Analys av begreppet islamofobi
En studie om islamofobins koppling till rasism och främlingsfientlighet
och dess bakomliggande faktorer
Ronita Voca
Fakultet för humaniora och samhällsvetenskap
Ämne/utbildningsprogram Gymnasienivå, religionsvetenskap med didaktisk inriktning 2 Nivå/Högskolepoäng 9hp
Handledarens namn Ervik Cejvan Examinatorns namn Katarina Plank Datum 1/ 6 - 2020
Sammanfattning
Rapporten undersöker olika forskares definitioner av islamofobi och dess bakomliggande faktorer. Metoden som rapporten kommer utgår från är diskursanalys. Rapporten undersöker sju källmaterial där olika forskare diskuterar islamofobins betydelse och vilka bakomliggande faktorer som bidrar till islamofobi.
1. Inledning
Denna rapport undersöker begreppet islamofobi i aktuell forskning. Med hjälp av vetenskapliga artiklar och litteratur kommer en större inblick på islamofobins betydelse att ges. Därefter kommer förståelsen av islamofobin utföras genom att jämföra begreppet islamofobi och hur det används i forskningen. Ytterligare kommer bakomliggande faktorer att framföras för islamofobi och huruvida dessa faktorer kan ha en roll kring attityder mot islam. Det är viktigt att fördjupa sig i begreppet islamofobi för att öka förståelsen för detta fenomen kopplat till fientlighet mot islam och muslimer.
Det är svårt att veta vad som kan leda till islamofobi och huruvida det har spridit sig genom tiden. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad begreppet islamofobi betyder genom de artiklarna och litteraturen. Eftersom det finns olika uppfattningar bland forskare, ska vidare information begränsas genom att hitta bakomliggande faktorer som fördjupar sig i förståelsen för islamofobins betydelse. Det bli intressant att undersöka vad definitioner av islamofobi innebär och dess bakomliggande faktorer. Rapporten är relevant eftersom det ger en förståelse kring hur och varför islamofobi uppstått men även definitionen av islamofobi som begrepp.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med att undersöka islamofobi är att ta reda på vad begreppet innebär och ta reda på vad som kan vara bakomliggande faktorer. Undersökningen kommer att göras genom det görs en jämförande analys av de källmaterial som har valts och därefter en undersökning på hur de olika forskarna definierar islamofobi. För denna rapport är det sju källmaterial som kommer att undersökas. De sju källmaterial för denna rapport är: (Bevelander & Otterbeck, 2007), (Otterbeck, 2006), (Gardell, 2011), (Beydoun, 2018), (Larsson, 2010), (Green, 2019), (Husain, 2015), (Miller, Mills & Massoumi, 2017). Jag kommer att undersöka hur betydelsen av begreppet skiljer sig i litteraturen och hur begreppet definieras. Frågeställningarna som kommer analyseras i undersökningen kommer besvara syftet men även begränsa ämnet och specificeras i betydelsen av islamofobi.
➢ Vad är islamofobi?
➢ Vilka är bakomliggande faktorer till islamofobi?
1.2 Tidigare forskning
begreppet, ungdomars attityder och unga” belyser författarna det är lätt att förstå sig på vad begreppet innebär när man har andra begrepp som visar en liknelse till islamofobi, exempelvis orientalism, antisemitism, rasism och xenofobi (Otterbeck & Bevelander 2006, s. 9).
Det som behöver göras är att definiera termen islamofobi. Genom detta ska begreppet definieras ur The Runnymede Trust, som är en brittisk tankesmedja som ägnar sig åt mångfaldsfrågor som diskuterar ras, religion och kultur. De beskriver islamofobi som en term för att kunna beskriva attityder som fruktan eller hat inför islam och därmed rädsla eller ogillande av alla eller de flesta muslimer. Det nämns även att om en muslim exkluderas från det ekonomiska och sociala kan detta ses som islamofobi. Däremot är religionsvetaren och forskaren Åke Sanders kritisk gentemot the Runnymede Trust eftersom han anser att deras fokus ligger för mycket på ideologin. Sanders hävdar att man måste förstå att islamofobiska fördomar bygger snarare på okunskap än ideologi. Sanders definition handlar snarare om att varje handling som utförs och varje händelse som sker av en annan individ kan kallas för islamofobi. Men även att begreppet måste kopplas till handlingar och beteendet. Exempel på detta kan vara om man kränker eller förolämpar en muslim eller ett föremål som är kopplat till islam (Otterbeck & Bevelander 2006, s. 22- 23).
Ytterligare en definition som nämns är av Pernilla Ouis, humanekologen, och Anne Sofie Roalds, islamologen. Ouis och Roalds nämner negativa attityder mot islam samtidigt som de definierar begreppet islamofobi. Deras definition på islamofobi syftar dels på rädsla, dels att folk har en fobi för själva religionen och muslimer. Ouis och Roalds talar även om motiven för islamofobi, vilka kan vara religiösa-, kulturella-, ekonomiska-, politiska-, och rasistiska motiv (Otterbeck & Bevelander 2006, s. 23-24).
1.3 Teoretiska begrepp
Islamofobi: hänvisar till fruktan eller hat mot islam, vilket resulterar i misstycke eller att rädsla muslimer (Bakali, 2016, s. 17).
Rasism: innebär läran om att en grupp av individer är moraliskt eller mentalt överlägsen en annan och denna överlägsenhet kommer till i följd av ärvda biologiska skillnader (Cummings 2006, s. 223).
Främlingsfientlighet: definieras som en intensiv misstycke, hat eller rädsla för främlingar. Begreppet uttrycker beteenden som är baserade på uppfattningen att individen är utländsk eller individer som har ursprung utanför samhället eller nationen (Tafira, 2011, s. 114-115).
1.4 Metod
Metoden som undersökningen kommer utgå från är diskursanalys. Detta innebär att man använder metoden för att studera debatter, förändringar i synsätt tid samt diskursiva förutsättningar. Diskursanalys ses även som textanalytisk verktyg. Bergström och Boréus belyser att diskursanalys kan ha olika betydelse beroende på perspektiv (Bergström & Boréus 2005, s. 306).
2. Undersökning
2.1 Islamofobi - en studie av begreppet, ungdomars attityder och
unga muslimers utsatthet - Otterbeck & Bevelander (2006)
Otterbeck och Bevelander hävdar att kvinnor i allmänheten har en positivare inställning till islam än vad män har. Även utbildning har en betydande roll för bakomliggande faktorer, nämligen att individer med högre utbildning tenderar att ha en positivare inställning än vad individer utan utbildning har. Man kan även se att det socioekonomiska bakgrunden har en betydelse för inställningen till muslimer. Ju bättre ställt individer har det desto tolerantare blir inställningen (Otterbeck & Bevelander 2006, s. 43).
Islamofobi verkar ha ett engelskspråkigt ursprung och begreppet spred sig 1997. Detta inträffade när den brittiska tankesmedjan, the Runnymede Trust, skrev en rapport som kallades för “Islamophobia - a challenge to us all”. Efter rapportens verk blev den inflytande för alla typer av situationer där islamofobi vidtalas. Förklaringen till att begreppet islamofobi har spridit sig så fort kan indikera att man vill förtydliga det som är närvarande i många samhällen. Exempel på detta kan vara stereotypa skildringar av islam, beteenden som kan anses vara diskriminerande och enbart riktade mot muslimer. Som tidigare nämnts, kan man koppla islamofobi med andra begrepp som har en liknelse. Fördomar om muslimer kan följa i liknande spår som xenofoba, homofoba, antisemitiska samt rasistiska attityder och handlingar (Otterbeck & Bevelander 2006, s. 21).
2.2 Islamofobi - Mattias Gardell (2011)
Gardell hävdar att begreppet islamofobi är långt ifrån oproblematiskt, både prefixet “islam-” och suffixet “-fobi”. Han menar att motviljan inte behöver riktas mot islam som religion, utan mot muslimer som individer och att de representerar en negativ gemenskap. Istället för att tala om islamofobiska föreställningar och praktiker, vill Gardell belysa dem som antimuslimska. Det finns två anledningar till varför begreppet islamofobi inte ersätts med termen “antimuslim”. Den första anledningen är språklig: benämningen “antimuslimism” är svårhanterlig för att kunna användas. Andra anledningen är att den islamofobiska teorin och praktiken är ihopsatt med de föreställningar om islam som är integrerat i talet om hur en muslim är och hur en muslim ska vara (Gardell 2011, s. 11-12).
utsätts för diskriminering, aggressioner eller exkludering just för att de tillhör denna specifika kategori (Gardell 2011, s. 12-14).
Ytterligare nämner Gardell att suffixet visar en viktig begreppshistorisk skillnad, dels mellan antisemitism och rasism, dels homo-, xeno- och islamofobi. Ett regelbundet problem med de definitioner av islamofobi som föreslagits är att de definitioner ligger i betoningen på islamofobi som lära. Gardell lyfter upp att Nationalencyklopedin definierar islamofobi som en rädsla för islam, överdrivna föreställningar om hur islam som en religion kan leda till negativa beteenden och hur muslimers närvaro kan skapa fara i samhället. Folkrättsjuristen och statsvetaren Doudou Diene definierar islamofobi som en “grundlös fientlighet och rädsla för islam och därav en rädsla och fientlighet mot muslimer” (Gardell 2011, s. 14-16).
2.3 Islamophobia - Altaf Husain (2015)
Husain börjar med att förklara att muslimerna började få kraftig uppmärksamhet efter 9/11. Han hävdar att begreppet islamofobi används för att karakterisera uttrycket i både tal och handlingar utifrån rädslan mot muslimer eller anhängare av islam, grupper, organisationer och de samhällen de tillhör. Även om islamofobi kan definieras som anti-muslimsk trångsynthet eller rasism som riktas mot människor i muslimska kulturer, måste begreppet undersökas eftersom fobi är en term som innebär rädsla eller ångest mot ett objekt eller situation (Husain 2015, s. 1).
Islamofobi tillämpades av individer för att kunna kritisera verk av författare som kunde uttrycka någon form av hat mot islam, profeten Muhammed eller Koranen. Husain skriver att islamofobi består av en fientlig inställning till islam samt en önskan att kunna avlägsna den. Med islamofobi ser man helt enkelt islam som en fiende som man måste kämpa mot (Husain 2015, s. 2-3).
frågan om rasism gentemot muslimer och den “muslimska frågan”, som också påminner om debatten om den “judiska frågan.” Han menar att hatet mot den europeiska judiska befolkning ledde till förföljelse i olika typer av former samt folkmord. För muslimer är det svårt att veta om händelser av hatprat samt hatfyllda handlingar mot individer som identifierar sig som muslimer är enbart av religiös intolerans eller av rasism och kulturella fördomar. Husain hävdar att om man ska förstå begreppet islamofobi i en större utbredning så behöver man få en inblick över förtryckets historia i USA (Husain 2018, s. 4-5).
Islamofobi har funnits i olika former under amerikansk historia och började redan med slavhandeln på 1500-talet. Muslimer började anlända till Nordamerika som slavar och genom olika faser av migration på 1800-talet. Detta förde muslimska invandrare och flyktingar till USA. Den muslimska närvaron i Amerika fanns kvar bland slavarna eftersom de fortsatte bevara sina traditioner, sociala värden, seder och identitet. I tidigare forskning lyfter Husain att afrikansk islam inte hade möjlighet att överleva i sin ortodoxa form på grund av kristna slavägare, som benämnde islamisk tro och traditioner som omänskliga. De straffade även individer som försökte upprätthålla islamisk praxis (Husain 2018, s. 5).
Husain belyser att användningen av islamofobi blev alltför vanligt efter terrordådet 9/11. Han menar att konflikten mellan islam och terrorism framställdes tydligare i politiken samt det offentliga livet. Husain lyfter upp detta genom att framställa två sätt: första sättet var att USA Patriot Act gav enastående auktoritet för övervakning och fånganden av terrorister eller individer som är följare av terrorism, vilket i sin tur ledde till att de antogs inom veckor av 9/11. Andra sättet var att det inträffade allvarliga hatbrott mot Mellanöstern och Sydasiatier, vilket resulterade att det inte fanns någon skillnad om individer var muslimer eller inte. Även ett decennium efter terrordådet har antimuslimsk trångsynthet varit uppenbar. Slutligen nämns det att man har ansträngt sig för att bland annat bränna Koranen, muslimernas religiösa texter för att framvisa attacker mot Muhammeds karaktär (Husain 2018, s. 7-8).
2.4 Islamophobia - Todd Green (2019)
föreställde varandras religioner som underlägsen och deras misstolkning av Guds sanna uppenbarelse (Green 2019).
Green hävdar att islamofobi förvärras i faktum att muslimer inte har den makten till att kunna kontrollera sina berättelser om islam i det moderna västvärlden. Green menar att de icke-muslimer får sina uppfattningar om islam genom två källor: massmedia; där muslimer och islam kopplas till terrorism och våld; och ett professionellt islamofobi-nätverk, där bloggare, aktivister, författare och politiker som förråar muslimer och framställer muslimer som farliga och ondskefulla (Green 2019).
Islamofobi har haft en stor förstörande inverkan på livet och försörjning för muslimer som bor i väst. Green menar att sedan 9/11 skedde har muslimer drabbats för bland annat påträngande regeringsövervakningar, deportationer, hatbrott och kränkningar. Det har även införskaffats slöjförbud och politiskt motstånd mot att bygga moskeer och minareter. Avslutningsvis har Green delat upp begreppet islamofobi genom att diskutera de historiska rötterna, definitionen av islamofobi, hur islam och muslimer framställs i massmedia samt hur det moderna västvärlden ser på muslimer och islam efter 9/11 (Green 2019).
2.5 The impact of global conflicts on local context: Muslims in
Sweden after 9/11 - the rise of islamophobia, or new possibilities?
Göran Larsson (2010)
utsätts till mål och offer i västvärlden på grund av deras religiösa och etniska bakgrund. Larsson nämner att islamofobi är likt antisemitism. Han menar att det är mer en form av rasism än vad det är religiös intolerans. Däremot kan man bäst beskriva det som en form av kulturell rasism, på grund av de uppfattningar man har om muslimer och att muslimer inte definieras som vita (Larsson 2010, s. 35).
Efter 9/11 var det uppenbart att händelsen skapade en ny situation för de muslimer som bor i Sverige. Terrordådet kan ha fått växande diskussioner som accepterar öppnare varianter av islamofobi och stereotypa framställningar av islam och muslimer, vilket har en liknelse till de debatter som finns både på andra håll i Europa och i USA. Larsson hävdar att det är viktigt att poängtera att dessa positioner finns inte bara bland rasister, konservativa kristna eller högernationalister, utan de finns även bland intelligenta sekulära och liberala. Om man skriver om islam, verkar det liberala samhället acceptera att muslimerna framställs som stereotyper och de framställs som negativa (Larsson 2010, s. 37-38).
Larsson påstår att ökningen av terrorism resulterade i att islam samt muslimer blev legitimerade mål enligt en stereotypisk modell samtidigt som den stödjer islamofobi i västvärlden. Däremot skapade 9/11 en situation där muslimer hade möjlighet att delta i offentliga debatter om islam och muslimska kulturer. Efter terroristutbrottet blev svenska muslimer inbjudna till att delta i sändningsdebatter och därefter blev media känsligare med hur de framställer islam samt muslimsk kultur. I detta fall håller Larsson med om Steven Vertovics idé. Han menar att graden av islamofobi kommer att växa när samhället försöker förändras samt när samhället vill framlägga nya attityder, former av beteenden och praxis för kulturella, etniska och religiösa minoriteter. Om staten föreskriver nya lagar och försöker arbeta med att bekämpa rasism, diskriminering och xenofobia i samhället, är det troligt att individer kommer att invända mot dessa förändringar (Larsson 2010, s. 39).
2.6
American Islamophobia: Understanding the Roots and Rise of
Fear
- Khaled A. Beydoun (2018)
av orientalismen. Beydoun framlägger tre dimensioner av islamofobi: privat, strukturell och dialektisk islamofobi. Detta anses vara en pågående dialog mellan staten och medborgare eftersom att det binder ihop den privata islamofobi (Beydoun 2018, s. 28-29).
Privat islamofobi innebär skräck, misstanke och våldsam inriktning på muslimer som utförs av privata aktörer. Exempel på privat islamofobi som Beydoun belyser är mordet på tre muslim-amerikanska studenter som utförs av Craig Hicks. Ytterligare ett exempel är Fox News, som har ägnat sig åt att framställa islam som ond samt utnyttja det som anses vara skrämmande om islam för att kunna stärka sin andel av amerikansk TV-nyhetsmarknad under islamofobins uppkomst (Beydoun 2018, s. 32-33).
Andra dimensionen är strukturell islamofobi. Med detta menar skribenten att det innebär skräck och misstanke om muslimer som kommer från statliga institutioner och aktörer. Rädslan och misstankar framträder genom antagande och bidragande av lagar, politik och programmering där antagandet bygger på att muslimsk identitet har en koppling med ett nationellt säkerhetshot. Som tidigare nämnts, lyfter Beydoun upp att islamofobi är orientalismens moderna avkomma. Han menar att om man kopplar islamofobi med orientalism så är man ett steg närmare mot att förstå att islamofobi är djupt förankrad. Strukturell islamofobi framträder av historisk politik och statliga handlingar mot islam och muslimer. Beydoun fastställer att det bästa sättet att tänka på strukturell islamofobi är att analogisera det med strukturell rasism. Han menar att båda har föregripande berättelser och sprider stereotyper som baseras på att man ska förstå folk i skadliga termer (Beydoun 2018, s. 37-39).
Slutligen lyfts dialektik islamofobi. Denna dimensionen är också den minst svårupptäckta, men det är själva tråden som binder samman privata och strukturella formerna tillsammans. Dialektisk islamofobi innebär den process genom att den strukturella islamofobi formar, formar om och stöder åsikter eller attityder om islam och muslimska teman inom samt utanför Amerikas gränser (Beydoun 2018, s. 40).
handling, avslöjar den dialektiska islamofobin en underliggande tråd som förenar dessa skiljaktiga handlingar, som även utförs av individer som väcker hat mot andra (Beydoun 2018, s. 40-41).
2.7 What is islamophobia? Massoumi, Mills & Miller (2015)
Massoumi, Mills och Miller hävdar att trots att begreppet har vuxit betydligt i skrift, finns det inget avtal om vad begreppet är för något, var det kommer ifrån eller hur det är relaterad till andra former av rasism. Islamofobi erkänns fortfarande inte som en form av rasism. De menar att den brist på uppmärksamhet som islamofobi har fått från sociologen av rasism är förvånande eftersom det har varit en kraftig tillväxt i fientlighet gentemot muslimer (Massouimi, Mills & Miller 2015, s. 3).
Två handlingssätt som Kundnani har använt sig av är personlig och strukturell islamofobi. Personlig islamofobi innebär att begreppet förstås som ett fenomen av individuell psykologi. Det innebär att det drivs av rädsla och hat mot kulturskillnader som har blivit provocerats av händelser, exempelvis 9/11. Vanligtvis förknippas det med stereotyp. Det krävs att man kan hantera islamofobi praxis som ett arbete av en interaktion mellan individer av olika religioner eller traditioner för att övervinna rädsla genom en personlig interaktion. I den strukturella metoden hävdar Kundnani att islamofobi är ett fenomen som är förankrad i social process och är kopplad till regeringens politik (Kundnani 2015, s. 36-37).
3. Diskussion
Resultatet som undersökningen har givit är olika definitioner av islamofobi, samt vilka bakomliggande faktorer som kan bidra till islamofobi. Otterbeck och Bevelander diskuterar hur en utbildning och den socioekonomiska bakgrunden har en påverkan kring attityder gentemot muslimer och islam. Individer med högre utbildning tenderar att ha en positivare inställning till islam än vad individer utan utbildning har. Sedan framförs även att kvinnor har en positivare inställning till islam till skillnad från vad männen har (Otterbeck & Bevelander 2006, s. 43).
om islamofobi hade varit på samma sätt så skulle man kunna behandla fobin genom ett kognitivt beteendeterapi. Attitydundersökningar har även visat att islamofobiska åsikter väger tyngre hos individer som inte har haft en kontakt eller träffat på en muslim, medan individer som umgås eller träffar på muslimer dagligen har mildare åsikter (Gardell 2011, s. 14-16). I Gardells studie framlägger han definitionen av fobi för att sedan kunna upplysa vilka liknelser begreppet har till islamofobi och hur det hade sett ut om man kunde bearbeta islamofobi på samma sätt som ormfobi. Gardell förklarade olika perspektiv på islamofobi samt hans definition på begreppet och detta kunde besvara mina frågeställningar. Gardells definition var väsentlig eftersom han diskuterar vad begreppet fobi betyder och huruvida begreppet kan förknippas med islamofobi. Detta resulterar att rapportens källmaterial kan förstås bättre. Ytterligare innebär det en möjlighet att förstå betydelsen av fobi för att i sin tur, kunna förknippa det med islamofobi, kulturell rasism, främlingsfientlighet, privat och strukturell islamofobi.
hudfärg, accent eller skägg. Både Husain och Larsson definierar islamofobi som fördomar och kulturell rasism.
Ytterligare en likhet som framhävs i Larssons och Hussains studier är deras resonemang om judar och muslimer. Larsson nämner att på samma sätt som många judar tror på att de är ett mål och offren för diskriminering och våld, som baseras på deras kultur och religion, tror muslimer att de utsätts till mål och offer i västvärlden på grund av deras religiösa och etniska bakgrund. Husains liknande resonemang handlar istället om den “muslimska frågan” som påminner om debatten om “judiska frågan”. Han menar att hatet mot den europeiska judiska befolkningen ledde till förföljelse i olika typer av former samt folkmord. Det som skiljer sig åt i resonemanget är att Husain hävdar att det är svårare för muslimer att veta om händelser av hatprat och hatfyllda handlingar mot individer som identifierar sig som muslimer är enbart av religiös intolerans eller av rasism och kulturella fördomar (Husain 2018, s. 4-5; Larsson 2010, s. 35).
Både Larsson och Husain nämner liknande bakgrundsfaktor till islamofobi, vilket är 9/11 händelsen. Husain hävdar att användningen av islamofobi blev vanligt efter terrordådet 9/11. Konflikten mellan islam och terrorism framställdes tydligare i politiken samt det offentliga livet efter händelsen. USA Patriot Act gav auktoritet för övervakning och fånganden av terrorister eller individer som ansåg sig som följare av terrorism, vilket resulterade att de antogs inom veckor av 9/11. Husain menar att när det var nationell sorg, uppmuntrades önskan att hämnas eller begå våld mot alla individer som anses vara muslimer men också icke-amerikaner. Dessa våldshandlingar utgår vanligtvis från ilska och riktas mot de oskyldiga. Denna ilskan tenderar att stödjas och uppmuntras av formell politik, där muslimer blir anklagade som misstänkta och medlemmar i en tro som har en anknytning till terrorhandlingar. I likhet med Husains resonemang, hävdar Larsson att 9/11 skapade en ny situation för muslimer som bor i Sverige. Han menar att attacken kan ha resulterat i att diskussioner accepterar öppnare varianter av islamofobi och stereotypa framställningar av islam och muslimer. Dessa har en liknelse till de debatter som finns både på andra håll i Europa och USA (Husain 2018, s. 7-8; Larsson 2010, s. 37-39).
islam genom två källor: första källan är en islamofobi-nätverk, där bloggare, aktivister, författare och andra källan är hur politiker framställer muslimer negativt genom att representera dem som farliga och ondskefulla. I Beydouns studie diskuteras det att islam definieras som våldsam och främmande, drivs av tron att muslimsk identitet kan komma i överensstämmelse med tendensen för terrorism. Beydouns sätt att framställa islam är genom tre dimensioner. Första dimensionen benämns som privat islamofobi, innefattar skräck, misstanke och våldsam inriktning av muslimer som görs av privata aktörer. Andra dimensionen är strukturell islamofobi och innebär skräck och misstanke om muslimer som kommer från statliga institutioner och aktörer. Tredje dimensionen är dialektik islamofobi och anses vara den svårupptäckta. Däremot är det själva tråden som binder samman privata och strukturella formerna tillsammans. Detta innebär att den process genom att den strukturella islamofobi formar, formar om och stödjer åsikter eller attityder om islam och muslimska teman (Beydoun 2018, s. 28-29, 32-33, 37-40; Green 2019). Huruvida man kan se likheter i skribenternas resonemang är att möjligtvis förknippa definitionerna av islamofobi. Som tidigare nämnts, belyser Green att islamofobi innebär rädslan, fientligheten och diskrimineringen gentemot muslimer, med andra ord att en individ är rädd för religionen. Detta kan man förknippa med Beydouns definition, islam definieras som våldsam och främmande. Eftersom Beydoun definierar islam som våldsam, kan detta resultera till att en individ känner skräck gentemot religionen. De båda definitionerna av islamofobi kan man koppla till varandra då främlingsfientlighet och främmande möjligtvis innefattar samma innebörd.
I Massoumi, Mills och Millers resonemang diskuterar författarna islamofobi och trots att begreppet har vuxit i skrift, finns det inget avtal om vad begreppet är för något, var begreppet kommer ifrån eller hur islamofobi kan vara relaterad till andra former av rasism. Denna tankegång delar författarna inte med de resterande källmaterial som har valts ut. Medan Massoumi, Mills och Millers diskuterar att islamofobi inte erkänns som en form av rasism, diskuterar Husain att islamofobi förknippas mindre med religiös intolerans och mer med rasism och fördomar mot muslimer. I följd av detta diskuterar även Larsson att islamofobi innefattar mer en form av rasism än vad det är religiös intolerans. Detta kan även beskrivas som en form av kulturell rasism, eftersom man har en viss uppfattning om muslimer samtidigt som de inte definieras som vita (Larsson 2010, s. 29, 35; Massoumi, Mills & Miller 2017, s. 3)
resonemang där han skriver att privat islamofobi innebär skräck, misstanke och våldsamma handlingar mot muslimer, som utgörs av privata aktörer. När man talar om strukturellt islamofobi menar Beydoun att det innebär skräck och misstanke om muslimer som kommer från statliga institutioner och aktörer. I Kundnanis resonemang finner man likheter till det Beydoun upplyser, genom att han förklarar det som ett fenomen som är förankrad i social process och är kopplad till regeringens politik. Ytterligare en likhet som framgår i skribenternas resonemang är hur strukturell islamofobi är kopplad med rasism. Kundnani upplyser att islamofobi anses vara en form av rasism i den strukturella metoden. Han menar att islamofobi vände en religion till en ras. Beydoun har ett liknande resonemang där han talar om att det bästa sättet att tänka på strukturell islamofobi är att analogisera det med strukturell rasism. Detta innebär att båda har föregripande berättelser och sprider stereotyper som baseras på att man ska förstå folk i skadliga termer (Beydoun 2018, s. 32-33, 37-39; Kundnani 2015, s. 36-38).
3. 1 Slutsats
Slutligen ska de teoretiska begrepp som finns som perspektiv på islamofobiforskning diskuteras. De teoretiska begreppen i rapporten avser att sammanfläta rapportens studie. Undersökningen som görs i rapporten handlar om att se islamofobi från olika aspekter och definitioner samt studera bakomliggande faktorer till islamofobi. Främlingsfientlighet och rasism är bakomliggande faktorer som kopplas till islamofobi. Ett exempel på detta är i Massoumi, Mills och Millers diskussion. De menar att den brist på uppmärksamhet som islamofobi har fått från sociologen av rasism är förvånande eftersom fientlighet mot muslimer har varit en kraftig tillväxt. Ytterligare ett exempel som Otterbeck och Bevelander tar upp är att islamofobi visar en liknelse till bland annat antisemitism, rasism och främlingsfientlighet. The Runnymede Trust definition i Otterbecks och Bevelanders studie hävdar att islamofobi inte anses vara idealt utan begreppet är igenkännbart på grund av dess liknelser med xenofobi. Islamofobi är den fientligheten som riktas mot islam, vilket resulterar att muslimer diskrimineras och blir utestängda från den allmänna politiska och sociala samvaron. Därtill kommer även rasism, vilket förklaras från olika perspektiv. Husain nämner att islamofobi förknippas mindre med religiös intolerans och mer med rasism och fördomar mot muslimer. Likaså resonerar Larsson, genom att förklara att islamofobi är likt antisemitism, vilket leder till att islamofobi är en form av rasism och mindre religiös intolerans. Ytterligare skriver Green att islamofobi kan förstås bäst som en form av kulturell rasism, vilket i sin tur skapar fiendskap som grundar sig på religiös tro, kulturella traditioner och etnicitet. (Green 2019; Husain 2018, s. 4-5; Larsson 2010, s. 35; Massoumi, Mills & Miller 2015, s. 3; Otterbeck & Bevelander 2006, s. 9, 23-24).
För att förklara på bästa sätt hur rasism och främlingsfientlighet kopplas till islamofobi, ska konsekvenserna efter 9/11 diskuteras. Husain hävdar att islamofobins uppkomst har dykt upp hastigt i amerikansk ordförråd efter 9/11. Det diskuteras även hur islamofobi framställs efter terrordådet och hur vanligt användningen av islamofobi blev. Han menar att islamofobi består av en fientlig inställning till islam och en önskan att kunna avlägsna den. Med islamofobi ser man islam som en fiende som måste bekämpas. Detta grundar sig på rädslan man har mot muslimer eller anhängare av islam, grupper, organisationer och de samhällen muslimer tillhör (Husain 2015, s. 1-3).
Käll- och litteraturförteckning
Källor
Beydoun, A. K. (2018). American Islamophobia: Understanding the Roots and Rise of Fear. Oakland: University of California Press.
Gardell, M. (2011). Islamofobi. 2. uppl. Stockholm: Leopard.
Green, Todd. (2019). Islamophobia. I Encyclopedia of Social Work.
https://oxfordre.com/religion/ [31/5-2020]
Husain, A. (2015). Islamophobia. I Encyclopedia of Social Work.
https://oxfordre.com/religion [31/5- 2020]
Kundnani, A. (2017). Islamophobia as ideology of US Empire. I Kundnani, A. (red). What is islamophobia? London: Pluto Press, ss. 35-48.
Larsson, G. (2010). The impact of global conflicts on local contexts: Muslims in Sweden after 9/11 - the rise of Islamophobia, or new possibilities? Islam and Christian-Muslim Relations, 16(1), 29-42. doi: 10.1080/0959641052000313228
Massoumi, N., Mills, T., Miller, D. (2017). Islamophobia, Social Movements and the State: For a Movement-centred Approach. I Massoumi, N., Mills, T. & Miller, D. (red). What is islamophobia? London: Pluto Press, ss. 3-32.
Litteratur
Bakali, N. (2016). Islamophobia: Understanding Anti-Muslim Racism Through the Lived Experiences of Muslim Youth. Rotterdam: Sense Publishers.
Cummings, P. W. (2006). Racism. I Encyclopedia of Religion. https://go-gale.com/ps/
[31/5-2020]
Douglas, A. & Douglas-Malti, F. (2005). Orientalism: Overview. I Encyclopedia of Religion.
https://go.gale.com/ps/ [31/5-2020]
Otterbeck, J. (2006). Islamofobi: en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers. Stockholm: Forum för levande historia.
