön och arbetslöshetsperiod i antal och procent.
Tabell 4.5.1
Analys av kön och arbetslöshetsperiod. Den fetmarkerade siffran motsvarar antalet. Parentesen motsvarar procenten.
Kvinnor Män Totalt
Långtidsarbetslösa 8 (47 %) 3 (17 %) 11
Korttidsarbetslösa 9 (53 %) 15 (83 %) 24
18
4.6 Aktivitetsnivå och arbetslöshetsperiod
För att få en bild av den fysiska aktiviteten och hur den skiljer sig mellan långtidsarbetslösa och korttidsarbetlösa gjordes en chi-square analys som jämförde respondenternas uppskattade aktivitetsnivå enligt två kategorier: aktiva och medelaktiva. Till gruppen aktiva räknades de som hade en aktivitetsnivå på 5-6. Resterande räknades till medelativa.
Det baserades på svaren i enkäten där aktivitetsnivå 5-6 kategoriserades som aktiva och resterande, det vill säga aktivitetsnivå 2, 3 och 4 som medelaktiva. Alternativet inaktiva togs bort då det inte fanns någon respondent som uppgett aktivitetsnivå 1 som motsvarade inaktiv. Resultatet visade att chi-square värdet var 13.71 och p<0.001. Det innebär är resultatet är signifikant och att den fysiska aktiviteten skiljer sig mellan individer som är korttids- respektive långtidsarbetslösa. Mer specifikt är korttidsarbetlösa mer fysiskt aktiva än de som är långtidsarbetslösa. I tabell 4.6.1 presenteras arbetslöshetsperiod och kön. De fetmarkerade siffrorna motsvarar antalet medan parentesen motsvarar procenten
Tabell 4.6.1
Analys av aktivitetsnivå och arbetslöshetsperiod. Med aktiva avses en uppskattad aktivitetsnivå på 5 eller 6, vilket motsvarar över 10,000 steg per dag. Med medelaktiva avses en aktivitetsnivå på 4 eller lägre, vilket motsvarar under 10,000 steg per dag.
Aktiva Medelaktiva Totalt Långtidsarbetslösa 2 (9 %) 9 (69 %) 11
Korttidsarbetslösa 20 (91 %) 4 (31 %) 24
Totalt 22 (100 %) 13 (100 %) 35
4.7 Träningsfrekvens och arbetslöshetsperiod
Det gjordes en chi-square analys som jämförde träningsfrekvensen mellan de långtidsarbetslösa och de korttidsarbetslösa.
19 arbetslöshetsperioden. Den fetmarkerade siffran motsvarar antalet. Inom parentesen presenteras procenten.
Tabell 4.7.1
Analys av träning och arbetslöshetsperiod. I tabellen presenteras antal och procent. Träning varje vecka Ingen träning Totalt Långtidsarbetslösa 2 (8,7 %) 9 (75 %) 11
Korttidsarbetslösa 21 (91,3 %) 3 (25 %) 24
20
5
DISKUSSION
5.1 Resultatdiskussion
Resultatet visar att de personer som är fysiskt aktiva till vardags var arbetslösa kortare tid än de som var inaktiva. Genom att jämföra arbetslöshetsperiod och träning kunde man se att de som räknades som korttidsarbetslösa tränade i större utsträckning än de som var långtidsarbetslösa. Det visade sig också att de som hade en aktivitetsnivå på 5 eller 6 (vilket motsvarar ett stegsnitt på över 10,000 per dag) var arbetslösa kortare period än de som hade en lägre aktivitetsnivå. Enligt Althoff et al (2017) går svenskarna generellt sett ungefär 6,000 steg per dag. Enligt studien kan vi se att 80 % av respondenterna levde upp till det. Majoriteten av dessa var arbetslösa kort tid.
Det går däremot inte att säga att det är den fysiska aktiviteten eller träningen som gör att personerna varit arbetslösa under kortare tid, eller om det beror på att de som inte längre är arbetslösa nu har ett arbete och därmed är med aktiva – i och med att det inte finns någon jämförelseperiod. Däremot har man sett att långtidsarbetslöshet ökar risken för psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2020a) och att fysisk aktivitet minskar risken för psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2020b).
Det hade varit intressant att veta om de korttidsarbetslösa hade samma aktivitetsnivå under arbetslöshetsperioden. Det kan även vara slumpen eller andra faktorer som spelar in avseende att de som var fysiskt aktiva också var arbetslösa kortare perioder, till exempel bransch, timing, psykisk och fysisk hälsa och familjesituation.
Vidare går det inte heller att uttala sig om de som var arbetslösa kortare period är mer aktiva nu i och med att de arbetar, jämfört med om man hade bett dem uppskatta sin aktivitet när de var arbetslösa. Sammanfattningsvis visade det sig dock att de som var fysiskt aktiva till vardags, eller tränade varje vecka, var arbetslösa kortare tid än de som inte tränade och var fysiskt inaktiva.
5.1.2 Könsskillnader
Det framkom även ur resultatet att män generellt var arbetslösa kortare tid än kvinnor. Det stämmer med vad som framkom i Arbetslöshetsrapporten (2021) där man såg att 44 % av kvinnorna var arbetslösa i över ett år och 25 % i över två år.
21 oklart, främst i och med att kvinnor generellt sett är mer välutbildade. Denna skillnad bör undersökas vidare.
Generellt saknas studier som undersöker kopplingen mellan fysisk aktivitet, träning och arbetslöshetsperiod vilket gör det svårt att jämföra resultaten med annan vetenskaplig litteratur. Det finns en del studier som undersökt hälsointerventioner med
arbetslöshetsperiod, men de berör främst den psykiska hälsan vilket inte undersöks närmare i detta arbete och därför inte känns relevanta för detta arbete.
Vidare är det svårt att jämföra resultatet då liknande studier som undersöker arbetslöshetsperiod, aktivitetsnivå och regelbunden träning saknas.
5.2 Metoddiskussion
5.2.1 Analyser
För att på ett överskådligt sätt kunna analysera det insamlade data och jämföra relevanta variabler med varandra användes qui square-analyser. Studiepopulationen var liten vilket gjorde det svårare att få fram ett signifikant resultat, varför även Fischers exact test användes.
Analyserna som jämförde arbetslöshetsperiod och kön var inte signifikanta, varken med chi-square eller med Fischers exact test. När arbetslöshetsperioden jämfördes med både aktivitetsnivå och träningsfrekvens visades ett signifikant resultat med ett p-värde på < .05. Det är värt att nämna att populationen var liten och att analyserna därför saknar viss
”power” vilket gör att det inte går att generalisera dem på en större population.
Metoden med enkäter gör att informationen är begränsad vilket gör det omöjligt att ställa följdfrågor för att säkerställa svaren. Det går heller inte att följa upp vem som besvarar frågorna vilket kan påverka resultat, trovärdighet och slutsats. Urvalsgruppen är gjort anonymt online vilket gör det svårt att dra några faktiska slutsatser av resultaten. Vidare var utbildningsnivån generellt ganska hög, i jämförelse med befolkningen, vilken inte gör resultaten generaliserbara. Med hög utbildningsnivå avses eftergymnasial utbildning, vilket 46 % av respondenterna i denna enkät hade. Motsvarande siffra bland arbetslösa var 5,2 procent 2020 (Statistiska centralbyrån, 2021).
22 kan uppfattas som känsliga av individen. Alla respondenter kommer därför att ett informationsbrev före start, där de får grundlig information om studiesyfte, lärosäte, vilken information som kommer att insamlas och varför det görs samt kontaktuppgifter till författare för att ha möjlighet att ställa frågor - innan enkäten ifylldes. Vidare samlas endast information in som är relevanta för studien. Inga personer under 18 år får delta. Slutligen är alla enkäter anonyma, inga namn, personuppgifter eller övrig information som kan kopplas till en enskild individ kommer att insamlas.
Studien är inte generaliserbar, varken avseende arbetslöshet eller fysisk aktivitet. Den kan däremot öppna dörrar och ge upphov till nya hypoteser för framtida forskare att undersöka forskningsfrågan vidare - under kontrollerade former och i längre perioder.
Valet av metod gör det också svårare att utläsa möjliga confounders, i och med att det inte finns chans till följdfrågor, uppföljning och att undersöka under längre perioden eller vid flera olika tillfällen, även om det såklart finns risk för confounders även i andra studiemetoder. Hade möjlighet funnits hade respondenterna fått fyllt i enkäten vid flera tillfällen, alternativt intervjuats vid några tillfällen för att få chans att följa individen över tid och därmed få en tydligare bild av individens progression avseende arbete och hälsa. Hade det funnits mer tid och resurser för studien skulle ett mer selektivt urval kunna göras, vilket skulle öka reliabiliteten markant samtidigt som kvaliteten skulle vara högre vilket skulle öka trovärdigheten på studien samt öka möjligheterna för att skapa tydliga hypoteser för vidare studier (Bowling, 2014). Detta skulle kunna göras genom att följa en
slumpmässigt utvald grupp arbetslösa övertid, där deras fysiska aktivitet, träning och arbetslöshetsperiod följdes övertid och sedan analyserades. Ett annat alternativ är att följa två likvärdiga grupper arbetslösa övertid, där en grupp får vara fysisk aktiva och träna varje vecka medan kontrollgruppen lever som vanligt – och sedan se om det finns skillnader i arbetslöshetsperiod.
5.2.2 Reliabilitet
Reliabiliteten är på grund av både urvalet och tidsperioden begränsad. Det beror på att studien genomfördes mitt under en pandemi, vilket har påverkat arbetslösheten. Vidare kan även den fysiska aktiviteten påverkas av pandemin, enligt Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2020). Detta på grund av de åtgärder som införts på samhällsnivå, rådande rekommendationer, hälsoläge samt att vardagsmotionen påverkats för många till följd av detta. Många träningsanläggningar, gym och badhus har även hållit stängd vilket kan ha påverkat möjligheten att utöva sin vissa motionsformer. Skulle denna studie
23 Avseende indikationer för mätning av validitet var det möjligt att se fysisk aktivitet och längd på arbetslöshetsperioder. Däremot är det inte möjligt att utläsa om personer som ökar sin fysiska aktivitet minskar risken att hamna i långtidsarbetslöshet, då det kräver att man följer individerna övertid samt använder sig av en kontrollgrupp. Andra forskare
rekommenderas däremot kunna undersöka forskningsfrågan vidare.
5.2.3 Begränsningar
Sammanfattningsvis kan vi se att studien innehåller en rad begränsningar. Urvalet är den första, där det är svårt att dra några slutsatser både i och med urvalsgruppen och brist på kontroll vid insamling av data. Detta då urvalets storlek var liten. Det hade varit mer Power i analyserna om populationen varit större. Vidare hade mer relevant målgrupp möjligen nåtts om data insamlats på annat sätt, till exempel via inskrivna på arbetsförmedlingen eller deltagare i arbetsmarknadsinsatser i stället för via sociala medier online.
Det finns också en viss risk för att frågan ”Hur länge har du varit arbetslös” gett
missvisande svar då svarsalternativet ”jag är fortfarande arbetslös” inte säger någonting om hur länge individen varit arbetslös. Det är heller inte relevant för syftet om personen
fortfarande är arbetslös eller inte – varför det alternativet bör ha tagits bort helt. I stället skulle enkäten kunna ha haft ytterligare en fråga formulerat: ”är du fortfarande arbetslös” eller ”är du arbetslös just nu” med alternativen JA och NEJ som svarsalternativ.
Vidare hade sannolikt ett mer kontrollerat urval som följts övertid hade resultatet sannolikt kunnat se annorlunda ut. Det, i samband med andra åtgärder som justeringar i frågorna, en mer relevant målgrupp och en kontrollgrupp hade möjligen då kunna ge ett mer
generaliserbart och användbart resultat för framtida forskning på området.
5.3 Slutsats
24 En vidare studie på arbetslöshetsperiod och fysisk aktivitet kan exempelvis göras genom att följa två grupper arbetslösa övertid, där ena gruppen får hälsointerventioner i form av fysisk aktivitet (exempelvis ett dagligt stegmål) och träning varje vecka, medan den andra gruppen får en annan insats, som till exempel mindfulness. Dessa grupper skulle kunna följas övertid för att undersöka om det fanns skillnader i arbetslöshetsperiod mellan grupperna.
25 Bilaga 1
Informationsbrev, samtycke och enkät
Enkätundersökning - Examensarbete i folkhälsovetenskap
INFORMATIONSBREV:Hej!
Tack för att du vill delta i denna enkätundersökning. Enkätundersökningen är en del av ett examensarbete i folkhälsa vars syfte är att undersöka om det finns möjlighet att minska risken för långtidsarbetslöshet genom att öka den fysiska aktiviteten.
Alla svar är helt anonyma och kan inte kopplas till dig som person.
Observera - enkäten riktar sig till dig som ÄR eller HAR VARIT arbetslös någon period under de senaste 3 åren.
Har du några frågor är du välkommen att kontakta mig per mail på a17isati@student.his.se
Återigen - tack för ditt deltagande! Folkhälsovetenskapliga programmet Högskolan i Skövde
*Obligatorisk
Jag har läst och godkänner informationen ovan *
O Ja
26 Kön? * O Kvinna O Man O Annat/vill ej uppge Ålder * O 18-29 O 30-49 O 50-65 Högsta Utbildningsnivå * O Grundskola O Gymnasium
O Yrkesutbildning, Folkhögskola eller liknande
O Högskola/Universitet
Har du varit arbetslös någon period under de senaste 36 månaderna? * O Ja
O Nej
Under hur lång tid var du utan arbete? *
O 0-3 månader
27 O 13-24 månader
O Längre än 24 månader
Hur aktiv är du till vardags? (Uppskatta dina dagliga steg om du är osäker) *
O 1 Väldigt stillasittande (upp till 2000 steg/dag)
O 2
O 3
O 4
O 5
O 6 Mycket aktiv (över 12.000 steg/dag)
Tränar du något varje vecka? Med träning avses exempel styrketräning, gym, padel, fotboll, tennis, simning etc. *
O Ja
O Nej
Hur länge har du tränat regelbundet?
O0-6 månader
O 7-12 månader
28
REFERENSER
Althoff, T., Sosic, R., Hicks, J.L., King, A.C., Delp, S. & Leskovec, J. (2017).
Large-scale physical activity data reveal worldwide activity inequality. 336 | nature |
vo1 54. doi:10.1038/nature23018
Andersson, E., Hovland, A., Kjellman, B., Taube, J., & Martinsen, E. (2015). Fysisk aktivitet lika bra som KBT eller läkemedel vid depression [Physical activity is just as good as CBT or drugs for depression]. Lakartidningen, 112, DP4E.
Arbetsförmedlingen. (2014). Arbetsförmedlingens återrapportering 2014 - INSATSER FÖR ATT FÖRHINDRA LÅNGVARIG ARBETSLÖSHET. Hämtad 25 november, 2020, från
https://arbetsformedlingen.se/download/18.3e623d4f16735f3976e9f9/Insatser_f%C3%B6r _att_f%C3%B6rhindra_l%C3%A5ngvarig_arbetsl%C3%B6shet.pdf
Arbetsförmedlingen. (2020). Arbetsmarknadsutsikterna våren 2020 - Utvecklingen på arbetsmarknaden 2020–2021. (2020:02). Hämtad från
https://arbetsformedlingen.se/download/18.2bef8e33170a57d956513766/1592291999584/a rbetsmarknadsutsikterna-varen-2020.pdf
Arbetslöshetsrapporten. (2021). Statistik om arbetsmarknaden 2021. Hämtad 6 maj, 2021, från https://arbetsloshetsrapporten.se/
Arbetsmiljöverket. (2011). Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång. (2011:11). Hämtad från
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/halsokonse kvenser-av-arbetsloshet-personalneddragningar-och-arbetsbelastning-relaterade-till-ekonomisk-nedgang-kunskapssammanstallningar-rap-2011-11.pdf
Bowling, A. (2014). Research methods in health: investigating health and health services. (Fourth edition.) Maidenhead, Berkshire: Open University Press.
Bauman, A.E., Puloka, V., Waqanivalu, T. & Phongsavan, P. (2008). Pacific physical activity guidelines for adults: framework for accelerating the communication of physical activity guidelines [Elektronisk resurs].
29 Dinas, P.C., Koutedakis, Y. & Flouris, A.D. (2011) Effects of exercise and physical
activity on depression. Ir J Med Sci 180, 319–325. https://doi.org/10.1007/s11845-010-0633-9
Ehrenberg, J. & Ljunggren, S. (2006). Ekonomihandboken. ([Ny uppl.]). Stockholm: ETC förlag.
Ekonomifakta. (2006). Arbetslösheten kostar mer än sjukvården. Hämtad 25 november, 2002, från https://www.ekonomifakta.se/artiklar/2006/april/arbetslosheten-kostar-mer-an-sjukvarden/
Europeiska kommissionen. (u.å). Public health. ECHI data tool. Hämtad 27 oktober från http://ec.europa.eu/health/dyna/echi/datatool/index.cfm?indlist=52
Eurostat. (2020a, 1 oktober). Unemployment statistics. Hämtat 27 oktober 2020, från https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Unemployment_statistics Eurostat. (2020b, 7 oktober). Long-term unemployment by sex - annual data. Hämtad 27 oktober, 2020, från
https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/une_ltu_a/default/table?lang=en Eurostat. (2020c, 21 oktober). Long-term unemployment (12 months or more) as a
percentage of the total unemployment, by sex and age (%). Hämtad 27 oktober, 2020, från https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/lfsq_upgal/default/table?lang=en
Ferraz-Nunes, J. & Karlberg, I. (2012). Hälsoekonomi: begrepp och tillämpningar. (2., [utvidgade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (2018). Sverige - Fysisk aktivitet. Faktablad 2018. (1940). Hämtad från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9a5eee530a9a4027ad25206dced56426 /sverige-fysisk-aktivitet-2018.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2018b). Övervikt och fetma. Hämtad 30 oktober, 2020, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/overvikt-och-fetma/
30 Folkhälsomyndigheten. (2019b). Öppna jämförelser folkhälsa 2019. (18076). Hämtad från https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ec714fca0b0145eab3d7924511550a74 /oppna-jamforelser-folkhalsa-2019-18076.pdf#page=44
Folkhälsomyndigheten. (2020a). Långtidsarbetslöshet. Hämtad från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/livsvillkor/langtidsarbetsloshet/
Folkhälsomyndigheten. (2020b). Fysisk aktivitet – rekommendationer. Hämtad 5 maj, 2021, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/
Globala målen. (U.Å.) Om globala målen. Hämtad 4 maj, 2021, från https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/
Hallsten, L., Bellaagh, K. & Gustafsson, K. (2002). Utbränning i Sverige [Elektronisk resurs] en populationsstudie. Solna: Arbetslivsinstitutet.
Kommissionen för jämlik hälsa. (2016). Arbete, arbetslöshet och jämlik hälsa. (2015:02). Hämtad från http://kommissionjamlikhalsa.se/wp-content/uploads/2016/11/2.-arbete-arbetsloeshet-och-jaemlik-haelsa_en-kunskapsoeversikt.pdf
Mousteri, V., Daly, M., Delaney, L., Tynelius, P. & Rasmussen F. (2019). Adolescent mental health and unemployment over the lifespan: Population evidence from Sweden. Science direct. 222. 305-314. doi: https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2018.12.030
Norström, F., Waenerlund, A. K., Lindholm, L., Nygren, R., Sahlén, K. G., & Brydsten, A. (2019). Does unemployment contribute to poorer health-related quality of life among Swedish adults?. BMC public health, 19(1), 457. https://doi.org/10.1186/s12889-019-6825-y
Rörelse är viktigt. (2020, 19 maj). L. Engström (Red.), 1177 Vårdguiden. Hämtad 28 oktober, 2020, från https://www.1177.se/Stockholm/liv--halsa/traning-och-fysisk-halsa/rorelse-ar-livsviktigt/
Statistiska centralbyrån. (2020). Fortsatt ökning av arbetslösheten.
Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Hämtad från
https://www.scb.se/hitta-
31 Statistiska centralbyrån. (2021). Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Hämtad 26 maj, 2021, från
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/arbetskraftsundersokningarna-aku/
Svenskt friluftsliv. (2012). Brist på motion kostar samhället 6 miljarder om året. Hämtad 25 november, från
https://svensktfriluftsliv.se/wp-content/uploads/2012/11/Brist-p%C3%A5-motion-kostar-samh%C3%A4llet-6-miljarder-om-%C3%A5ret.pdf
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2016). FYSS 2017: fysisk aktivitet i
sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. ([3., rev. uppl.]). Stockholm: Läkartidningen förlag AB.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.
Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/15553321 12063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
World Health Organisation. (u.å). Data and statistics. Hämtad 27 oktokber från
https://www.euro.who.int/en/health-topics/disease-prevention/physical-activity/data-and-statistics
World Health Organization. (2015). Infographic: Make physical activity a part of daily life during all stages of life. 09/2015. Hämtad från
https://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/286753/physical-activity-daily-life.pdf
World Health Organization. (2018, 5 augusti). Tackling physical inactivity by demonstrating its costs to the economy. Hämtad 28 oktober, 2020, från
https://www.euro.who.int/en/health-topics/disease-prevention/physical- activity/news/news/2018/5/tackling-physical-inactivity-by-demonstrating-its-costs-to-the-economy
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. (2011). Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna. Hämtad 26 maj, 2021, från http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/
