AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för vårdvetenskap
Upplevelser av fysisk aktivitet hos personer med psykisk ohälsa
En litteraturstudie
Maria Dölhed
2021
Examensarbete, Grundnivå, (Kandidatexamen), 15 hp.
Omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete inom omvårdnad, 15 hp.
Handledare: Urban Torstensson Examinator: Malin Jordal
Sammanfattning
Bakgrund: Psykisk ohälsa sträcker sig från psykiska besvär till psykiatriska tillstånd.
Psykisk ohälsa kan leda till ett suicidalt beteende. Sjuksköterskan har en
omvårdnadsroll hos personer med psykisk ohälsa och bör finnas där som ett stöd.
Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet har positiva effekter på den psykiska hälsan. Genom att beskriva upplevelser av fysisk aktivitet hos personer med psykisk ohälsa, är det möjligt att se om det är en användbar egenvårdsåtgärd för att lindra sjukdomssymtom. Syfte: Att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever fysisk aktivitet. Metod: Litteraturstudien har en beskrivande design. En litteratursökning utfördes från databaserna Pubmed och Cinahl. 11 kvalitativa artiklar valdes ut för litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet visade att fysisk aktivitet upplevdes som positivt både psykiskt och fysiskt. Fysisk aktivitet upplevdes ha en positiv inverkan på vardagen. Upplevelser av olika hinder framkom, vilket var brist på motivation, negativa upplevelser, sjukdomssymtom, ekonomi, ensamhet, sociala sammanhang och väder.
Upplevelser av stöd till fysisk aktivitet framkom även vilket var socialt stöd,
motivationshöjande faktorer, praktiska faktorer som tid eller ekonomi, utbildning och information. Slutsats: Slutsatsen blev att fysisk aktivitet kan användas som en
egenvårdsåtgärd hos personer med psykisk ohälsa för att lindra sjukdomssymtom.
Sjuksköterskan kan i sin tur få kunskap som gör att det blir en god omvårdnad.
Nyckelord: Psykisk ohälsa, Upplevelser, Fysisk aktivitet
Abstract
Background: Mental illness extends from psychical trouble to psychiatric conditions.
Mental illness can lead to suicidal behavior. The nurse has a nursing role in people with mental illness and should be there as a support. Previous research has shown that physical activity has positive effects on mental health. By describing experiences of physical activity in persons with mental illness, it is possible to see if it is a useful self- care measure to relieve disease symptoms. Aim: To describe how people with mental illness experience physical activity. Method: The literature review has a descriptive design. A literature search was performed from the databases Pubmed and Cinahl. 11 qualitative articles were selected for the results of the literature review. Results: The results showed that physical activity was experienced as positive both mentally and physically. Physical activity was perceived to have a positive impact on everyday life.
Experiences of barriers emerged, which was a lack of motivation, negative experiences, disease symptoms, finances, loneliness, social contexts and weather. Experiences of different supports also emerged, which was social support, motivational factors, practical factors such as time or finances, education and information. Conclusion: The conclusion was that physical activity can be used as a self-care measure in people with mental illness to relieve symptoms of illness. The nurse can in turn gain knowledge that makes it a good nursing.
Keywords: Mental illness, Experiences, Physical activity
Innehållsförteckning
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Psykisk ohälsa ... 1
1.3 Sjuksköterskans omvårdnad vid psykisk ohälsa ... 2
1.4 Fysisk aktivitet ... 2
1.4.1 Fysisk aktivitet på recept (FaR) ... 3
1.5 Hälsa ... 3
1.6 Teoretisk referensram ... 4
1.7 Tidigare forskning om psykiska effekter av fysisk aktivitet ... 5
1.8 Problemformulering ... 5
2.1 Syfte och frågeställningar ... 5
2.1.1 Syfte: ... 5
2.1.2 Frågeställning: ... 5
3.1 Metod ... 6
3.2 Design ... 6
3.3 Sökstrategi ... 6
3.4 Urvalskriterier ... 7
3.4.1 Inklusionskriterier: ... 7
3.4.2 Exklusionskriterier: ... 7
3.5 Urvalsprocessen ... 7
3.6 Dataanalys ... 8
3.7 Forskningsetiska överväganden ... 9
4.1 Resultat ... 9
4.2 Fysisk aktivitet och en positiv påverkan på det psykiska måendet. ... 10
4.3 Fysisk aktivitet och en positiv påverkan på det fysiska måendet ... 11
4.4 Fysisk aktivitet och en positiv påverkan på vardagen ... 11
4.5 Upplevelser av hinder till att utöva fysisk aktivitet ... 12
4.6 Upplevelser av stöd till att kunna utöva fysisk aktivitet ... 13
5.1 Diskussion ... 14
5.2 Huvudresultat ... 14
5.3 Resultatdiskussion ... 15
5.3.1 Fysisk aktivitet och påverkan på det psykiska och fysiska måendet ... 15
5.3.2 Fysisk aktivitet på recept (FaR) vid psykisk ohälsa ... 16
5.3.3 Fysisk aktivitet, livskvalité och en vilja att göra saker ... 16
5.3.4 Upplevelser av hinder till fysisk aktivitet ... 16
5.3.5 Upplevelser av stöd till fysisk aktivitet ... 18
5.4 Metoddiskussion ... 19
5.5 Kliniska implikationer ... 20
5.6 Förslag på fortsatt forskning ... 20
5.7 Slutsats ... 20
6.1 Referenser... 21 Bilaga 1 ...
Bilaga 2 ...
Bilaga 3 ...
Bilaga 4 ...
1
1.1 Bakgrund
1.2 Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa kan bland annat innebära psykiska besvär, vilket exempelvis kan vara att känna sig orolig, ångestfylld, stressad, ha sömnsvårigheter eller att vara nedstämd. För det mesta blir psykiska besvär bättre och försvinner, men ibland kan psykiska besvär övergå till psykiatriska tillstånd. Psykiatriska tillstånd är psykisk ohälsa som bland annat innefattar olika psykiska sjukdomar. Psykiatriska tillstånd har en högre allvarlighetsgrad än psykiska besvär och kräver behandling (Folkhälsomyndigheten 2020). En allvarlig tillstötande svårighet som kan uppkomma vid psykisk ohälsa är ett suicidalt beteende. Personen kan då ha suicidtankar som kan övergå till att göra ett suicidförsök och ibland kan det sluta med suicid (Sjöström 2019).
Ångest är normalt att känna när det är befogat, men när ångest inte längre beror på ett bevisligt hot kan det bli en sjukdom. Det finns olika typer av ångestsjukdomar, vilket ett av dem är ångestsyndrom som inkluderar olika typer av ångesttillstånd. Andra exempel på ångestsjukdomar är tvångssyndrom och ångest efter att ha varit med om traumatiska upplevelser (Sjöström & Skärsäter 2019). Förstämningssyndrom handlar om tillstånd där sinnesstämningen påverkas. Det kan vara olika typer av depressioner eller att ha bipolär sjukdom. Vid bipolär sjukdom skiftar sinnesstämningen från att vara djupt deprimerad till att vara livlig och euforisk. Tillståndet då personen blir livlig och euforisk kallas mani. Emellanåt har personen en normal sinnesstämning då personer varken har en djup depression eller är i en manisk period. Vid maniskt tillstånd har personen svårt att stå emot impulser vilket kan leda till olika konsekvenser, bland annat ekonomiska konsekvenser. Personen kan även ha ett hypomaniskt tillstånd vilket ger lindrigare maniska symtom (Skärsäter 2019).
En psykos kan delas in i positiva symtom det vill säga något som tillförs personen och negativa symtom det vill säga något som avlägsnas från personen. De positiva
symtomen är vanföreställningar där personen upplever världen på ett annat sätt.
Hallucinationer där personens sinnen upplever saker som andra inte upplever.
Tankestörningar där tankarna krockar med varandra och personen tror att tankarna hörs utifrån till andra personer (1177 Vårdguiden 2019). Negativa symtom kan göra att
2 personen blir apatisk, får ett likgiltigt beteende och har ett underskott på känslor (Skott 2019). En psykos kan uppstå som följd av olika händelser och faktorer eller av en psykossjukdom, där schizofreni är den mest förekommande. Schizoaffektivt syndrom är en psykossjukdom där det ger personen en blandning av att ha bipolär sjukdom och schizofreni (1177 Vårdguiden 2019).
1.3 Sjuksköterskans omvårdnad vid psykisk ohälsa
När svårigheter finns att själv sköta och bevara sin hälsa och det är svårt att hantera följderna av sin ohälsa. Samt svårigheter att återhämta sig själv från ohälsa, kan personen vara i behov av omvårdnad (Coldwell Foster 2011). Vid psykisk ohälsa ska sjuksköterskan vara ett stöd, främja till en god hälsa och stödja till en ökad livskvalité.
Omvårdnad på en kort framförhållning, kan exempelvis vara att stödja patienten vid svår ångest. På en längre framförhållning kan omvårdnad vara att hjälpa patienten att få lärdom och verktyg för att handskas med sina problem. Sjuksköterskan ska även hjälpa patienten tillbaka till ett fungerande vardagsliv och även stödja patienten att minska risken att försämras igen (Skärsäter 2014).
Hos en patient med ångest är det viktigt som sjuksköterska att se till att patienten känner trygghet och för att det ska fungera så bör omvårdnaden vara personcentrerad.
Sjuksköterskan ska utgöra ett lugn och lyssna på det patienten säger. Sjuksköterskan kan i den akuta ångesten stödja patienten med hjälp av andningstekniker (Sjöström &
Skärsäter 2019). Att ha en god fysisk hälsa påverkar det psykiska måendet positivt och därför är det av betydelse att som sjuksköterska motivera patienten till en bättre livsstil (Lundström, Jormfeldt, Hedman Ahlström & Skärsäter 2020).
1.4 Fysisk aktivitet
När vi rör på kroppen med en ökad energiförbrukning utför vi fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet är viktigt för att kroppen ska må bra, eftersom kroppen inte är skapt för att vara stilla (Rydholm Hedman 2014). Aerob fysisk aktivitet är den mest förekommande typen av fysisk aktivitet och konditionsträning är en aerob fysisk aktivitet där bland annat kroppens syretransportsystem arbetar. En annan typ av fysisk aktivitet är styrketräning.
Vid styrketräning jobbar framförallt kroppens muskler (Mattsson, Jansson &
Hagströmer 2016). Fysisk aktivitet kan bland annat innebära att cykla, ta en promenad, ge sig ut på en löprunda eller ta en joggingtur (Skärsäter 2019). Rekommendationer för
3 fysisk aktivitet, är att utföra aerob träning varje vecka. Dosen varje vecka
rekommenderas vara 150 minuter och intensiteten ska som lägst vara på en måttlig nivå.
Att träna med en intensitet som är högre än en måttlig, påverkar kroppens hälsa ännu bättre (Henriksson & Sundberg 2016).
1.4.1 Fysisk aktivitet på recept (FaR)
Vid olika sjukdomar kan fysisk aktivitet fungera som ett tillägg i behandlingen. Det kan även fungera som en primär behandling. Exempelvis så kan fysisk aktivitet förebygga högt blodtryck eller sänka redan förhöjt blodtryck. Fysisk aktivitet kan även bidra till att riskminimera att drabbas av olika sjukdomar, exempelvis stroke, hjärtinfarkt och
depression. När sjukvårdspersonal använder fysisk aktivitet som en behandling för patienten så kallas det fysisk aktivitet på recept (FaR). All sjukvårdspersonal som har en legitimation kan ordinera FaR (1177 Vårdguiden 2017). Aktiviteter som utfärdas på recept är bland annat promenad, löpning, simning, gruppträning och stavgång (Leijon, Bendtsen, Nilsen, Ekberg & Ståhle 2008). Sjuksköterskor har en roll i främjandet av fysisk aktivitet och på ett individuellt plan kan sjuksköterskor hjälpa patienten att hitta en fysisk aktivitet som är anpassad till personen (Happell, Platania-Phung & Scott 2011).
1.5 Hälsa
Hälsa är ett nyckelord i omvårdnad, där hälsa kan förklaras som att personen känner sig välmående i alla dimensioner, det vill säga kroppsligt, mentalt och socialt (Hedelin, Jormfeldt & Svedberg 2014). Hälsa beror bland annat på hur människan lever sitt liv och hälsan kan vara god om livsstilsfaktorer är hälsosamma, men hälsan kan bli negativ om livsstilsfaktorerna är ohälsosamma (Ringsberg 2014). Psykisk och fysisk hälsa hör ihop och de påverkar varandra (Lundström et al. 2020).
För en god hälsa är det viktigt att känna en känsla av sammanhang. De är tre beståndsdelar som ingår i en känsla av sammanhang (KASAM). Den ena är
begriplighet, vilket handlar om på vilken nivå det går begripa olika händelser som sker.
Den andra är hanterbarhet, vilket menas på vilken nivå tillgångar finns till att kunna hantera olika händelser. Den tredje är meningsfullhet, vilket handlar om till vilken nivå det går att känna engagemang och mening i det som sker i livet. Desto mer av de tre beståndsdelarna som upplevs, desto bättre känsla av sammanhang har vi (Antonovsky
4 1991). En känsla av sammanhang är lägre hos dem som har en depression, olika typer av ångest eller en somatisk sjukdom. En hög känsla av sammanhang förknippas med att ha fysisk och psykisk livskvalité (Li et al. 2015). Vid återhämtning från en depression har det visat sig bli en förbättring av personens känsla av sammanhang och därmed är KASAM ett verktyg för att följa behandlingsprocessen vid depression (Sjöström 2019).
1.6 Teoretisk referensram
En teori som innefattar begreppet egenvård är Dorothea Orems omvårdnadsteori.
Dorothea Orem definierar egenvård som något en person själv kan tillämpa för att personen ska känna sig välmående och ha en god hälsa. Att kunna utöva egenvård är en hjälp till att kunna bevara en fungerande kropp och med egenvård bevaras personens integritet. Egenvårdsförmågan är bland annat beroende av hur personens hälsotillstånd ser ut, hur personens liv ser ut och om personen eventuellt har några diagnoser.
Egenvårdsåtgärder utgår ifrån våra egenvårdsbehov. Orem delar in våra egenvårdsbehov i tre grupper. Det första är det universella, det vill säga grundläggande faktorer. Det andra är egenvårdsbehov som utvecklar sig allteftersom genom livet och det tredje är egenvårdsbehov som behövs när människan drabbas av ohälsa. När patienten inte klarar av att sköta sin egenvård fullt ut, kan sjuksköterskan vara ett stöd i patientens egenvård.
Det kan vara genom att visa patienten vägen, ge patienten kunskap och förse patienten med stöd psykiskt som fysiskt (Coldwell Foster 2011).
Egenvård kan innebära att motionera kontinuerligt, ha hälsosamma matvanor och att undvika faror för hälsan (Skärsäter 2019). Fysisk aktivitet är en egenvårdsåtgärd som kan förutom fysiologiska fördelar bland annat lindra mental smärta, ge välmående och ett bättre humör (Allison 2007). Ju högre känsla av sammanhang personen har desto bättre kan personen utföra sin egenvård (Langius-Eklöf & Sundberg 2014). Egenvård främjas hos sjuksköterskor på en individuell nivå och det är av betydelse att kontakten mellan sjuksköterska och patient är bra för att främjandet av egenvård ska fungera.
Sjuksköterskor har en roll i att se en helhet i patientens egenvårdsprocess och exempelvis uppfatta olika saker som kan sätta stopp för patientens egenvård (Wilkinson, Whitehead & Crowe 2015).
5
1.7 Tidigare forskning om psykiska effekter av fysisk aktivitet
Endorfiner bildas i hjärnan och frisätts vid fysisk aktivitet, vilket i sin tur ger ett ökat välmående (Dinas, Koutedakis & Flouris 2011). Serotonin frisätts även från hjärnan vid fysisk aktivitet vilket leder till ett förbättrat humör och de biokemiska substanserna serotonin och endorfiner leder även till avslappning (Happell et al. 2011). Fysisk aktivitet är förknippat med lycka och tillfredsställelse (An, Chen, Wang, Yang, Huang
& Fan 2020) och kan öka självkänslan och själveffektiviteten (Kandola, Ashdown- Franks, Hendrikse, Sabiston & Stubbs 2019). Fysisk aktivitet har även en positiv inverkan på livskvalitén (Deenik et al. 2017).
1.8 Problemformulering
Psykisk ohälsa kan delas in i psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Ett suicidalt beteende hos personer med psykisk ohälsa kan i vissa fall förekomma vilket kan leda till suicidförsök eller suicid. Vid psykisk ohälsa har sjuksköterskan en omvårdnadsroll och ska finnas där som ett stöd. Sjuksköterskan kan främja fysisk aktivitet som en
omvårdnadsåtgärd vilket kan bli en del av patientens egenvård. Tidigare forskning visar att fysisk aktivitet har positiva effekter på den psykiska hälsan. Med tanke på de
positiva psykiska effekterna av fysisk aktivitet, kommer det i denna litteraturstudie att beskrivas hur personer med psykisk ohälsa upplever fysisk aktivitet. Utifrån resultatet går det att se om fysisk aktivitet är en användbar egenvårdsåtgärd för att minska sjukdomssymtom hos personer med psykisk ohälsa. Litteraturstudien kommer bringa kunskap till sjuksköterskan vilket i sin tur gör att det blir en fungerande omvårdnad hos personer med psykisk ohälsa.
2.1 Syfte och frågeställningar
2.1.1 Syfte:
Att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever fysisk aktivitet.
2.1.2 Frågeställning:
Vilka upplevelser av fysisk aktivitet har personer med psykisk ohälsa?
6
3.1 Metod
3.2 Design
Litteraturstudien har en beskrivande design (Polit & Beck 2020).
3.3 Sökstrategi
Sökningar av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl. Pubmed är en databas som är fokuserad på medicinvetenskapliga artiklar och Cinahl är en databas som är fokuserat på omvårdnadsvetenskapliga artiklar. Vid sökningarna användes MeSH termer som även kallas Medical Subject Headings och är medicinska ämnesord i Pubmed. ”Headings” är ämnesord i Cinahl och användes vid sökningar i Cinahl (Polit & Beck 2020). För att begränsa sökningarna användes Booleska termen AND (Polit & Beck 2020). MeSH Major Topic användes en gång vid sökning i
Pubmed. Till de sökord där MeSH termer och ”Headings” inte resulterade i några träffar användes fritext. Polit och Beck (2020) berättar att begränsningar kan användas, för att få relevant material, såsom språk och år. De förklarar att peer review betyder att en eller flera forskare kritiskt granskar en artikel. I Pubmed och Cinahl var begränsningarna engelskt språk och 10 år. Dessa val gjordes för att författaren skulle förstå språket och för att forskningen skulle vara så ny som möjligt. I Cinahl användes även begränsningen peer reviewed. Sökord som användes var mental illness, physical activity, qualitative, patient, experiences, depression, patient och views. Se tabell 1.
7 Tabell 1 - Sökstrategi
Databaser Begränsningar Sökkombinationer Träffar Valda
artiklar Pubmed 10 år, engelska
21-01-25
mental illness (MeSH) AND physical activity (MeSH) AND qualitative (fritext)
158 5
Pubmed 10 år, engelska 21-01-25
patient (fritext) AND experiences (fritext) AND physical activity (fritext) AND depression[MeSH Major Topic]
95 3
Cinahl 10 år, engelska peer reviewed 21-01-25
MH depression AND physical
activity (fritext) AND patient (fritext) AND views (fritext)
11 1
Cinahl 10 år, engelska peer reviewed 21-01-25
mental illness (fritext) AND physical activity (fritext) AND patient (fritext) AND experiences (fritext)
87 2
Totalt 351 11
3.4 Urvalskriterier
3.4.1 Inklusionskriterier:
Artiklarna som var relevanta för studiens syfte och frågeställning inkluderades. Enbart kvalitativa artiklar inkluderades för att upplevelser skulle kunna besvaras (Polit &
Beck). Artiklarna skulle handla om personer med psykisk ohälsa som hade någon form av psykiatriskt tillstånd.
3.4.2 Exklusionskriterier:
Litteraturstudier exkluderades på grund av att litteraturstudier ska baseras på ursprungskällan och inte på andra litteraturstudier (Polit & Beck 2020).
3.5 Urvalsprocessen
Vid artikelsökningar i databaserna Pubmed och Cinahl fick författaren sammanlagt 351 träffar. 6 dubbletter identifierades och som exkluderades innan titelgranskningen. Kvar blev 345 artiklar för titelgranskning, varav 305 artiklar exkluderades där titlarna inte bedömdes svara på syftet och frågeställning. Kvar blev då 40 artiklar där abstrakt lästes
8 på samtliga. Av de 40 abstrakten så exkluderades 21 stycken artiklar där 21 abstrakt inte bedömdes svara på syfte och frågeställning. Kvar blev 19 artiklar som genomgick en relevans- och kvalitets bedömning enligt granskningsmall från Högskolan i Gävle. Se bilaga 3 och 4. I resultatgranskningen bedömdes om artiklarna svarade på syfte och frågeställning, om de var relevanta och hade en god kvalité. Totalt exkluderades 8 artiklar när resultatgranskningen var klar och därmed blev 11 artiklar kvar. De 11 artiklarna bedömdes vara relevanta, ha en god kvalité och svarade på syfte och frågeställning och det är dessa 11 artiklar som ligger till grund för föreliggande litteraturstudies resultat. Se figur 1.
Figur 1 – Flödesschema av urvalsprocessen
3.6 Dataanalys
Slutligen valdes 11 artiklar ut som inkluderades i resultatet. Författaren hade ett objektivt synsätt vid analyserandet av artiklar. Det menas att studier inte exkluderades om författaren hade ett annat synsätt och att en studie inte valdes bort, för att andra
9 studier sade tvärtom. Artiklarna sparades ner som PDF- format på datorn och där
samlades de in i en gemensam mapp. Innehållet i artiklarna sammanfattades i tabeller (Polit & Beck 2020). Metoden av artiklarna sammanfattades i en tabell. Se tabell 2, bilaga 1. Syfte och resultat sammanfattades i en tabell. Se tabell 3, bilaga 2.
Efter att ha sammanfattat artiklarna i en tabell, så började granskningen till att urskilja subteman ur artiklarna (Aveyard 2014). För att urskilja subteman på ett tydligt sätt användes färgmarkeringsverktyg i PDF-formatet (Polit & Beck, 2020). Dessa subteman som urskildes sammanfattades i ett gemensamt dokument. I dokumentet granskades sedan subteman från de olika resultaten. De subteman från de olika artiklarna som hörde samman med varandra parades ihop. Subteman som hörde ihop inkluderades till ett huvudtema. Dessa huvudteman fick ett tillfälligt namn och när resultaten fortsatte granskas och de specifika huvudteman utvecklades, förändrades även namnet på huvudtemat. Fem huvudteman framkom ur artiklarnas resultat och blev till grund för litteraturstudiens resultat (Aveyard 2014).
3.7 Forskningsetiska överväganden
Författaren var noggrann att se till att det inte skedde några oredligheter. Författaren var noga med att plagiat inte förekom. Att plagiera innebär att kopiera material och inte nämna personen som äger materialet. Författaren var även noggrann med att det inte skedde någon förfalskning vilket innebär att bortse från fakta och ändra på fakta så det inte blir sanningsenligt. Författaren såg dessutom till att fabrikation inte förekom, vilket menas att fakta är påhittat. Författaren hade även i åtanke att sårbara grupper ingick i artiklarna (Polit & Beck 2020).
4.1 Resultat
Resultatet bygger på 11 artiklar där resultatet svarar på syftet att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever fysisk aktivitet. Gemensamma teman hittades i de olika artiklarna och kopplades ihop med varandra. De teman som framkom var fysisk aktivitet och en positiv påverkan på det psykiska måendet, fysisk aktivitet och en positiv
påverkan på det fysiska måendet, fysisk aktivitet och en positiv påverkan på vardagen, upplevelser av hinder till att utöva fysisk aktivitet, upplevelser av stöd till att kunna utöva fysisk aktivitet.
10
4.2 Fysisk aktivitet och en positiv påverkan på det psykiska måendet.
Fysisk aktivitet ansågs som trevligt, meningsfullt och roligt (Cullen & McCann 2015).
Det gav känslor av ett ökat välbefinnande (Cullen & McCann 2015; Wright, Armstrong, Taylor & Dean 2012; Firth, Carney, Jerome, Elliott, French & Yung 2016; Rastad, Martin & Åsenlöf 2014; Searle, Calnan, Lewis, Campbell, Taylor & Turner 2011;
Schebesch-Ruf, Heimgartner, Wells & Titze 2019) och serotonin (Searle et al. 2011) och endorfiner som frisläpptes vid fysisk aktivitet upplevdes förbättra måendet (Cullen
& McCann 2015; Firth et al. 2016; Searle et al. 2011; Wheeler, Roennfeldt, Slattery, Krinks & Stewart 2018). Det gav lycka och mer motivation till att göra saker och när koncentrationen var på fysisk aktivitet, upplevdes det i stunden ta bort oro, stress och psykiska problem.
Vid en psykos hjälpte fysisk aktivitet att minska på positiva och negativa symtom.
Hörselhallucinationer var ett positivt symtom som kunde avta vid utövande av fysisk aktivitet och likaså paranoia. När negativa symtom minskade upplevdes det bland annat ge mer energi, motivation och ett gladare humör (Firth et al. 2016). Vid bipolär sjukdom kunde tankar som var i oordning bli mer ordnade och tydligare med hjälp av fysisk aktivitet och det var även lugnande. Det hjälpte bland annat till att lugna ner och ordna upp tankar vid hypomaniska och maniska perioder (Wright et al. 2012). Fysisk aktivitet hade kapacitet att avvärja en psykos och ilskna utbrott (Rastad et al. 2014). Känslor av att komma tillbaka psykiskt upplevdes (Danielsson, Kihlbom & Rosberg 2016) och fysisk aktivitet gav även ett ökat självförtroende (Firth et al. 2016; Rastad et al. 2014;
Searle et al. 2011) och en förbättrad självkänsla (Firth et al. 2016; Cullen & McCann 2015; Pereira, Padoan, Garcia, Patusco & Magalhães 2019; Searle et al. 2011).
Själveffektivitet ökade även med fysisk aktivitet (Firth et al. 2016). Under ett träningspass upplevdes känslan av att vara mer närvarande, som att försvinna ur en bubbla och där ett större mod infann sig och där personen vågade ta mer plats (Danielsson et al. 2016).
Fysisk aktivitet upplevdes även kunna minska på depressionen (Danielsson et al. 2016;
Rogerson, Murphy, Bird & Morris 2012; Firth et al. 2016; Searle et al. 2011) och det upplevdes ge frihetskänslor (Rastad et al. 2014; Firth et al. 2016; Wright et al. 2012) och en känsla av självständighet och något att längta till (Rastad et al. 2014). Fysisk
11 aktivitet lyckades också få personer att blir mer avslappnade (Rogerson et al. 2012;
Rastad et al. 2014; Searle et al. 2011). I en studie där deltagarna hade antingen
schizofreni, schizoaffektivt syndrom eller bipolär sjukdom upplevdes fysisk aktivitet ha en betydelse till deras tillfrisknande och minskning av deras sjukdomssymtom (Cullen
& McCann 2015) och fysisk aktivitet ansågs kunna vara en del i behandlingen vid depression (Searle et al. 2011).
4.3 Fysisk aktivitet och en positiv påverkan på det fysiska måendet
Fysisk aktivitet hade inverkan fysiologiskt vilket medförde viktnedgång (Wright et al.
2012; Cullen & McCann 2015; Pereira et al. 2019; Rastad et al. 2014; Searle et al. 2011;
Firth et al. 2016) och en förbättrad sömn (Wright et al. 2012). En av fördelarna med att gå ner i vikt var att energin i kroppen ökade och att det i sin tur gjorde att det gick lättare att utföra fysisk aktivitet. Orken höll i sig längre och det var inte nödvändigt längre att ta pauser under träningspasset. Att även få en förbättrad sömn gjorde att mer positiva tankar infann sig (Searle et al. 2011). En person hade problem med övervikt och därför var fysisk aktivitet även viktigt för att minska risken till att drabbas av diabetes (Cullen & McCann 2015). En deltagare lyfte fram hur blodtrycket hade sjunkit med hjälp av fysisk aktivitet (Wright et al. 2012) och med de kroppsliga förbättringarna ökade även självförtroendet, när kroppen blev mer sund och kroppsbilden förändrades till det bättre (Firth et al. 2016). Den fysiska trötthet som infann sig vid fysisk aktivitet uppskattades även (Danielsson et al. 2016).
4.4 Fysisk aktivitet och en positiv påverkan på vardagen
Fysisk aktivitet hade betydelse i vardagen och den sociala inverkan som fysisk aktivitet hade påverkade vardagen positivt. En positiv inverkan på vardagen gav i sin tur en ökad livskvalité (Cullen & McCann 2015). Fysisk aktivitet gav en känsla till att vara
närvarande i livet och det gav inverkan till att umgås eller att höra av sig till en vän (Danielsson et al. 2016). Fysisk aktivitet gav också struktur och rutin i vardagen (Cullen
& McCann 2015; Wright et al. 2012; Schebesch-Ruf et al. 2019) och motivation som fysisk aktivitet medförde gjorde att dagliga sysslor som att handla eller ta hand om hemmet blev gjorda (Cullen & McCann 2015). Energin och motivation som infann sig av fysisk aktivitet, kunde tas med till vardagslivet.
12 Fysisk aktivitet blev en meningsfull aktivitet att utföra och utan det så förmodade en person att vardagen inte skulle bli särskilt vettig. Fysisk aktivitet hjälpte även att komma tillbaka till arbetslivet igen (Schebesch-Ruf et al. 2019). Fysisk aktivitet upplevdes kunna påverka hela dagen på ett positivt sätt (Firth et al. 2016) och det upplevdes även göra att mer blev gjort under en dag (Rastad et al. 2014). Fysisk aktivitet upplevdes som en bra rehabiliteringsmetod hos patienter med psykisk ohälsa, det gjorde så att det gick att ta sig tillbaka till en vardag igen (Schebesch-Ruf et al.
2019).
4.5 Upplevelser av hinder till att utöva fysisk aktivitet
Hinder för fysisk aktivitet var bland annat att inte känna sig psykiskt bra. Tillexempel att ha panikattacker, känna ångest, vara nedstämd eller att ha paranoida tankar. Att skjuta upp saker, trötthet, fysisk smärta och övervikt och missuppfattningar var också faktorer som satt stopp. En del kände hinder för att träffa nya människor vilket gjorde att de avstod från fysisk aktivitet. En del kände att de inte passade in på gymmet eller att ensamhet satt stopp då en träningskompis saknades att träna med (Rastad et al. 2014).
Det framkom även att väder kunde vara ett hinder (Pereira et al. 2019; Rogerson et al.
2012; Wright et al. 2012; Rastad et al. 2014), exempelvis på vintern (Rastad et al.
2014). Likaså dåligt med motivation (Cullen & McCann 2015; Rogerson et al. 2012;
Firth et al. 2016; Rastad et al. 2014;Wheeler et al. 2018; Searle et al. 2011) inget intresse för fysisk aktivitet och lathet gjorde att det var svårt att träna (Rogerson et al.
2012).
Rädslor var hinder hos hjärtpatienter, där rädslan var att deras hjärta skulle skadas mer och att kroppen i övrigt skulle ta skada. Brist på kunskap om vilken nytta fysisk aktivitet hade och brist på kunskap om vilken typ av fysisk aktivitet som kunde utövas hos patienter med hjärtsjukdom gjorde det svårt att träna (Rogerson et al. 2012). Även fast fysisk aktivitet upplevdes som positivt vid bipolär sjukdom hade majoriteten ändå en viss rädsla till att fysisk aktivitet skulle röra till det för dem (Wright et al. 2012).
Fysisk aktivitet upplevdes även som tråkigt (Rogerson et al. 2012; Danielsson et al.
2016) och därmed var fysisk aktivitet något som enbart utövades för att få en tränad kropp och inte för skojs skull. En person kände sig missnöjd för att den euforiska känslan inte infann sig, vilket var något som personen hade haft förväntningar att få känna (Danielsson et al. 2016).
13 Träning tillsammans i grupp kunde hos en del upplevas som negativt, där det upplevdes jobbigt att träna bland så många personer och att det är personer som är där av en händelse, utan att personerna själva fått välja vilka som ska ingå i gruppen (Danielsson et al. 2016). Utövande av en aktivitet som personer inte hade rätt kapacitet till gjorde att motivationen blev bristande. Klättring inomhus upplevdes som negativt hos en person på grund av att fysiken inte fanns där för det. Det behövdes övre kroppsstyrka vilket personen inte hade tillräckligt av för klättring (Searle et al. 2011). Ekonomi var också ett hinder för att utföra fysisk aktivitet (Cullen & McCann 2015; Pereira et al. 2019;
Rastad et al. 2014; Wheeler et al. 2018; Rogerson et al. 2012; Wright et al. 2012) och att ha dålig ekonomi gjorde att aktiviteter som uppskattades inte gick att utföra, såsom att gå på gymmet (Rogerson et al. 2012; Wheeler et al. 2018) eller att spela golf (Rogerson et al. 2012). En del hade biverkningar av läkemedel och det blev även ett hinder för fysisk aktivitet (Cullen & McCann 2015; Wheeler et al. 2018).
4.6 Upplevelser av stöd till att kunna utöva fysisk aktivitet
Stöd var något som deltagare upplevde sig behöva för att klara av att utföra fysisk aktivitet. Det var exempelvis praktiskt stöd som kunde underlätta, som bland annat en förbättrad ekonomi för att kunna ha råd att utföra aktiviteter som kostade. Även att ha tid över och att ha nära till att kunna utföra fysisk aktivitet (Pereira et al. 2019). Stöd från familj och vänner underlättade (Pereira et al. 2019; Rogerson et al. 2012). En annan strategi var att prata med sig själv med en inställning av att tro på sig själv och berätta för sig själv att detta går (Rastad et al. 2014). Andra strategier var att sätta upp mål och att göra slut på ursäkter. Användning av en träningsdagbok fungerade också som en strategi. Det som även hjälpte var att ha en anledning till att utföra fysisk aktivitet, tillexempel att göra det för en speciell person (Rogerson et al. 2012).
I en studie fick deltagare prova aktivitetsarmbandet Fit bit och det var hos många hjälpsamt. Med mätaren kunde de bli mer medvetna om deras fysiska aktivitet och att kunna se hur många steg de hade tagit var en drivkraft till att träna. Fit bit var också användbart för att klara av olika mål. Mål som att gå antal steg per dag eller vecka, vilket Fit bit hade koll på. På Fit bit fanns också finesser som var roande genom att en symbol expanderade ju mer träning som utövades. Fit bit upplevdes hos några som negativt. Det berodde bland annat på att den var besvärlig att använda, att den
14 registrerade fel, att det var brist på intresse eller att det var jobbigt att se sanningen på hur träningsmängden såg ut. Det var delade meningar till om deltagarna skulle
införskaffa sig en egen Fit bit mätare. Framförallt var det priset som var den största faktorn till att en del inte ville köpa den (Chum et al. 2017).
Stöttning från vårdpersonal och gyminstruktörer var även av betydelse vid medverkande vid fysisk aktivitet och att ha en trygg plats att träna på (Cullen & McCann 2015).
Fysioterapeuter var ett stöd som upplevdes betydelsefullt. Dem hade tillvägagångssätt för att ta sig förbi smärta och kunde även hjälpa till att testa ut olika träningsvarianter (Danielsson et al. 2016). Information och utbildning gjorde bland annat att fördelar med fysisk aktivitet blev begripliga. Det gav också kunskap om vilken träningsdos som rekommenderades och information om vilken träning som var tillgänglig i den ort personen bodde i och vad för träning som var ekonomisk (Wheeler et al. 2018).
Att träna med kompisar gjorde att det blev enklare att utföra fysisk aktivitet, exempelvis genom att besöka gymmet tillsammans (Cullen & McCann 2015) och att utföra fysisk aktivitet med andra istället för att träna själv upplevdes även kunna ge mer motivation till att träna (Firth et al. 2016). Träning i grupp upplevdes vara ett stöd (Cullen &
McCann 2015; Danielsson et al. 2016; Firth et al. 2016; Rastad et al. 2014; Schebesch- Ruf et al. 2019; Wheeler et al. 2018) och det upplevdes ge ett socialt välbefinnande (Schebesch-Ruf et al. 2019) Att träna tillsammans med andra som hade samma typ av svårigheter var positivt. Det gav känslor av att någon brydde sig (Danielsson et al.
2016). Genom att träna i grupp så gick det att dela tankar med varandra, vilket gjorde att det för en person var enklare att förändra sitt mönster (Rastad et al. 2014).
5.1 Diskussion
5.2 Huvudresultat
Syftet var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever fysisk aktivitet. Det upplevdes förbättra måendet och psykiska sjukdomssymtom minskade. Även
fysiologiska hälsoeffekter framkom genom en förbättring och förebyggande av fysiska sjukdomar. Upplevelser av hinder framkom. Det var brist på motivation, olika
sjukdomssymtom, negativa upplevelser, ekonomiska hinder, väder, ensamhet och sociala sammanhang. Upplevelser av olika stöd framkom även. Det var socialt stöd,
15 praktiskt stöd såsom tid och ekonomi, motivationshöjande faktorer och utbildning och information.
5.3 Resultatdiskussion
5.3.1 Fysisk aktivitet och påverkan på det psykiska och fysiska måendet
Psykiska sjukdomssymtom förbättrades av fysisk aktivitet (Firth et al. 2016). Detta bekräftar Faulkner och Biddle (2002) i deras studie som förklarar att fysisk aktivitet hjälper till att minska på olika sinnesstämningar, bland annat ångest, stress och aggression. I en studie bekräftar Carek, Laibstain och Carek (2011) att fysisk aktivitet dessutom har en roll i att kunna minska på depression. Orems teori berättar hur ett universellt egenvårdsbehov är att kunna förhindra hot mot människans välbefinnande (Coldwell Foster 2011). Utifrån Orems teori kan fysisk aktivitet vara en
egenvårdsåtgärd som skyddar välbefinnandet från olika hot såsom psykisk ohälsa.
Minskandet av psykiska sjukdomssymtom kan göra att dagarna fungerar bättre. Det kan göra att personen lättare kan ta sig upp på morgonen och utföra dagliga rutiner. Utifrån begreppet meningsfullhet i en känsla av sammanhang (Antonovsky 1991) menar författaren till föreliggande litteraturstudie att när psykiska sjukdomssymtom minskar, kan det göra att personen ser mer mening och engagemang i livet, vilket ökar personens meningsfullhet och en känsla av sammanhang.
Det framkom i föreliggande litteraturstudie att fysisk aktivitet gav ett förbättrat fysiskt mående (Wright et al. 2012). Carek et al. (2011) styrker i sin studie hur fysisk aktivitet har en förebyggande effekt mot utvecklandet av somatiska sjukdomar. Orems teori berättar att ett universellt egenvårdsbehov är att skydda kroppen fysiologiskt mot olika hot (Coldwell Foster 2011). Utifrån Orems teori kan fysisk aktivitet vara en
egenvårdsåtgärd för att kunna förhindra att kroppen skadas fysiologiskt av olika sjukdomar. En frisk kropp gör även att det psykiska måendet förbättras. En sund kropp kan ge både ett fysiskt men också psykiskt välbefinnande. Därmed är det viktigt i sjuksköterskas omvårdnad att även främja den fysiska hälsan hos personer med psykisk ohälsa, för att patienten ska uppnå hälsa.
16 5.3.2 Fysisk aktivitet på recept (FaR) vid psykisk ohälsa
När den psykiska ohälsan gör det svårt att finna motivation till att träna kan fysisk aktivitet på recept vara till hjälp, för att personen ska få stöd att komma igång med träningen. Rödjer, Jonsdottir och Börjesson (2016) berättar i deras studie hur fysisk aktivitet på recept hjälper personer att öka sin fysiska aktivitet. Antonovsky (1991) skriver om hanterbarhet och betydelsen av att ha tillgångar för att kunna hantera det som händer. Författaren till föreliggande studie anser att fysisk aktivitet och fysisk aktivitet på recept skulle kunna vara tillgångar för patienten till att kunna hantera de
sjukdomssymtom som infinner sig. Andersen, Lendahls, Holmberg och Nilsen (2019) berättar hur patienten ser på fysisk aktivitet på recept. Det nämns att fysisk aktivitet blir mer seriöst när det ordineras på recept. Som ett läkemedel på recept, fast läkemedlet är fysisk aktivitet istället.
Att ordinera FaR skulle kunna göra det psykologiskt lättare att träna. Då har en annan person hjälpt till att planera träningen och det kan kännas viktigt att fullfölja
ordinationen. Till skillnad om personen utan hjälp har bestämt sig för att träna, då blir det lättare att lägga ner träningen, om ingen står bakom och stöttar till att hålla igång träningen.
5.3.3 Fysisk aktivitet, livskvalité och en vilja att göra saker
Fysisk aktivitet gav en inverkan på vardagen och i sin tur livskvalité (Cullen & McCann 2015). Lundström et al. (2020) bekräftar i sin studie att fysisk aktivitet ger en ökad livskvalité. Livskvalitén kan inverka på det dagliga livet, genom en ökad motivation till att hålla uppe rutiner i vardagen. Det kan även bli motiverande att göra mindre roliga saker, exempelvis hushållssysslor. Livskvalitén som infinner sig kan göra att motivation finns till att fortsätta träna. Livskvalitén kan göra att det blir ett positivt mönster.
Mönstret kan bli att träning utförs, livskvalité infinner sig och det blir mer motiverande att göra saker under dagen och efter det finns motivation till att göra ett till träningspass.
5.3.4 Upplevelser av hinder till fysisk aktivitet
Olika sjukdomssymtom var hinder för fysisk aktivitet (Rastad et al. 2014).
Chapman, Fraser, Brown och Burton (2016) bekräftar i sin studie att en dålig psykisk hälsa är hinder för fysisk aktivitet.
17 När det är motigt mentalt att träna, men personen ändå lyckas komma igång får inte träningsdosen ökas för snabbt, då kan det bli att personen tappar motivation att fortsätta träna. Orems teori berättar att en jämvikt på aktivitet och vila är en del av en universell egenvårdsåtgärd (Allison 2007). Fysisk aktivitet bör även kombineras med vilsam egenvård såsom lugnare promenader, för att det inte ska gå till överdrift, då det kan bli en negativ effekt istället. Därmed är det viktigt att hitta en balans mellan träning och vila. Det är även av betydelse att främja de roliga aktiviteterna till någon som känner hinder på grund av sjukdomssymtom, så att det blir lättare att komma igång med träningen. Ibland kan det hända att sjukdomssymtomen måste gå över innan personen kan börja träna, exempelvis vid en psykos. Vid en psykos kan tillvaron hos personen vara upp och ner och därför kanske det inte går att utföra fysisk aktivitet under den perioden. Orems teori tar upp att sjuksköterskan ska finnas där som en psykologisk support i patientens egenvård (Coldwell Foster 2011). Med sjuksköterskans support kan patienten få hjälp att ta sig runt sjukdomssymtomen som krävs för att klara av att börja träna. Bohman, Mattsson och Borglin (2015) berättar att fysisk aktivitet främjades individuellt. Det gäller att sjuksköterskan arbetar på ett personcentrerat förhållningssätt.
Det kan behövas olika strategier för att patienten ska komma igång med träningen vid sjukdomssymtom.
Searle et al. (2011) berättar i föreliggande litteraturstudie att motivation var ett hinder för fysisk aktivitet. Brist på motivation gör att fysisk aktivitet måste främjas på ett personcentrerat sätt eftersom olika strategier krävs beroende på vilken person som är framför, för att patienten ska finna motivationen. Bohman et al. (2015) berättar att motivation är en viktig faktor för att patienten ska kunna ta till sig sjuksköterskans råd om fysisk aktivitet. Det menar Faulkner och Biddle (2002) på i sin studie att främjande av fysisk aktivitet beror helt på vad patienten vill. Vill inte patienten så går det inte och därför är det viktigt att förstå att hur mycket fysisk aktivitet än främjas så kan det ibland hända att patienten inte alls vill ta till sig det och då är det så. Sjuksköterskan kan stödja så gott det går, men det är alltid patientens val till förändring.
Bohman et al. (2015) berättar att ekonomi kan vara ett problem vid fysisk aktivitet och i föreliggande litteraturstudie framkommer ekonomi som ett hinder till fysisk aktivitet (Wheeler et al. 2018). Därmed är det viktigt att främja fysisk aktivitet utifrån den ekonomi patienten har. Det går inte att ta för givet att alla har råd med ett gymkort.
18 Kanske är det bra att börja främja aktiviteter som är gratis. Bohman et al. (2015)
berättar att en del sjuksköterskor på rutin främjade snabba promenader som fysisk aktivitet. Det var gratis, enkelt att kunna utföra och det kunde bli en del av vardagen.
Författaren till föreliggande litteraturstudie anser att det inte behöver vara ett hinder att träna på grund av en dålig ekonomi. Det finns många olika sätt att träna gratis på. Att träna ute i naturen är en kostnadsfri aktivitet eller hemmaträning utan träningsredskap.
Idag finns även utegym på många ställen som går att ta del av, därför går det att gymma utan att betala för ett gymkort.
5.3.5 Upplevelser av stöd till fysisk aktivitet
I resultatet upplevdes gruppträning kunna ge ett socialt välbefinnande (Schebesch-Ruf et al. 2019). Orems teori tar upp att den sociala biten är viktig. Det ska finnas en jämvikt mellan ensamhet och en social samverkan (Coldwell Foster 2011). Browne, Mihas och Penn (2016) styrker i sin studie att gruppträning är en användbar aktivitet och berättar hur personer blev mer motiverade och fick ett bättre humör när de var med i en
promenadgrupp. Det gav chans för deltagarna att vara sociala, när det annars isolerade sig på grund av depression. En social fysisk aktivitet kan höja motivationen för fysisk aktivitet och även livskvalitén. Samtidigt som gruppaktiviteter blir en stöttning till att träna kan det även ge en samhörighet. Till dem som inte har så många att umgås med kan gruppträning bli en betydelsefull aktivitet, för att få känna den värdefulla
samhörigheten. I föreliggande litteraturstudie var stöd från vårdpersonal även viktigt (Cullen & McCann 2015). Orems teori berättar att sjuksköterskan kan vara ett stöd i patientens egenvård (Coldwell Foster 2011). Bohman et al. (2015) berättar om betydelsen av sjuksköterskans främjande av fysisk aktivitet, där sjuksköterskor
upplevde att det var en viktig del för att främja till en god hälsa. Sjuksköterskan har en huvudroll i patientens omvårdnad och ska se till vad patienten har för
omvårdnadsbehov. Fysisk aktivitet kan uppfylla en del av patientens omvårdnadsbehov, eftersom det har en förmåga att stärka patientens hälsa.
Stöd från familj och vänner var betydelsefullt i föreliggande litteraturstudie (Pereira et al. 2019). Andersen et al. (2019) bekräftar hur stöd från familj kan vara en hjälp för att patienten ska hålla igång träningen. Familj och professionellt stöd är två olika typer av stöd, som båda behövs. Familjen kan ge kärlek och det känslomässiga stödet, vilket behövs för att fysisk aktivitet ska kunna bli en del av livsstilen. Det kan även vara
19 stöttande om familjemedlemmen eller vännen börjar träna tillsammans med personen.
Det är lättare att träna om det utförs med ett sällskap. Därför är det en bra kombination att ha både ett professionellt stöd som peppar till att hålla igång träning och hjälper till att hitta strategier och även ett familjärt stöd som ger trygghet och sällskap i löparspåret eller gymmet. Med båda typerna av stöd kan det bli komplett och patienten kan ha en större chans att upprätthålla träningen.
5.4 Metoddiskussion
Föreliggande litteraturstudie har en beskrivande design (Polit & Beck 2020). En beskrivande design är en styrka för att kunna beskriva upplevelser
I sökstrategin användes databaserna Pubmed och Cinahl. För att hitta relevanta artiklar användes begränsningar vid sökningarna, såsom år och språk. I databasen Cinahl användes även begränsningen peer review (Polit & Beck 2020).
Det är en styrka att använda sig av mer än en databas för att få en bredare sökning och en styrka att använda begränsningar för att hitta relevanta artiklar. Kvalitativa artiklar beskriver personliga upplevelser, vilket inte kvantitativa artiklar gör (Polit & Beck 2020), därför inkluderades enbart kvalitativa artiklar, vilket var en styrka, för att kunna ta reda på hur personer med psykisk ohälsa upplever fysisk aktivitet.
Det är skillnad på deltagarantalet mellan ansatserna där kvalitativa ansatser har ett mindre urval deltagare och en kvantitativ ansats har ett större deltagarantal (Polit och Beck 2020). Det kan vara en svaghet att använda sig av enbart kvalitativa artiklar på grund av att det oftast är ett mindre deltagarantal i en kvalitativ ansats. Ju fler deltagare desto större evidens.
Ett flödesschema användes för att sammanställa urvalsprocessen från de 351 artiklarna till de 11 som inkluderades i litteraturstudien (Polit & Beck 2020). De 11 artiklarna genomgick en relevans och kvalitetsbedömning, för att artiklarna i resultatet skulle svara på syfte och frågeställning och vara av god kvalité. Ett flödesschema ger en tydlig och förstående bild av urvalsprocessen. I dataanalysen identifierades subteman i
artiklarna som sedan sattes ihop till teman (Aveyard 2014). Analyserandet av artiklar gjordes på ett objektivt vis, vilket gjorde att inte särskild information valdes ut utifrån författarens synsätt och att inte en artikel exkluderades ifall de inte sade samma sak som andra artiklar. Etiska överväganden innefattade att inte plagiera, fabricera eller
falsifiera. Det innefattade även att ta hänsyn till sårbara grupper (Polit & Beck 2020).
20 Författaren gick noggrant igenom materialet för att förstå informationen och för att se till att inget kopierades och hade även i tanken att deltagarna i artiklarna var sårbara grupper.
5.5 Kliniska implikationer
Utifrån föreliggande litteraturstudies resultat kan sjuksköterskan få inspiration till att främja fysisk aktivitet. Sjuksköterskan kan använda sig av de stöd som framkom i resultatet och kunna främja dessa stöd till patienten. Sjuksköterskan kan även ta med sig vilka hinder som finns. Då kan sjuksköterskan ha vetskap om vilka barriärer som kan finnas och därmed kunna vara förberedd med olika strategier för att patienten ska kunna ta sig förbi dessa hinder. Av resultatet kan sjuksköterskan även få en förståelse om att människor upplever fysisk aktivitet olika och är olika villiga att vilja utföra fysisk aktivitet, vilket är en kunskap som är bra att ta med sig. Det går inte att främja fysisk aktivitet på samma vis, utan det måste ske på en individuell nivå.
5.6 Förslag på fortsatt forskning
Att göra flera kvalitativa studier på hur personer med psykisk ohälsa upplever fysisk aktivitet gör att fler deltagare inkluderas och därmed kan en högre evidens uppnås inom detta område. Att fortsätta forska på fysisk aktivitet genom att göra studier ute i
samhället gör att fler personer kan få upp ögonen för fysisk aktivitet som en
egenvårdsåtgärd. Att även göra fler studier om fysisk aktivitet bland sjukvårdspersonal gör att fler kan få upp ögonen till att vilja främja fysisk aktivitet. Denna fortsatta forskning kan generera till en förbättrad hälsa bland befolkningen.
5.7 Slutsats
I denna litteraturstudie har det beskrivits hur personer med psykisk ohälsa upplever fysisk aktivitet. Det upplevdes hos majoriteten positivt och stärkte det psykiska och fysiska välmåendet. Det hade en positiv inverkan på vardagen och med rätt stöd för att ta sig förbi hinder så blev slutsatsen att fysisk aktivitet kan fungera som en bra
egenvårdsåtgärd för att lindra sjukdomssymtom hos personer med psykisk ohälsa.
Resultatet tillför även kunskap till sjuksköterskan vilket i sin tur bidrar till en god omvårdnad.
21
6.1 Referenser
* Artiklar som ingår i resultatet
Allison, S. E. (2007). Self-care requirements for activity and rest: an Orem nursing focus. Nursing science quarterly. 20(1). ss. 68–76.
https://doi.org/10.1177/0894318406296297
Andersen, P., Lendahls, L., Holmberg, S. & Nilsen, P. (2019). Patients' experiences of physical activity on prescription with access to counsellors in routine care: a qualitative study in Sweden. BMC public health. 19(210). https://doi.org/10.1186/s12889-019- 6535-5
An, H-Y., Chen, W., Wang, C-W., Yang, H- F., Huang, W-T. & Fan, S-Y. (2020). The Relationships between Physical Activity and Life Satisfaction and Happiness among Young, Middle-Aged, and Older Adults. International journal of environmental research and public health. 17(13). https://doi.org/10.3390/ijerph17134817
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Natur och Kultur. ss. 37-56.
Aveyard, H. (2014). Doing a literature review in health and social care: A practical guide. 3th edition. Open University press/Mc Graw-Hill Education.
Bohman, D. M., Mattsson, L. & Borglin, G. (2015). Primary healthcare nurses' experiences of physical activity referrals: an interview study. Primary health care research & development. 16(3). ss. 270–280.
https://doi.org/10.1017/S1463423614000267
Browne, J., Mihas, P. & Penn, D. L. (2016). Focus on Exercise: Client and Clinician Perspectives on Exercise in Individuals with Serious Mental Illness. Community mental health journal. 52. ss. 387–394. https://doi.org/10.1007/s10597-015-9896-y
Carek, P. J., Laibstain, S. E. & Carek, S. M. (2011). Exercise for the treatment of depression and anxiety. International journal of psychiatry in medicine. 41(1). ss. 15–
28. https://doi.org/10.2190/PM.41.1.c
22 Chapman, J. J., Fraser, S. J., Brown, W. J. & Burton, N. W. (2016). Physical activity preferences, motivators, barriers and attitudes of adults with mental illness. Journal of Mental Health. 25(5). ss. 448-454. https://doi.org/10.3109/09638237.2016.1167847
*Chum, J., Kim, M. S., Zielinski, L., Bhatt, M., Chung, D., Yeung, S., Litke, K., McCabe, K., Whattam, J., Garrick, L., O'Neill, L., Goyert, S., Merrifield, C., Patel, Y.
& Samaan, Z. (2017). Acceptability of the Fitbit in behavioural activation therapy for depression: a qualitative study. Evidence-based mental health. 20(4). ss. 128–133.
https://doi.org/10.1136/eb-2017-102763
Coldwell Foster, P. (2011). Self-care deficit nursing theory: Dorothea Orem. Nursing theories – The base for professional nursing practice. I George, J. B. (red). 6:e uppl.
Upper Saddle River, New Jersey: Pearson Education. 6: th edition. s. 113, 115, 116, 117, 122.
*Cullen, C. & McCann, E. (2015). Exploring the role of physical activity for people diagnosed with serious mental illness in Ireland. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing. 22(1). ss. 58-64. https://doi.org/10.1111/jpm.12179
*Danielsson, L., Kihlbom, B. & Rosberg, S. (2016). "Crawling Out of the Cocoon":
Patients’ Experiences of a Physical Therapy Exercise Intervention in the Treatment of Major Depression. Physical therapy. 96(8). ss. 1241–1250.
https://doi.org/10.2522/ptj.20150076
Deenik, J., Kruisdijk, F., Tenback, D., Braakman-Jansen, A., Taal, E., Hopman-Rock, M., Beekman, A., Tak, E., Hendriksen, I. & van Harten, P. (2017). Physical activity and quality of life in long-term hospitalized patients with severe mental illness: a cross- sectional study. BMC psychiatry. 17(298). https://doi.org/10.1186/s12888-017-1466-0
Dinas, P. C., Koutedakis, Y. & Flouris, A. D. (2011). Effects of exercise and physical activity on depression. Irish journal of medical science. 180(2). ss. 319–325.
https://doi.org/10.1007/s11845-010-0633-9
23 Faulkner, G. & Biddle, S. (2002). Mental health nursing and the promotion of physical activity. Journal of psychiatric and mental health nursing. 9(6). ss. 659–665.
https://doi.org/10.1046/j.1365-2850.2002.00520.x
*Firth, J., Carney, R., Jerome, L., Elliott, R., French, P. & Yung, A. R. (2016). The effects and determinants of exercise participation in first-episode psychosis: a
qualitative study. BMC psychiatry. 16(36). https://doi.org/10.1186/s12888-016-0751-7
Folkhälsomyndigheten. (2020). Vad är psykisk hälsa? Fokus psykisk hälsa- kunskap, tips och stöd. [21-02-17] https://www.folkhalsomyndigheten.se/fokus-psykisk- halsa/vad-ar-psykisk-halsa/
Happell, B., Platania-Phung, C. & Scott, D. (2011). Placing physical activity in mental health care: A leadership role for mental health nurses. International journal of mental health nursing. 20(5), ss. 310–318. https://doi.org/10.1111/j.1447-0349.2010.00732.x
Hedelin, B., Jormfeldt, H. &. Svedberg, P. (2014). Hälsobegreppet-synen på hälsa och sjuklighet. Omvårdnadens grunder – Perspektiv och förhållningssätt. I Friberg, F. &
Öhlén, J.(red). 2:a uppl. Studentlitteratur. ss. 361-386.
Henriksson, J. &. Sundberg, C. J. (2016). Biologiska effekter av fysisk aktivitet. FYSS 2017. http://www.fyss.se/wp-
content/uploads/2017/09/Biologiska_effekter_av_FA_FINAL_2016-12.pdf
Kandola, A., Ashdown-Franks, G., Hendrikse, J., Sabiston, C. M. & Stubbs, B. (2019).
Physical activity and depression: Towards understanding the antidepressant
mechanisms of physical activity. Neuroscience and biobehavioral reviews. 107.ss. 525–
539. https://doi.org/10.1016/j.neubiorev.2019.09.040
Langius-Eklöf, A. & Sundberg, K. (2014). Känslan av sammanhang. I Edberg, A-k. &
Wijk, H. (red). Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa. Studentlitteratur. ss. 53- 74.
Leijon, M. E., Bendtsen, P., Nilsen, P., Ekberg, K. & Ståhle, A. (2008). Physical activity referrals in Swedish primary health care - prescriber and patient characteristics,
24 reasons for prescriptions, and prescribed activities. BMC health services research.
8(201). https://doi.org/10.1186/1472-6963-8-201
Li, W., Leonhart, R., Schaefert, R., Zhao, X., Zhang, L., Wei, J., Yang, J., Wirsching, M., Larisch, A. & Fritzsche, K. (2015). Sense of coherence contributes to physical and mental health in general hospital patients in China. Psychology, Health & Medicine.
20(5). ss. 614–622. https://doi.org/10.1080/13548506.2014.952644
Lundström, S., Jormfeldt, H., Hedman Ahlström, B. & Skärsäter, I. (2020). Mental health nurses' experience of physical health care and health promotion initiatives for people with severe mental illness. International journal of mental health nursing. 29(2).
ss. 244–253. https://doi.org/10.1111/inm.12669
Mattsson, C. M., Jansson, E. & Hagströmer, M. (2016). Fysisk aktivitet – begrepp och definitioner. FYSS 2017. http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/FA_Begrepp- och-definitioner_FINAL_2016-12.pdf
*Pereira, C. S., Padoan, C. S., Garcia, L. F., Patusco, L. & Magalhães, P. V. S. (2019).
Barriers and facilitators perceived by people with bipolar disorder for the practice of exercise: a qualitative study. Trends in psychiatry and psychotherapy. 41(1). ss. 1–8.
https://doi.org/10.1590/2237-6089-2017-0069
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2020). Nursing research. Generating and assessing evidence for nursing practice. Wolters Kluwer. 11:th edition. ss. 10, 260, 497. 82-111.
*Rastad, C., Martin, C. & Åsenlöf, P. (2014). Barriers, benefits, and strategies for physical activity in patients with schizophrenia. Physical therapy. 94(10). ss. 1467–
1479. https://doi.org/10.2522/ptj.20120443
Ringsberg, K. C. (2014). Livsstil och hälsa. Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt. I Friberg, F. & Öhlén, J. (red). 2:a uppl. Studentlitteratur. ss. 387-416.
*Rogerson, M. C., Murphy, B. M., Bird, S. & Morris, T. (2012). "I don't have the heart": a qualitative study of barriers to and facilitators of physical activity for people
25 with coronary heart disease and depressive symptoms. The international journal of behavioral nutrition and physical activity. 9(140). https://doi.org/10.1186/1479-5868-9- 140
Rydholm Hedman, A-M. (2014). Aktivitet, rörelse och rörlighet. I Edberg, A-k. &
Wijk, H. (red). Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa. Studentlitteratur. ss. 333- 362.
Rödjer, L., Jonsdottir, I. H. & Börjesson, M. (2016). Physical activity on prescription (PAP): self-reported physical activity and quality of life in a Swedish primary care population, 2-year follow-up. Scandinavian journal of primary health care. 34(4). ss.
443–452. https://doi.org/10.1080/02813432.2016.1253820
*Schebesch-Ruf, W., Heimgartner, A., Wells, J. S. & Titze, S. (2019). A Qualitative Examination of the Physical Activity Needs of People with Severe Mental
Illness. Issues in mental health nursing. 40(10). ss. 861–869.
https://doi.org/10.1080/01612840.2019.1610818
*Searle, A., Calnan, M., Lewis, G., Campbell, J., Taylor, A. & Turner, K. (2011).
Patients' views of physical activity as treatment for depression: a qualitative study. The British journal of general practice. 61(585). ss. 149–156.
https://doi.org/10.3399/bjgp11X567054
Sjöström, N. (2019) Suicid. I. Skärsäter, I & Wiklund Gustin, L. (red). 3:e uppl.
Omvårdnad vid psykisk ohälsa – på grundnivå. Lund: Studentlitteratur. ss. 363-386.
Sjöström, N. & Skärsäter. I. (2019). Ångestsyndrom. Omvårdnad vid psykisk ohälsa – På grundnivå. I Skärsäter, I. & Wiklund Gustin, L. (red). 3:e uppl. Lund:
Studentlitteratur. ss. 87- 108
Skott, M. (2019). Psykoser. Omvårdnad vid psykisk ohälsa – På grundnivå. I Skärsäter, I. & Wiklund Gustin, L. (red). 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur. ss. 165-198.
26 Skärsäter, I. (2014) Psykisk ohälsa. Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa. I Edberg, A-K. &. Wijk, H. (red). 2:a uppl. Studentlitteratur. ss. 611- 644.
Skärsäter, I. (2019). Förstämningssyndrom. I. Skärsäter, I & Wiklund Gustin, L. (red).
3:e uppl. Omvårdnad vid psykisk ohälsa – på grundnivå. Lund: Studentlitteratur. ss.
109-136.
*Wheeler, A. J., Roennfeldt, H., Slattery, M., Krinks, R. & Stewart, V. (2018).
Codesigned recommendations for increasing engagement in structured physical activity for people with serious mental health problems in Australia. Health and social care in the community. 26(6). ss. 860–870. https://doi.org/10.1111/hsc.12597
Wilkinson, M., Whitehead, L. & Crowe, M. (2015). Nurses perspectives on long-term condition self-management: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing. 25(1-2). ss.
240-246. https://doi.org/10.1111/jocn.13072
*Wright, K., Armstrong, T., Taylor, A. & Dean, S. (2012). 'It's a double edged sword': a qualitative analysis of the experiences of exercise amongst people with Bipolar
Disorder. Journal of affective disorders. 136(3). ss. 634–642.
https://doi.org/10.1016/j.jad.2011.10.017
1177 Vårdguiden (2017). FaR-fysisk aktivitet på recept.
https://www.1177.se/Stockholm/liv--halsa/traning-och-fysisk-halsa/far--fysisk-aktivitet- pa-recept/
[21-03-06]
1177 Vårdguiden (2019) Psykos. https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--
besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/psykos-och-vanforestallningar/psykos/ [21-03- 06]
Bilaga 1
Tabell 2 – Sammanfattning av metod
Författare Titel Design/
ansats
Undersöknings grupp
Datainsamlin gsmetod
Dataanalys metod Chum, J. et
al.
(2017).
Canada
Acceptability of the Fitbit in behavioural activation therapy for depression: a qualitative study
Kvalitativ ansats
36 deltagare med svår depression. Med en ålder på 18 år och uppåt.
Semistruktur erade intervjuer
Innehållsanalys
Cullen, C. &
McCann, E.
(2015).
Irland
Exploring the role of physical activity for people diagnosed with serious mental illness in Ireland.
Deskriptiv design Kvalitativ ansats
6 män och 4 kvinnor i en ålder mellan 26- 60 år. Patienter med antingen schizofreni, schizoaffektivt syndrom eller bipolär sjukdom.
Semistrukturer ade intervjuer
Innehållsanalys
Danielsson, L., Kihlbom, B. &
Rosberg, S.
(2016).
Sverige
"Crawling Out of the Cocoon": Patients' Experiences of a Physical Therapy Exercise Intervention in the Treatment of Major Depression.
Kvalitativ ansats
11 kvinnor och 2 män. Medelålder 37.
Personer med djup depression
Semistrukturer ade intervjuer
Innehållsanalys med en induktiv metod.
Firth, J., Carney, R., Jerome, L., Elliott, R., French, P. &
Yung, A. R.
(2016).
England
The effects and
determinants of exercise participation in first- episode psychosis: a qualitative study.
Kvalitativ
ansats 25 män och 6 kvinnor. Ålder mellan 18-35 år.
Personer som upplevt en första episod av psykos.
Semistrukturer
ade intervjuer Innehållsanalys
Pereira, C.
S., Padoan, C. S., Garcia, L.
F., Patusco, L. &
Magalhães, P. (2019).
Brasilien
Barriers and facilitators perceived by people with bipolar disorder for the practice of exercise: a qualitative study.
Deskriptiv design Kvalitativ ansats
9 män och 14 kvinnor med bipolär sjukdom. En ålder mellan 19-66 år.
Semistrukturer ade intervjuer
Innehållsanalys
Rastad, C., Martin, C. &
Åsenlöf, P.
(2014).
Sverige
Barriers, benefits, and strategies for physical activity in patients with schizophrenia
Explorativ design, kvalitativ ansats.
13 män och 7 kvinnor. Ålder mellan 22-63 år.
Personer med schizofreni och schizoaffektivt syndrom.
Semistrukturer ade intervjuer
Innehållsanalys
Rogerson, M.
C., Murphy, B. M., Bird, S. & Morris, T. (2012).
Australien
I don't have the heart": a qualitative study of barriers to and facilitators of
physical activity for people with coronary heart disease and depressive symptoms
Kvalitativ ansats
13 män och 3 kvinnor och en ålder mellan 47-75 år. Personer med hjärt-kärlsjukdom som lider av depression.
Semistrukturera de intervjuer
Innehållsa nalys med en
induktiv metod
Schebesch- Ruf, W., Heimgartner, A., Wells, J.
S. & Titze, S.
(2019).
Österrike
A Qualitative Examination of the Physical Activity Needs of People with Severe Mental Illness.
Kvalitativ ansats
13 män och 2 kvinnor.
Medelålder 36,7 år.
Personer med olika psykiatriska
sjukdomar.
Semistrukturera de intervjuer
Innehållsa nalys
Searle, A., Calnan, M., Lewis, G., Campbell, J., Taylor, A. &
Turner, K.
(2011).
England
Patients' views of physical activity as treatment for depression: a qualitative study.
Kvalitativ ansats
14 män och 19 kvinnor. Ålder mellan 19-69 år.
Personer med depression
Semi
strukturerade intervjuer
Innehållsa nalys
Wheeler, A.
J.,
Roennfeldt, H., Slattery, M., Krinks, R. & Stewart, V. (2018).
Australien
Codesigned
recommendations for increasing engagement in structured physical activity for people with serious mental health problems in Australia
Kvalitativ ansats
7 kvinnor och 8 män. Medelålder 38,2 år. Personer med olika psykiatriska diagnoser. Ångest, depression, bipolär sjukdom,
schizofreni.
Agorafobi.
Asperger syndrom som en tillhörande diagnos till några av ovan nämnda.
Exklusive 5 stycken
instruktörer för träning
Intervjuer Innehållsa nalys
Wright, K., Armstrong, T., Taylor, A.
& Dean, S.
(2012).
Storbritannie n.
Codesigned
recommendations for increasing engagement in structured physical activity for people with serious mental health problems in Australia
Kvalitativ
ansats 25 deltagare. Ålder 24-71 år. Personer med bipolär sjukdom
Semistrukturera
de intervjuer Innehållsa nalys
